Tekst üüb Öömrang |
Wichtag taal uun a füsiik | |
---|---|
Nööm | Grawitatsioonstaal |
Formeltiaken | |
Wäärs | |
SI | |
Ünseekerhaid(rel.) | |
Komentaaren | |
SI-wäärs efter: CODATA 2014 (ferwisang) |
At grawitatsioonstaal (Formeltiaken of ) as en grünjtaal, diar det natüürelk swaarkrääft bestemet. Mä detdiar taal könst dü det krääft bereegne, hü stark tau masin arkööder uuntji. Hü det mäenööder tuuphinget, hää Isaac Newton ütjfünjen an uun sin grawitatsioonsreegel beskrewen.
An efter Albert Einstein sin relatiwiteetsteorii bestemet det grawitatsioonstaal, hü stark at rümtidj faan en mase ferfuremt woort.
Det grawitatsioonstaal as
Efter Newton sin grawiatatsioonsreegel bereegent ham det grawitatsioonskrääft faan tau masin efter:
Diarbi as det grawitatsioonstaal, an san a masin an as a wai tesken a swaarponkter faan an .
This article uses material from the Wikipedia Nordfrasch article Grawitatsioonstaal, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Det sidj as tu fun oner CC BY-SA 4.0 , wan diar niks ööders stäänt. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Nordfrasch (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.