Lenghis Retoromanzis

Ladin:

Lenghis retoromanzis (-)
Pronuncie native: {{{pronuncienative}}}
Altris denominazions: {{{altrisnons}}}
Fevelât in: bandere Italie
Lenghis RetoromanzisbandiereLenghis Retoromanzis Svuizare
Regjon: Friûl-Vignesie Julie
Trentin-Sud Tirôl
Venit
Grisons
Feveladôrs: {{{feveladôrs}}}
Posizion (totâl): {{{posiziontotâl}}}
Posizion (marilenghe): {{{posizionmarilenghe}}}
Classificazion gjenetiche: indoeuropeanis
Stât uficiâl
Lenghe uficiâl di: bandere Italie
Lenghis RetoromanzisbandiereLenghis Retoromanzis Svuizare
Regolât di: Furlan:
  • Osservatori Regjonâl de Lenghe e de Culture Furlanis

  • Ufizi pe pianificazion de lenghe ladine
  • Centri Culturâl Ladin Majon di Fascegn
  • Istitût Ladin Micurà de Rü
Dulà che e je fevelade la lenghe
Codiçs de lenghe
ISO 639-1 {{{iso1}}}
ISO 639-2 {{{iso2}}}
ISO 639-3 {{{iso3}}}
cjale ancje: Lenghe

Lis lenghis retoromanzis (romanç linguas retoromanas) a son un sotgrup didentri des lenghis galo-iberichis (une part des lenghis romanzis). Comprendin su par ju 1.500.000 fevelânts e son colocâts te zone nord-orientâl des Alps. Lis lenghis di chest grup son tre: furlan, ladin e romanç.

Chestis lenghis son plui dongje lenghis come francês e spagnol che al talian.

Classificazion

Analogjiis tra cualchi peraule in diviersis lenghis retoromanzis

Latin Furlan Ladin Romanç
(Grischun)
caseus formadi ciajuel, formai chaschiel
cantatio, catus cjançon, cjante ciantia chanzun
clavis clâf clef clav
ecclesia glesie gliejia baselgia
lingua lenghe lenga, lingaz lingua, linguatg
platea place plaza plazza, plaz
pons (pontis) puint pont punt
nox (noctis) gnot nuet notg
equus, caballus cjaval ciaval chaval
caput, testa cjâf, teste, cjaveç cef, capo chau, testa
cerasum cjariese ciarieja tscharescha
saxum, lapis (lapidis) clap sas crap
digitus dêt deit det
cattus gjat giat giat
lac (lactis) lat lat latg
parabola (tard), paraula (medievâl) peraule pled parola
flumen flum flum flum
aqua aghe ega aua
sanguis sanc sanch sang, sanc
pagus paîs paisc pajais, pajis, paeis
cynara articjoc carciof artischocca

Bibliografie

  • (todesc) Robert H. Billigmeier, Land und Volk der Rätoromanen. Eine Kultur- und Sprachgeschichte mit einem Vorwort von Iso Camartin, Verlag Huber, Frauenfeld 1983
  • (talian) Walter Belardi, Breve storia della lingua e della letteratura ladina. 2ª edizione aggiornata. Istitut Ladin Micurà de Rü, San Martin de Tor 2003.
  • (talian)Werner Pescosta, Storia dei ladini delle Dolomiti. Istitut Ladin Micurà de Rü, San Martin de Tor 2010. ISBN 978-88-8171-090-4.

Tags:

🔥 Trending searches on Wiki Furlan:

VivârToponims Talian Furlan LListe di Stâts dal montErnest HemingwayMalgheArgjentine24 di Març2011Sante Marie la LungjePaulêtRepublicheBuieReligjionCarli MagnPersonaçs impuartants pal FriûlJainisimRomanieNatalia OreiroHitlerEpatite cTriquervilleTrep Liussûl1821Prime vuere mondiâlToponims Talian Furlan ACultureAlbanieUeSan StinSant Pieri (Codroip)Campionât CjargnelClavaiisIndie186824 di AvostLetare ai GjalatsAquileeCjistielgnûfTecnicheUdinPsicologjieMarcus Annaeus LucanusMusicheSant Zuan dal NadisonGrau20071950Castanea sativaSchalchen (Alte Austrie)RussieDNAStatût regjonâlCrostuiLeterature furlaneStatisticheZEtât di mieçLenghe taliane25 di ZugnUcraineTuriac🡆 More