Övergångsmetall

Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Hittills känner man till 64 övergångselement, och alla är metaller.

Två något olika avgränsningar finns, en där grupp 3 till grupp 12 ingår, och en där grupp 3 till grupp 11 ingår. Den tidigare motsvarar d-blocket och f-blocket. Den senare definitionen används av IUPAC och motsvarar de element som bildar minst en jon med delvis fyllt underskal av d-elektroner. Grundämnena i grupp 12, zink, kadmium och kvicksilver, har fyllda d-elektrondelskal både i atom- och jonform och därmed egenskaper som delvis skiljer sig från de andra grundämnena i d-blocket. Det syntetiska grundämnet copernicium tillhör samma grupp och har troligtvis liknande egenskaper, men det har framställts i så små mängder och har så kort halveringstid att dessa inte har kunnat bestämmas i någon högre grad.

Grundämnena i f-blocket, lantanoider och aktinoider, kallas inre övergångselement. I dessa är det yttersta d-underskalet delvis fyllt, och det yttersta f-underskalet fylls stegvis när man rör sig åt höger i periodiska systemet. I de andra övergångselementen fylls det yttersta d-underskalet stegvis när man rör sig åt höger.

Övergångsmetaller bildar lätt komplex, och dessa har ofta kraftigt färgade föreningar.

Noter

Övriga källor

• Nationalencyklopedin 20. Bra Böcker. 1989. sid. 526. ISBN 91-7024-621-1 
• Sherwood, Martin (1990). Kemin, Grundämnen & föreningar. Bonniers. sid. 40. ISBN 91-34-50893-7