Si Alajos Hauszmann (inapod man Alois, Hunyo 9, 1847 – Hulyo 31, 1926) sarong Hunggaro arkitekto, propesor, asin myembro nin Hungarian Academy of Sciences.
Si Hauszmann namundag sa Buda kan 1847 sa pamilyang may dugong Bavarian asin aki kan mag'agom na sinda Ferenc Hauszmann asin Anna Maár (mga tugang: Hermina (1845–1929), Ferenc (1850–1918) asin Kornélia (1854-1837)). Siya nag'adal nin pagpintura kan 1861, dangan nagin peyon ninn sarong mason. Kan 1864 siya nag'atender sa Technical University of Budapest, asin kan 1866 siya nagpadagos kan siayang pag'adal sa arkitektura sa Bauakademie sa Berlin, kasabay si Ödön Lechner.
1868 Katuwang na Propesor sa Technical University of Budapest
1869-1870. Naglibot sa Italya sa pag'adal kan arkitektura renasimymento
1872 Propesor sa Technical University sa sunod na mga 40 taon
1874 Inagom si Mariette Senior, na saiyang nanumpongan sa Berlin
Nagdesenyo kan barracks para sa Red Cross, na binansagan na Hauszmann-barracks sa Austria asin Switzerland
1891 Nanombrahan na pamayong arkitekto para sa Buda Castle kan Budapest
Nagresibi kan Order of Franz Joseph, Grand Cross
Si Hauszmann na'empleo nin magkapirangf mga arkitekto na ngapit sinda nagin man mga prominente, kabarali na diyan si Albert Kálmán Kőrössy. Kan 1912 si Hauszmann nagretiro, ssin pakalihis sarong taon siya nagtugdas nin saron g pundasyon para sa mga hubin na arkitekto na nagtatapos sa Technical University. Kan 1914 siya halawig nagbyahe sa Ehipto asin sa Holy Land. Kan 1918 siya p;inagta'wan onra ni Hading Carlos IV nin Hunggariya; alagad, sa sun od na taon pinagkumpiskar saiyang pagrurugaring kan gobyerno nin Republikang Sobyet nin Hunggariya. Kan 1924 siya napili na myembro honoraryo kan Hungarian Academy of Sciences. Siya nagadan sa edad na 79 sa Velence.
Mayor na mga trabaho
Arkitektura asin desenyo
1870 German Theater, Budapest (destroyed by fire in 1890)
1870 Kiosk, Erzsébet tér, Budapest (destroyed)
1871-1872 Tüköry palace, Budapest (destroyed)
1874-1875 Coburg palace, Budapest (destroyed)
1876 Church of the Sacred Heart, Gyoma
1876-1878 Kégl mansion, Székesfehérvár
1877-1878 City Hall and theater, Szombathely (destroyed)
1878 Stefánia Yacht Club, Balatonfüred
1878-1879 Kégl palace, Budapest
1878-1880 St. Stephen Hospital, Budapest
1881-1883 Austro-Hungarian Bank, Szombathely
1882 Hungarian Parliament Building, Budapest (prize winning design, not built)
1882-1884 Erzsébet Hospital for the Red Cross, Budapest
1883-1884 Teachers' Training College, Budapest
1883-1884 Főreáliskola, Budapest
1884 Teachers' Training Institute, Budapest
1884 Scottish Abbey, Budapest (destroyed)
1884-1885 Nádasdy Mansion renovation and chapel, Nádasdladány
1884-1885 Batthyány palace, Budapest
1884-1886 Girls' Lyceum, Sopron
1884-1889 University Pathology Institute, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
1886 University Public Health Institute, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
1886 State Institute for Teaching Women, Budapest
1886-1887 Institute for Forensic Medicine, Budapest
1887-1889 Northeast Railroad Company apartment building, Budapest
1887-1889 Technical Training School and Museum, Budapest
1888-1890 Budapest Court House and Penitentiary, Budapest
1889-1890 commercial building, Budapest
1890 Kálmán Széll's mansion, Rátót
1890-1894 County hospital, Nitra
1891-1905 Buda Castle, Budapest, including the interiors
1891 Hauszmann house, Budapest
1890-1894 New York Palace, Budapest
1893 General Hospital, Kolozsvár (today Cluj-Napoca)
1893-1896 Royal Hungarian Palace of Justice, Budapest (Kúria, today: Ethnographic Museum)
1893-1897 Governor's Palace, Rijeka
1902-1909 Royal Joseph Technical University, central building, Budapest
1904 City Hall, Nagyvárad (today Oradea)
1910 National Theater, Budapest (not built)
Publikasyon
A budapesti igazságügyi palota (Magy. Mérnök és Építész Egyl. Közl., 1897)
A kir. József műegyetem új otthona (Magy. Mérnök és Építész Egyl. Közl., 1909)
A magyar királyi vár (Budapest, 1912)
Budapest városának építészeti fejlődésének története (Akad. Ért. 1925).
Toltolan
Gerle, János, ed. Hauszmann Alajos (Holnap Kiadó, Budapest, 2002) ISBN 963-346-526-5 ([1][permanent dead link])
Sarong saringsing an artikulong ini. Makakatabang ka sa Bikol Wikipedia sa pagparambong kaining pahina.
This article uses material from the Wikipedia Bikol article Alajos Hauszmann, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Content is available under CC BY-SA 4.0 unless otherwise noted. Images, videos and audio are available under their respective licenses. ®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Bikol (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.