Linnés Lärjungar: Sammanställning av Carl von Linnés lärjungar

Lärjungarna reste runt i världen för att forska och samla in material. Det var ofta farofyllda och äventyrliga resor där flera fick sätta livet till.

Efter Linnés död 1778 blev det eftertraktat att kallas "Linnélärjunge". Äretiteln har ibland använts utan att det funnits täckning för den. Senare forskning tillämpar en vid definition av Linnélärjunge, och räknar som sådan bland annat den som av Linné angivits som lärjunge, den som disputerade under Linné eller den som följde hans föreläsningar. Stundom särskiljer man dem som på Linnés uppdrag genomförde forskningsresor och kallar dem "Apostlar". Beteckningen apostlar antyder att de också skulle sprida Linnés lära.

Den här sidan eller avsnittet innehåller ifrågasatta faktauppgifter. (2024-01) Motivering: Artikelns inledning påstår att lärjungarna var et 20-tal men här är det listat 27 personer som "några av lärjungarna". Om 27 är "några" så borde den fulla listan vara långt över 30. Det vore bättre om listan bara visade dom Linne själv ansåg tillhöra den gruppen. Hjälp gärna Wikipedia med att åtgärda problemet om du kan, eller diskutera saken på diskussionssidan.

Några av lärjungarna var:

• Amoenitates Academicae, samling av avhandlingar för vilka Linné presiderade.
• Lärjunge

• Birger Strandell, "Linnés lärjungar. Varifrån kom de och vart tog de vägen?", Svenska Linnésällskapets årsskrift, 1979–81, s.105–143.
• Sverker Sörlin & Otto Fagerstedt, Linné och hans apostlar, Stockholm: Natur&Kultur, 2004.

Noter