Lars Olof Jonathan (Nathan) Söderblom, född 15 januari 1866 i Trönö prästgård, Hälsingland, död 12 juli 1931 i Uppsala, var en svensk teolog och religionshistoriker som var Svenska kyrkans ärkebiskop 1914–1931.
Han var ledamot i Svenska Akademien från 1921 och erhöll Nobels fredspris 1930 för sitt ekumeniska fredsarbete.
Ärkebiskop Nathan Söderblom LoKavKMO, LVA, HedLHA, LMA, HedLVS, HedLVVS, LHVS, LLHS | |
Ärkebiskop Nathan Söderblom. | |
Kyrka | Svenska kyrkan |
---|---|
Stift | Uppsala stift, ärkebiskop |
Period | 1914–1931 |
Företrädare | Johan August Ekman |
Efterträdare | Erling Eidem |
Prästvigd | 5 mars 1893 i Ersta kapell, Stockholm av Gottfrid Billing |
Biskopsvigd | 8 november 1914 av Gottfrid Billing |
Akademisk titel | Teologie doktor 1901 |
Född | 15 januari 1866 Trönö |
Död | 12 juli 1931 (65 år) Uppsala |
Nathan Söderblom föddes i Trönö prästgård i Norrala pastorat och växte upp i prästgården i Bjuråker som son till komministern, senare kyrkoherden i Norrala Jonas Söderblom (född 1823 i Söderala, död 1901) och hans hustru Nikolina Sophie Blûme (född 1838 i Strömstad, död 1913 i Uppsala) som kom från Danmark. Släkten Söderblom härstammar från Söderala och namnet upptogs av Nathan Söderbloms far och farbröder. Farfadern Jon Olsson var kyrkvärd och riksdagsman i Orsta nr 3.
Barndomen präglades av faderns starka religiositet, delvis färgad av Rosenius och väckelserörelsen. Efter studentexamen vid högre allmänna läroverket i Hudiksvall 1883 inskrevs Nathan Söderblom vid Uppsala universitet och avlade där filosofie kandidatexamen 1886. Till en början tvekade han huruvida han skulle ägna sig åt klassisk filologi men beslutade sig så småningom för att bli präst. 1892, efter en resa till USA, tog han teologie kandidatexamen och prästvigdes året därefter av Gottfrid Billing. Hans första tjänst som präst var vid Uppsala hospital, vilket möjliggjorde vidare studier i teologi. Han var även under studietiden såväl vice ordförande som ordförande i Uppsala studentkår.
Han gifte sig 1894 med Anna Söderblom, född Forsell. Tillsammans fick paret 12 barn.
Söderblom hade ett vitt intresseområde inom religionsvetenskapen. Dels var han inriktad på mission och praktisk teologi, dels var han mycket nyfiken på den iranska religionen. Han började studera den zoroastriska skriften Avesta, vilket kan ha bidragit till att han begav sig till Paris 1894, där det fanns helt andra möjligheter till fördjupning, Han fick där tjänst som pastor för den svenska kolonin, till vilken många svenska konstnärer hörde, och han var även sjömanspräst i Calais och Dunkerque. På uppdrag samlade Söderblom 1895 in pengar för att möjliggöra sjukhusvistelse för August Strindberg. Studierna fortsatte han parallellt med tjänsten, vid École pratique des Hautes Études, där han lärde sig iranska språk, i synnerhet avestiska, och fortsatte studierna av Avesta.
Som en parentes från tiden i Paris kan också nämnas att Alfred Nobel kom att rådfråga Söderblom om sina idéer till ett pris och om sin pjäs Nemesis, som utkom i tryck strax efter Nobels död. Anna Söderblom var orolig att det dramatiska och vågade innehållet skulle ge fel intryck av Nobel, och i samråd med dödsboet makulerade de upplagan sånär som på tre böcker efter Nobels död 1896.
År 1901 doktorerade han vid Sorbonne med ett arbete om zoroastrism, La Vie Future D'Après Le Mazdéisme, som väckte internationell uppmärksamhet. Samma år utnämndes han till professor i teologiska prenotioner och teologisk encyklopedi vid Uppsala universitet, och verkade vid sidan av den tjänsten som kyrkoherde i Helga Trefaldighets församling i Uppsala. År 1912 tillträdde han dessutom som professor i religionshistoria vid universitetet i Leipzig. I Tyskland var han särskilt beundrad för sina studier i den iranska religionen och för sina skrifter om protestantism. År 1914 utgav han sin samlade uppfattning om sin religionshistoriska ursprungsforskning i boken Gudstrons uppkomst. Hans studier i kristendom uttrycks bland annat i skrifterna Uppenbarelsereligion (1903/1930) och Religionsproblemet inom katolicism och protestantism i två band (1910), och han ägnade sig även åt forskning kring Martin Luthers religionssyn.
Han var som professor 1908 delaktig i grundandet av och livet ut verksamhetsledare för den till Uppsala universitet knutna Olaus Petristiftelsen, med syfte att stödja teologiska studier och föreläsningar med internationell vidd. Själv påbörjade han senare en ambitiös serie föreläsningar i Edinburgh, The Gifford Lectures (Giffordföreläsningen) 1931, men hann bara med en första del, som postumt gavs ut i tryck på svenska 1933 som Den levande Guden.
Efter lottning inom en av valkorporationerna och under ecklesiastikminister Karl Gustaf Westmans statsrådstid blev Söderblom utnämnd till ärkebiskop den 20 maj 1914. I och med utnämningen blev han också prokansler för Uppsala universitet samt kyrkoherde i Bälinge församling i Uppsala stift. Avgörande för utnämningen var inte hans teologiska eller kyrkopolitiska ställningstaganden, utan att statsmakten önskade få en prokansler som inte skapade konflikt med universitetet. Man följde här universitetsprofessorernas önskan i valet. Han vigdes till ärkebiskop den 8 november 1914 (vilket blev första gången sedan 1670, som en ärkebiskopsvigning ägde rum; alla ärkebiskopar däremellan var redan biskopar vid utnämningen till ärkebiskop), innehade ämbetet intill sin död 1931.
Som ärkebiskop blev han en centralfigur i svensk (och internationell) kristenhet med stort engagemang i ungdomsfrågor och evangeliskt arbete. Han drev på skapandet av en ny psalmbok, handbok för kyrkorna och en evangeliebok. På ett nästan mystiskt vis såg han Svenska kyrkan som utvald för en viktig uppgift, och han engagerade sig mycket i det internationella samtalet, inspirerad av sin ungdomstid i KFUM, och han förrättade bland annat biskopsinvigningar i Estland, Lettland och Tjeckoslovakien.
Som författare och föreläsare var han oerhört produktiv. Nämnas kan t. ex. uppbyggelseverket När stunderna växla och skrida i fyra volymer (1909–21), den försoningsinriktade passionsboken Kristi pinas historia (1928), Svenskars fromhet i två volymer (postumt 1933–41).
Nathan Söderblom ägnade sig något åt komposition. Det är han som har komponerat den oftast sjungna melodin till psalmen "I denna ljuva sommartid". År 1919 den 29 oktober invaldes Söderblom som ledamot i Kungliga Musikaliska Akademien.
Han blev vida berömd för sitt fredsarbete, som var en reaktion på första världskriget. Vidare gjorde han mycket betydelsefulla insatser i ekumenik och samlade till den stora ekumeniska mötet i Stockholm 1925, där alla kyrkliga samfund, utom romersk-katolska kyrkan och pingströrelsen, sammanträffade. Som en kuriositet kan nämnas att när den svenska pingströrelsen och Lewi Pethrus skulle sända sina första missionärer till Belgiska Kongo krävde de belgiska myndigheterna en skriftlig rekommendation av myndighetsperson. Rekommendationen skrevs av ärkebiskopen Nathan Söderblom. Under hela tiden skrev han flera stora arbeten, varför han invaldes i Svenska Akademien 1921. Han blev även ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien 1925. 1930, året före sin död, erhöll han dessutom Nobels fredspris.
Han var mycket språkkunnig, och kunde tala svenska, engelska, tyska, franska, italienska, latin, hebreiska, grekiska, arabiska och persiska.
Sedan 1906 hade han lidit av klen hälsa, och var periodvis sjuk i kärlkramp och magbesvär. Efter resan till Giffordföreläsningen i Edinburgh 1931 försämrades hans tillstånd kraftigt. Hans sista ord lär ha varit: "Det finns en levande Gud, jag kan bevisa det genom religionshistorien."
Nathan Söderblom avled i Uppsala den 12 juli 1931 klockan 18.40 efter en hjärtattack. Han ligger begravd tillsammans med hustrun Anna Söderblom, född Forsell, nedanför en pelare i koret i Uppsala domkyrka, invid ärkebiskop Laurentius Petris gravplats.
Under sitt liv fick Söderblom ett flertal erkännanden. Han var teologie hedersdoktor i Genève, Kristiania, St Andrews i Glasgow, Greifswald, Dublin, Dorpat, Sopron, och Köpenhamn, filosofie hedersdoktor i Uppsala 1917, i Bonn 1925, hedersdoktor i juridik i Berlin 1923. Doctor of Civil Law i Oxford 1923 samt hedersdoktor i medicin i Greifswald 1923. Söderblom blev hedersborgare i Wittenberg den 10 juli 1928, såsom en uppskattning av hans internationella betydelse som Lutherforskare och Lutherkännare. Priset överlämnades i ärkebiskopsgården i Uppsala.
Han grundade Uppsala Domkyrkas Gosskör 1920, var hederspresident i Sångsällskapet Orphei Drängar, hedersmedlem vid Wiens universitet, och ständig hederspresident i Lettlands evangeliska synod 1924. Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation och för Uplands nation.
På 75-årsdagen av hans födelse bildades den vetenskapliga sammanslutningen Nathan Söderblom-sällskapet, som dock inte ägnar sig åt Söderbloms person, utan åt hans vetenskapsområden, religionshistoria och exegetik.
Nathan Söderblom gifte sig med Anna Forsell, syster till John Forsell, 29 april 1894 i Ersta kapell, Stockholm. Makarna fick följande barn:
Söderblom finns bland annat representerad i 1986 års psalmbok med originaltexten till ett verk (nummer 445), en översatt psalm (nummer 171) och den välbekanta tonsättningen till psalmen I denna ljuva sommartid som används till flera psalmer (nummer 198, 200, 304, 310 och 518).
Utöver engagemanget i Uppsala Domkyrkas Gosskör och Orphei Drängar (OD) var Söderblom också intresserad av svensk folkmusik och deltog som arrangör av spelmansstämmor.
Fullständig bibliografi, med 669 titlar, upprättades av Sven Ågren och trycktes i boken Nathan Söderblom in memoriam, 1931.
Lutherdomstitlar | ||
---|---|---|
Företräddes av Johan August Ekman | Ärkebiskop i Uppsala 1914–1931 | Efterträddes av Erling Eidem |
Akademiska titlar | ||
Företräddes av Hugo Blomberg | Inspektor för Gästrike-Hälsinge nation 1909–1914 | Efterträddes av Otto von Friesen |
Företräddes av Tycho Tullberg | Inspektor för Uplands nation 1907–1910 | Efterträddes av Carl Thore Mörner |
Kulturtitlar | ||
Företräddes av Waldemar Rudin | Stol nummer 16 i Svenska Akademien 1921–1931 | Efterträddes av Tor Andræ |
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Nathan Söderblom, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.