Alajos Hauszmann

Si Alajos Hauszmann (inapod man Alois, Hunyo 9, 1847 – Hulyo 31, 1926) sarong Hunggaro arkitekto, propesor, asin myembro nin Hungarian Academy of Sciences.

Alajos Hauszmann
Alajos Hauszmann
Si Alajos Hauszmann
KamundaganAlois Hausmann
(1847-06-09)9 Hunyo 1847
Buda, Kahadean nin Hunggariya, Imperyo Austriako
Kagadanan31 Hulyo 1926(1926-07-31) (edad 79)
Velence, Kahadean nin Hunggariya
NasyunalidadHunggaro
Alma materTU Berlin, Berlin
Technical University of Budapest, Budapest
AgomMariette Senior

Buhay

Si Hauszmann namundag sa Buda kan 1847 sa pamilyang may dugong Bavarian asin aki kan mag'agom na sinda Ferenc Hauszmann asin Anna Maár (mga tugang: Hermina (1845–1929), Ferenc (1850–1918) asin Kornélia (1854-1837)). Siya nag'adal nin pagpintura kan 1861, dangan nagin peyon ninn sarong mason. Kan 1864 siya nag'atender sa Technical University of Budapest, asin kan 1866 siya nagpadagos kan siayang pag'adal sa arkitektura sa Bauakademie sa Berlin, kasabay si Ödön Lechner.

  • 1868 Katuwang na Propesor sa Technical University of Budapest
  • 1869-1870. Naglibot sa Italya sa pag'adal kan arkitektura renasimymento
  • 1872 Propesor sa Technical University sa sunod na mga 40 taon
  • 1874 Inagom si Mariette Senior, na saiyang nanumpongan sa Berlin
  • Nagdesenyo kan barracks para sa Red Cross, na binansagan na Hauszmann-barracks sa Austria asin Switzerland
  • 1891 Nanombrahan na pamayong arkitekto para sa Buda Castle kan Budapest
  • Nagresibi kan Order of Franz Joseph, Grand Cross

Si Hauszmann na'empleo nin magkapirangf mga arkitekto na ngapit sinda nagin man mga prominente, kabarali na diyan si Albert Kálmán Kőrössy. Kan 1912 si Hauszmann nagretiro, ssin pakalihis sarong taon siya nagtugdas nin saron g pundasyon para sa mga hubin na arkitekto na nagtatapos sa Technical University. Kan 1914 siya halawig nagbyahe sa Ehipto asin sa Holy Land. Kan 1918 siya p;inagta'wan onra ni Hading Carlos IV nin Hunggariya; alagad, sa sun od na taon pinagkumpiskar saiyang pagrurugaring kan gobyerno nin Republikang Sobyet nin Hunggariya. Kan 1924 siya napili na myembro honoraryo kan Hungarian Academy of Sciences. Siya nagadan sa edad na 79 sa Velence.

Mayor na mga trabaho

Arkitektura asin desenyo

Alajos Hauszmann 
View of Buda Castle
Alajos Hauszmann 
Governor's Palace - Rijeka
  • 1870 German Theater, Budapest (destroyed by fire in 1890)
  • 1870 Kiosk, Erzsébet tér, Budapest (destroyed)
  • 1871-1872 Tüköry palace, Budapest (destroyed)
  • 1874-1875 Coburg palace, Budapest (destroyed)
  • 1876 Church of the Sacred Heart, Gyoma
  • 1876-1878 Kégl mansion, Székesfehérvár
  • 1877-1878 City Hall and theater, Szombathely (destroyed)
  • 1878 Stefánia Yacht Club, Balatonfüred
  • 1878-1879 Kégl palace, Budapest
  • 1878-1880 St. Stephen Hospital, Budapest
  • 1881-1883 Austro-Hungarian Bank, Szombathely
  • 1882 Hungarian Parliament Building, Budapest (prize winning design, not built)
  • 1882-1884 Erzsébet Hospital for the Red Cross, Budapest
  • 1883-1884 Teachers' Training College, Budapest
  • 1883-1884 Főreáliskola, Budapest
  • 1884 Teachers' Training Institute, Budapest
  • 1884 Scottish Abbey, Budapest (destroyed)
  • 1884-1885 Nádasdy Mansion renovation and chapel, Nádasdladány
  • 1884-1885 Batthyány palace, Budapest
  • 1884-1886 Girls' Lyceum, Sopron
  • 1884-1889 University Pathology Institute, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
  • 1886 University Public Health Institute, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
  • 1886 State Institute for Teaching Women, Budapest
  • 1886-1887 Institute for Forensic Medicine, Budapest
  • 1887-1889 Northeast Railroad Company apartment building, Budapest
  • 1887-1889 Technical Training School and Museum, Budapest
  • 1888-1890 Budapest Court House and Penitentiary, Budapest
  • 1889-1890 commercial building, Budapest
  • 1890 Kálmán Széll's mansion, Rátót
  • 1890-1894 County hospital, Nitra
  • 1891-1905 Buda Castle, Budapest, including the interiors
  • 1891 Hauszmann house, Budapest
  • 1890-1894 New York Palace, Budapest
  • 1893 General Hospital, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
  • 1893-1896 Royal Hungarian Palace of Justice, Budapest (Kúria, today: Ethnographic Museum)
  • 1893-1897 Governor's Palace, Rijeka
  • 1902-1909 Royal Joseph Technical University, central building, Budapest
  • 1904 City Hall, Nagyvárad (today Oradea)
  • 1910 National Theater, Budapest (not built)

Publikasyon

  • A budapesti igazságügyi palota (Magy. Mérnök és Építész Egyl. Közl., 1897)
  • A kir. József műegyetem új otthona (Magy. Mérnök és Építész Egyl. Közl., 1909)
  • A magyar királyi vár (Budapest, 1912)
  • Budapest városának építészeti fejlődésének története (Akad. Ért. 1925).

Toltolan

  • Gerle, János, ed. Hauszmann Alajos (Holnap Kiadó, Budapest, 2002) ISBN 963-346-526-5 ([1][permanent dead link])

Mga panluwas na takod

    Sa Hunggaro

Tags:

Alajos Hauszmann BuhayAlajos Hauszmann Mayor na mga trabahoAlajos Hauszmann ToltolanAlajos Hauszmann Mga panluwas na takodAlajos Hauszmann

🔥 Trending searches on Wiki Bikol:

KeykAsosasyon kan mga Nasyon sa Sur-Subangan na AsyaMary WollstonecraftPundasyon na WikimedyaRené DescartesTsinelasInhinyeriyang elektrikalSaluyotBilangLeni RobredoSanto Niño, South CotabatoJuan Ponce EnrileMustafa Kemal AtatürkIndotsinaSabadoAgohoKaboSarung BanggiSoberanong estadoPalarong BicolSangguniang PanlalawiganDindi GallardoChatGPTHuwebesKolehiyoTribung TalaandigMansanasObispoGatasPasaporte kan BietnamSerbesaFilipinasInaChiang Kai-shekCarlos AureusFr. Philip Francis R. BersabeBacoorTurismoBasud, Camarines NorteDamulagArteTaumatawhakatangihangakoauauotamateaturipukakapikimaungahoronukupokaiwhenuakitanatahuAstronomiyaNyebeMonumento ni RizalSocial mediaMga Saksi ni JehovaCharles DarwinShabuAmancio AguilarBiyolohiyaChristopher ColumbusTinggaBulkan TaalJuan TriviñoMao ZedongBangladesPantominaLukbanJose Abad SantosPaghangaVoltaireNora AunorGobernador-Heneral kan FilipinasMel TiangcoDinastiyang Ch'inHasangKooperatibaGreater East Asia Co-Prosperity SphereJosé RizalDagomImpormasyonKawayan na dootMisyonerong posisyon🡆 More