Uppslagsbok för alla/M

[ 537 ]

M, m, 13:e bokst. i alfab.; ss. rom.talteck. M = 1,000. Abbr. f.Monsieur, Mac., m. abbr. f. maskulin.,meter, minut etc.

M. A., förk. för magister artium,master of arts.

Maanselke, se Finland.

Maas (mas), fr. Meuse, bifl. t. v.till Rhen, i Frankr., Belg. o.Holland, uppr. på Langresplatån,förenar s. vid Gorkum m. Waal.804 km. l.

Maastricht, holl. st. vid Maas, 36,146inv. Fästn., fabr., hst. i holl.prov. Limburg.

mabille, (-bill'), i Paris trädgård [ 538 ]m. danslokal; upphörde på 1880-talet.

Mabillon (-bijång'), Jean, fr. hist.,f. 1632, d. 07 Paris ss. benediktinmunk.Grund. den vetenskapl. hist.-forskn.

Mac (eng. uttal mäck, skotskt mack),gael., son.

macabre (-kābr), se Danse m.

Mac Adam, John Loudon, f. 1775Skottld, d. 36 Moffat; grundl. afdet eft. honom ben. sättet att beläggagator och vägar. Jfr makadam.

Macāo, port. koloni på Kinas kust,12 kv.km., 63,991 inv. Hst. M.,60,000 inv. Frihamn.

macarōni, it., makaroner.

Macaulay (mäckåle), Thom.Babingt., lord af Rothley eng. hist.,f. 1800, 39/41 krigssekret., 46/47kabinettsledam., 57 pär, d. 59Kensington. Skr.: The hist. ofEngland etc, mästerliga essays m. m.

Macbeth, 1040 kon. i Skottld gmmord på Duncan VII, 56 besegr.af Macduff o. D:s son Malcolm,stupade 57.

Mac Carthy (mäck kārti), Justin,irl. förf., f. 1830 Cork, sed. 79 iparlam., tillhör homerulers. Skr.hist. arbeten, humorist, roman.,fl. öfvers. på sv., m. m.

Macchiavelli, se Machiavelli.

Mac Clellan (mack kläll'en), Geo.,hamndirekt. i N. York, f. 1826Philadelphia, 61/62 öfverbefälh.f. unionsarmén, d. 85.

Macclesfield (mäck'elsfild), eng. st.vid Bollin, 34,624 inv. Fabr. Bergverk.

Mac Clintock (mäck klin'töck), SirFrancis Leop., eng. nordpolsfarare,f. 1819 Dundalk, d. 07 London,48/49 2 resor f. Franklinsuppsök., 83 amiral. Förf.

Mac Clure (mäck klûr), Rob. JohnLe Mesurier, eng. sjöfar., f. 1807Irld, upptäckte nordvästragmfarten fr. Berings sund omkr.N.-Amer., d. 73 Portsmouth.

Mac'cus, se atellaner.

Macdon'ald, Etienne Jacq. Jos.Alex., hert. af Tarent, fr. militär,f. 1765, eröfr. 98 Neapel, slagen99 v. Trebbia, 01 sändeb. iKöpenh., 04/09 i onåd hos Nap. I,09 marsk., 10 i Span., 12 kårchefi Ryssld, 13 slagen v. Katzbach,d. 40 Courcelles.

Macedōnien, se Makedonien.

Macerāta (-tje-), prov. i mel. Ital.2,816 kvkm., 263,774 inv. Hst. M.,s. o. om Ancona, 22,784 inv. Bisk., univ.

Macfarr'en (mäck-), Geo. Alex., eng.mus., f. 1813 London, 75 direkt,v. Roy. acad. of mus., d. 87 London.Komp. operor, oratorier, symfonier.

Macgregor (mäckgreg'ör), John, eng.kanotfarare, f. 1825 Gravesend,49/50 i orienten, sed. i n. Afrika,Förenta stat. o. Canada, däreft. iSyrien, Sverige, Norge m. fl.länder, d. 92. Förf.

machwerk, ty., fuskeri.

Machiavell'i (mak-), Niccolò di Bern.dei, it. statsm. o. förf., f. 1469Florens, d. där 27. Skr.komedier, hist. skr. o. den berömdaIl principe, i hkn han framhållerklokh. o. konsekvens utan hänsynt. moral ss. grundvalen f. enfurstes politik. Bekämpades af Fredr.d. st. i hans «Antimacchiavell».

mâchicoulis (maschikulī), fr., fort.,vertikala skottgluggar, s. förranbragtes öfverst på torntinnar.

Maciejovice (matschejovit'se), ry.köping ej långt fr. Weichsel, slag10/10 1794.

Mack, Karl, frih. v. Leiberich, österr.gen., f. 1752 Franken, 97fältmarsk.-löjtn., 98 öfverbefälh. i Neapel,kapitul. 05 Ulm, därf. dömd t.fästn., 09 benåd., d. 28 S:t Pölten.

Mackenzie (mäcken'si), fl. i brit.N.-Amer., uppr. på RockyMountains, rinner gm Atapaska o. St.Slafsj., utf. i N. ishaf., omkr. 400km. l., omr. 1,₆ mill. kv.km.;heter i öfre loppet Atapaska o.Slaf-floden.

Mac Kinley (mäck kinn'le) Will.,presid. i Förent. stat. 97/01, f. 1843Ohio, 01 i Buffalo dödl. sårad af [ 539 ]en anarkist, gmförde det efterhonom uppkallade lagförslaget omskyddstullar.

Maclean (maklīn), Rutg., frih., polit.o. landthush., f. 1742, tillhörde»patrioterna», vid statshvälfn. 89arresterad, fr. 82 t. sin död 16bosatt på Svaneholm (Skåne).

Macleod (macklaud'), HenryDunning, skotsk statsekon., f. 1821Edinburgh, bekant gm sin teoriom krediten, d. 72.

Mac Mahon (mack maång'), MarieEdm. Patrice Maur. de, hert. afMagenta, fr. militär af irl. urspr.,f. 1808, 48 brig.-gen., 55divisionschef vid Sebastopol, 56 senatoro. öfverbefälh. i Algeriet, 59 segerv. Magenta, marsk. o. hert., 70slagen vid Wörth o. sårad vidSedan, förde 71 Versaillesarménmot kommunen, 73/79 fr. republ.pres., d. 93 vid Montargis.

Mâcon (makång'), hst. i fr. dep.Saône-et-Loire" v. Saône, 18,928 inv.

Macpherson (mäckförsön), James,skotsk lärd, f. 1738, d. 96 Belville.Utg. Ossians Fingal o. Temora m. m.

Madagas'kar, afrik. ö i Ind. haf.,gm Mosambikkanal. skild fr.Afrikas fastld, 592,100 kv.km., 2,₆ mill.inv. I det inre bergigt, 1,4/1,800m. höga platåer. Klimat. vidkusten varmt o. osundt, i det inrelandet temper. o. sundt.Vegetation, tropisk o. yppig. Inv.hovas, betsimasarakas o. sakalavas.Hst. sed. 02 Tamatave. M. stårsed. 1885 und. fr. protektorat. 97blef drottn. Ranavalona III afsatto. deporterad.

madagasser, se malagasi.

madapolām, ett slags shirting,uppkalladt eft. en ind. by m. sma namn.

madame (madam'), fr., tit. f. giftafruntimm., und. bourbonernatitel f. äldsta prinsessan af blodet;und. Nap. I på kejsarens moder.

Madeira (-dej'-) 1) bifl. t. Amazonfl.,t. h., i Brasilien, uppkommer gmfören. af flere källfloder, 3,200km. l., omr. 115,000 kv.km.; 2)afrik., Portugal tillhör, ö i Atlanten,815 kv.km., 150,574 inv. Bergtopp;Ruivo, 1,913 m. h. Klimat, varmt,men mycket sundt (kurort).Växtligh. tropisk o. yppig. Prod.: vin,sydfrukter, sockerrör, lager, tobak,kaffe, te. Hst. Funchal.

mademoiselle (madmåasäll'), fr., tit.på ogift fruntimmer; und. bourbonernaMonsieurs äldsta dotter.

Madison (mädd'isön), hst. in.-amer. fristaten Wisconsin, 19,164inv. Univ.

Madison (~), James, n.-amer.stats-m., f. 1751 Virginia, 09 o. 13 pres.,d. 36 ss. fredsdomare i Virginia.

madonna, it., ben. på jungfru Maria.

Madras', 1) eng. presidentsk. iO.-Ind., 367,064 kv.km., 38 mill. inv.;2) hst. i M. på Koromandelkusten,509,346 inv. Fort.

Madrīd, 1) prov. i Spanien, 7,989kv.km., 775,034 inv.; 2) hst. i M.o. i Span. vid Manzanares, 540,000inv. Slott, univ., akad., betydlig hand.

madrigāl, it., kort, lyr. dikt m. 6/15merend. 11-stafv., jambiskaversrader, hvaraf högst 3 rimmade.

Madvig, Joh. Nikol., dan. filol. o.statsm., f. 1804 Bornholm, 29/79prof., 48/51 undervisn.-min., ordf.f. folketing. 52/53, 56 medl. afriksr., till 63 dess pres., 79geheimekonferensråd, d. 86. Skr.i klassisk filol. m. m.

Mæcēnas, Caj. Cilnius, rom. statsm.,kejs. Augustus' vän, Horatius' o.andra skalders gynnare, d. 8 f. K.M. har nu öfvergått s. benämn.på skyddare af konst o. vetensk.

maëstōso, it. tonk., majestätiskt.

Maeterlinck (mat-), Maurice, belg.förf., f. 1862 Gent, sed. 96 i Paris,har skrifvit dramer m. m., af hkaflere öfvers. på svenska.

Mævius, se Bavius.

Maffēi, 1) Franc. Scipione di,markis, it. skriftst., f. 1675 Verona,d. där 55. Skr. trag. Merope m. m. [ 540 ]— 2) Andrea, it. skriftst., f. 1802,d. 85 Milano. Framst. öfvers.

maffia, it., heml. sällsk. på Sicilien;vid århundradets början af storbetydelse, jämförl. m. camorra(se d. o.).

Mafeking (maff-), st. i n. ö. brit.Betschuanaland. Förgäfvesbelägradt af boerna 1900.

Magalhães (-jāengs), l.Magelhaens, Fernão de, port. sjöfar.,f. omkr. 1470, upptäckte 20M:s sund (mel. Patagonien o.Eldslandet), 21 Ladronerna o.Filippinerna, d. där 21.

magblödning, se blodkräkning.

Magdalēna, 1) Rio M., fl. iColumbia, uppr. på Anderna, utf. iKaribiska haf., 1,570 km., omr.omkr. 266,000 kv.km. — 2) Stat in. ö. Columbia, 50,295 kv.km.,omkr. 90,000 inv. Hst. Santa Marta.

magdalenanunnor, sed. 12:e årh.kvinnl. ordensföreningar f.upprätt. af fallna kvinnor.

Magdeburg, 1) reg.-omr. i preuss.prov. Sachsen, 11,507 kv.km.,1,225,537 inv.; 2) hst. i M., vidElbe, 241,000 inv. Fästn.,domkyrka, rådhus, gymn., betydl.hand., fabr. — 20/5 1631 intag. o.förstördt af Tilly. 1806/14 t.kon.-riket Westfalen.

magen, anat., ligger i underlifvet,nedanf. diafragma, består afslemhud m. de afsöndrande körtlarnao. af muskellager samtbukhinneepitel; är en päronform. säck m.en utvidgning åt v. väggen samt2 öppningar, af hka den öfre(cardia) leder t. matstrupen, d. nedre(pylorus) t. tarmarna. M. tjänart. matens uppmjuk. o. blandande,t. ägghvitämnenas smältande ocht. uppsugande af vatten, socker o. d.

Magendie (maschängdī), Franç., fr.fysiol., f. 1783 Bordeaux, d. 55 Sannois;grundl. af d. fysiol. patol. Förf.

Magenta (-djen'ta), it. st. näraTicino, 7,974 inv. Slag 4/6 1859.

magen'ta, en röd (blårosa) anilinfärg.

mager, hos de gaml. kaldéerna,mederna o. perserna de vetenskapl.bildade, is. prästerna.

Magersfontein (-tīn), ort iOrangeflodsprov., sl. 11/12 99.

Magerö, Norges nordligaste ö, 390 kv.km.

mag|ī, gr., häxeri, trollkonst.-iker, trollkarl.

maginflammation, se bukhinneinflammation.

magis'ter, lat. Artiumliberalium m., ford. benämn. på dem,s. tagit högsta filos. examen,numera i Sverige ersatt m. tit.doktor; lärare.

magister mathe'seos, den afPytagoras funna 47:e propos. i Eukl:s1:a bok.

magistrāt, lat., i Sverige i allmänh.en stads juridiska, exekutiva o.administrativa myndighet.

mag|katarr', läk., starkslemafsöndring samt ansvälln. af magensslemhinna. Akut m. yttrar siggm kräkningar, smärta imagtrakten, näst. fullkomlig brist påaptit, stundom feber. Kronisk m.yttrar sig gm brist på aptit,uppstötningar, försvårad matsmältn.,förstoppning omväxlande meddiarré. Orsaker: i de flesta falldietfel, stund, missbruk af starkadrycker, stund. äfven förkylning,hvarjämte den kroniska också kanbero på cirkulationsrubbningar ilefvern. Botemedel: sträng diet,dubbelt kolsyr. natr., rabarber,emser, karlsbader, marienbader m. m.-kramp, läk., häftig, hopdragandesmärta i magtrakten, ofta i fören.m. andnöd, kan vara nervös, v.blodbrist, hysteri, men förorsakasofta genom oriktig diet. Behandl.:sträng diet, opium. -kräfta, läk.,kan förekomma i alla delar afmagen o. i olika former, yttrars. gm bestämd. rubbn. imatsmältn., allm. illamående,kräkningar, svag aptit, starkt aftagandeaf krafterna. Behandl.: närandeföda, ispiller, operation.

Magna charta, grundvalen f. [ 541 ]Englands statsförf., s. den 15/6 1215gm adeln o. prästerskap. aftvangskon. Johan utan land.

magnāt, lat., storman, medl. afung. riksdagens 1:a kammare l.öfverh. (m.-tafeln).

Magne (manj), Pierre, fr. statsm.,f. 1806, fl. gngr fin.-min., d. 79.

Magnēsia, g. geogr., st. i Lydienv. Hermosfl. Slag 190 f. K.

magnēsia, kem., metallenmagnesiums oxid, MgO = 40,uppkommer gm förbränn. af magnesium,framställes i stort gm glödgn. afbasiskt kolsyr. m. Hvitt, luckertpulver, svårsmält, löses obetydl. ivatten, lätt i syror; anv. ss.motgift v. arsenikförgiftn., v.cementfabr. o. vid framställn. af eldfasttegel. — M. alba, basiskt kolsyr.m., anv. ss. medel mot magsyra.

magnēsia-mjölk, bränd, i ljumtvatten löst magnesia; medel motarsenik- o. kvicksilfverförgiftn.

magnesīt, min., MgCO₃ = kolsyradmagnesia, färglöst, gulakt. l. gråttmineral, kristalliniskt kornigt. ISteiermark, Schlesien; anv. t.fabrikation af eldfast tegel.

magnēsium, kem., Mg=24, metall.element, silfverhvitt, smidbart,förbrinner i luften m. intensivlåga (magnesiumljus), först framst.1828 af Bussy. Eg. vikt = 1,₇₅;anv. t. fotografi i mörkt rum.

magnēt, se magnetism.

magnetisk induktion, se magnetism.

magnetisk järnmalm, se järnmalmer.

magnetism', egenskapen hos bl. a.magnetisk järnmalm (naturl.magnet) att draga t. sig järn, kanöfverflyttas på stål, s. därigmförvandlas till konstgjordmagnet. En i midten upphängd, ihorisontalplanet fritt rörl., tunnmagnet kallas magnetnål o.visar m. starkast vid ändarna l.polerna, af lika den, som visar motnorr, kallas nord-, den andrasydpol. Närmas 2 magnetnålar haa,draga de oliknämnda polerna haat. sig, medan de liknämnda bortstötahaa. Om en magnetnärmas ett stycke järn, blir äfv. dettaför tillfället magnetiskt (magnetiskinduktion). Utom på järnutöfva magneter magnetiskaverkning, äfv. på nickel, kobolt,mangan m. fl., på andra ämnendäremot verka de bortstötande(diam.). Jfr elektromagnetism.

magnetisör, person, s. hos andraframkallar magnetisk sömn, hypnotisör.

magnet|kis, min., bronsgult,metallgläns, magnetiskt min. af järn o.svafvel; Falun, Kongsberg, Klefva,Baiern, Sachsen; anv. t. framst. afjärnvitriol o. svafvelsyra. -nålar,fys., fritt, horisontalt sväfvande,långsträckta magneter, s. i följdaf jordmagnetismens inverkanständigt intaga sma läge.

magnēto|elektricitēt, fys., denelektr. ström, s. uppkommer i ensluten ledare, när denna hastigtnärmas till l. aflägsnas från enmagnetpol. -elektriska maskiner,fys., induktionsappar., i hka elektr.strömmen alstras gminduktionsrullarnas hastiga rörelse framf.polerna t. en l. flere starkamagneter. Mest bekanta Siemens &Halskes. -mēter, gr., fys., instr.t. bestämmande af jordmagnetismensperiod. förändringar o. dess intensitet.

magnetpoler, se magnetism.

magni'ficat, lat., »han lofprisar»;den i kat. kyrkan vid vespernsjungna lofsången; Luk. 1:46 o. f.

magni'ficus, lat., präktig, ståtl.;benämn. på sv. universitetens rektorer.

magnōlia L., Magnoliaceæ. I ö.Asien o. N.-Amerika förekom, trädm. praktfulla, ofta vällukt. blommor.

Magnus, sv. kgr o. prinsar: 1)M. Ladulås, son af Birger jarl, f.1240, reg. 75, upprätthölllandsfriden, däraf namnet, införde gmAlsnö stadga omkr. 1280 världsl.frälset (se d. o.), d. 18/12 1290Visingsö. — Hans sonson 2) M. [ 542 ]Eriksson, son t. hert. ErikMagnusson, f. 1316, 19 kon. i Norge,s. å. i Sverige, erhöll 43 gmfreden i Varberg Skåne, Halland o.Blekinge, måste s. å. afstå regentsk.i Norge åt sonen Håkan, tvangsatt 57/59 taga sonen Erik t.medreg., förlorade 60 Skåne, Hallando. Blek., 64 afsatt, 65/71 ifångensk., drunknade 74 i Bömlfjord.i Norge. M. aflyste 35 träldom,våldgästn., öfvervåld o. lät 50 utg.den eft. honom benämndalandslagen; s. å. rasade digerdöden;g. m. Blanka af Namur. — Hanskusin 3) M. Birgersson, son t.kon. Birger Magnusson, f. 1300,utsedd t. tronfölj. 04, afrätt. 20Sthm. — 4) M., son t. Gust. I, f.1542, vansinnig, d. 95 Kungsbro.— 5) Jfr M. Henriksson ochM. Nilsson.

Magnus, nor. kgr.: 1) M. d. gode,s. t. Olof d. hel., f. 1024, reg. 35,42 kon. i Danm., d. 47. — 2)M. Haraldsson, son t. HaradHårdråde, reg. 1066, d. 69. — Hansbrorson 3) M. Barfot, son t. OlofKyrre, f. 1073, reg. 93, dödad 03;g. m. Margareta Fridkulla. — Hanssonson 4) M. d. blinde, son t.Sigurd Jorsalafare, f. omkr. 1115,reg. 30, stupade 39 Holmengrå.— Hans systerson 5) M. Erlingsson,son t. Erling Skakke, kon. 1161,stupade 84. — 6) M. Lagaböte,son t. Håkan Håkansson,f. 1238, kon. 63, d. 80; lagstiftare,däraf namnet. — 7) Se sv. kon. M. 2.

Magnus, dan. prins, »kon. afLivland», son t. Krist. III, f. 1540,71 kon. af Livland, d. i elände 83.

Magnus Henriksson, son till dan.prins Henrik Skatelär, dödade1160 sv. kon. Erik d. helige, kon.i Sverige s. å., dödad 61.

Magnus Nilsson, son t. NilsSvensson o. Margareta Fridkulla, 1125kon. i Västergötl., mörd. sinkusin Knut Lavard 31, stupade 34Foteviken.

Magnusson, 1) Arne, isl. hist. o.samlare, f. 1663, d. 30 ss. prof. iKöpenh. Gjort Arnemagneanskastiftelserna. — 2) Finnur, kall.Finn Magnusen, isl. arkeol., f.1781, etatsråd 39, d. 47. Utg. o.öfvers. den äldre Eddan m. m.

magsyra, läk., sura uppstötningarm. sveda i maggropen o. halsen,beror på jäsn. af födoämnena,hvarvid ättiksyra o. smörsyrabildas. Behandl.: magnesia,tvefaldt kolsyr. natron, undvik. afsura maträtter, spritdrycker.

magsår, läk., rundt sår, yttrar sigi häftig smärta, kräkningar, allm.illamående, störd matsmältning.Behandl.: mycket sträng diet,mjölkdiet, karlsbadvatten.

magyarer (madjārer), hufvudmassanaf Ungarns befolkn., af ugriskt urspr.

Mahābārata, ind. nationalepos påsanskrit, skildrar baratidernasstrid om Hastinapuras tron,smnfattar näst. alla ind. episka sagor;100,000 dubbelverser.

mahat'ma, ind., teosof., kallasmedlem af ett i Tibet befintligtföregifvet brödraskap, hvarsmedlemmar nått den högsta utvecklingen mska kan nå.

ma'hdi, arab., 1) hos mohammedan.= Messias l. en Islams renhet återställ.profet; 2) se Mohamed Ahmed.

Mahmud II, turk. sultan, f. 1785,reg. 08, utrot. 26 janitscharerna,förlorade Serbien o. Grekld 30,gm Mehemed Ali 33 undanträngdur Egypt., d. 39.

mahogniträdet, Swietenia,Cedrelaceæ. S. mahagoni L., iCentr.-Amer., S. senegalensis i Afrika o.S. febrifuga Roxb. i O.-Ind. lämnadet värderade virket »mahogni».Barken läkemed. mot feber o. diarré.

Mahon (maån), bef. hamnst. påMinorca, 18,000 inv.

mahout (ma'hut), elefantförare.

Maia (maj'a), gr.-rom myt., dotter t.Atlas, mor t. Hermes; astron.,planetoid, stjärna i Oxens stjärnbild.

maiden speech (mādön spītsch). [ 543 ]eng., »jungfrutal», en nyparlamentsledamots 1:a anförande.

Maidstone (mēdstön), hst. i eng.grefsk. Kent, v. Medway, 33,516 inv.

Maimonīdes, egentl. Rabbi Mosesben Maimon, jud. lärd, f. 1135Cordova, d. 04 Kairo. Söktefilosof. grundval f. judendomen. Förf.

Main, biflod t. Rhen, t. h., uppr.på Fichtelgebirge, utf. vid Mainz,495 km., omr. 27,445 kv.km.

Mainau, badens, ö i Bodensj.;lustslott.

Maine (mēn), förk. Me., n.-amer.fristat v. Atlant., 85,570 kv.km.,694,466 inv. Godt klimat. Hufvudnär.landtbruk. Unionsstat 1820. Hst. Augusta.

Maine (män), 1) ford. fr. prov.,omkr. 10,000 kv.km., hst. le Mans,nu dep. Sarthe o. Mayenne. 1481införlif. m. Frankr. — 2) Bifl. t.Loire, t.h., 12 km. l.

Maine (män), Louis Aug. deBourbon, hert. af M., naturl. son t.Ludv. XIV o. markis. Montespan,f. 1670 Versailles, 18/20 ifångensk. f. smnsv. mot Filip af Orléans,d. 36 Sceaux.

Maine-et-Loire (män-ä-låār), fr.dep., 7,218 kv.km., 514,658 inv.,Hst. Angers.

mainōter, gr. folkstam i s. Morea.

Maintenon (mängtnång'), Franç.d'Aubigné, markisinna, f. 1635Niort af protest. fam., 52 g. m.skald. Scarron, 69 vårdarinna f.Ludv. XIV:s barn m. Montespan,74 markis., 85 Ludv:s gemål ihemligh., d. 19 St. Cyr.

Mainz, st. i storhert. Hessen vidMains utfl. i Rhen, 91,124 inv.Fästn., bisk., domkyrka, slott,fabr., betydl. hand. och industri.

maire (mär), se mär.

Mai'sur (maj-), 1) eng. vasallstat iFrämre Ind., 76,258 kv.km.,omkr. 5 ½ mill. inv.; 2) st. i M.,68,511 inv.

maître (mätr), fr., herre, lärare.

maj, lat., årets 5:te månad,uppkallad eft. gudin. Maia.

majbagge, se oljebagge.

majestät, lat., i forna Rom beteckn.f. folkets höghet l. värdigh.,sederm. af ty.-rom. kejsarneantagen titel; nu titel f. kejsare, kgro. deras gemåler. — -sbref, afkejs. Rudolf II 1609 t. Böhmensprotest. utfärdad urkund omtrosfrihet; gaf anledn. t. 30-år. krig.,upphäfdt 1620. — sbrott,förgripelse i tal, skrift l. handl. motstatens öfverhufvud.

majlagarna, ben. på de 1873/75 iPreuss. utg. lagar, regler, förh.mel. stat o. kyrka; följder af»kulturstriden».

majo'lika, eft. ön Majorca (und.medelt. Majolica) namn på denäldre ital. fajansen; num. benämn, på denbrokiga, mångfärgade fajansen.

majonnäs, fr., kall fisk l. fågel m.pikant sås.

maj'or, lat., äldre, större.

majōr, lat., lägsta regementsofficersgraden.

Majorāna, se Origanum.

majorāt, medelt.-lat., ärftl.adelsgods, s. ant. tillfaller denförstfödde i familjens äldsta gren(primogenitur) l. familjens l.lefnadsåren äldste medlem (seniorat).

Major'ca, se Mallorka.

maj'or dōmus, lat., egentl.hofmästare, i frank. riket den mäktig.hof- o. riksämbetsm.

majoritēt, lat., flertal. Absolutm., mer än hälften af de afgifnarösterna. Enkel m., den störstaröstsumman af flere olika sådana.

majs, Zea mays L., Gramineæ, äfv.turk. hvete kallad, inh. i S.-Amer.;kornen t. mjöl, hvaraf italienarnespolenta och brännvin (cicha,pulque), stänglarna t. socker ochfoder, tågorna t. hattar. Odlasäfv. s. prydnadsväxt.

Majūba, berg i brit. prov. Natal.Slag 1881.

majsēna, fint majsmjöl.

majus'kel, medelt.-lat., storbegynnelsebokstaf.

makadam', makadamisering,J. L. Mac Adams metod f. väg- ochgatuläggn. m. krossad sten.

Makall'a, st. i Hadramaut. Hamn,handel.

[ 544 ]makarōner, it., näringsmedel affint hvetemjöl i form af smalarör, trådar (vermiceller), stjärnor.

Makart, Hans, österr, mål., f. 1840Salzburg, d. 84 Wien ss. prof.Utmärkt kolorist.

Makass'ar, se Mankassar,-olja, urspr. i M. tillverk, hårolja.

Makedōnien l. Macedonien, turk.prov. på Balkanhalfön vid Egeiskahaf.; ford. kon.-rike, af Alex. d.st. höjdt t. världsrike, 145 f. K.rom. prov., 395 e. K. östrom. prov.,1453 turk.

makkabéer l. hasmonéer, jud.familj, hvars medlemmar 135 f.K. gjorde uppror mot Syriensherravälde o. återupprättade denjud. stat; utrotades af Herodes d. st.

Mako', hst. i ung. kom. Csanad v.Maros, 33,722 inv.

makrill'en, Scomber L.,Acanthoplerygii. Vanl. m., S. scombrusL., allm. v. västra kusten, 40/60 cm. l.

makro'biotīk, gr., konsten att lefvalänge. — -cefalī, gr., förstoring afhufvudet. — kosm', gr., den storavärlden, världsalltet.

makrōner, fr., ett slagsbiskviliknande bakelser.

makulatūr, lat., trycksaker, s. end.äga pappersvärdet.

Malabār, brit. distr. på s.v. kust.af v. Ind. halfön, 33,000 kv.km.,6 mill. inv. Hst. Kalikut.

Maladett'a, högsta bergskedjan iPyrenéerna, högsta toppen 3,404 m. h.

māla fide, lat., mot bättre vetande.

Mal'aga, 1) prov. i Spanien v.Medelhaf., 7,349 kv.km., 511,989 inv.;2) hst i M., v. Medelhaf., 130,000inv. Hamn, vinodl.

malagāsi l. madagasser,gemensam ben. på Madagaskars inv.

malaj'er, kollektivnamn f. den tillmalajiska l. bruna rasen hör.befolkn. på Malakka, Sundaöarna,Nya Zeeland, Söderhafsöarna ochMadagaskar. Hufvudnär.:skeppsfart. Indelas i fl. underafdeln.;bilda ännu några ober. stater.

Malajiska arkipelagen, se Indiska arkip.

Malakīas, den siste af G. T:s mindr.profeter, i 5:e årh. f. K.

malakīt, gr., min. af vattenhaltigbasiskt kolsyr. kopparoxid,utmärkt f. sin vackra smaragdgrönat. spanskgröna färg; kristallinisk.Eg. v. 3,₇/4,₁. I Sibirien, Ural,Cornwall, N.-Amer. Viktigkopparmalm; anv. äfv. t. prydnader.

Malakk'a, Bortre Indienssydöstligaste halfö mel. Kin. o. Ind. haf.,gm M.-sundet skild fr. Sumatra.154,000 kv.km., 1 à 2 mill. inv.(malajer). Ngra oafhäng. malajstat.finnas; södra spetsen brit.

mal-à-propos (-a-pråpå), fr.,olägligt, i otid.

malāria, it., grupp afinfektionssjukdomar, närmast motsv.frossa (se d. o.).

Malchin, st. i Meckl.-Schwerin v.Posse, 7,158 inv. Säte f.Mecklenb:s landtdag.

Malcolm (mäll'köm), Sir John, eng.statsm. o. hist., f. 1769, i O.-Ind.82, guv. i Bombay 27/31, d. 33Windsor. Skr. Persiens o. Indiens hist.

Malaspīna, Germanio, it. prelat,födelseår okändt, nuntie hosSigismund, verkade för protestantismensundertryckande, d. 1604.

Malebranche (malbrangsch'), Nic.,fr. filos., f. 1638 Paris, d. där 15.Oratorist o. förfäkt. af occasionalism. Förf.

Maledīverna, eng. arkipel. i Ind.haf., 6,773 kv.km., omkr. 130,000inv. Korallöar.

Malesherbes (malsärb'), Chrét. Guill.de Lamoignon de, fr. statsm. ochförf., 1721 Paris, ifrade förreformer, förvisad, 74/76 inr.-min.,försvarade 92 o. 93 Ludv. XVI,häktad s. å., giljot. 94.

Malet (malä), Claude Franç, de, fr.gen., f. 1754, 90 brig.-gen., 05guvern. i Paris, afsk. 07 f. republ.tänkesätt, arkebuser. 12 f. stämpl.mot Nap. I.

malfjärilar, Tineidæ, [ 545 ]Microlepidoptera; mest bekant malen,Tinea L. I Skandinavien finnaskorn-m., T. granella, klädes-m.,T. sarcitella L., päls-m.,T. pellionella, tapet-m., T. tapezellaL., o. fjäder-m., T. crinella L.

Malherbe (mallärb'), Franç de, fr.»klassisk» skald, f. 1555 Caen, d. 28 Paris.

malheur, se malör.

Malibran (-brang') Maria Felicità,fr. sångerska, f. Garcia Paris 1808,d. 36 Manchester. Is. firad i London.

mal|īs, fr., elakhet, »elak tunga».-itiös, elak, försmädlig.

mall, 1) tunn träskifva, hvareftervid ritn. kroklinjer uppdragas;2) skeppsb., tunna träribbor,hvareft. de buktiga fartygsdelarnaarbetas.

Malling, Ove, dan. statsm. o. hist.,f. 1746, statsr. 92, statsmin. 24, d. 29. Förf.

Malling, Ingrid Mat:a, dan. r.-förf.,f. Kruse 1864, g. m. grossh. M.,Köpenhamn, har skr. hist. ochandra romaner.

Mallor'ca (malj-) l. Majorca, denstörsta af Balear. öarna, 3,412kv.km., 248,259 inv. Hst. Palma.

malm, min., fören. i så stor mängdmel. en tung metall o. vissa andraämnen, att det lönar sig att därurframdraga denna metall; i dagl.tal benämn. på en leger. afkoppar, zink, bly, hvaraf syltgrytor,ljusstakar m. fl. husgeråd förfärdigas.

malm (mām), eng., se juraformationen.

Malm, Aug. Vilh., zool., f. 1821Lund, 81 tit.-prof., d. 82 Göteb. Förf.

Malma hed, nära Malmköping,exercisplats f. Söderml. reg.

Malmaison (-mäsång'), lustslott v.om Paris, Nap. I:s 1:a gemåls, kejs.Josefina, älsklingsplats o. dödsort.

Malmen, nära Linköping,exercisplats i Östergötl. l.

Malmköping, köping i Söderm. l.,684 inv. (08). Privil. 1785.

Malmsten, 1) Per Henr., läkare, f.1811 Tuns socken, 60/76 prof. v.Karolinska iristit., d. 83 Växjöhospital. Förf. — Hans bror 2)Karl Johan, mat. o. ämbetsm.,f. 1814 Skara, 42 prof. i Upps.,59 statsr., 66/79 landsh. i Skarab.l., d. 86 Upps. Fl. skr. i mat.

Malmström, 1) Bernh. Elis, skald,lit.-hist., f. 1816 Tysslinge, 50ledarn, af Svenska akad., 59 prof.i Upps., d. där 65. Skr.Angelika (40), Litt-hist. studier (60/61),dikter m. m. — Hans bror 2)Karl Gust., hist., ämbetsm., f.1822 Tysslinge, 77 prof., 78ledam. af Sv. akad., 78/80 statsr.,82/87 riksark. Skr.: Sv. polit.hist fr. k. Carl XII:s död etc.(52/77), 6 bd, m. m. — 3) Joh.Aug., hist.- o. genremål., f. 1829Östergötl., 66 prof., d. 01. KungHeimer och Aslög m. m., illustr.t. fl. arb.

Malmö, sjö- o. residensst. i Malmöh.l. vid Öresund 81,120 inv. (08)Rådhus, promenad., forna slottetcentralfäng., lifl. hand. o. sjöfart.Karl X Gust.:s staty.

Malmöhus län omfattar s.-v. del.af Skåne o. ö. Hven, 4,830 kv.km.,447,274 inv. (08). Sjöar:Ring- o. Vombsj. Residensst. Malmö,Öfr. st. Lund, Landskrona,Hälsingborg, Ystad, Trelleborg,Skanör med Falsterbo. Köpingar:Eslöf, Limhamn, Hörby.

Maloggia (-lådd'scha), alppass i kant.Graubünden, 1,811 m.

Malot (-låt), Hect. Henri, fr. förf.,f. 1830, bodde i Paris, d. 07Fontenay. Skr. roman. m. m.

Malouines, se Falklandsöarna.

Malpīghi, Marc., framst, it. anat.,f. 1628 v. Bologna, d. 94 Romss. prof. Förf.

malplacērad, fr., på orätt plats, olämplig.

Malplaquet (-plakä), by i n. Frankr.Slag 11/9 1709.

malströmmen, hafsvirfvel i n.v.Norge mel. öarna Moskö o.Moskenäsö bland Lofotens öar.

malt, spannmål, s. underkastats engroningsprocess, hvarigm den däri [ 546 ]innehållna stärkelsen förvandlatst. dextrin o. drufsocker. Anv. v.ölbryggn. o. brännvinsbränning.

Malta, eng. ö i Medelh., 363 kv.km.,198,990 inv. Klimat: varmt, menfriskt; höjd ända t. 250 m.Huf.när. landtbruk o. boskapsskötsel.Prod.: spannmål, vin, olja,sydfrukter, honung. Hst. La ValettaEng. 1814.

Malte-Brun (maltbröng') se Bruun l.

maltesriddare, se johanniter.

maltextrakt', ur malt urdraget,ss. honung tjockflytande ämne;lättsmält födoämne, begagn. somdietetiskt medel, is. f. barn.

Malthus (mäll'thös), Thom. Rob.,eng. statsekon., f. 1766, d. 34Bath. Upphofsm. t. den teorien(malthusianismen) att befolkn.stiger i större förhåll. änmängden af födoämnen o. att därf. eninskränkn. i den naturl. folktillökn.är nödvändig. Förf.

malträtēra, fr., illa behandla.

malvasīr l. malvoasīr, 1) gr. vin,ben. eft. Napoli di Malvasia; 2)ett slags madeiravin.

Maltzan, Heinr. Karl Eckh. Helmv., ty. riksfrih., resenär, f. 1826Dresden, resor i Europa, Afrika,Asien, däribl. år 60 s. pilgrim t.Mekka, d. gm själfmord 74 Pisa.

malör, fr. malheur, olycka.

mamertīner, urspr. fornitaliskautvandrade krigarskaror, is.Agatokles' af Syrukusa kampaniskalegotrupper, s. efter hans död 289f. K. intogo Messana; 266anropade en del romarne, en delkartagerna om hjälp, hvarigm 1:apuniska kriget förorsakades.

Mamiāni della Rovēre, Terentio,it. grefve, statsm., filos., f. 1800Pesaro, d. 85 Rom ss. pres. ihögsta undervisn.-rådet. Skr.åtskill. filos, arb., äfv. dikter m. m.

mamlūker, i Egypten af turk.fångar bildade krigarskaror, uttogo1251/1517 sultaner ur sina led,stört. sistnämnda år af osmanerna,senare und. dem åter mäktiga,1811 utrotade af Mehemed Ali.

Mammillāria, Haw., Cacteæ,kaktussläkte i Mex. o. V.-Ind., medätbara frukter, prydnadsväxter.

mammut, Elephas primigeniusBlumen., fossil elefantart, medjättestora, bakåtböjda stöttänder ochlång hårbetäckning, i Europas o.Asiens diluvialform. Fossilt elfenben.

Man (männ), eng. ö i Irländska sj.,589 kv.km., 54,784 inv. Hst. Douglas.

Managua (-nagva), hst. i Nicaraguavid M.-sjön, 25,000 inv.

Mancha, se La M.

Manche (mangsch), dep. i n.v.Frankr. v. Kanalen, 6,412 kv.km.491,372 inv. Hst. St. Lô.

Manchester (männ'tschestör), 1) st.i England v. Irwell, medförstaden Salford 880,000 inv.Domkyrka, konstskola, museer,bot. o. zool. trädg., fabr., betydl.hand. o. industri. — 2) Ett slagsbomullssammet.

manchesterpartiet (männ'tschästor)l. m.-skolan, ett und.Cobden och Bright i Engld bildadtparti, sträfvande eft. reform. isociala o. handelsfrågor; frihandlare,jordaristokratiska fiender, fredsvänner.

manco, it., brist i varors mängd l. vikt.

Mandal, nor. st. i Listers o. M.amt, v. M.-älfvens uti. i Skagerak,3,983 inv. Hand. o. sjöfart.

Mandalaj, sed. 1859 hst. i Birma,nära Iravadi, omkr. 65,000 inv.

Mandals amt, se Listers ochM. amt.

Mandalsälfven, nor. fl., uppr. påSäterdalsfjeld., utf. vid Mandal, 73 km.

mandarīn, i Europa brukl. namnpå höga kines. ämbetsm.

mandāt, lat., 1) uppdrag; fullmakttill ngn (mandatarie) att bevakauppdragsgifvarens (mandantens)rättigheter o. intresse; uppdrag attvara ombud i ett lands l. en kommunsrepresentation; 2) pappersmynt und. fr.direktorialregeringen.

[ 547 ]mandel, 1) farm., mandelträdetsstenfrukt, hvars luddart.beklädnad lämnar mandelkli. Delas isöt-m. o. bitter-m., hkn senare ärgiftig; 2) anat., körtelart. organpå ömse sid. om tungspenen o.mel. de båda gombågarna; kallasäfv. örmandlar, göra gm afsöndr.af sekret ingången till svalget slipprig.

Mandelberg, Job. Edv., hist.-,landsk.- o. genremål., f. 1761 Sthm,d. 86 Köpenhamn.

Mandelgren, Nils Månsson, teckn.och kulturforsk., f. 1813 Skåne,d. 99 Ersta. Skr.: Monum.scandinaves du moyen-âge (55/62),Atlas t. Sveriges odlingshist. (77) m. m.

mandelolja, fet olja ur mandlar,anv. i medicin m. m. Jfr bittermandelolja.

mandelträdet, Amygdalus L.,Amygdalaceæ. Vanl. m., A. communisL., odlas i Medelhafsländ., frukt.mandel. Dvärg-m., A. nana L.,buske i ö. Europa o. Asien, prydnadsväxt.

mandenga l. mandingo,negerfolk i v. Sudan, 6 à 9 milj.

Manderström, Kristof. Rutger Ludv.,frih., statsm., f. 1806 Sthm,sändeb. i Wien 55, utrik.-min. 58/68,pres. i kommerskoll. 68, medl. afsv. akad., grefve 60 (men ejintrod.), d. 73 Köln. Förf.

mandingo, se mandenga.

mandolīn, it. stränginstr., liknande lutan.

Mandragōra L., Solanaceæ. M.officinalis Mill., i s. Europa o.orienten, m. mskolika, gift.rotknölar; anv. redan i forntid, ss.narkot. medel.

mandrillen, Cynocephalus mormon,en babianart.

Mandschuriet, kines, biland i n.o.vid Gula hafv., 939,290 kv.km.,omkr. 5 ½ mill. inv. Högland.Klimatet kallt. Prod.: guld,silfver, kol, boskap. Inv. kines. o.mandschuer. Skådeplats för detry.-jap. kriget 1904/05. Hst. Mukden.

manége (-nēsch), fr., ridhus, ridbana.

manér, fr., sätt, vis, (plur.)uppförande. Maniērerad,förkonstlad, tillgjord.

māner, lat., de dödas andar.

Manes l. Mani, österl.religionssiift., f. omkr. 215 Babylonien,korsfäst 276. Jfr manikéer.

manēter, Acalephæ, namn påsläktena Medusa L. o. Cyaena Pér.Les., geléart., gmskinl. hafsdjur.M. aurita L., v. Sveriges syd- o.västkust., förorsakar en brännandesmärta medelst sina nässeltrådar.Jfr Coelenterata.

Man'eto, egypt. öfverstepräst i 3:eårh. f. K. Skr. en i fragm.bevarad historia öfver Egypten.

Manfred, kon. af Neapel o. Sicil.,son t. kejs. Fredr. II Hohenstauf.,f. 1231, reg. 54, kon. 58, stupade66 v. Benevent.

mangān, kem., metall, element,Mn = 54,₈, aldrig gediget, utanend. i fören. m. syre; framställ.gm sina oxiders glödgn. m.kolpulver. Eg. vikt 8; grå.Föreningar: m.-oxidhydrat l.manganit, stålgrått till järnsvart min.,kristall. Eg. vikt. 4,₄, i Harz,Västergötl.; m.-oxid-oxidul, sehausmannit.; m.-spat =kolsyr, m.-oxidul, vackert rosenrödt,kristall, min.; i Sachsen, Dannemora,Nordmark, m.-superoxid,se brunsten.

mangoträdet, Mangifera L.,Anacardiaceæ. Ind. m., M. indica L.,inhemsk i O.-Ind., odl. i tropikerna.O.-Indiens näst finaste bordfrukt (mango).

mangrove-trädet (-gråv-),Rigzophoreæ, ett trop. träd, hvars luftrötterbilda riktiga skogar.

Manhem, ben. på Svitjod.-sförbundet, 1815 i Sthm stift,ordenssällsk., upplöst 1822.

manī, gr., läk., sinnessjukd.,yttrande sig i exalter. sinnesstämn.,stegrad inbillningskraft, lifligtankeverksamh., i mnga häns. mots.till melankoli; betyder i [ 548 ]smnsättn. (ss. mord-, mordbrands-,sup-, tjuf- m. m. mani) ensjuklig, på en bestämd tankegångriktad sinnesverksamhet och kallasdå vanl. monomani.

maniakalisk, lidande af mani.

manifest', lat., offentlig förklar. —-ation, uppenbarelse.

manikéer, af Manes stift,religionssekt; lärde tillvaron af 2 evigagrundväs., ett godt o. ett ondt;f. att återlösa det förlor. ljusetsänder Gud soland. Kristus i enskenkropp; trodde äfv. påvärldsbrand, på djäfvulens stört, ochapokatastasis.

manikūr, lat., händernas o. naglarnas vård.

Manīla, hst. på Filippinerna, påLuzon, v. Stilla haf., 302,000 inv.Hamn, univ. Handel. Sjöslag 1/5 1898.

manīlahampa, hampa liknandefibrer ur företrädesvis Musa textilis,anv. t. tåg, gardiner, mattor m. m.

Manill'a, till 1894 allm. instit. fördöfstumma, nu döfstumskola i 7:edöfst.-distr. o. utbildningsanstaltför döfst.-lärare, på Djurgårdenvid Sthm. Utvidgn. af det af P.A. Borg 1812 anl. instit.

Manīn, Daniele, ital. patriot, f.1804 Venezia, hufvudm. f. revol.48/49, diktat. 48, d. 57 Paris ss.flykting.

manōk, Manihot Pohl,Euphorbiaceæ. Rotknölarna t. Manih.utilissima Pohl, den s. k.kassavaroten, tillhör trop. Amer.

mani'pel, enhet i rom.-republ.legionen, omkr. 150 man.

manipul|ation, handgrepp. -era,behandla med händerna, beröra, bearbeta.

Manitōba, förk. Man., brit. prov. iN.-Amer., hör t. Dominion ofCanada, 191,000 kv.km., omkring254,947 inv. Hst. Winnipeg.

ma-njerna (manjuema),central-afrik. folk vid Tanganjikasjön; nutill Kongostaten.

Mankass'ar l. Makassar, holl. st.på Celebes, 17,318 inv.

Man'kell, 1) Karl Abrah., mus.,f. 1802 Slesvig, sed. 23 i Sthm,d. där 68. Förf. — Hans son 2)Julius, kapten, skriftst., polit., f.1828 Sthm. 63 i polskafrihetskrig., 70/72 i riksd. 2:a och 82/90 i 1:a kammaren, d. 97. Skr.:Studier of. sv. skärgårdsflottanetc. (55), Sv. krigshist. märkv.fältslag (57/59), Ant. rör. finskaarméns och Finlds krigshist. (70)m. m. — Hans farbror 3) Gust.Ad., komp., f. 1812 Slesvig, sed.33 i Sthm, 53 prof., d. 80 Sthm.— Dennes brorson 4) Otto Aug.,teckn., f. 1838 Göteb., 68 agrée,d. 85 på Lidingön.

mank|emang', fr., fel, uraktlåtenhet.-era, ej träffa, försumma, brista.

mankīll' (af eng. man, människa, o.kill, döda), böjlig käpp med enblykula i ena ändan.

Man'lius, Marcus o. Titus, rom.fältherr, under kriget med gallerna,i 4:e årh. f. K. Jfr Capitolinus.

Mann, Thom., ty. förf., f. 1875Lybeck, skr.: Huset Buddenbrookm. fl. rom., af hka flere öfvers. på sv.

manna, sockerart. ämne, hkt någraväxter, ss. Fraxinus ornus,Tamarix gatlica, Larix desidua,Alhagi maurorum m. fl. utsvettas.Bibelns m. var stäppalg. Lecanora.

mannagryn, urspr. af fröna tillmannagräset (se d. o.), nuv. m. af hvete.

mannagräs, Glyceria fluitans L.,Gramineæ, äfven ben. flottgräs;ganska allm. foderväxt i diken,dammar. Fröna anv. förr t. mannagryn.

mannasocker, se mannit.

mannekäng', fr., leddocka.

Mannerheim, 1) Lars Augustin,frih., polit., f. 1749, tillhörde 89»patrioterna», 09/23 Sveriges 1:ejustit.-ombudsm., d. 35 Sthm. —Hans brorson 2) Karl Gust.,grefve, naturforsk., f. 1797 näraÅbo, landsh. i Vasa 33, Viborg34, pres. i Viborgs hofr. 39, d. 54 [ 549 ]Sthm. Skr. i entomologi;storartad insektssaml.

Mannerskrantz, Karl Axel, kapten,riksdagsman, f. 1809 Kalmar l.,bevistade de 9 sista ståndsriksd.,67/72 v. talm. i 2:a kam., 72/83i 1:a kam., d. 88. Förf.

Mannheim, 2:a hst. i Baden vidRhen o. Neckar, 236.000 inv. Fabr., hand.

Manning (männing), Henry Edw.,eng. teol., f. 1808 Hertfordshire,först anglik. andl., 50 katol., 65ärkeb. i Westminister, 75kardinal, d. 92. Ultramontan.

mannīt l. mannasocker, kem.,beståndsdel i mannan och åtskil.växter; kristalliserar i långanålar. M:s salpetersyreeter,nitromannit, i hög grad explosiv.

māno des'tra, it., tonk., med högrahanden. M. sinis'tra, m. vänstra handen.

Manoēle, kon. af Portugal, seEmanuel 1.

manomēter, gr., instr. f. uppmätn.af gas- l. ångtryck, is. iångpannor, består ant. af ett glasrör, ihkt en trycket motsvarandekvicksilfverpelare stiger o. faller(kvicksilfver-m.), l. af ett fint metallrör(Bourdonsm.), l. en böjligstålskifva, s. gm utväxling angifvertrycket (metall-m.).

Manrēsa, st. i sp. prov.Barcelona, 23,252 inv.

Mansart (mangsār) Franç., fr. byggm.,f. 1598 Paris, d. där 66. Oriktigtanses han som upphofsman till deefter honom uppkallade mansardtakenel. brutna tak.

manschett', fr.,handkrås; prydn. påljusstakar.

Mansfeld, Peter Ernst v., ty. gref.,fältherre, f. omkr. 1580 Luxemburg,först i österr., 10 i nederl.tjänst, stred i Böhmen, Pfalz o.emot Wallenstein, d. 26 Dalmatien.

Mansūra, st. i nedre Egypt. o. Nilen,36,171 inv. Industri, handel. Slag 1250.

Mantegazza, Paolo, it. fysiol., f.1831 Monza, sed. 70 prof. i Florens,d. 10 Santerenzo. Skr. »Kärlekensfysiologi», »Kärlekens hygien» m. m.

Mantegna (-ten'ja), Andrea, it. mål.o. kopparst., f. 1431 nära Padua,d. 06 Mantua.

manteldjur, Tunicata, klass afblötdjur utan skal, kroppen omgifvenaf en säck- l. tunnformig mantel;soml. rörl., andra fastvuxna.

Manteufel (-töjf-), 1) Otto Theod.v., frih., preuss. statsm., f. 1805,48 inr.-min., 50 min.-pres.,entledigad 58, d. 82. Reaktionär. —Hans kusin 2) Karl RochusEdwin v., frih., preuss. militär,f. 1809 Dresden, 65 guvern. iSlesvig, 66 öfverbefälh. öf. Mainarmén,71 öf. sydarmén, dref Bourbakiin i Schweiz, 71/73 öfverbefälhaf.öfver ockupationsarmén i Frankr.,73 gen.-fältmarsk., 79 ståth. iElsass-Lothringen, d. 85 Karlsbad.

mantīk, gr., spådomskonst.

mantilj', fr. (sp. mantilla), bredslöja att bära om hufvudet; ettslags lätt damkappa.

Mantineia (-nej'a), gr. (lat.Mantinēa), g. geogr., st. i Arkadien.Slag 362 f. K.

mantiss'a, lat., decimalbråket i en logaritm.

Mantōva, se Mantua

Man'tua, it. Mantova, st. iLombardiet v. Mincio, 29,142 inv.Fästn., bisk., domkyrka, museer,observat., målningsgallerier.

manuāl|e, medelt.-lat.,kyrkohandbok. -er, orgelklaviatur, s. spelasm. händerna. Mots.: pedal.

manufaktūr, lat., slöjd, industri.-varor, vanl. alster afväfnadsindustrien.

mānu prōpria, lat., egenhändigt.

manuskript', lat., handskrift.

Manutius, it. boktr., 1) Aldusd. ä., f. 1450, d. 15 Venezia; hansson 2) Paulus, f. 1512 Venezia,d. 74 Rom, o. dennes son 3) Aldusd. y., f. 1547 Venezia, d. 97 Rom,utgåfvo s. k. Aldiner, utmärktauppl. af is. klassiska förf.

Manzanāres, bifl. t. Tajos bifl.Jarama, flyter gm Madrid, 85 km. l.

manzanillaträdet, se Hippomane.

[ 550 ]Manzōni, Aless. Franc. Tom. Ant.,it. skald, f. 1785 Milano, d. där73. Skr. tragedier, roman. (I promessisposi, öfvers. på sv.), m. m.

manöver, fr., af större truppsamlingarföretagen stridsöfning.

maōri, inhemskt namn på N.Zeelands infödingar.

Maquet (makä), Aug., fr. förf., f.1813 Paris, d. 88, t. 51 Al. Dumasd. ä:s medarbetare. Skr. roman.,dram., dikter m. m.

marabū, l. adjutantfågeln,Leptoptilus marabu, Grallatores, iO.-Ind. o. n. Afrika; uppfödes f.erhållande af de praktfulla stjärtfjädrarna,s. användas t. prydnader.

Maracaibo, st. i Venezuela v.M.-viken (en del af Karibiska haf.).34,284 inv. Hamn, handel.

Maranhão (maranjāung), stat iBrasilien v. Atlanten, 459,884 kv.km.,500,000 inv. Hst. M., 32,000 inv.; bisk.

Marañon (maranjån), se Amazonfloden.

Maraskīno, af sura körsbär gm jäsn.o. destillation, is. i Zara (Dalm.) tillverkad likör.

maras'mus, gr., läk.,kraftnedsättning i följd af ålderdom, svält,vanvårdnad l. kronisk sjukdom.

Marat (-rā), Jean Paul, fr.revolutionsm., f. 1744, läkare, folkledare,terrorist, mörd. 93 af CharlotteCorday. Förf.

Maratōn, g. geogr., ort i Attika.Slag 490 f. K.

maratt'er, ind. folk, grund. i 17:eårh. ett mäktigt ostind. rike, s.1818 till största delen o. 53 helto. hållet lades und. Englds välde;språk, släkt med sanskrit.

Marbach, Gotth. Oswald, ty. förf.,f. 1810 Schlesien, sed. 45 prof. i Leipzig.Skr. dramer, dikter, kritiker m. m.

Mārbod, grundl. af markomanernasrike i Böhmen, angreps 19 e. K.af Arminius, störtad 20, d. 38 Ravenna.

Marburg, 1) st. i Hessen-Nassau, v.Lahn, 17,531 inv. Univ. Religionssamtal1529. — 2) österr. st. i Steiermark v.Drave, 24,601 inv. Bisk., domkyrka.

marcāto, it., tonk., markeradt.

Marceau (-så), Franç. SeverinDesgraviers, fr. gen., f. 1769, 95/96vid Rhen, sårad v. Altenkirchen och d. 96.

Marcello (-tjell'å), Benedetto, it.förf. o. komp., f. 1686 Venezia, d.39 Brescia. Komp. oratorier,mässor, psalmer m. m.

Marcell'us, Marcus Claudius, rom.fälth., slog 222 f. K. gallerna, stred16 mot Hannibal, eröfr. 12Syrakusa, stupade 208 vid Venusia.

Marcell'us, pseud. för V. A.Bergstrand (se d. o.).

March, slav. Marava, bifl. t. Donau,t. v., i Mähren, uppr. på Schneeberg,utf. vid Theben, 350 km.

Marche (mark'e) l. Markerna,landsk, i Ital. vid Adriat. haf.,9,704 kv.km., 1,088,879 inv. Hst.Ancona (se d. o).

Marchesi (-kēsi), Pompeo, it. bildh.,f. 1790 Milano, d. där 58.

Marchfeld, slätt i nedre Österr.mel. Donau o. March, omkr. 1,300kv.km. Flere slag.

mar'cia, it., marsch.

Marcōni, Guilelmo, den trådlösatelegrafiens fulländare, f. 1874 vidBologna, 96 till Engld, 09 Nobelpristagare.

Marcus Aurēlius, se Antonius 2.

Mardōnios, pers. fälth., svåger t.Xerxes, stupade 479 f. K. v. Plataiai.

mare, lat., haf.; m. clausum,slutet haf, där skeppsfart ej är tilllåten.

Mared, ort i Halland, sl. 10/11 1563.

mareld, hafvets fosforescens, s.framkallas af vissa hafsdjur, ss.inf.-djuret Noctilūca miliārs.

Maren'co, Leopoldo, gref., it. dram.,f. 1831 i Turin.

Maren'go, it., by s. o. Alessandria,sl. 14/6 1800.

Mareōtis, g. geogr., landsk.i nedr Egypt.

Maret (-rä), Hugues Bern., fr. statsm.,f. 1763, 99 Bonapartes gen.-sekr.,11 hert. af Bassano o. utr.-min., [ 551 ]16/20 i landsflykt, 31 pär, 34konseljpres., d. 39 Paris.

Margareta, sv. furstinnor: 1) M.,dotter t. Erik Glipping, g. m. kon.Birger Magnusson. — 2)M. Lejonhufvud, dotter t. riksr. ErikAbrahamsson (Lejonhufvud), Gust.I:s 2:a gem., f. 1/1 1514, förm. 36,d. 26/8 1551 Tynnelsö. — 3) Se M.,Valdemar Atterdags dotter. — 4)M., Sveriges kronprinsessa, f. 15/11882, förmäld med kronprins Gust.Adolf 15/6 05.

Margareta, nor. drottn.: 1)M. Fridkulla, dotter t. Inge d. ä., 1101g. m. Magnus Barfot o. 1103 m.dan. kon. Nils Svensson, d. 1130.— 2) M., dot. t. Erik d. h., 1185g. m. kon. Sverre, d. 1209. — 3)M., dotter t. hert. Skule Bårdsson,1225 g. m. kon. Håkan Håkansson,d. 1270. — 4) M., dotter t.Alexander III af Skottld, 1281 g. m.Erik Magnusson, d. 1283. — 5) SeMargareta, Valdemar Atterdags dotter.

Margareta, dan. drottn.: 1) se M.,nor. drottn. 1. — 2) M. Sambiria.dotter t. hert. Sambor afPommern, f. omkr. 1230, 1248 g. m.kon. Kristoffer I, d. 1282. — 3)Se M., Valdemar Atterdags dotter.

Margareta, utländska furstinnor:1) M. af Anjou, dotter t. Renéaf A., f. 1429, 45 g. m. Henrik VIaf Engld, deltog med kraft istriden mel. Röda o. Hvita rosen, 71slagen o. tillfångatag. af EdvardIV, 75 utlöst af Ludv. XI, d. 92nära Saumur. — 2) M. afAngoulême, syster t. Frans I i Frankr.,f. 1492, 27 drottn. af Navarra, d.49. Förf. — 3) M. af Parma,naturl. dotter t. kejs. Karl V, f. 1522Brüssel, 38 g. m. Ottavio Farneseaf Parma, 59/67 ståth. iNederländ., d. 86 Ortona. — 4) M. afValois, dott. t Henr. II af Frankr.o. Katarina af Medici, f. 1553, 72g. m. kon. Henr. IV, 99 skild fr.honom, d. 15. — 5) M. (Margherita),dott. t. prins Ferd. af Savoyen, f.1851, 68 g. m. kon. Umberto I af Italien.

Margareta Valdemarsdotter,dotter t. kon. Vald. Atterdag, f. 1353,63 g. m. nor. kon. HåkanMagnusson, 87 reg. drottn. i Norge o.Danm., 89 drottn. äfv. i Sverige,uppsatte 97 förslag t. unionsaktmel. de 3 nord. rikena, d. 1412Flensburgs hamn.

margarīn, tekn., blandn. afoleomargarin (af talg) och vegetab. oljor,däribland, enl. sv. lag, sesamolja;anv. i st. f. smör. Årlig tillverkn.i Sverige 15 mill. kg., export 1 ½mill. kg. -ost, beredes afseparerad mjölk o. m.-fett. —Växtmargarin (»växtsmör»),af renadt kokosfett o. veget. oljor etc.

Mārgate (-get), eng. st. vidThemsens mynn., 23,507 inv. Hamn,badort.

Margaux, fr. by, rödvin fr. M.

margināl, lat., otryckt l. oskrifvenkant på tryck- l. skrifsida.

Maria, 1) M., jungfru M.; omhenne intet tillförlitl. bekant,dyrkas sed. 5:e årh. ss. Kristi moder,hennes dittills omtvistadeobefläckade aflelse antagen s. dogmund. Pius IX 8/12 1854; ideellkvinnotyp i den kristna konsten. —2) M., Lazarus' syster. Luk. 10:38-42. — 3) M. Magdalena,botfärdig synderska. Luk. 7:36 o. f.

Maria, sv. furstinnor: 1) M. af Pfalz,Karl IX:s 1:a gem., f. 1562, g. 1579,d. 29/7 89. — 2) M. Elisabet,dotter t. Karl IX o. Krist. af Holstein,f. 1596, 12 g. m. hert. Johan afÖstergötl., d. 18. — 3) M. Eleonora,Gust. II Ad:s gem., f. 1599,g. 20, d. 55. — 4) M. Pavlovna,Sveriges prinsessa, f. 19/4 1890,förmäld 3/5 08 m. Sveriges arffursteVilhelm, hertig af Södermanland.

Maria, utländska furstinnor: 1)M. af Burgund, Karl den djärfvesdott. o. arftag., f. 1457, 77 g. m.Maxim. I af Österr., d. 82. — 2)M. Sofia Fredrika, dotter t.landtgref. Karl af Hessen, f. 1767, [ 552 ]90 g. m. kon. Fredr. VI af Danm.,d. 52. — 3) M. I. Tudor, dottert. Henr. VIII af Engld o. Katar.af Aragonien, f. 1516, drottn. afEngld 53, sökte m. våld återställakat. läran, 54 g. m. Filip II afSpan., d. 58. — 4) M. II Stuart,dott. t. Jakob II, f. 1662, 77 g. m.Vilh. III af Oranien, 89 drottn.af Engld, d. 94. — 5) M. afMedici, dott. t. Frans II af Toscana,f. 1573, g. 1600 m. Henr. IV afFrankr., ef t. hans mord 10 reg.,31 stört, af Richelieu, d. 42. —6) Maria Teresia, dott. t. FilipIV af Span., f. 1638, 90 g. m. Ludv.XIV, d. 83. — 7) Maria Leczinska,dott. t. kon. Stanisl. Leczinski,f. 1703, 25 g. m. Ludv. XV,d. 68. — M. Antoinette, dott.t. Frans I af Österr. o. MariaTeresia, f. 1755, 70 g. m. Ludv. XVIaf Frankr., fängsl. 92, giljot. 93.— 9) Maria Lovisa, dotter tillFrans II af Österr., f. 1791, 10 g.m. kejs. Napol. I, 16 hert. af Parma,22 g. m. grefve Neipperg o. 29 m.gref. de Bombelles, d. 47. — 10)Maria II da Gloria, dotter tillPedro I af Brasil., f. 1819, 26drottn. i Portugul, reg. 34, 35 g.m. August af Leuchtenberg, 36 g.m. Ferdinand af Sachsen-Koburg,d. 53. — 11) M. Feodorovna,egentl. M. Sofia Pr:a Dagmar, dott.t . Krist. IX af Danm., f. 1847, 66g. m. kejs. Alex. III af Ryssld. —12) M. Stuart, dott. t. Jak. V afSkottld, f. 1542, drottn. af Skottld43, 58 g. m, Frans II af Frankr.,60 änka, återvände 61 t. Skottld,65 g. m. Henry Darnley, hkn hon67 lät mörda, s. å. g. m.mördaren Bothwell o. tillfångatagen afadeln, afsade sig kronan, flydde68 t. Engld, inspärrad ss. eng.kronpretendent, afrättad 87Fotheringay. — 13) M. Teresia,dott. t. österr. kejs. Karl VI, f. 1717,36 g. m. Frans Stefan afLothringen, vid faderns död 40 kejs. afÖsterr. samt drottn. af Ungarn o.Böhmen, förlorade 48 Schlesien, antog65 sonen Josef II t. medreg., d. 80.

mariage (-āsch), fr., äktenskap; ettslags kortspel.

Mariager, dan. st. på Nörrejyllandv. M.-fjorden, 914 inv.

mariāner, medlemmar af ty. ordensfrivilliga sjukvårdsförening.

Marianerna l. Ladronerna, utomGuam ty. ögrupp i Stilla haf., n.om Karolinerna, 626 kv.km., 2,400inv. Religion. kristen; korallfiske.Hst. Agaña på ön Guajan. Uppt.1521; 1668 sp.

Maria-Teresiaorden, österr.militärorden, stift. 1757; 3 klasser.

Maribo l. Mariebo, dan. st. påLåland v. M.-sj., 3,838 inv.

Marieberg, statsegendom i Sthm,t. 1778 porslinsbruk, t. 1811styckgjuteri, 1817/84 högreartilleriläroverk; 1876 anladesammunitionsfabriken; 85 förlades d. v.trängbataljonen t. M.; nufälttelegrafkårens kasern.

Mariefred, st. i Söderml. l. v.Mälaren, 1,230 inv. 08. Priv. 1605.I närh. Gripsholms slott.

Marie-Galante (marī-galangt'), fr.ö bl. de små Antillerna näraGuadeloupe, 149 kv.km., 15,181 inv.

Mariehamn, st. på Åland, 600 inv.(svenskar). Priv. 1861.

Marienbad, böhm. st. o. badort, s.v. om Karlsbad, 4,588 inv.

marienglas, se gips.

Marienlyst, dan. badort näraHelsingör. Ford. lustslott.

Marienwerder, preuss. reg.-område iW.-Preussen, 17,556 kvkm., 897,666inv. Hst. M., nära Weichseln, 8,300 inv.

Mariestad, residensst. i Skarab. l.vid Tidans utl. i Vänern, 4,313inv. (08). Priv. 1583.

Mari Mihi, pseud. f. K. G. O. E. Lindqvist.

marīn, fr., en stats samtl. sjöväsenis. det militära.

marin|ād, fr., ett sl. vätska f.konserver. af kött o. fisk. -era,inlägga kött o. fisk i saltlake o. d.

Marīni, Gianbatt., it. skald, f. 1569Neapel, d. där 25; upphofsm. tillden efter M. uppkallade gm [ 553 ]svulstigh. o. vekligh. karakteris.litteraturen (marinism). Skr.: Adone(23) m. m.

marīn-målning, bildlig framställn.af sjö- l. strandscener.

marionett', fr., leddocka.

Mariotte (-ått'), Edm., fr. fys. o.mat., f. omkr. 1620, d. 84 Paris;uppställde d. efter M. ben. lagen,att volymerna af en o. sma viktluft stå i omvändt förh. till depå dem verkande trycken. Förf.

Mariott'i, Luigi, pseud. förA. Gallenga.

maritīm, lat., hör. till haf l. (sjöväsen).

Maritz'a, fl. i europ. Turkiet, uppr.nära Rodopeberg., utf. i Egeiskahaf., 450 km., omr. 54,000 kv.km.

Mārius, Cajus, rom. fälth., f. 157f. K. Arpinum, konsnl 7 gngr, slogJugurta 104, teutonerna 102 o.kimbrerna 101, stred 88 mot Sulla,d. 86 Rom.

Mark, fht., ty. rikets gränsld, is.mot öster, under en M.-grefve,hkns värdighet i 11:e årh. blef ärftlig.

Mark, ford. ty. grefsk. i Westfalen.

mark, från 1536/1604 Sverigesmyntenhet; från 1600-talet vikt = 1skålp. — Ny ty. myntenh. = 100pfennige = 88,₈₉ öre. 1 Köln. m.= 233 gram. Jfr guldvikt.

markattan, Cercopithecusquadrumana, gamla världens apor. Grönam., C. sabæus L., i varma Afrika,röda M., C. ruber Cuvier, vidSenegal.

marketen'tare, person, s. und.manövrer l. i fält åtföljer trupper f.att mot betalning tillhandahållamat o. dryck.

Markham (mārkäm), 1) ClementsRob., eng. geogr. o. resande f. 1830,50/51 i Norra ishaf. f. Franklinseftersök., 52/54, 60/61 i S.-Amer.,65/66 i O.-Ind., 68 i Abessinien.Förf. 2) Albert Hastings, eng.geogr. o. polarforskare, f. 1841,besökte Baffinsviken 73, deltog inordpolsexp. 75/76, 92 amiral. Förf.

markīs (fr. o. eng. marquis, it.marchese, sp. marques), adelstitelmel. hert. o. grefve; äfv. fallskärmframf. fönster o. d.

Marklīn, Gabriel, bibliogr., f. 1777Västerb., d. 57 Uppsala. Samlare.Skr.: Catalogus disput. (20, 56;forts. af Lidénska katalogen).

markobrunner, utsökt Rhenvin fr.Markobrunn i Wiesbaden.

markomanner, german. folk;kommo 10 f. K. und. Markbod ifrånMain till Böhmen; krig med rom.166 e. K., besegr. af dem 270,försvunno i 5:e årh.

markscheider, ty., »grufmätare»;ford. bergstatstjänsteman,

marktschreier, ford. ben. påkvacksalvare, s. uppträdde påmarknader o. utbjöd sina varor.

Mark Twain (-twän), pseud. f.S. L. Clemens.

Mar'kus, evangelist, Petri lärj., förf.M:s' evangelium, följde Paulus påhans 1:a missionsresa; skall haafrättats i Alexandria. Hans dag25/4. Venezias skyddshelgon.Lejonet helgadt honom.

markör, fr., person, s. antecknarett spels (is. biljardspels) gång.

Marlborough (mārlbörå), JohnChurchill, hert., eng. fälth. o. statsm.,f. 1650, öfvergick 88 t. VilhelmIII, 01 öfverbefälh. i Nederländ.,allsmäktig und. drottn. Anna, stred03/09 i Tyskland o. Nederländ.mot fransmän., 11 stört, afBolingbroke, 12 afsatt o. anklag., 14generalissimus, d. 22.

Marlitt, E., pseud. f. E. John.

Marlowe (mārlå), Christofer, eng.dram., f, 1564, d. 93 London. Skr.:Doctor Faustus m. m.

Mar'marasjön, ford. Propontis,inhaf mel. M. Asien o. Europa, gmsund. vid Dardanellerna förb. medEgeiska o. gm Bosporen m. Svartahaf., 209 km. l., 75 km. b.

marmelād, fr., i socker inkokta,från kärnor befriade frukter.

Marmier (-miē), Xavier, fr. förf., f.1809, d. i Paris 92. Skr. reseskildr.,noveller m. m.

Marmont (-mång'), Aug. Frédér. [ 554 ]Louis Viesse de, fr. milit., f. 1774,tjänade und. Nap. I, 09 marsk. o.hert. af Ragusa, 11 öfverbefälh. iPortugal, 13 vid Möckern,försvarade 14 Paris, följde 30 Karl Xi landsflykt, d. 52 Venezia. Förf.

Marmontel (-mångtel'), Jean Franç.,fr. förf., f. 1723, 72 rikshist.-graf,d. 99. Skr. roman., operatext. m. m.

marmor, min., kristall. bergart afkolsyrad kalk, s. kan poleras.Hvit m. fr. Cararra, Paros, anv. ibildh. Brokig m. anv. s.beklädnadssten, t. mosaik m. m.;mussle-m. är rik på försteningar.Ruin-m. har ruinlika teckningar. M.kan färgas med alkoholhalt.färgblandn. Sveriges förnämstam.-brott på Kolmården.

marmorhvitt, färg af fint slammad krita.

Marmor-kronīken, en på Parosfunnen, nu i Oxford befintl.marmortafla m. kronol. öfversikt afgrek. hist. från 1582/264 f. K.

Marne (marn), 1) bifl. t. Seine, t. h.,uppr. på Långres' platå, utr. i Seinenära Paris, 525 km.; 2) dep. i n.ö. Frankrike, 8,205 kv.km., 432,822inv. Hst. Châlons; 3) Haute-M.,dep. s. o. om 2, 6,220 kv.km.,226,545 inv. Hst. Chaumont.

Marnix, Fillips van, holl. stats- o.vetenskapsm., f. 1538 Brüssel,deltog 65 i nederl. uppror.. 83borgmästare i Antwerpen, kapitul. 85,d. 98 Leijden.

Marochetti (-ketti), Carlo, baron,it. bildh., f. 1805 Turin, fr. 48 iEngld, d. 68 Passy. Drottn.Viktorias o. hennes gemåls sarkofagfig.i Frogmore, ryttarstatyer i Turin m. m.

marodör, fr., armé åtföljande,kringstryk. o. plundr. slödder.

Marokk'o, Maghreb el-aksâ,sultanat i n. v. Afrika v. Atlanteno. Medelhaf., 439,240 kv.km., öfver8 mill. inv. Berg: Atlas. Flod.:Muluja, Draa. Klimatet iallmänhet sundt. Huf.-när.: åkerbruk,boskapssköts., handel. HstäderFess samt M., vid foten af Atlas,omkr. 50,000 inv. Moskéer, palats.Sultan: Muley-Hafid, sed. 08.

marokäng, se saffian.

maronīter, krist. sekt i Syrien,uppkom 713/15 på Libanon, erkändes1445 af påfven. 1860 nästantillintetgjorda af druserna.

Ma'ros (-råsch), bifl. t. Teis, t. v.,uppr. på Karpaterna, utr. vid Szegedin,876 km., omr.: 44,000 kv.km.

Maros-Vasarhely (mārosch-vāsjarhelj),st. i Siebenbürgen v. Maros, 19,522 inv. Slott.

Marot (-rå), Clém., fr. skald, f. 1495,d. 44 Turin. Skr. epigr., psalm., sonett.,ballader m. m. Saml. arb. (1876), 5 bd.

Marpingen, by nära Trier, 1,720inv. Vallfartsort.

Marquesas-öarna (markēsas-), fr.ögrupp i Stilla haf. ö. om Sällskapsöarna,1,274 kv.km., 4,300 inv. Uppt. 1595.Und. Frankrike 1842.

Marryat (märr'jät), Fred., eng.romanförf., f. 1792 London, d. 48Langham. Talr. sjöroman.

Mars, 1) rom. myt., krigets gud,grekernas Ares. — 2) Årets 3:emånad, uppkall. eft. gud. M. —3) Planet, närmast utanför jorden;medelafst. fr. solen 227 mill. km.,näst Merkurius d. minsta planet.;har 2 månar.

Mars (marrs), Anne Françoise Hipp.Boutet-Monvel, kallad mademoiselleM., fr. skådesp., f. 1779 Paris, d. där 47.

Marsāla, st. på västkusten afSicilien, 59,567 inv. Handel, is. medm.-vin.

marschall', i marken nedslag, påle,uppbär. bleckskålar m. lysämnen.

Marschner, Heinr. Aug., ty. komp.,f. 1796, d. 61 Hannover ss.gen.-mus.-direkt. Komp. operor,kvartetter m. m.

Marseille (-sej'), Frankr. 3:e st., v.Medelh., 517,000 inv. Hamn, bisk.,slott, palats, museer, målningsgallerier,zool. o. bot. trädg., observat.,navigationsskola, stor hand. o. sjöfart. [ 555 ]marseljäsen, fr. revolutionssång,1792 komp. af Rouget de Lisle i Strassburg.

marser, 1) italiskt folk i mel.Italien, 91/88 f. K. i förb. m.samniterna mot romarne; 2) german,folk vid nedre Rhen, nästantillintetgjordt af Germanicus 14 o.16 e. K.

Marsfältet, 1) (lat. Campus Martius)åt Mars invigd plats för vapenöfningari gamla Rom; 2) se Paris.

Marsh (mārsch), Othniel Charl.,n.-amerik. paleontol., f. 1831 N. York,sedan 66 prof. där, d. 99 NewHaven, bekant för sina upptäckter iRocky Mountains. Förf.

Marshall-öarna (märschöll-), ögruppi Stilla haf. ö. om Karolinerna,405 kv.km., omkring 15,000 inv.Sed. 1885 und. ty. protektorat.

marsipān, (af lat. Marci panis,Marku's bröd), bakverk af mandel o. socker.

marsk, sammandragen form afmarskalk, omtalas i Sverige fr.1268, urspr. tillsyningsm. öfverkgns hästar, sedan anförare i krigo. en af rikets högsta ämbetsm.,fr. Gustaf I:s tid kallad riks.-m.— Ämbetet upphäfdes 1680.

marskalk, nylat., egentl. stalldräng;sederm. stallmästare, hög militär-o. hoftitel. Jfr. marsk.

Mars-la-Tour (marrs-la-tûr), fr. byv. om Metz, slag 16/8 1870.

Marsrevolutionen, i mars 1848 iTyskland uppkomna oroligheter,hade liberala reformer till följd.

Marstrand, st. o. badort i Göteb.o. Bohus l., på M.-ön i Kattegatt;1,782 inv. (08). Privil. 1442.Ofvanför staden den numera slopadefästn. Karlsten.

Marstrand, Vilh. Nikl., dan. mål.,f. 1810 Köpenh., prof. 48, direkt,vid mål.-akad. 53, d. 73 Köpenh.

marsvinet, Cavia III., Glires. Vanl.m., C. cobaya Schreb., frånS.-Amerika, 20/24 cm. l., husdjur.

Marsvinsholm, stort gods iMalmöhus l.

Mar'syas, gr. myt, blef lefvandeflådd af Apollon, emedan hanutmanat honom till täflan i flöjtspel.

Marta, Lazarus' syster. Luk. 10:38 o. f.

Marteau (-tå), Henri, fr. violin., f.1874, har konserterat i Europa o. Amerika.

mart|er, gr., pina, kval. -era, pina, tortera.

Marthenholz, se Cæsalpinia.

Martiālis, Marc. Valerius, rom.skald, f. omkr. 42 e. K. iSpanien, d. 101 1. 102. Skr. epigram.

martiālisk, krigisk, manhaftig.

Martin, S:t, västind. ö bl. SmåAntillerna, 99 kv.km., 6,800 inv.Tillh. till hälften Frankrike, tillhälften Nederl. Hufvudorter:Marigot o. Philipsburg.

Martin, 1) d. hel., bisk. af Tour,f. omkr. 319 Ungarn, d. omkr. 400i Candes. Dag 11/11 (Mårtens gås.)— 2) M. V, påfve, egentl. OdoneColonna, påfve 1417 t. sin död 31.

Martin, Elias, hist.-, genre- ochlandsk.-mål., f. 1739 Sthm, d. där18. Landskap med vattenfall iNationalmuseum m. m.

Martienau (-tinå), Harriet, eng. förf:a,f. 1802 Norwich, d. 76. Skr. barnböcker,reseskildr., social-tendent. berätt. m. m.

Martin'ez de Campos y Anton,Arsenio, sp. gen. o. statsman, f.1834, deltog i kriget mot Marokko,på Cuba o. mot carlisterna,utropade 74 Alfons XII till kon.,slutade 76 carlistkrig., 81/83krigsmin., d. 00 Larauz.

Martin'ez de la Rosa, don Franc.,sp. statsm. o. dram., f. 1789Granada, 22, 34/37 min.-pres.,landsflykt. 23/33, 58 statsrådspres., d.62 Madrid.

Martinique (-nick'), fr. ö iV.-Indien, 988 kv.-km., 207.011 inv. Hst.Fort-de-France. Uppt. 1502 afColombo. Sed. 1675 med undant. afkorta mellantider franskt.

Mar'tius, Karl Friedr. Phil. v., ty.naturforsk., f. 1794 Erlangen, 17/20i Brasilien, därifr. han medförde7,000 växtarter, 26 prof. iMünchen, d. där 68. Förf.

[ 556 ]martyrer, gr., sdna s. underförföljelserna mot de kristne ledodöden för sin tro; blefvo vanl.förklarade för helgon.

marulk, Lophius piscatorius L., hört. de taggfeniga fiskarna, hufvudetmer än 1/3 af kroppslängden, 89 cm.l. Sparsamt i Öresund och Kattegatt.

Marx, 1) Ad. Bernh., ty. mus.-förf.,f. 1799 Halle, d. 66 ss. prof. där.Skr. kompositions-, musiklära m. m.— 2) Karl, ty. socialist o.förf.,f.1818 Trier, grund. 64 i Londonden s. k. internationalen, d. där83. Skr.: Das Kapital m. m.

Maryland (mēriländ), förk. Md,n.-amer. fristat v. Atlanten, 31,848kv.-km., 1,188,044 inv. Mildtklimat. Produkter: kol, järn,koppar. Hst. Annapolis.

marzipān, it., se marsipan.

maräng', fr., ett slags bakverk afägghvita o. strösocker.

Masaccio (-satt'jå), eg. TommasoGuidi, it. mål., f. 1401, d. 1428 Rom.

Masaniell'o, egentl. TommasoAniello, neapol. upprorsman, f. 1622Amalfi, fiskare, ledde 47 uppror,mot Spanien, mördad s. å. Hjälten ioperan »Den stumma från Portici.»

Masa'ua, st. i egentl. Sudan. v. Rödahaf., 7,775 inv. Sed. febr. 1885besatt af italienarne. Från 1865utgångspunkt f. sv. missionsverksamh.i Afrika.

Mascarenhas (-ren'jas) l.Maskarenerna, ögrupp i Ind. haf.ö. om Madagaskar, består af öarnaMauritius, Réunion, Rodriguez.

Mascagni (-kann'ji), Pietro, it.operakomp., f. 1863 Livorno, sed. 03direktör f. rom. musiksällskapet.Komp. opera Cavalleria rusticana(90), L'amico Fritz m. fl.

mascaron (-rang'), fr., arkit.,grinande ansikte till prydn. pådörrar, brunnar o. d.

masculīnum, lat., gram., manligt kön.

Maschonaland, del af brit. Sambesii Afrika, omkr. 20,000 inv.

Masenderān, pers. prov. vidKaspiska hafvet, omkr. 27,000 kv.km.,omkr. 200,000 inv., fruktbart. Hst. Sari.

Masiniss'a, numidisk furste, i 2:apun. krig. fr. 212 f. K. mot Kartago,från 202 mot Rom. 201 kon.i Numidien, d. 149.

Māsius, Karl Wilh. Herm., ty.pedag., f. 1818, sed. 62 prof. iLeipzig, d. där 93. Skr.: DieThierwelt (öfvers. på sv.) m. m.

mask, fr., lösansikte för att döljaeget ansikte l. framställa ngn visskaraktär; person klädd i m. o. ividsträckt bemärk. hvarje dräktt. en m. -era, förkläda, dölja.-erād, bal af maskerade personer.

maskar, Vermes L., en provins inomdjurriket, delas i ring-m.,Annelida, stjärn-m., Gephyrea,hjuldjur, Rotatoria, tråd-m.,Nematodes, hak-m., Acanthocephali,och platt-m., Plathelminthes.

Maskat l. Oman, sultanat vid ö.kusten af Arabien, vid M.-viken,194,200 kv.km., omkring 1 mill.inv. Hst. M. vid M.-viken, omkr.40,000 inv. Hamn, handel; fästning.

maskīner, lat., mer l. mindresmnsatta verktyg l. instr. för attunderstödja, bespara l. helt o. hålletersätta mskokraften samt för atthöja arbetets kvantitet, kvaliteto. billighet, delas i kraft-m, (ång-,gas-m.), mellan-m. (transmissioner)o. arbets-m., (svarfvar, kvarnar m. m.).

maskinerī = maskin l. smnsättningaf flere maskiner.

maskopī, (förvrängn. af holl.maatschappij, handelssällskap),hemlig förbindelse, hemligt samråd.

maskros, Taraxacum officinaleWeb., Synanthereæ, allm. i helaSkandinavien.

maskulīn, lat, till mankön hörande.

Maspero (-prå), Gaston Cam. Charl.,fr. egyptol., f. 1846 Paris, 74 prof.där, 81/86 direkt, för bulakmuseeti Kairo, sed. 87 i Paris.

Masque de fer, se Järnmasken.

[ 557 ]Masreliez (maröljē), Louis Adr.,hist.-mål., f. 1747 Paris, kom s.späd till Sverige, 84 prof., 05direkt. för mål.-akad., d. 10 Sthm.Priamos hos Akilleus m. m.

mass'a, negerspr., herre, husbonde.

Massa Carrāra, ford. it. hertigd.,sed. 1859 jämte Modena it.provins. M., 1,781 kv.km., 174,400inv. Hst. Massa, 5,000 inv.; bisk.

Massachusetts (-tjû'setts), förk.Mass., n.-amer. fristat v. Atlant.,21,535 kv.km., 2,900,000 inv.Huf.-när.: åkerbr., industri, fiske,handel. Hst. Boston.

massage (-sāsch), fr., mek. behandl.af sjukd., bestående i knådande,strykande, tryckande, klappandeaf musklerna.

massagēter, forntida nomadfolk iCentral-Asien.

massak'er, fr., massmord, blodbad.

Massé, Victor, fr. komp., f. 1822,d. 84 Paris. Talr. operor.

Masséna, André, fr. milit., f. 1758Nizza, sed. 78 i fr. tjänst, slogryssarne 99 Zürich, 1800öfverbefälh. i Ital., 04 marsk., 07 hert.af Rivoli, 09 furste af Essling,10/11 öfverbefälhaf. i Portugal,14 pär, d. 17 Paris.

Massenet (-sönä), Jules Emile Frédr.,fr. komp., f. 1842, 78 prof. Paris.Komp. operor, orkesterverk,klavérstycken m. m.

massēra, fr., behandla m. massage.

Massil'ia, lat. namn på Marseille,(se d. o.).

Massillon (-sijång'), Jean Bapt., fr.teol., f. 1663 Hyéres, 04 Ludv. XIV:shofpred., 17 bisk. i Clermont, d. 42. Förf.

Massinger (mäss'indschör), Phil.,eng. dram., f. 1584, d. 40 London.Skr.: The duke of Milan m. m.

massīv, fr., tät, tjock, alltigm afsma ämne.

massorēter, jud. skriftlärde, s.samlade gramm. o. krit. anm.(massorā) till G. T.

Mastāi-Ferretti, se Pius IX.

mas'tix, tekn., färglöst l. gulaktigtharts af Pistacia Lentiscus L. påKios; delv. lösl. i alkohol; anv. t.rök- o. tandpulv., kittfernissa m. m.Tuggas i orienten.

mastodon'ten, gr., fossil mångklöfv.m. stora stöttänder, i Europas o.Indiens tertiär- o. N.-Amerikasdiluvialform.

māsur, ty., is. hos björk o. lönnförekom, missbildn. gm förhindrandeaf ordentl. årsringars bildande.

Matabēlelandet, hufvudsakl.beståndsdel af det forn. M.-riket is. ö. Afrika, del af det brit.skydds-områd. Syd-Rhodesia, 187,600 inv.Stad Buluvajo.

matadōr, sp., förnämstetjurfäktaren i Spanien; högsta korten ivissa spel; viktig, mäktig man.

Matamōros, st. i Mexico vid Riograndes utl. i Mex. vik., omkr.8,347 inv. Hamn.

Matapān, Kap M., näst TariffaEuropas sydligaste spets.

Matark, sp. st. vid Medelhaf., 19,704inv. Industri.

match (mätsch), eng., spel, täfling.

maté, ett af de torkade bladen afIlex Paraguayensis beredt te, särsk.anv. i Syd-Amer. Kallas äfvenParaguayté.

Matejko, Jan Alojzy, polskhist.-mål., f. 1838 Krakov, 73/85direkt. för konstskolan där, d. 93.

matematīk, gr., vetensk. omstorhet.; delas i ren m., (aritmetik,algebra, geometri, differential- o.integralkalkyl m. m.) o. tillämpadm. (mekanik m. underafd.,astronomi, geodesi m. m.).

māter dolorōsa, lat., den öfv. Jesudöd sörjande modern.

materiāl, lat., råämne; allt f. ettvisst företag erforderligt.

materialism', den lära, enligt hknmaterien l. det sinnligt förnimbaraär grundvalen f. alla fysiskao. psykiska fenomen. Hvadmaterien själf är, är icke bestämdt.Alla teorier om m. sluta med motsägelser.

matēri|e, lat., kroppsl. ämne i mots.till form l. kraft. -ell, kroppslig,syftande på kroppsl. ämnen.

[ 558 ]Mathieu (-tiö), Claude Louis, fr.astron., f. 1783, d. 75 ss. prof.Paris. Und. 30 år utg.: Ann. dubureau des longitudes.

Matilda, markgref. af Toscana, f.1046, gift med Gottfrids afBouillon onkel Gottfrid af Lothringen.Ifrig anhäng. af Gregorius VII,testamenter. hon alla sinabesittningar t. kyrkan, d. 15.

matiné, fr., morgon-,förmiddagskonsert l. spektakel.

matjes-sill, holl., eg. jungfrusill,den bästa holl. delikatessill.

Mato Grosso, stat i Brasil., 1,379,651 kv.km., 92,827 inv. Hst. Cuyàba.

Matra, gren i Ungarn af Karpaterna.

matrik'el, lat., namnförteckn.,stamrulla, inskrifningsbok.

matrīs, fr., gjutform f. stilar.Mots.: patris.

matrōna, lat., ärevörd. äldregift fruntimmer.

matsmältning, fysiol., d. process,hvarigm födan förändras, så attden assimileras med magsaften.Därtill tjäna saliven, magsaften,s. innehåller pepsin, salt- o.mjölksyra samt salter, gallan,bukspottkörtelns sekret, tarmsaften samtäfv. mag- o. tarmmusklernasmekan. arbete, hvarigm födanförarbetas i mindre partiklar.

matstrupe, det muskulösa,cylindriska rör, s. ligger mel.luftstrupen o. ryggraden o. från svalgetleder t. magen, i hkn det inmynnarvid cardia.

Matterhorn, bergpass påPenniniska alp. på gränsen mel. Walliso. Italien, 4,482 m.

Mattēus, evangelist, Jesu lärjunge,förf. af det eft. M. ben. evangeliet,urspr. tulltjänsteman, skall halidit martyrdöd. i Etiopien. Dag 21/9.

Mattheson, Joh., ty. musikförf., f.1681 Hamburg, d. 64. Skr.generalbasskolor m. m.

Mattīas, en af Jesu lärj., gmlottdragning apostel i Judas Iskariotsställe. Dag 24/2.

Mattias, 1) M., ty. kejs., son t.Maximilian II, f. 1557, kejs. 12, kon.af Ungarn 18, d. 19. — 2)M. Corvinus, son t. Joh. Hunyad, f.1443, kon. i Ung. 58, tillbakaslogturkarne, gynnade konst o. vetensk.,eröfr. 85 en del af Österrikejämte Wien, d. där 90.

Mattis, pseud. f. M:a Lundström.

maturitēt, lat., mogenhet.-s före läroverksstadgan af d.18/2 05 benämn. för afgångsexam.fr. högre allm. läroverk.

Maubeuge (måbösch), fr. befäst st.vid Sambre, 12,970 inv.

Maupassant (måpassang'), Guy de,fr. förf., f. 1850 Normandie, d. 93vid Paris, anhäng. af den rationalist.skolan, skref lyriskadikter-romaner, noveller m. m

Maupertuis (måpertyī), Pierre LouisMoreau de, fr. mat, f. 1698 St.Malo, 41 pres. f. akad. i Berlin,d. 59 Basel. Förf.

Mauretānien, g. geogr., n. v. del.af Afrika, nuv. Marokko.

Mauritius l. Ile (Isle) de France,den största af Maskarenerna (sed. o.) 1,826 kv.km., 373,336 inv.Mildt o. sundt klimat. Produkt.:socker, ris, kaffe, indigo, bomull.Hst. Port Louis. Sed. 1814 eng.

Mauritius- o. Lazarus-orden, it.orden, stift. 1434; 5 klass.

Maury (måri), Matthew Fontaine,amer. hydrogr., f. 1807 Virginia,44 förestånd. för sjöobs. iWashington, d. 73 Lexington.Uppfann vind- o. regnkart. Förf.

Mauser, Wilh., ty. tekn., f. 1834,d. 82. Uppfann det efter M. ben.infanterigeväret.

Mausōlos, kon. i Karien 377/53 f.K.; bekant för den af hans gemålArtemisia öfver honom upprestapraktfulla graf (mausolé).

mauvais (måvä), fr., dålig; m. sujet(-sysché), »dåligt subjekt», utsväfvande sälle.

Maxen'tius, 306 e. K. rom. kejs.,drunknade 312 i Tiber i slag. mot Constantinus.

maxill', lat., ent, insekternas andra käkpar.

Max'im, Hiram, am. ingenjör, f. 1840,konstruerade 83 en automat, [ 559 ]mitraljös., 09 ljudlösa gevär o. kanoner.

maxīm, lat., grundsats.

Maximiānus, Marius AureliusValer., 286/305 rom. kejs., flydde308 t. Gallien, sökte störta Constantind. st., dödades 310 i Massilia.

Maximīlian, kurfurstar af Baiern:1) M. I., son till hert. Vilh. V afB., f. 1573 Landshut,uppfostrades af jesuiter, reg. 97, 09 ispetsen för kat. ligan, segr. 19 vidPrag, kurfurste 23, d. 51Ingolstadt. — Hans sonson 2) M. IIMaria Emanuel, son t. Ferd.Maria, f. 1662, reg. 79, hjälpte 83att befria Wien, 92 ståth. i sp.Nederländ., 06 f. förbund m. Frankr.i riksakt, 14 återinsatt, d. 26. —Hans sonson 3) M. III Jos., sont. kejs. Karl VII, f. 1727, reg. 45,d. 77. — Kgr af Baiern: 4) M. IJos., son t. prins Fredr. afZweibrücken-Birchenfeld, f. 1756, 95reg. i Zweibrücken, 99 kurfursteaf Baiern, i förbund m. NapoleonI, 06 kon., 13 på de allieradessida, d. 25; ytterst älskad affolket. — Hans brorson 5) M. II Jos.,son till kon. Ludv. I, f. 1811, reg.48, d. 64; gynnade vetenskap o.konst. — Rom.-ty. kejs.: 6) M. I,son t. kejs. Fredr. III, f. 1459,77 g. m. Maria af Burgund, 86kon., 93 kejs., införde 95 »eviglandsfred», stred i Italien motVenezia o. Frankrike, d. 19Wels,kallad »den siste riddaren». Förf.— Hans sonsons son 7) M. II,f. 1527 Wien, kon. af Böhmen 62,af Ungarn 63, kejs. 64, d. 76.Beviljade protest, fri religionsöfning.— 8) M. (Ferd. M. Jos.), brortill kejs. Frans Josef af Österrike,f. 1832 Wien, 57 g. m. Charlotteaf Belgien, 57/59 gen -guv. iLombardiet, 63 gm Napoleon III:sinflyt. kejs. i Mexico, höll 64 sittintåg, 67 af republik. inneslut. iQueretaro o. skjuten.

Maximīlians-orden, bai. ord.,stiftad 1853; 1 klass.

Maximīnus, 1) Caj. Jul. Verus M.,kallad trakiern, rom. kejs. 235,mördad af sina egna sold. 238.— 2) Caj. Galer. Valer. M.,307 rom. kejs., 313 slagen af Liciniusvid Adrianopel, dödade sig själf s. å.

max'imum, lat., d. största, högsta.

Max-Josefsorden, bai. ord., stift.1806; 3 klasser.

May (mä), Sir Thom. Erskine, lordFarnborough, eng. förf., f. 1815,sedan 56 sekreter. i underhuset,d. 86. Skr. i politik.

Mayenne (majänn'), dep. i n. v.Frankrike, 5,212 kv.km., 313,103inv. Hst. Laval.

Mayfair (me'fär), eng., en ö. omHyde Park i London belägenförnämlig stadsdel.

Mayo (mäo), irl. grefsk. v. Atl. hafv.,5,507 kv.km., 202,627 inv. Hst. Castlebar.

mayonnaise (-jånnäs), se majonnäs.

mayor (mär), högstamagistr.-person i eng. stad (utomLondon, Dublin o. York).

mazagran (-sagrang')> fr., kaffe i ettglas; namnet eft. den algeriska byn M.

Mazarin (-saräng'), egentl. Mazarini,Jules, fr. statsm., f. 1602 Pescina,32 präst, 42 kardinal 43 min.efter Richelieu, 51/53 fördrifvenfrån Paris, d. 61 Vincennes.Reger. energ., men despot.

Mazepp'a, Ivan Stefanovitsch,kosakhetman, f. 1644, 87 hetman,98 af Peter d. st. utn. till fursteaf Ukraine, 09 med Karl XII, flyddeeft. Pultavaslaget till Bender, därhan s. å. intog gift.

Mazérska kvartettsällskapet, ettpå grund af donat. af grossh. Joh.Mazér (f. 1790, d. 47) 1849bildadt sällsk. för idkande af»kvartett- o. kammarmusik.»

mazurka, se masurka.

Mazzīni, Guiseppe, it. agitator, f.1805 Genua, grund. 32 i Marseille»det unga Italien», 33 in contumaciamdömd till döden, 42/48 iLondon, 49 rom. triumvir, åter [ 560 ]t. London s. å., först 70 t. Italien,d. 72 Pisa.

Md, förk. för n.-amer. stat.Maryland.

Me, förk. för n.-amer. stat.Maine.

mean'der, arkit., slingrande, vridenprydnad.

Meath (mīdh), vanl. kalladt East(īst) M., irl. grefsk. vid Irl. sjön,2,346 kv.km., 67,463 inv. Hst. Trim.

Mechelin, Leo, finsk jurist, f. 1839,82/90 chef för finansdep., 03/04landsförvist, sed. 05 i senaten.

Mecheln, fr. Malines, belg. st. v.Dyle, 59,000 inv., ärkeb., domk.,mus.-akad., handel o. industri.

Meckel, Jon. Friedr., ty. anat., f.1781 Halle, d. 33 ss. prof. där.Bek. f. sitt syst. i jämf. anatomi. Förf.

Mecklenburg-Schwerin, ty.storhertigd. v. Östersj., 13,162 kv.km.,625,000 inv. Rel. evang. Hst.Schwerin o. Ludwigslust. Öfr.st. Wismar, Rostock, Güstrow m.fl. Nuv. storhert.: Fredrik FransIV, sin fars eftertr. 97, tilltr. reg. 01.

Mecklenburg-Strelitz, ty.storhertigd., s. o. om M.-Schw., 2,930kv.km., 103,451 inv. Relig.evangelisk. Hst. Neu-Strelitz. Nuv.storhert.: Adolf Fredrik, sed. 04.

medalj, fr., skåde-, minnes- l.belöningspenning.

medaljong', fr., stor skåde- l.minnespenning, litet fodral förporträtt o. d.

Medeia (-ej'-), lat. Medēa, gr. myt.,dotter till kon. Aietes i Kolkis,af Iason, hkn hon förhjälpte tillgyllene skinnet, bortförd, sedanöfvergifven; dödade sina barn o.flydde.

Medelhafvet, jordens största inhaf,mel. Europa, Asien o. Afrika, m.Marmarasj, 2,885,500 kv.km.Delar: Egeiska, Joniska, Adriatiska,Tyrrheniska haf., Genua- o.Lejonviken, St. o. Lilla Syrten. Stårgm Gibraltars sund i förbindelsemed Atlanten.

medelhögtyska, se tyska språketo. litteraturen.

medellifslängden l. med.-åldern f.alla und. en viss period aflidnavar i Sverige 1871/80 för mannen45 o. för kvinnan 49 år mot resp.42 o. 46 und. perioden 1856/70.Åren 1901/05 utgjorde dödssiffran15,₅ på hvarje tusental inv.

Medelpad, landsk. i Norrland,gränsar i n. v. t. Jämtland, i n. o. t.Ångermanland, i ö. till Bottniskaviken, i s. till Hälsingland, i v.till Härjedalen, 7,353 kv.km.Vattendrag: Indalsälfven, Ljungan.M. är i v. bergigt, mot kustentämlig. lågländt. Huf.-när.:skogsskötsel. M. bildar jämteÅngermanld Västernorrlds l. St.Sundsvall.

medelproportional, mat., =kvadratrot. ur prod. af 2 tal.

medelpunkt, den pkt i enkroklinje (cirkeln, ellipsen, hyperbelnm. fl.), s. tudelar alla gm dengående kordor.

medeltal, mat., erhålles gm talensaddition o. summans delning med talens antal.

medeltiden, tidrymden från slutetaf folkvandringarna l. västrom.rikets fall (476 e. K.) till Amerikasupptäckande l. reformat. början.

Medevi, hälsobrunn i Östergötl. l.,3 mil från Askersund.

mediation, lat., förmedling.

mediatisērade kallas de forna»riksomedelbara» ty. områden(furstendöm., grefsk., städer), s. medförbehåll af vissa företrädesrättigheterunderkastats en större stats suveränitet.

Mēdici (-tji), ber. florentinskfamilj, bekant i slutet af 13:e årh.:1) Cosimo, f. 1389, 35republikens hufvudman, d. 64; förrskön.staden, gynnade vetensk. o. konstliksom hans brorson 2) Lorenzo,f. 1449, pres. 69, d. 92. — Hanssonsons son 3) Alessandro, 1531ärftl. hert. af Toscana, mörd. 37.— 4) Cosimo, f. 1519, storhert.af Toscana, d. 74. Ätten utdog 1737.Jfr Katarina o. Maria af M.

[ 561 ]medicīn, lat., vetenskap. ommänniskans friska o. sjuka tillsånd samtkonsten att förebygga o. botasjukdomar, ursprungl. rent empiriskm. vidskepl. o. religiösa inblandn.,först af Hippokrates utbild. tillkonst o. vetensk. Man särskiljerd. egentl. m. jämte patologi o. terapifrån den preventiva m. l. hygienen.

medicinēra, medelt.-lat., begagnaläkemedel.

Mēdien, g. geogr., landsk. i Asien,mel. Kasp. haf., Armenien,Assyrien, Susiana, Persis, Partien o.Hyrkanien; mycket bergigt; und.7:e o. 6:e årh. f. K. makt.kon.-rike. 559 f. K. införl. m. Persien.

medievāl, hör. till medeltiden; ettslags boktrycksstil.

medikament', lat., läkemedel.

Medīna, st. i Arabien i landsk.Hedschas, 40,000 inv. Ber. moském. Mohammeds graf. Vallfartsort.

Meding, Osk. (pseud. GregorSamarov), ty. skriftst, f. 1829,se- 73 i Berlin, d. 03 Charlottenburg.Skr. romaner, memoarer m. m.,många öfvers. på sv.

mēdio, lat., i midten.

Mediolānum, se Milano.

medit|ation, lat., eftertänkande,öfvervägande. -era, eftertänka,grunda.

mēdium, lat., midt; medelväg,hjälpmedel; fys., omgifvande ämne;spirit., person, gm hkn andarnauppenbara sig.

medschīdie, turk. guldmynt = 100piaster = 16,₆₀ kr., (5 guld-m.= 1 pund = omkr. 83,₇₆ kr.).— 1 silfver-m. = 20 piaster =omkr. 3,₃₅ kr.

medschīdie-orden, turk. orden,stift. 1861; 4 klasser.

Medoc, (-dock') rödt Bordeaux-vinfrån M. i fr. dep. Gironde.

Medūsa, se gorgoner, maneter.

Meerane, fabr.-st. i kon.-riketSachsen, 24,994 inv.

meeting (mīting), i England o.N.-Amer. folkförsaml. f. rådslåendeom allm. angelägenh.

Mefistōfeles, en ur folksaganlånad ben. på djäfvulen.

mefitisk, lat., stinkande, kväfvande (lukt).

mega, gr., i sms. »stor».

Megaira (-gaj-'), lat. Megæra, seerinnyer.

megalīter, gr., af stora stenblockbestående minnesmärken frånforntiden, is. i v. och n. Europa.

Megalōpolis, g. geogr., hst. iArkadien.

Megara, g. geogr., hst. i gaml. gr.landsk. Megaris, mel. Attika o. Korint.

megatērium, lat., fossilt djur afsengångarnas släkte, i S. Amerikasdiluvialformation.

Megära, gr., »argsint kvinna», seerinnyer.

Megerle, se Abraham a S:a Clara.

Mēhemed Ali, v. kon. af Egypt.,f. 1769 Kavala (Makedonien), kom99 ss. soldat till Egypt., 05 pascha,utrotade 11 mamlukerna, eröfr.31 Syrien, s. han 41 återställdetill Turkiet mot erkännande afhans ståthållarskaps ärftlighet, d.49; verkade f. reform, eft. europ.mönster, men despotiskt.

Mēhemed Ali Pascha, egentl. KarlDetroy, turk. gen., f. 1827Brandenb., kom 43 s. skeppsgosse t.Turkiet, mohammedan, 77öfverbefälh. i Bulgarien, 78 vidBerlinkongressen, s. å. mörd. iAlbanien af rebeller.

Mehlen, Berent v., f. i slutet af1400-talet, 21 i sv. tjänst, 23riks-r., stämplade mot Gustaf I, und.grefvefejden mot Sverige.

Méhul (meyl), Étienne Henri, fr.komp., f. 1763, 95 prof. vidkonservat. i Paris, d. där 17. Komp.Josef i Egypten m. fl.

Meijer, 1) Karl Fredr., milit.,förf., f. 1791, d. 72 ss. gen.-löjtn.Skr. om kriget mel. Sverige o.Danmark 1808/09. — 2) Bernhard,lit.-hist., f. 1848, var under en långföljd af år red. för Nord. Familjebok.Skr. Svenskt lit.-lex. m. m.

Meilhac (mejack'), Henri, fr. dram., [ 562 ]f. 1832 Paris, d. där 97. Skr. talr.komedier (Frou-Frou bl. a.) o.librett. (en del tills. med Halévy) m. m.

Meiningen, residens- o. hst. ihertigd. Sachsen-M. vid Verra, 15,949inv. Slott, fabr. v. Elbe. Domkyrka,berömd porslinsfabr.

Meissen, st. i kon.-rik. Sachsen.

Meissner, 1) Karl Hjalm., mus.,f. 1865 Hälsingf., kapellmäst. vidK. Operan 08/10, musikdir. vidKalm.-reg. från 1887. — Denneshustru 2) Emma Olivia Ekström,f. Berg 66, operettsång.,debut. på Söd. Teat. i Sthm 88;fr. 97 vid Ranfts teat.

Meissonier (mäsonjē), Erneste, fr.mål., f. 1815 Lyon, d. 91 Paris.Hans mestadels små, men högtbetalda dukar äro delsgenretaflor, dels bataljstycken.

mekan|īk, gr., fys., läran omlagarna för kroppars jämnvikt(statik) o. rörelse (dynamik), hvilarpå lagar, bekräftade genom försöko. först satta i system af Newton.-iker, person, som är kunnig imekanik; förfärdigare af fysikal.,astron. o. matem. instrument. -isk,maskinmässig; omedveten. -ism',en maskins verkande delar.

Mekhong, fl. i Bortre Indien o. Kina,uppr. på ö. Himalaja, utf., bild.ett delta, i s. Kin. haf., omkr.42,000 km. l.

Mekines, st. i inre Marokko, 50/60,000 inv. Sultanens sommarresidens.

Mekka, arab. st. i Hedschas, 60,000inv. Moskéer, Kaaba, vallfartsortss. Mohammeds födelseort.

Mekkabalsam, se Balsamodendron.

Melac', fr. gref. o. gen., härjade1689 på Ludv. XIV:s befalln. Pfalz,föll 09 i slag. vid Malplaquet.

Melanch'thon (Schwarzerd), Phil.,ty. teol. o. reformat, f. 1497Bretten (Pfalz), 18 prof. i Wittenberg,uppträdde sed. 19 i skrifter förLuthers sak, delt. 28 i reform,gmförande i Sachsen, förf. 30 Augsburg.bekännelsen o. 31 dess Apologi,deltog i alla förlikningsförsök medkatolikerna, angreps på dethäftig. af de stränga lutheranerna f.antag. af Leipzigs interim o. sinböjelse f. Calvins nattvardslärao. synergismen, d. 60 Wittenberg;för sin stora lärdom kallad»Præceptor Germaniæ».

Melander, Anders, präst, f. 1801,d. 67 ss. kyrkoh. i Skeninge. Skr.:Grek.-sv. handlex. till N. T. m. m.

Melanderhjelm (förut Melander),Daniel, mat., f. 1726, d. 10 ss. f.d. prof. i Upps. Skr.: Fundamentaastronomiæ m. m.

meistersinger (maj-), semästersångare.

Melanēsien, de af papuas beboddaöarna i Stilla hafvet.

melanīt, min., brun l. svart granat.

melankolī, gr., läk., själssjukdomyttrande sig i dyster sinnesstämning,likgiltighet för den yttre världen, slöhet.

melass', sista produkten vidsockerfabrikationen; inneh. jämteoförändr. socker många salter,slemsubstanser o. svårkristalliserandesocker; förarbetas på socker ochsprit. Kreatursfoder.

Melba, Nelly, konstnärsnamn f.Minnie Armstrong, f. Mitchel,austral. sångerska, f. 1865Melbourne, har uppträdt i Europa,bl. a. i Sthm (93).

Mel'bourne (-börn), hst. i eng.kolon. Victoria i s. Australien, vidBas-sundet, 538,000 inv. Univ.,bisk., pal., mus., bot. trädg.,observat., hamn. Grundl. 1837.

Meleagros (lat. Meleāger), gr.myt., argonaut, dödade kalydon.vildsvinet o. 3 morbröder, dog,emed. hans mor brände upp ettvedträ, hvarvid hans lif enl.oraklet var fäst.

melēr|a, fr., blanda. -ad, om tyg:spräcklig.

Melikow, se Loris-M.

Melilōtus Tourn. Papilionaceæ. M.officinalis Willd., allmän;kreatursfoder, officinell.

Melīn, 1) Hans Magn., teol., förf.,f. 1805, 47 prof. i Lund, 65 dom. [ 563 ]prost där, medl. af sv. akad., d.77. Skr.: Predikningar, Handlex.öf. gr. spr. m. m. Öfvers. GoethesFaust. II. — 2) Karl Alfr., skald,f. 49 Utö, Sthms l., fil. d:r 75, lekt.i Sthm sed. 03, ledarn, af Sv.Akad. 98. Skr.: Humleplockningen(82), Prinsessan o. svennen(85), sagosp. Snöhvit (97) m. m.

Melingue (meläng'), Luc., fr. mål.,f. 1841 Paris, d. 89.

meliss, Melissa L., Labiatæ. M.officinalis L., i s. Europa, sydv. Asien;trädgårdsväxt; lämn. eter. olja o. tesurrogat.

Melkisēdek, jud. präst-kon. i Salem(Jerusalem) på Abrahams tid (1 Moseb.14); messiastyp.

Mellan-Amerika, se Central-Amerika.

mellangärdet, lat. diaphragma,den tjocka, muskulösa hud, s. medöppningar f. blodkärlens o. matstrupensgmgång skiljer bröst- o. bukhålan.

Mellin, Gust. Henr., präst, förf., f.1803, d. 76 ss. kyrkoh. i Lundsstift. Skr.: Blomman på Kinnekulle,Sveriges sista strid, nov. m. m.

melod|ī, gr., anordnad följd af medhaa öfverensstäm. toner till skillnadfrån harmoni. -īk, melodilära.

melodrām, gr., af musik beledsagad,själfständ. l. i ett drama förekom. deklamation.

melon, se gurksläktet.

melonkaktus, Melocactus Dec.,Cacteæ, i S.-Amer., V.-Indien;ätbara frukter, prydnadsväxt.

melōnträdet, se Carica.

Melōs, g. geogr., se Milo.

Melpome'ne, gr. myt., en afmuserna, sorgspelets gudinna.

Melusīna, enl. sagan enhafsgudinna o. stammor för fr. familjenLusignan.

Melville (-vill'), 1) ö v. Australiensnordkust; 2) ö i Norra ishaf. n. v. omBoothia Felix; 3) halfö i Hudsonsvik.

membrān, lat., hud; pergament.

membrum, lat., lem, medlem.

Memel, 1) st. i Ost-Preussen vidKurisches haff, 20,687 inv. Hamn,varf. 2) flod, se Niemen.

memen'to, lat., »kom i håg!»;minnestecken. M. möri, tänk pådöden!

Mem'fis, g. geogr., nedre Egyptenshst. vid Nilen, anlagd af kon.Menes; förfallen sed. 525 f. K.

Memling, Hans, flandr. mål., lefdei Brügge, d. där 1495.

Mem'non, gr. myt., etiop. furste iförbund m. trojanerna, dödades afAkilleus. M:s-stoden, kolossalstenbild (monolit) vid Tebe iEgypten, klingade i soluppgång, i följdaf temperaturombyte.

memoārer, fr., minnesteckningar.

memorābel, lat., minnes-,tänkvärd.

memoran'dum, lat., anteckningsvärdt;anteckning, anmärkning.

memoriāl, lat., inlaga, betänkande;hand., dagbok.

Mem'phis, st. i Tennessee (N.-Amer.)v. Mississippi, 113,669 inv.

Menabrēa, Federigo Luigi, it. gref.o. statsm., f. 1809 Chambéry, 59gen., 61 sjömin., 67/69 min.-pres.,sedan 76 sändeb. i London, d. 96Chambéry.

menād, gr. = bacchantinna.

menageri (-scherī), fr., saml. af lefv.in- o. utländska djur.

Menai-sundet (mēnä-), mellanWales o. ön Anglesea; däröfverBritanniabron.

Me'nam, fl. i Siam, uppr. vid Kinass. gräns, utf. nära Bangkok iSiamviken, 1,500 km. l.

Menan'dros (lat. Menan'der), gr.skald, f. 342 f. K. Athen, d. 290;representant f. den s. k. »nya»gr. komedien.

Mendeli (ford. Pentelikon), bergn.o. om Athen, 1,110 m. h.

Mendelssohn, 1) Moses, ty.köpman o. filos, af jud. härkomst, f.1729 Dessau, d. 86 Berlin.Lessings vän. Saml. skrift., utg. 1880,2 bd. — Hans sonson 2) M. Bartholdy,Felix, ty. komp., f. 1809Hamburg, d. 47 Leipzig ss. förest. [ 564 ]f. det af honom grund. konservat.Skr. mus. till »En sommarnattsdröm»,»Antigone», Lieder ohne Worte,symfon. m. m.

Mendoza, don Diego Hurtado de,sp. statsm. o. förf., f. 1503Granada, d. 75 Madrid. Skr.skälmrom. Lazarillo de Tormes, hist.arb. m. m.

Menelāos (lat. Menelāus), gr.myt., kon. af Sparta, bror tillAgamemnon o. gift med Helena,hvilkens bortförande förorsakadetrojan. krig., hvari M. var en afanförarne.

Menelik, se Menilik.

Menēnius Agripp'a, rom. patricier;förmådde 494 f. K. de uppror.plebejerna att återvända gmfabeln om magen o. de mot denuppror. lemmarna.

Me'nes, 1:e kon. i Egypten omkr.5000 f. K., anlade Memfis.

menestrels (eng. minstrels), und.medelt. i Frankrike o. Englandkringvandr. folkskalder och sångare.

Mēne tēkel ūfarsīn, dehemlighetsfulla, arameiska på väggen afosynl. hand skrifna ord, s.bebådade för Belsasar hans rikesundergång; bild., högtidlig varning.

Mengel, Paul Fritz, publ., f. 1813,59/84 medarb. i »Aftonbladet»,förf. und. sign. Göran pikanta»Riksdagskaleidoskop» för»Göteborgs-Posten», d. 89.

Mengs, Raph., ty mål., f. 1728, d. 79 Rom.

Menilek (orätt Menelik), kejs. afAbessinien, f. 1844, 65 kon. afSchoa, sed. 89 negus af helaAbessinien, besegrade italienarna s. å.

Mennander, Karl Fredr., teol., f.1712, d. 86 ss. ärkebiskop. Naturhist.

Menn'o, Simons, stift. afmennoniternas sekt, hans anhängareförkastade barndopet, f. 1492Friesland, d. 59 Holstein. Förf.

mens sana in cor'pore sano, lat.,en frisk själ (bor blott) i en frisk kropp.

mensūr, lat., mått, något afmätt;på orgelpipor förh. mel. längd o.vidd; ty. studentuttryck för duellpå värja. -āl musikstycke,skrifvet m. -āl våra nuv. i12:e årh. uppfunna noter af bestämbartidslängd.

mensurāb|el, lat., mätbar.-ilitēt, mätbarhet.

Mentāna, it. ort, nära Rom. Slag3/11 1867.

Menter, Sophie, se Popper.

mentōl, hufvudbeståndsdel ipepparmyntoljan. Anv. s. kylande,smärtfördrif. medel.

Mentōne, fr. st. v. Genuavik., 9,944inv. Hamn, badort.

Men'tor, Telemakos' lärare o.följeslagare, däraf ynglings handledare.

Ment'schikov, 1) Alex. Danilov.,ry. furste, statsm., fälth., f. 1672Moskva, steg från bagarlärling iPeter d. st. tjänst till min. o.fältmarsk., 06 ty. riksfurste, 07 ry.furste, oinskränkt härsk. ss.förmynd. f. Peter II, 27 störtad o.skickad till Sibirien, d. 29 Beresov.— Hans sonsons son 2) Alex.Sergejev., f. 1789, delt. i fälttåg.12/15, 36 sjömin., 53 sändebud iKonstpl, framkallade gm sinråhet Krimkriget, försvaradeSebastopol, drog sig tillbaka 55, d. 69.

menu (-ny), fr., matsedel.

menuett', fr., långsam o. gratiösdans i ¾ takt.

menus plaisirs (-ny pläsīr), fr.,»små nöjen», fickpengar.

Meran, st. i Tyrol. vid Adige, 9,284inv. Slott, kurort.

Mercātor (lat. öfvers. af Kremer),Gerh., flandr. geogr. o. mat., f.1512, hert:s af Jülich kosmogr.,d. 94; bek. gm sin projektion,i hkn paralleller o. meridianerbilda mot haa räta vinklar.

Meredith, 1) pseud f. Lytton 2.— 2) Geo., eng. skald o.rom.-förf., f. 1828, d. 09.

Merīda, hst. i mexik. statenYucatan, 43,630 inv. Univers., domkyrka.

meridiān, lat., den storcirkel påjorden, s. går gm en viss plats o.båda polerna: jfr längd. Tänker [ 565 ]man sig en m:s plan utsträckt tilldet skenbara himlahvalfvet,bildar dess skärn. därmed platsenshimmels-m. l. middagslinje, vidhkns passerande alla stjärnor(äfven solen) uppnått sin största höjdöfver horisonten. Magnet, m., detvertikala plan, s. man kan tänkasig lagdt gm en i horisontalplan,fritt sväfvande magnetnålslängdriktn., bildar alltid en vinkel(deklination) med den astronom, m.

meridiāncirkel, astron., instr., best.af en tub, s. rör sig i meridianplanetkring en vågrät axel o. endärmed förenad graderad cirkel.

Mérimée (-rimē), Prosp., fr. förf.,f. 1803 Paris, 53 senator, d. 70 Cannes.Skr. nov., dikter, hist. arb. m. m.

merīno, fårart; kypradt kamullstyg.

merīt, fr., förtjänst.

merkantīl, lat., hör. till handel.-systemet, den åsikt inomstatshushålln. und. 17 o. 18 årh., atthandeln utgör grundvalen f.nanationalrikedom. o. att den börunderstödjas gm skydd för deninhemska industr., befordran afutförsel, handelsfördrag, kolonialpolitik,beviljande af privilegier m. m.

merkaptāner, kem., svafvelhalt. org.föreningar med intensiv löklukt.

merkatorsprojektion, kartprojektion,uppkallad eft. den belg.geogr. G. Mercator (se d. o.), ihkn paralleller o. meridianer bildaräta vinklar mot haa.

Merkūrius, 1) rom. myt., handelnsgud, grekernas Hermes (se d. o.).— 2) Alkemisternas benämn. på kvicksilfver.

Merkūrius, astron., den solennärmaste planeten med 4,900 km.ekvatorialradie, 70/215 mill. km.fr. jorden, i medeltal 57,₆ mill.km. från solen; omloppstid 88dagar; utan måne.

Merle d'Aubigné (märl dåbinjē),Jean Henri, schweiz. hist., f. 1794Genève, d. där 71. Skr.: Hist.de la réformation m. m.

Merlin, i gamla brit. sagornaomtalad trollkarl.

Mēroë, g. geogr., etiopiskt rike iNubien o. Abessinien vid öfreNilen. Präststat. Kgn valdes blandprästerna. Hst. M.

merovin'ger, 1:a kon.-ätten iFranken; stamfar Merovig l. Meroveus(448/57); försvagades gm inretvister o. våldsgärningar; förlorademakten till de karolingiskamajores domus; den siste, ChilderikIII, störtad af Pipin den lille 752.

Merseburg, reg.-distr. i prov.Sachsen, 10,207 kv.km., 1,255,244 inv.Hst. M. vid Saale, 20,023 inv.Domkyrka, fabr.

Mersen, holl. by nära Maastricht.Fördrag 870.

Mersey (mörsi), eng. fl.,uppkommer af Tame o. Goyt, utf. v.Liverpool i Irl. sj., 120 km.

Merv, oas i Central-Asien i s.Turkistan. St. M., 3,926 inv.

mesallians', fr., giftermål m.person af ringare stånd.

mesān, sjö., m.-mastens gaffelsegel.-mast, aktersta masten på ett3-mastadt fartyg l. en galeas.

Me'sched, hst. i pers. prov.Korasan vid Tetschend, 60,000 inv.Moské, handel.

Mes'mer, Friedr. Ant., ty. läkare,f. 1733, sed. 78 i Paris, d. 15.Grund. läran om animalamagnetismen o. om magnet. kurer.

mesogōtiska, se gotiska spr.

Mesopotāmien, ford. namn pålandet mel. öfre Eufrat och Tigris; nu turk.

mesozōiska perioden, 3:e afd. ijordens utvecklingshistoria, innefattarkrit-, jura-, triasformationerna.

messa di voce (-vå'tje), it., tonk.,röstens gradvisa till- o. aftagandei sång (< >).

Messalina, Valeria, rom. kejs.Claudius' 1:a gemål, grym o. sedeslös,mörd. 48 e. K.

Messel, Alfr., ty. arkitekt, denförnämste på sin tid, f. 1853, d. 90.Warenhaus Wertheim i Berlin m. m.

[ 566 ]Messēnien, g. geogr., landsk. påPeloponnesus, nu gr. nomarki is.v. delen af Morea, 3,342 kv.km.,155,800 inv. Hst. Kalamata.

Messēnius, 1) Joh., hist. o. dram.,f. 1579, uppfostrad af jesuiter, 09prof. i Uppsala, 13 förestånd. f.riksarkiv., häkt. f. stämpl. 16, d.36 i fängelse. Skr.: Scondiaillustrata, dram. Disa, Signill m. m.— Hans son 2) Arn. Joh., f. 1608,följde 16 sin far i fängelse, rymde23, återvände o. hölls fängslad t.40, rikshist.-graf o. adlad 46, 51ankl. för sammansvärjn. o.afrättad. — Hans son 3) Arnold,f. 1629 i Keksholms fängelse,uppmanade 51 Karl Gustaf tilluppror, jämte fadern afrättad s. å.

Messiāden, relig. epos af Klopstock.

Messīas (hebr. Maschiasch, densmorde), i G. T. den väntaderäddaren af Davids släkt, s. i lekaml.,andl. o. polit. hänseende skulleåterställa Israels forna härligh., ss.hvars ideal Davids välde ansågs.

messidōr, fr., »skördemånad», 10:emån. i fr. revolut. tidräkn., från19 juni t. 18 juli.

Messīna, st. på Sicilien v. M.-sund.,omkr. 150,000 inv. Ärkebisk.,domkyrka, citadell, palats, univ.,akad., hamn, 2 fyrar. Förstördtaf jordbäfning 28/12 1908.

mestīs, afkomling af hvit o. indian.

mes'to, it., tonk., sorgset.

metafor, gr., bildlikt uttryck, liknelse.

metafrās, gr., omskrifning.

metafysīk, gr., vetensk. om alltvaras yttersta grunder. Jfr filosofi.

metaller, de enkla kroppar, s. hametallglans o. metallisk färg samtstor specifik vikt, äro olösl. ivatten o. alkohol, goda värme- o.elektricitetsledare, delas i ädla(platina, guld, silfver, kvicksilfver)o. oädla, l. i lätta m. (alkaliskao. jordart. m.) o. tunga.

metalloīder, de icke metalliska,enkla kropparna, äro: syre, väte,kväfve, svafvel, selen, fosfor, tellur,arsenik, klor, brom, jod, fluor, bor,kol, kisel.

metallurgī, gr., läran om dekemiska (mera sällan de mekaniska)processer, hvarigenom metallerna,många metalloider (ex. svafvel) o.vissa af deras förening. (ex.svafvelantimon) framställas ur sinanaturl. föreningar (malmer).

metamorfōs, gr., förvandling.

metastās, gr., omflyttning; läk., ensjukdoms uppträdande på enannan plats l. i ett annat organ.

Metastāsio, egentl. Trapassi,Pietro, it. skald, f. 1698 Assisi, d. 82ss. hofskald i Wien. Fulländ. d.it. opera seria.

metātesis, gr., bokstafsomflyttning.

Metauro, fl. i mel. It., uppr. påApenninerna, utf. v. Fano i Adriat.haf., 135 km. l. Sl. 207 f. K.

meteōrer, gr., luftfenomen, småkroppar, s. indragas i atmosfären,där utaf farten råka i glödgning,förbrinna o. således ej nå jorden.Stjärnfall.

meteorīter l. meteorstenar,enstaka l. i större antal, ofta undereldutveckl. o. detonationnedfallande sten- l. järnmassor, hkaförut rört sig i rymden såsom småhimlakroppar.

meteorologī, gr., läran om de iatmosfären försiggåendeförändringarna i lufttryck, temperatur,fuktighet, elektr. förhållanden o. d.,äfvens. om däraf uppkomm.följder, ss. storm, nederbörd m. m.

meter, gr., 1) mått, versmått; 2)längdenheten i metersyst., 1/1000000af en fjärdedels jordstorcirkel. 1m. = 10 deci-m. = 100 centi-m.= 1,000 milli.m. = 0,₁ deka-m.- 0,₀₁ hekto-m. = 0,₀₀₁ kilo-m.

meterkilogram, se kilogram-meter.

Methōdius, broder t. Cyrillus 3, enaf slavernas apostlar.

Metis, gr. myt., Okeanos' dotter,1:a gemål till Zeus, s. uppslukadehenne o. därpå ur sitt egethufvud födde Pallas Atene.

metōd, gr., planmässigt, efterbestämda grundsatser fortgåendeförfaringssätt för uppnåendet afett visst mål; is. vid undervisning.

[ 567 ]metodis'ter, af J. Wesley o. G.Whitefield 1729 stift. sekt, s. villelefva efter den i bibeln uppst.metoden. 41 skilde sig Whitefield,s. hyllade Calvins predestinationslära,från den arminianskt sinnadeWesley. Allvarlig, men oftaöfverdrifven religiositet. — Metodisternasantal i Sverige omkr. 20,000 (09).

metrīk, gr., läran om versbyggnaden.Metrisk, i bunden form;(om mått o. vikt) hörande till metersystemet.

metronōm, gr., taktmätare; instr.för noggrant best. af takten i ett musikstycke.

metropōl, gr., moder-, hufvudstad.-īt, ärkebiskop.

Metternich, 1) Klem. Loth. Wenzelv., österr. furste o. statsm., f.1773, 09 utr.-min., 21 hof- o.statskansl., störtad 48, lefde sedan 51tillbakadraget i Wien, d. 59.Motståndare till all nationell o. liberalrörelse. — 2) Hans son 2) Rich.Klem. Loth. Herm. v., fursteo. diplom., f. 1829, 59/70 sändeb.i Paris, utgaf faderns memoarer,d. 95 Wien.

Metusalem, Henoks son, blef äldst(969 år) af alla patriarkerna.

metylalkohol, kem., CH₄ O, färglös,alkohol liknande vätska, s.erhålles, då den gm torr destill. af träframställda träättikan destilleras;lösl. i vatten, alkoh. o. eter. Eg.v. 0,₈₁; kokpkt 66°; brännbar.Anv. till fernissor, polityr, anilinfärger m. m.

Metz, st. o. fästn. i ty. Lothringen,vid Seille o. Mosel, 60,791 inv.Bisk., domkyrka, krigsskola,museum, betydl. handel, fabr. 1870eröfradt af tyskarna.

Meudon (mödång'), fr. st. näraSeine, 9,702 inv. Lustslott. Slag13/1 1871.

Meurthe (mört), 1) fr. bifl. tillMosel, t. h., uppr. på Vogeserna, utf.nedanf. Nancy, 161 km. l; 2)M.-et-Moselle (mört-e-måsel'), depart.i n.ö. Frankrike, 5,232 kv.km.,484,722 inv. Hst. Nancy.

Meuse (mös), se Maas.

Meuse (~), dep. i n.ö. Frankrike,6,228 kv.km., 283,480 inv. Hst.Bar-le-Duc.

Mexicanska viken, vik af Atlantenvid Amerikas ostkust mel. Mexicoo. Florida. Utgångspkt för Golfströmmen.

Mexico (mech'i-), 1) Republik i s.del. af N.-Amerika, 1,987,201kv.km., 13,₆ mill. inv. Gränsar i n.till Förenta stat., ö. Mex. vikeno. Honduras, s. Guatemala o. Stillahaf., v. Stilla hafvet. Berg:Sierra Madre, Anahuacplatåen.Toppar: Popocatepetl, 5,270 m.,Iztaccihuatl, 4,790 m., Orizaba, 5,450m. Floder: Rio grande del norte,Colorado, Santiago m. fl. Klimat,temper. o. sundt. Huf.-när.åker- och bergsbruk, boskapsskötsel.Prod.: guld, silfver, kvicksilfver,svafvel, bly, sydfrukter, kochenill,rabarber m. m. Inv.: indianer,kreoler, mestiser. Pol. ind.: 27stater, 1 territ. o. förbundsdistr.M. Hst. M.; öfr. st.: Saltillo,Vera-Cruz, Potosi, Merida,Guadalaxara, Colima, Morelia, Puebla,Guanaxuato, Queretaro, Zacatecasm. fl. Hist.: Urinv. aztekerunder en kon., stodo på en ganskahög kultur; uppt. 1518, 19 Cortezi M., 21 eröfradt af Span., 26 span.v.-kon. i M., 1810 oafhäng., 63kejsardöme, 64 Maximil:s intåg,inre strider, Maxim. skjuten 67,M. sedan republ., författn. 1857.Relig. kat. Presid.: Porfirio Diaz,för 7:e gång. vald 1910. — 2) Hst.i M. på Anahuacplatåen, 350,000inv. Ärkebisk., domk., univ.,bergsskola, akad., observat.

Meyer, Jos., ty. bokhandl., f. 1796Gotha, d. 56 Hildburghausen.Grund, bibliogr. institut., sed. 74i Leipzig; utg. MeyersKonversationslexikon.

Meyerbeer (-ber), egentl. Jak.Liebmann Beer, Giacomo., ty. komp.rf. 1791 Berlin, d. 64 Paris. Komp.oper. Hugenotterna, Profeten,Afrikanskan m. fl.

[ 568 ]Mézières (mesiär), befäst hst. i fr.dep. Ardennes, 7,884 inv. Fleregånger belägrad o. eröfr., senast2/1 1871.

mezzatin'ta, it., medelfärg; ikopparstickar-ek. -manér =svartkonstmanér.

mezz'o, it., half, till hälften.M. forte, halfstark. M. piano,täml. sakta.

Mezzofan'ti, Gius., it. lingvist, f.1771 Bologna, d. 49 Rom ss.kardinal. Talade 58 språk.

Mezö-Tur (mä'sö-), ung. st. vidBerettyo, 25,383 inv.

mf., förk. för mezzoforte.

m. g., tonk., förk. för maingauche, fr., vänstra handen.

Miāko = Kioto (se d. o.).

miaotse, oafhängigt folk i s. Kinasbergstrakter.

mias'ma, gr., i luften befintl. organ.smittämne, orsak. t. de s. k.miasmat. infektionssjukdom.

Miaulis, Andr. Vokos, gr. sjöhjälte,f. 1768 Negroponte, segrade 22vid Patras o. Spezzia, brände 31gr. flottan v. Poros, d. 35 Athen.

Michaëli, Louise, sångerska, f.Michal Sthm 1830, debut 49,konstresor 55/56 i Danmark, 59/63England, d. 72.

Michaelson, Knut Gottl.,dram. förf.,f. Upps. 1859, bruksdisp. till 03,chef f. K. Dram. teat. 07/10. Skr.:Markis de la Ferrière (84),Skandalen i natt (91), Unge grefven(95), En skugga (00) m. fl. dramer.

Michel, Louise, fr. anarkist, f. omkr.1830, d. 05, 71 deporterad t. N.Kaledon., åter i Paris 80, ifrigkommunist o. talarinna vid anark.möten. Kallad »Röda jungfrun». Förf.

Michelangelo (mikelan'dje-; eg.M. Buonarotti), it. renässansensstörste bildh., mål. o. arkit., f.1475 Caprese, d. 64 Rom.Huf.-verk i Rom: kupol, tillPeterskyrkan, Sixtinska kapellet; i Florens:minnesvårdar i San Lorenzo m. m.

Michelet (mischlē), 1) Jul., fr. hist.,f. 1798 Paris, 38 prof. där, afsatt51, d. 74 Hyères. Skr.: Histoirede la révolution franç. m. m. —2) Karl Ludw., ty. filos., f. 1801Berlin, sed. 29 prof. där, d. 93.Skr. filos. arb.; hegelian.

Michigan (mi'tschigänn), förkortn.Mich., nordamer. fristat vidM.-sj., 151,923 kv.km., 2,420,982 inv.Klimatet i norra del. kallt, eljesttempereradt. Huf.-när.:landt- och bergsbruk, handel. Prod.:spannmål, smör, ull, koppar, järn,kol, salt. Hst. Lansing, störstast. Detroit. 1837 stat. -sjön (~),en af de 5 stora canadens. sj. iN.-Amer., gm Mackinawsund.fören. m. Huron, 61,660 kv.km.

Mickievicz (mitskje'vitsch), Adam,polsk skald, f. 1798 Litaven, d.55 Konstpl. Skr. epos, dikterm. fl. för polska lit. epokgörandeskrifter.

micrococc'us Kg., Schizomycetes,bakterier m. klotformiga celler.Flertalet m. äro oskadliga, någraarter utgöra däremot farliga smittämnen.

Mi'das, gr. myt., kon. af Frygien,s. af Apollon fick åsneöron.

middagslinje, se meridian.

middagspunkt, meridianens s.skärningspkt m. horisonten.

Middelburg, hst. i holl. prov.Seeland på ön Walcheren, 18,831 inv.Hamn.

Middeldorpff, Albr. Theod., ty. kir.,f. 1824 Breslau, 54 prof. där, d. 68.Grundl. af galvanokaustiken.

Middlesborough (midd'elsbro), st.i eng. grefsk. Yorkshire v. Nordsjön,109,000 inv. Hamn, storart. fabriker.

Middlesex (middl'sex), grefsk. i mel.Engld, 734 kv.km., 2,585,139 inv.Hst. Brentford.

Midgård, nord. myt., mskornasbostad, midt på jorden. -s-ormen,nord. myt., son till Loke, blefnedstört. i hafvet, dödas vid Ragnarök af Tor.

Midhat Pascha, turk. statsm., f.1825 Bulgarien, 60/72 ståth. i olika [ 569 ]prov.; 72, 76 storvesir, 67 afsatto. landsförv., 78 benåd., 81 dömdtill död. för delaktighet iAbd-ul-Asis' mord, benåd. m.landsfövisn., d. 84 Arabien.

midī, fr., middag; söder. — Canaldu (dy) m. = Languedoc-kanalen.— Pic du M., topp påPyrenéerna, 2,885 m. h.

midinaīter, ford. nomad, folk i n.Arabien.

midnattspunkt, meridianens norraskärningspkt m. horisonten.

midshipman (midd'schip-), eng. o.n.-amer. sjökadett.

Mieris (mir-), 1) Frs van, holl.genremål., f. 1635 Leijden, d. där 81.— Hans son 2) Willem,genremål., f. 1662 Leijden, d. där 47.

Mieroslav'ski, Ludv. v., polskrevolutionsm., f. 1814 Nemours,deltog i pol. revol. 30/31, häktad 46i Posen, befriad 48, 49 anför. f.uppror. på Sicilien o. i Baden,63 diktat. i Polen, d. 78 Paris. Förf.

Mignard (minjār), Pierre, fr.portr.-mål., f. 1610 Troyes, d. 95 Paris.

Mignet (minjā), Franç. Aug., fr.hist., f. 1796 Aix, 30 statsråd o.arkivarie, d. 84. Skr.: Hist. dela révolut. franç. m. m.

mignon (minjång'), fr., älskling,gunstling.

migrän, fr., läk., nervös, oftaregelbund. återkomm. hufvudvärk iena hufvudhalfvan; kanförorsakas af de mest olikart. anledn.Behandl.: hvila, ombyte afvistelseort, kaffein, kinin, elektricitet.

Miguel (mi'gel) dom, portug.tronpretend., son t. kon. Joh. VI, f.1802 Lissabon, 22 o. 24 upprormot fadern, 28 reg. f. sinbrorsdotter Maria da Gloria, lät s. å.utropa sig t. kon., 32 fördrifvenaf sin broder Pedro I af Brasil.,afsade sig 34 tronanspr. o.förvisades fr. Port, d. 66 vidWertheim. Grym.

Mīka, en af småprofeterna, omkr. 730 f. K.

mikādo, titel på kejs. af Japan.

Mīkael, en af ärkeänglarna, dag d. 29/9.

Mīkael Nikolajēvitsch, ry.storfurste, bror t. kejs. Alex. II, f.1832 Petersb., sed. 57 g. m. prins.Cecilia (Olga Feodorovna) af Baden,s. dog 91.

Miklagård, fornnord. namn påKonstantinopel.

Miklosich (-sitsch), Frz v., österr.filol., f. 1813 Steiermark, 49/86prof. i Wien, d. 91. Skr. slav.språkens gram. m. m.

mikro . . ., gr., i smnsättn. liten, små . . .

mikrober, detsma s. bakterier.

mikrofōn, gr., af prof. Hughes uppf.apparat för förstärk. af ljudet itelefonerna, består af entillspetsad, mel. 2 kolplattor sittande,vertikal kolstång. Vid kolplattornafästas telefonens ledningstrådar.

mikrofotografī, fotografi afmikroskopiskt förstorade föremål.

mikrokefalī, gr., läk., missbildn. ii följd af hämmad utveckling afhjärnan; orsak till idiotism.

mikrokocker, kulbakterier,kulformiga mikrober.

mikrokos'mos, gr., världen i smått,is. mskan.

mikromēter, gr., vanl. m. tub l.kikare försedt instr. f. finaremätningar; till mätn. af mycket småvinklar användes heliometern,best. af en tub, hvars objektivlinsär ituskuren i 2 mot haa vridbarahalfvor. -cirkel, sdn s. visar etttaget mått betydligt förstoradt.-skruf, sorgfälligt gängad, i enfast mutter rörlig skruf m. stortgraderadt hufvud, hvars antalkringvridningar anger den längdskrufven flyttat sig.

Mikronēsien, se Oceanien.

mikroskōp, gr., fys., opt. instr., s.gm smnställn. af linser visar småföremål förstorade. Det föremål,s. skall förstoras, befinner sig inärheten af en samlingslins(objektiv) m. kort brännvidd, o. en 2:alins (okular) förstorar d. af objektiv,alstrade bilden samt visarbetraktaren det sålunda (ända till 1,500 [ 570 ]gngr) förstor, föremålet. Enkeltm., se lup.

mil, vägmått: i Danm. 7,₅₃₂ km.,Engld; landm. 1,₆₀₉ km., sjöm.1,₈₅₅ km.; Frankr.: gam. lieu 4,₄₅₅,ny 10 km.; geogr. 1. ty. m. 7,₄₂₀(= 1/15 ekvat. grad), Holld 1 km.,Ital. 1 km., N.-Amer. 1,₆₀₉ km.,nordty. förb. 7,₅ km. (sed. 1873),Norge 11,₂₉₇ km., Portugal (legoa)5 km., Ryssld (verst) 1,₀₆₇ km.,sjöm. = eng. sjöm., Span. (legua)6,₆₈₇ km., Sverige: gam. mil 10,₆₈₉km., nym. 10 km., Österr. 7,₅₈₆ km.

mila, m. mossa, torf l. kolstybbebetäckt, i regebundna lager lagdhög af trä l. stenkol f. bränningaf träkol l. koks.

Milan I, kon. af Serbien (af dynast.Obrenovitj), f. 1854, furste 68,82 konung, abdik. 89, d. Paris 01.G. m. Natalia Kescko (f. 58),rysk öfverstedotter o. fr. henne skild 89.

Milāno, lat. Mediolanum, it. st.i Lombardiet v. Olona, medområde 491,000 inv. Palats,domkyrka, muséer, akad., observat.,målningsgallerier (bl. a. palatsetBrera), betydl. hand. o. industri.

Milētos, gr. (lat. Milētus), g. geogr.,st. i Karien vid Egeiska haf., 494f. K. förstördt af perserna.

milīs, lat., ungef. = landstorm; iFrankr. det 1871 upplöstanationalgardet, i Engld större delen aflandtarmén.

militarism', nylat., soldatväsendetsförhärskande o. gynnande.

militär, fr., soldat l. saml. af soldater.

Militärgränsen, ford. österr.-ung.gränslandet mot Turkiet, 1881införlifvadt med Kroatien-Slavonien.

Miljūtin, Dmitri Alexejev., ry. gref.o. statsm., f. 1816 Moskva, 62krigsmin., reorganiserade ry.armén, gmförde 74 allm. värneplikt,78 gref., 98 generalfältmarsk.

miljö, fr., medelpkt, omgifning,verksamhetsområde.

Mill, John Stuart, eng. filos. o.statsekonom., f. 1806 London, d.73 Avignon. Utilitarie o. positivist.Förf., af största värde hans Logik.

Millais (-lä), John Everett, eng.genremål., f. 1829 Southampton,d. 96 London.

Millau (mijå), fr. st. vid Tarn, 18,701inv. Fabr.

mille, lat., tusen. Pro m., förtusen; tecken 0/00.

millefiore, it., glasmosaik afsmnsmälta, olikfärgade glasstänger.

Milles, Vilh. Karl Emil, bildh., f,i Lagga, Sthms l. 1875. Arb.: Ungflicka (00), Salome (01), Sten Sture(skiss) m. fl.

Millēsimo, it. st. vid Bormida,1,505 inv. Sl. 13—14/4 1796.

Millet (mijä), Jean Franç., fr.landskapsmål., f. 1815, d. 75 vidFontainebleau. Hans mest berömdaduk är Angelus.

milliard, fr., = 1000 millioner.

milligram, fr., = 0,₀₀₁ gram.Millimēter = 0,₀₀₁ meter.

milliōn, lat, 1000 X 1000.

Millöcker, Karl, österr. komp. f.1842 Wien, kapellmäst. där, d.99. Skr. operett. Tiggarstudenten,Bellevilles mö, Gasparone m. fl.

Milne-Edwards (millnedvār), Henri,fr. naturforsk., f. 1800 Brügge, d. 85 Paris.

Mīlo, ford. Melos, den västligasteaf de gr. Kykladerna, 162 kv.km.,omkr. 5,310 inv. Hst. M.

Mīlo, Titus Annius, rom. folktribun57 f. K., d. 48.

Milōn, gr. atlet fr. Kroton omkr.520 f. K.

milrēis, port. guldmynt = 1000reis = omkr. 4 kr., i Brasiliensilfvermynt = 1,₈₀ kr.

Milti'ades, athen. fältherre, segr.490 f. K. vid Maraton, d. i fängelse 489.

Milton (miltn), John, eng. skald,f. 1608 London, d. 74. Skr.:Paradise lost m. m.

Milutinōvicz (-vitsch), Simeon, serb.skald, f. 1791, d. 48 Belgrad.Skr. sorgesp. Obylicz m. m.

Milwaukee (-wåki), största st. i [ 571 ]Wisconsin, vid Michigansjön,318,000 inv. Hamn, handel.

Mime, nord. myt., vis jätte, väktareaf M:s brunn, vishetens källa v.en af asken Yggdrasils rötter.

mimer, lat., »närmare», ford. ettslags skådespel.

mimīk, gr., konsten att tala medelst åtbörder.

Mimner'mos, gr. lyr. omkr. 600 f. K.

Mimōsa Ad., Mimoseæ. M. pudicaL., liten buske; i Brasilien o. V.-Ind.Drifhusväxt; bladen högst känsliga.

mīna, gr. vikt = 1500 drakmer = 1,₅ kgr.

mīna, bef., i jorden nedgräfdbehållare m. krut, dynamit o. d.,gm hvars explosion på rätt tidman vill ernå vissa ändamål;delas i fladder- l. fält-m., s.begagnas på öppna fältet,demolitions-m., s. anlägges und.fästningars utanverk, kontra-m., s.anv. f. att förstöra belägrandes minor.

Mīna, 1) don Franc. Espoz de,sp. gerillaanf., f. 1781, 08/14 motfransm., d. 36 Barcelona ss.gen.-kapten. — Hans brorson 2) donXavier, gerilla-anf., f. 1789, 17skjuten i Mexico f. delaktigh. i revol.

minarēt, arab., högt, smärt tornvid moské, hvarifr. böntimmarna utropas.

Minas Geraes (minaschdscherāisch), stat i inre Brasil., 574,855kv.km., 3,184,099 inv.Diamantgruf. Hst. Ouro-Preto.

Minch-kanalen, se Hebriderna.

Mincio (mint'schå), bin. t. Po, t. v.,uppr. i s. Tyrolen, gmrinner Gardasj.,150 km. l. Sl. 25-26/12 1800.

Mindanāo, en af Filippinerna,97,968 kv.km., 499,634 inv. Hst. M.

Mindāro, en af Filippinerna, s. omLuzon, 9,650 kv.km., 62,000 inv.Huf.-ort: Calapan.

Minden, reg.-distr. i Westfalen,5,253 kv.km., 687,269 inv. Hst. M. v.Weser, 25,428 inv. Domkyrka, fabr.

Mindre Asien, Anatōlien,Anādoli, Natōlien, främre Asiensstora halfö mel. Svarta haf.,Marmarasj. o. Medelhaf., uppfylldt afflere bergsträckor, bl. hka Tauruso. Antitaurus. Floder:Kisil-Irmak, Sakaria, Menderez. Prod.;majs, ris, tobak, olja, siden,sjöskum. Pol. indeln. i 8 vilajet.St. Smyrna, Brussa, Trebizond,Erzerum, Sinope, Skutari, Kutahia,Angora. Omkr. 1400 fullkoml.eröfr. af turkarne.

mineralfärger, dels i naturenförekomm. färdigbildade, dels afmineraliska råämnen m. konstframställda, täckande, ofta giftigafärgämnen.

mineralier, medelt.-lat,kristalliniska l. amorfa, fasta, säll.flytande, homogena, oorgan. naturalsterl. sönderdelningsprod. af organ.ämnen (ex. stenkol, brunkol,brunsten) af den mest olikart. kem.smnsättn., utmärkta för sinklyfbarh., hårdh., glans, storaspecifika vikt. Utgöra hufvudbeståndsdel.af jordskorpan.

mineralkällor, sdna, hkas vatteninneh. dels oorgan. salter, delsgaser. Delas i 1) alkaliska m.med halt af kolsyra o. kolsyr.natron jämte små mängder andrasalter (Bilin, Vichy, Selters, Ems,Marienbad, Karlsbad, Lundsbrunn,Franzensbad), 2) bittersalt-m., s.inneh. svafvelsyr. natron samtkalk- o. talksalter (Püllna,Saidschitz), 3) koksalt-m., som hakoksalt t. hufvudbeståndsdel (Torpa,Kissingen, Wiesbaden,Baden-Baden, Kreuznach), 4 svafvelhalt. m.,inneh. vätesvafla o. andrasvafvelfören. (Aachen, Aix), 5) järnhalt.m., rika på järnsalter (Porla,Ronneby, Karlstad, Medevi, Ramlösa,Spaa, Pyrmont), 6) jordarthalt. m.,utmärkta för sin kalksalthalt(Wildungen) o. 7) indifferenta m.,s. äro fattiga på salter o. gaser,m. ofta ha hög temperatur(Gastein, Teplitz, Loka, Söderköping).

mineralogī, läran om mineralierna.

mineraloljor, de gm torr destill,af sten- o. brunkol, trä, torf, [ 572 ]bituminös skiffer erhållna, afkolväten best. oljorna, ss. fotogen,bensin, bensol.

mineralvatten, mineralkällorsvatten, s. nu ofta framställes m. konst.Till m. räknas äfven kolsyrade vatten.

Minerva, lat., se Atene.

Minghett'i, Mario, it. statsm., f. 1818,60 min., 63/64, 73/76 min.-pres.,d. 86 Rom. Förf.

Mingrelien, landsk. i Kaukasus, 1804 ryskt.

Minho (min'jå), fl. i Span., uppr.på Cantabr. bergen, utf. v.Caminhão i Atlant., 280 km. — SeEntre M. e Douro.

miniatyrmålning, afbildningar iliten skala, arabesker, siradebokstäfver o. d. med vattenfärger påpapper, pergament, elfenben m; m.;mest i gamla handskrift.; undanträngdaf kopparstick o. träsnitt.

Minié, Claude Étienne, fr. öfverste,f. 1805, uppfann 49 det eft.honom ben. geväret; d. 79 Paris.

minimāl, lat., det minsta; ytterst liten.

minimum, lat., det minsta, ringaste.

minis'ter, lat., egentl. tjänare;titel f. cheferna f. statsdepartementeno. statsråden, hka tills. bildaministären und. en stats- l.premiär-m. l. m.-pres., äfvens. förfrämm. makters sändebud af 2:ao. 3:e rangen (m. plenipotentiaire,m.-resident).

ministeriella mål, ärenden, s. angåutländska makter.

Minneapolis (minniä-), st. i n.-amer.staten Minnesota, v. Mississippi,274,112 inv. Handel.

Minnesota, förk. Minn., n.-amer.fristat v. Öfre sjön, 217,088kv.km., 1,751,394 inv. Klimat.sundt. Huf.-när. åberbr. o.boskapssköts. Hst. St. Paul. 1858unionsstat.

minnesångare (af gammalty.minne = kärlek), ty. lyriker und.12:e o. 13:e årh., is. af ridderl.stånd, hka dels vistades vidfurstehofven, dels drogo omkring t. demo. företrädesvis besjöngo kärleken.Jfr trubadurer, truvärer.

minorāt, lat., gods, s. städsetillfaller den yngste arfvingen. Mots.:majorat.

Minor'ca, den mindre af Balearerna,760 kv.km., 37,576 inv. Huf.-ort Port Mahon.

minōre, it., mindre, i mus. = moll.

minorīter, (fratres minores =ringare bröder), se franciskaner.

minoritēt, nylat., mindre antal, is.vid omröstningar.

Mi'nos, gr. myt., kon. på Kreta, eft.sin död en af domarne i underjorden.

Minotauros (-tau'-), gr. myt., son t.Pasifaë (Minos' gemål) o. en tjur,en mska m. tjurhufvud, instängdesi labyrinten på Kreta, dödadaf Teseus m. tillhjälp af Ariadne.

Minsk, guvernem. i v. Ryssld,91,406 kv.km., 2,147,621 inv. Hst.M., 53,400 inv. Bisk.

min'strels, und. medeltiden iFrankrike o. Engld kringvandrandefolksångare.

minuend', lat., det tal, fr. hkt ettannat skall dragas.

minus, lat., mindre; mat., tecken(—) utvisar, att den storh., framf.hkn det står, skall dragas fr. denföregående.

minūt, lat., 1/60 af en timme l. engrad; tecken (').

minutiös, fr. pedantiskt småaktig.

minörer, fr., de ingenjörtrupper,s. skola utföra alla min- o.sprängningsarbeten.

mir, landtkommun i Ryssld.

Mirabeau (-bå), Honoré Gabr.Victor Riquetti de, fr. gref. o. statsm.,f. 1749 Provence, t. 80 på fadernsanstiftan för tygellöst lefnadssättfl. gngr i fängelse, 84/85 i Engldo. Preuss., 89 en af ledarne f. revol.,sed. på hofvets sida, d. 91. Förf.

mirābile dic'tu, lat., underbart att säga.

mirākel, lat., under, underverk.

Miramār (ej Miramare), slott vidTriest, nu tillh. kejs. af Österr.

Mirza (-sa), pers., eft. namnet titelf. person, tillh. dynastien; framf.namn. = herre.

Mirzapur, st. i Främre Ind.v. Ganges, 79,862 inv.

[ 573 ]Mirz'a Schaff'y, arab. lärd i Tiflis,d. 1850, hkns namn begagnadess. pseud. af Bodenstedt (jfr d. o.).

misantrōp, gr., mskohatare. -isk,mskohatande, folkskygg.

mise en scène (mis ang sän), fr.,förberedelserna f. ett teaterstyckesuppförande.

miserābel, lat., eländig.

miserēre, lat., egentl. »förbarmadig»; kat. mässa (Ps. 57: 2), ben.eft. begynnelseorden, m. mus. afAllegri m. fl.; läk., tarmvred.

Mises, Dr., pseud. f. Fechner(se d. o.).

Miskolcz (miscb'kålts), hst. i ung.komit. Borsod, 43,096 inv.

misogyn, gr., kvinnohatare.

mispeln, Mespilus L., Pomaceæ. M.germanica L., inhemsk i Orienten,odlas is. i Frankr. o. Ital., ätbara frukter.

miss, eng. ben. på ogiftafruntimmer, s. ej ha rätt till tit. lady;fröken.

missāle, nylat., mässbok; rom.-kat.kyrkohandbok.

Missinipp'i, se Churchill.

mission, lat., sändning, is. utsändn.af kristna lärare (missionärer) f.kristendomens utbred. blandhedningar. De förnämsta m.-sällsk.äro: Congregatio de propagandafide i Rom 1622, Colleg. depropag. fide 1627 m. huf.-verksamh.i Kina, O.-Ind. o. Japan;baptisternas 1792, i Holld 1797, brit. o.utländska i London 1804, storaamerikanska i Boston 1810, iBasel 1816, Danm. 1821, Sverige 1835,Norge 1841; dessutom otaliga inremissionssällskap m. olikasyften, ss. bibelns o. gudliga skriftersspridande m. m. M. äfv. =moral. uppgift, syftemål.

Mississipp'i, 1) amer. fl., en afjordens största floder, uppr. iMinnesota, gmflyter Itaskasj., utf.nedanför New Orleans i Mex. viken,6,530 km. l., omr. 2,248,000kv.-km.; 2) nord-amer. fristat, förk.Miss., v. M. o. Mex. vik., 121,232kv.km., 1,551,270 inv. I det inredelvis prärier. Klimatet mildt,men ombytligt. Huf.-när. åkerbr.o. boskapsskötsel. Hst. Jackson.Unionsst. 1870.

missīv, lat., sändebref; prästsförordnande att tjänstgöra på viss ort.

Missolon'ghi, befäst hst. i gr.nomark. Akarnanien o. Etolien, v.Patrasvik., 11,015 inv. Fl. gngrbelägr-, senast 1825/26.

Missouri (-sûri), 1) biflod t. h. tillMississippi, uppr. på RockyMountains, inf. ofvanf. St. Louis,4,900 km., omr. 1,341,600 kv.km.;2) förk. Mo., n.-amer. fristat vidMississippi o. Missouri, 179,778kv.km., 3,106,665 inv. I det inreprärier, f. öfrigt bergigt. Huf.-när.boskapssköts., åker- och bergsbr.Hst. Jefferson. Stat 1821.

mistelten, nord. myt., d. telning,hvarmed Had dräpte Balder.

mister (abbr. mr), eng., herre;tilltalsord f. herrar utan titel.

mistrāl, kall nordvästvind vidFrankrikes s.-kust.

Mistrāl, Frédr., nyprovençal. skald,f. 1830 i Mailane, lefver där,erhöll 04 tills. med EchegaryNobelpris för litteratur. Skr. eposMirèis, m. m.

mistress (miss'is; abbr. mrs), eng.,tilltalsord t. gifta frunt., s. ej harättigh. t. titeln lady.

misär (-sär), fr., nöd, elände; begäri vissa kortspel.

Mitau, hst. i Kurl. vid Aa,29,700 inv. Slott.

Mit'ford (-förd), Mary Russeli, eng.förf., f. 1786, d. 55. Skr. skildr. af eng.landtlifvet, dram., berättelser m. m.

Mitra, de gamle iranernas o.indernas solgud, dyrkad äfv. i Rom;(m) biskopsmössa.

mitraljös, se kulspruta.

Mitridāte VI, siste kon. af Pontos,f. 132 f. K., reg. 120, eröfr. 88 helaM. Asien, besegrades o. dödadesig själf 63. Talade 22 språk.

Mitscherlich, Eilhard, ty. kem., f.1794, d. ss. prof i Berlin 63.Upptäckte iso- o. dimorfismen. Förf.

Mittelfranken, bai. reg.-omr., 7,599 [ 574 ]kv.km., 868,072 inv. Hst. Ansbach.

Mittermaier, Karl Jos. Ant., ty.rättslärd, f. 1787 München, d. 67ss. prof. i Heidelberg. Talr. jur. skr.

mixtum, lat., något blandadt; m.compositum, mischmasch, röra.

mixtūr, lat., blandning, blandadeflyt. läkemedel.

mjältbrand, elakart., smittsamsjukdom, s. is. förekommer hosnötboskap, hästar, får m. m., menäfv. kan öfverflyttas på mskan,förorsakas af bakterier o. yttrarsig i uppträdande af karbunklaro. feber samt leder ofta tilldöden; öfverflyttas på mskor gminsekter, gm m.-blodetsinkommande i sår, gm förtärandet afkött fr. kreatur, behäft. med m.m.-karbunklar behandlas m. frät.medel o. kinin.

mjälten, ett i vänstra sid. afbukhålan liggande blodrikt organ,bidragande t. blodbildning. l.blodfiltrationen.

mjöd, jäst dryck af honung,vatten o. kryddor.

mjölbaggen Tenebris molitor L.,Coleoptera, förekommer i bagerier,kvarnar m. m.; larven, d. bekantamjölmask., anv. t. föda åt burfåglar.

mjöldagg, hvitakt. öfverdrag påmånga växters blad och frukter,af åtsk. arter af svampsläkt.Erysiphe, Ascomycetes; utvecklarsig is. vid stor fuktighet.

mjöldrygor, mjölökor, Clavicepspurpurea Tul., Pyrenomycetes,parasitsvamp på vissa sädesslag, is.råg; göra kornen utvänd.svartvioletta, invänd. rödhvita, mjöligaoch giftiga. Med. namnet på sdnakorn Secale cornutum.

mjölk, vätska, s. består af 87,₃% vatten, 3,₅ % ägghviteämnen,5 % mjölksocker, 0,₇ % oorg. saltero. 3,₅ % fett. En ko kanlämna ända t. 8,400 liter om året,en kvinna 1,300 gr. om dagen.Oafsedt kvinno-m. förtär européennäst. end. ko- o. get-m., men Asienso. nordens nomadfolk äfv. sto-,ren- o. åsne-m. Kommer ofta ihandeln kondenserad. —Pasteuriserad m., m., s. upphettats till80° o. därig. blifvit bakteriefri.— Mjölkmjöl l. torrmjölkär den fasta massa, s. återstårefter mjölkens indunstning iluftförtunnadt rum.

mjölksaft, 1) hvit, gul, röd l. blå,mjölklik vätska ur mnga växter,inneh. kautschuk, vax, stärkelse,harts, alkaloider. 2) Se chylus.

mjölkskorf, läk., is. i skrofulösabarns ansikte o. hufvuduppträdande utslag af små blåsor.Behandl.: sorgfälligt aflägsn. af denm. fett l. olja uppmjukadeskorpan o. ansiktets bestrykn. m. bly-l. tjärsalva, hufvudets m. karbolsyrehalt. olja.

mjölksocker, färgl., föga sött smak.,i vatten o. alkoh. lösligt ämne;fås af den vid ostberedningenåterstående vätskans inkokande t.torrhet o. utkristalliserande; anv.till framställ, af silfverspeglar o. ifarmacien.

mjölksyra, kem., färg- o. luktlös, ivatten o. alkohol lösl., vid jäsningaf mjölksocker o. andra kolhydratuppkomm. organ. syra.

Mjölne, nord. myt., Tors hammare.

Mjösen, insjö i s.-ö. Norge, 393kv.km. Tillflöde gm Lagen, gmVormen utl. i Glommen.

mm. förk. för millimeter.

Mn, kem. tecken för mangan.

mnemonīk l. mnemoteknik, gr.,konst. att gm särsk. hjälpmedel(idéassociationer, anv. af tal i st. f.bokstäfver m. m.) stegra minnets kraft.

Mnemosy'ne, grek. myt., minnetsgud:a, m. Zeus moder t. muserna.

Mo., förk. för den n.-amer. statenMissouri.

Moabit, västl. stadsdel af Berlin.

moabīter, ford. semit. folk s.-ö. omDöda hafv., 600 f. K. underkufv.af Nebukadnesar.

moaré, fr., vattradt tyg.

mobb, eng., pöbel, slödder.

[ 575 ]mobīl, lat., rörlig, krigsrustad.

Mobile (-bīl), st. i n.-amer. stat.Alabama, nära M.-flodens utl. iMex. vik., 38,469 inv. Hamn, handel.

mobīlgarde, 1870/71 i Frankr. anv.,72 upplösta trupper.

mobīlier, lat., lösegendom.

mobilis|ēra, göra rörlig; förvandlafast egendom till när som helstdisponibelt kapital; sätta en armépå krigsfot. -ering, försättandepå krigsfot etc.

mockasiner, af oberedda hudarförfärdigade indiankängor utan sulor.

mod, fr., bruk, gällande smak, is.i klädedräkt. Modern', fr., enligtnyaste modet.

modalitēt, lat., log., graden af ettomdömes visshet, s. kan varamöjlig (problematisk), verkligassertorisk) l. nödvändig (apodiktisk).

Modée, Reinh. Gust, lagsaml.,dram., f. i Finld 1698, d. 52 ss.tit.-kansliråd. Utarb. Utdrag uralla . . . publique handl. etc. (1742/1829), 15 bd m. m.

modell', fr., förebild. Plastisk m.,ett i förminskad skala utfördtmönster t. bildhuggar- l. byggnadsarbete.-era, forma en modell.

Mōdena, ford. it. hertigd., nu prov.2,597 kv.km., 60 it. Hst. M.,mell. Secchia q. Donaro, m. omkr.64,843 inv. Ärkebiskop, domk.,univ., slott.

moder|āt, lat., måttlig, sansad.-ation, återhållsamhet, måtta,hofsamhet.

moderāto, it., tonk., måttligt.

moderatör, mek., regleringsinrättn.,regulator.

moderera, lat., jämka, dämpa,minska, mildra, sakta.

moderlut, kem., den vätska, hvarursalter utkristallisera, men s.fortfarande innehålla sdna. Anv. t.bad m. m.

modern', enl. nyaste modet. -isera,förändra eft. nyaste smak.

modest', lat., blygsam, ärbar.Modestī, blygsamhet.

Mo'dica, st. på s. Sicilien, m.48,962 inv.

modifi|ēra, lat., inskränka, närmarebestämma. -kation, inskränkning,förändring, jämkning.

modul|ation, lat., tonk., öfvergångfr. en tonart t. en annan. -era,än höja, än sänka stämman.

modus, lat., mått, sätt, vis; spr.,sättet att uttrycka en handl. l. ett tillstånd,indikativ, det bestämda,konjunktiv, det villkorliga,imperativ, det befallande,infinitiv, det obestämda o. (i grek.)optativ, det önskande sättet;tonk., tonart. M. viven'di,sättet att lefva o. umgås m. mskor.

Moe, Jörgen Ingebrektss., nor. skaldo. kulturhist., f. 1813 i Holm, bisk.i Kristiansand, d. 82 Skr. Digteo. tills. med P. K. Asbjörnsen utg.saml. af nor. folksagor.

Moeris, g. geogr., gräfd sjö iEgypten, v. om Nilen.

Moesien, g. geogr., rom. prov. mel.Donau, Svarta haf., Hæmus och Drina.

Mogadōr, st. i Marokko vid Atl.haf., 12,000 inv. Hamn, betydl. handel.

Mogul, se Stormogul.

Mohacs (-hatsch), st. i Ung. vidDonau, 15,832 inv. Sl. 29/8 1526o. 12/8 1687.

mohair (-här), fr., angoraull ochdäraf väfda tyg.

Mohamm'ed (arab. = den prisade),egentl. Abul Kasem ben Abdallah,Islams stiftare, f. 571 i Mekka,köpman, uppträdde 10 s. profet,vann föga anhang, flydde 22 tillMedina, eröfr. 30 Mekka ochnästan hela Arab., d. 32 Medina.

Mohamm'ed II, turk. sultan,sonson t. M. I (1374/21) o. son tillMurad II, f. 1430, reg. 51, eröfr.53 Konstpl, 56 slagen v. Belgrad,d. 81. Energisk, men grym och vällustig.

Mohamm'ed Ahmed, arab. anstift.af uppror i Sudan 1881/85. Utgafsig för mahdi (se d. o.), d. 85.

[ 576 ]mohammedanska religionen, seIslam.

mohawk (-håk), en till irokesernahörande indianstam.

Mohed, exercisplats i Gäfleb. l.

mohikaner, utdöd indianstam iN.-Amerika.

Mohilev', 1) guvern. i v. Ryssland,48,046 kv.km., 1,686,764 inv. Hst.M. vid Dnjepr, 50,600 inv. Grek.o. rom. ärkebisk.; 2) st. i s.v.Ryssl. vid Dnjestr, 25,141 inv.

Mohr, Karl Fried., ty. kem., f. 1806Koblenz, 67 prof. i Bonn, d. där79. Stor förtj. om farmacien m. m.

Mohrungen, st. i Ost-Preussen,4,121 inv. Slag 25/1 1807.

moira, gr. myt., ödesgudinna.Moirerna voro Kloto, Lākesis ochA'tropos.

moitié (måatjé), fr., hälft, äkta hälft.

mokassīn, se mockasin.

Mokka, arab. st. v. Röda haf., 5,500inv. Hamn, kaffeodling.

Molander, Joh. Harald,skriftställare, teat.-regissör, f. 1858 Sthm,intendent vid Sv. teat. 98, d.Sthm 00. Förf. för scenen åtsk.arb. ss. Rococo (82), FurstinnanGogol (83) samt rom. Enlyckoriddare (96).

molass', finkornig, grå sandsten fr.tertiärformationen, Schweiz.

Molay (målä), Jacq. Bern. de,tempelherrarnes siste stormast., brändi Paris 1313.

Molbech, Krist. Knut Fred., dan.skald, f. 1821 Köpenhamn, 58/84prof. i Kiel, sed. teatercensor iKöpenh., d. där 88. Skr. lyr. o.dram. arbeten.

Moldau, ford. furstendöme v. nedreDonau, 37,970 kv.km., omkring 2mill. inv. 1859 fören. m. Valakiettill ett rike, Rumänien. Hst. Jassy.

molekyl, fr., se atom.

molekylärkrafter, de krafter, somblott äro verksamma emel. enkropps molekyler o. på omätbartsmå afstånd. Dit höra: kohesion, elasticitet,kapillaritet, kem. frändskap m. m.

Moleschott, Jakob, ty. fysiol., f.1822, sed. 78 prof. i Rom, d. där93. Hyllade läran om oskiljbarhetenmellan kraft och materie. Förf.

moleskin (mållskinn), eng., tyg afull o. bomull.

molest', lat., besvärlig, mödosam.-era, besvära, plåga.

Molfett'a, st. i s.ö. Ital. v. Adriat.haf., med omkr. 40,135 inv. Hamn, bisk.

Molière (-liär), egentl. Popuelin,Jean Bapt., en af världens störstalustspelsförf., f. 1622 Paris, d. där73. Skr.: Les femmes savantes,Le Tartuffe, L'Avare m. fl. (mgaäfv. öfvers. på sv. o. uppförda i Sverige).

Molin, 1) Joh. Pet., bildh., f. 1814Göteborg, d. 73 ss. prof. v.konstakad. i Sthlm, har bl. a. utfört»Bältespännarne» o. den s. k.»Molins fontän» i Kungsträdg. i Sthm.— 2) Pelle, förf., f. 64 iÅngermanland, de sista åren af sitt lifbosatt i nordligaste Norge, d. Bodö96. En novellsaml. af honom und.tit. Ådalens poesi utgafs 97.

moll, lat., tonk., tonsläkte,omfattande alla de tonarter, s. ha litenters. Jfr dur.

molla, hos turkar o. perserhederstit. för öfverdomare; arab.,skriftlärd.

Mollesund, municip.-samh. o.fiskläge i Göteb. och Boh. l., 958inv. (08).

mollien'tia, lat., uppmjuk. medel.

Mollīna, Tirso de, pseud. f. G. Telez.

mollus'ker, se blötdjur.

Mollwitz, by i Schles. vid Brieg,700 inv. Sl. 10/4 1741.

moln, i luften sväfvande,smnhopade vattenblåsor l. isnålar, deförras kondensering upphof tillnederbörd.

Molock, fenic. eldgud, hedrades m.mskooffer.

moloss'er, g. geogr., hellen. folk iEpeiros.

moloss'us, lat., 3-stafvig versfot — — —.

Moltke, Hellmuth Karl Bernh. v.,preuss. gref. o. militär, f. 1800,22 ur dansk i preuss. tjänst, 58 [ 577 ]chef f. gen.-staben, uppgjordefälttågsplan till krigen 66 o. 70,fältmarsk. 71, d. 91 Berlin.

mol'to, it., mycket.

Moluck'erna, ögrupp i Stilla haf.mel. N. Guinea, Sundaöarna ochFilippin., 55,741 kv.km., 375,000inv., delas i Egentl. M., Amboina-o. Bandaöarna. Uppt. 1511, sed.17:e årh. holl.

molybdēn, kem., Mo = 96, metall.element, s. framställes urmolybdenglans o. molybdensyradblyoxid. M.-syrad m.-oxid =mineral. indigo l. blå karmin. -glansblyertslikn. min. af svafvel ochm.; anv. till framställn. af m.-preparat.

moment', lat., ögonblick, tidpunkt;ngt, åstadkommande rörelse;väsentl. omständighet; bevekelsegrund.

Mommsen, 1) Theod., ty. arkeol.o. hist., f: 1817 Slesvig, sed. 57 prof.i Berl., d. 03. Nobelprist. 02. Skr.rom. hist. o. många verk of. rom.antikviteter; redig. »Corpusinscriptionum latinarum». — Hans bror2) Johan Tycho, filol., f. 1819Slesvig, gymnasialdirekt. iFrankfurt a. M., d. 1900. Förf.

Mōnaco, suveränt furstendöme und.fr. protektorat v. Genuavik., 1 ½kv.km., 15,200 inv. Hst. M. påen klippa i hafvet, 3,292 inv.Badort, spelbanken Monte Carlo.Reg. furste Albert I, sed. 89.

monāder, gr., enl. Leibniz enkla.okroppsl. väsen, hka äro deyttersta grund. till alla fenomeno. böra skiljas från atomerna, s.ha utsträckn. i rummet.

monadologī, gr., se Leibniz.

Monaides'chi (-ski), Giov., it.markis, 1652 sv. drottn. Kristinasstallmäst. o. gunstling, 57 på hennesbefalln. mördad i Fontainebleau.

monarkī, gr., den statsform, enl.hkn högsta makten innehafves afen enda person (monark).Maktens innehafvande ant. ärfves(arfrike) l. bestämmes gm val(valrike). M. delas i oinskränkta(absoluta), i lika monarken harobegränsad makt, o. inskränkta(konstitutionella), i hka folkrepresent.deltar i lagstiftn. m. m.

Monastīr, turk. st. i Makedon.,50,000 inv.

Mondōvi, st. i n.v. Ital. v. Ellero,med omkr. 19,255 inv. Bisk. Sl. 2l/4 1796.

mondän, fr., världslig, världsligt sinnad.

monēcisk, gr., växt m. skildahan- o. honblommor på sma stånd.

Monge (mångsch), Gaspard. fr. mat.,f. 1746, 83 prof. Paris, 92 sjömin.,följde Bonaparte t. Egypten, d. 18Paris. Grund. École polytechn. o.uppfann deskriptiva geometr.

mongoler, den gula rasen, ett imell. Asien utbredt folk m. bredtansikte, brakycefal skalle,utstående kindknotor, vanligen snedaögon, svart hår och nästan skägglös haka.

Mongolīet, n. delen af kin. riket,2,787,600 kv.km., omkr. 2 mill. inv.

monism', gr., läran, att principenför »varat» blott är en, d. v. s.att grundvalen för alla bådeandliga o. lekaml. fenom. ärkvalitativt densma (af ant.genomgående andl. l. helt o.hållet lekamlig natur). Jfrevolutionsteori.

Moniteur (-tör), fr., förmanare;1789/1868 Frankr. statstidn.

monit|ion, fr., anmaning. -ōrium,lat., anmaningsbref.

mōnitor, lat., påminnare; sjö., namnpå ett slags pansarfartyg.

Monk (mönk), Geo., hert. afAlbemarle, eng. milit. o. statsman, f.1608, tjän. und. Cromwell, 54guv. i Skottld, bemäktig. sig 60väldet i Engld o. återkall. Karl II,stred 66 till sjös mot holländ., d. 70.

Monmouth (månn'möth), grefskapi v. Engld, 1.489 kv.km., 211,400inv. Hst. M. vid Wye, 6,100 inv.

Monmouth (~), James, hert., nat.son till Karl II af England, f. 1649Rotterdam, sökte 85 bemäktiga [ 578 ]sig eng. kronan, tillfångatagen o.halshuggen s. å.

mono|drām, gr., dram m. blott enhandlande o. tal. person. —-fysīter, gr., kristen sekt, som hosKristus antog blott en natur (dengudoml.); 451 i Kalkedon fördömdss. kättersk. — -gamī, gr.,giftermål mel. en man och blott enkvinna. Mots.: bi- o. polygami.— -gonī, gr., könlös fortplantning.— -grafī, gr., afhandl. öfver ettenda föremål l. ämne. — -grām,gr., i haa sammanslingradebegyn.-bokst. till ett namn; utkastt. teckning. monokel, fr.,ögonglas f. ett öga. — -klīnisk, gr.,enbäddig; växt med tvåkönadeblommor. — -kotyledōner, gr.,fanerogama växter m. etthjärtblad, omfatta i tropik. 1/5 och inord. 1/3 af alla fanerogamer. Jfrdikotyledoner. — -krōm, gr.,enfärgad målning. — -līt, gr.,pelare l. bildhuggararb. af ettenda stenblock. — -lōg, gr.,samtal med sig själf. — -manī, gr.,se mani. — -pōl, gr., uteslutanderättighet att tillverka l. drifvahandel m. en viss vara. -plan,flygapparat, konst, enligt systemet»tyngre än luften», drakprincipen.Första kända försök af Archytas(gr. filos. o. matem. i 4:de årh. f.K.). Konstrukt. i nyare tid:Pelterie (monoplanet i förenförsedd med en 25 hkr. motor, s. drif. en4-bladig propeller), Blériot m. fl.

Monop'oli, it. st. v. Adriat. haf.,m. omkr. 22,545 inv. Bisk., hamn.

mono|teism', gr., tro på en Gud. —telēter, gr., kristen sekt, lärde,att Kristus hade 2 naturer, menblott en vilja. Förkast. i Konstpl680. — -tōn, gr., entonig,enformig.

Monrad, Ditlev Gotth., dan. teol.o. statsm., f. 1811 Köpenh., 48 o.49 undervisn.-min., bisk. 49, 63/64min.-pres., 65/69 på N. Zeeland,69 åter bisk. på Låland-Falster, d. 87.

Monroe (mönn'rå), James, n.-amer.statsm., f. 1759 Virginia, delt. ibefrielsekriget, 17/25 pres., d. 31New York. -doktrinen, hansförklaring af år 1823, att Europasinblandn. i För. stat. inre angelägenhet,skulle anses som krigsorsak.

Monrōvia, hst. i Liberia, vid Atl.haf., omkr. 5,000 inv. Hamn.

Mons (mång), hst. i belg. prov.Hennegau, 27,072 inv. Domkyrka.

monseigneur (mångsänjör; abbr.M'gr), fr., nådig herre, tit. f.prinsarne samt de högsta andl. ochvärdsl. tjänstem. i Frankr.

monsieur (måsjö, abbr. M.), fr.,herre; i Frankrike förd. titel förkonungens äldste broder.

monsignōre (-sinjåre), it., tit. påhögre kat. prelater.

Monsigny (mångsinjī), Pierre Alex.,fr. mus., f. 1729, d. 17 Paris. Enbland grundl. af fr. kom. oper.Komp. operor m. m.

monstrans', lat., »det allraheligaste», i kat. kyrkan kärl t.förvarande af den invigda hostian.

mon'strum (monster) lat.,vidunder, missfoster.

monsūn, den i n. delen af Ind.haf. regelb. blås., period, vinden,okt. t. mars n.o., april t. sept. s.o.

montagnard (mångtanjār), fr., egentl.bergsbo; medlem af yttersta vänst.und. fr. revol.

Montaigne (mångtänj'), MichelEyquem de, fr. förf., f. 1533, d.92. Skeptisk filos.

Montalambert (mångtalangbär), 1)Marc René de, fr. markis ochmilit., f. 1714, d. 1800 Paris.Uppf. d. eft. honom ben.befästn.-syst. Förf. — Hans sonson 2)Charles Forbes de Tryon de,fr. gref., publ., f. 1810, d. 70 Paris.Förkämpe f. kat. kyrkans intressen.

Montalvān, don Juan Perez de, sp.skald, f. 1602, d. 38. Skr. nov.,lustspel m. m.

Montān, Erik Vilh., hist., publ., f.1838, docent v. Upps. univ., tit.prof., 84/95 huf.-redakt. f. [ 579 ]Stockholms Dagblad, d. 09. Utg. Bidr.till Gust III:s hist., Sverigesriddersk. och adels riksdagsprotok.1719/27, Dagboksant. af G. J.Ehrensvärd, Hist. anteckn. o. bref afJ. v. Engeström m. m.

Montāna, förk. Mont., amer.fristat omkr. Missouris källor 380,872kv.km., 243,329 inv. Berg: RockyMountains. Fl.: Missouri,Yellowstone m. fl. Huf.-när.åker- och bergsbruk, boskapsskötsel.Prod.: guld, silfver, koppar, järnm. m. Hst. Helena. Stat 1864.

montanis'ter, kristen, i 2:e årh.uppkomm., eft. frygiernMontanus ben. sekt, s. trodde påuppenbarelser o. profetior o.predikade sträng askes. Försvunno i6:e årh.

Montauban (mångtåbang'), hst. ifr. dep. Tarn-et-Garonne v. Tarn,30,506 inv. Evang.-teol. fakultet,vinodl.

Montauban, se Cousin-M.

Montblanc (mångblang'), Europashögsta bergtopp i n.-v. hörnet afItaliens gräns till Frankrike, 4,750 m.

Mont Cenis (mång senī), bergtoppmel. Ital. o. Frankr., s. omMontblanc, 3,592 m. Öfv. platånleder en berömd alpväg o. gmberget den 12 km. långa 1859/71byggda tunneln, 1,254 m. öfverhafvet.

Mont d'Or (mångdår), berg iAuvergne, 1,884 m. h.

Montebell'o, it. by s. om Pavia,2,119 inv. Slag 9/6 1800, 20/5 1859.

Mon'te Carlo, se Monaco.

Montecassīno, benediktinordensäldsta o. förnämsta kloster, närait. st. Caserta.

Montecchi (-techi) o. Capuletti iShakespeares «Romeo o. Julia»två fientl. familjer.

Montecris'to, klippö s. om Elba,bekant gm A. Dumas' roman»Grefven af M. C.».

Montecūculi, Raim., österr. gref.o. gen., f. 1608 Modena, befälh. i30-år. krig., 58 fältmarsk., 64 motturkarne, 72/75 mot Frankr., 74ty. riksfurste, d. 81.

Montefiōre, Sir Moses, den gm sinstorartade verksamhet bekanteind. filantropen, f. 1784, d. 1885Ramsgate, 101 år gammal.

Montēlius, Gust. Oskar Augustin,arkeol. o. hist., f. 1843, 07riksantikvarie. Skr.: Från jernåldern(69), Statens hist. museum (2:drauppl. 74), Sveriges forntid (72/74),Lifvet i Sv. und. hednatiden (2:auppl. 78), 1:a del. af »Sverigeshist. fr. äldsta tid t. våra dagar»m. m., dessutom redig. »Sv.fornminnesfören. tidskr.» (fr. 75) och»Nord. tidskr.» (fr. 80).

Montemayōr, Jorge de, port. skald,f. före 1520, d. 61. Grund.herderomanen gm sin Diana.

Montenēgro l. Zrnagora,konungarike på Balkanhalfön, mel.Albanien, Bosnien och Adriat.haf., 9,080 kv.km., 250,000 inv.Bergigt. Topp: Kom, 2,760 m.Prod.: ost, boskap, frukt. Hst.Cettinje. Öfr. städer: Podgoritsa,Dulcigno, Antivari m. fl. Rel.gr.-kat. På 1300-talet till 1389lydstat und. Serbien. Därefterfejder med turkarne. 1566 blefM. ett sl. kyrkostat, hvarsstyresman, vladiken, af Peter d. st.gjordes t. lydfurste und.Ryssland. Själfständigt o. ärftl.furstendöme 1852, konungarike 1910.Nuvar. reg. Nikolaus (Nikola,Nikita) I, furste 60, kon. 10.

montēra, fr., färdiggöra, utrusta,smnsätta (en maskin).

Monterey (-rei), st. i n.ö. Mexico,62,266 inv.

Mon'te Rōsa, topp på Penniniskaalp., 4,638 m. h.

Monteroton'do, it. st. n.o. om Rom,5,435 inv. Sl. 21/10 1867.

Mon'te San Angelo (-an'djelo), it.st. nära Adriat. haf., med 21,876inv. Vallfartsort.

Mo'nte Sa'nto, »heliga berget», =Atos (se d. o.).

Montespan (mångtespang'), Franç.Athénaïs de, fr. markisin., f. 1641,gift 69 m. markis de M., 68/82 [ 580 ]Ludvig XIV:s älskar., m. honom8 barn, d. 07.

Montesquieu (mångteskjö), Ch. deSécondat, fr. baron och förf., f.1689, d. 55 Paris. Skr.: L'espritdes lois m. m.

Montever'de, Claudio, it. komp.,f. 1568, d. 43 Venezia. Storförtjänst om mus.-dram. m. m.

Montevidēo, hst. i Uruguay vidAtlant, o. Rio de la Plata, 303,000inv. Hamn, handel.

Montez (-tēs), Lola, dansös, f. 1820i Skottl., 46 älskar, t. kon.Ludvig I af Baiern, gm honom gref:aLandsfeld, fördrif., d. 61 New York.

Montezūma, näst siste kon. iMexico, reg. 1502, dödad 20. Hansafkomlingar, gref. af M., utdogo 1836.

Montfaucon (mångfåkång'), Bern.de, fr. arkeol., f. 1655, d. 41 Paris.Skr.: Palæographia græca m. m.

Montfort (mångfår), Simon de, gref.af Leicester, f. 1206 Frankr., 36i eng. tjänst, hjälpte 64/65 attgrunda den parlament. författn.,stup. 65 v. Evesham.

Montgolfier (månggålfjē), 1) Jos.Mich., fr. uppfinn., f. 1740, d. 10Balarruc-les-Bains. Uppfann dem. uppvärmd luft drifna luftballongerna(montgolfiärer) m. m.Förf. — Hans bror 2) Jacq.Etienne, f. 1745, d. 99, har andel ibroderns uppfinn.

Montgolfierska vattenmaskinen,se hydraulisk vädur.

Montgomery (möntgömm'öri) 1) eng.grefsk. i Wales, 2,064 kv.km.,58,492 inv. Hst. M. vid Severn,1,034 inv. — 2) Hst. i Alabamav. Alabamafloden, 30,346 inv.

Montgom'ery, sv. adl. ätt, härstam.fr. Normandie: 1) Robert, milit.,f. 1737, öfverste v. Nylands reg,,deltog i Anjalaförbund., d. 98. Förf.— 2) Gust. Adolf,ämbetsm., hist., f. 1790, landsh. iVästerb. 1., d. 61. Skr.: Hist öfv.krig. emel. Sverige o. Ryssld år1808 o. 1809 m. m. — Denförstnämndes sonsons son 3) HugoM.-Cederhjelm, skald, f. 1847, d.72 ss. attaché vid sv. beskickn. iRom. Skr.: Dikter (71). —Dennes bror 4) Robert, skald, f.1851. Skr. dikter m. m.

Montgomery (månggåmmerī), Gabr.de, fr. ridd., stack 1559 utanafsikt kon. Henr. II vid en tornér.med sin lans i ögat, flydde tillEngld, stred sedan ss. hugenott iFrankr., slagen 73, afrättad 74.

Montholon (mångtålång'), Charl.Trist. de, grefv. af Lee, Nap. I:strogne anhängare, f. 1782 Paris,följde N. t. S:t Helena, 40fängslad f. deltagande i Nap. III:slandstign., benådad, d. 53. Förf.

Montluçon (månglysång') fr. st. v.Cher, 35,062 inv. Fabr.

Montmartre (mångma'rtr), höjd in. del. af Paris. Flera slag.

Montmirail (mångmiraj'), fr. st. idep. Marne, 2,100 inv. Slott,badort. Sl. 11/2 1814.

Montmorency (mångmårangsī), 1)Anne de, fr. marsk. o.konnetabel, f. 1492, kämpade und. FransI, slog hugenotterna, d. 67 Paris.— Hans sonson 2) Henri de,hert. o. militär, f. 1595, striddeäf. mot hugenotterna, 30 marsk.,afrättad 32 Toulouse f. uppror,stämplingar.

Montpellier (mångpejē) hst. i fr.dep. Hérault, nära Medelh. 75,950inv. Univ. Bisk., observat., muséer.

Montpensier (mångpangsiē), Ant.Marie Phil. Louis d'Orléans, hert.de, 5:e son t. kon. Ludv. Fil., f.1824, 48/70 i Spanien, dödade 70infant. Enrico, sed 70 i Paris, d. 90.

Montperdu (mångperdy), topp påPyrenéerna, 3,358 m. h.

Montreal (måntriāl), st. i Canadav. Lawrencefl., 350,000 inv. Univ.,domkyrka, fabr. Betydl. handel.

Montreux (mångtrö), klimat. kurorti Schweiz i kant. Pays de Vaudvid Genève-sjön.

Montrose (måntrås), skotsk st. v.Esks mynn. i Nordsj., ) 2,401 inv. Hamn.

[ 581 ]Montserrat (mångserrā), berg i sp.prov. Barcelona, 1,237 m. h.

monument', lat., minnesvård.-āl, konstnärl. utfördt, f. långvaraktigh. bestämdt verk.

Mon'za, it. st. s. o. Comosj., med42,600 inv. Domkyrka, slott.

Mooker-heden (mok-), slätt iHolland (Geldern). Slag 14/4 1574.

Moore (mur), Thom.; irl. skald, f.1779 Dublin, d. 52. Skr.: Lalla Rookh,Irish melodies, hist. verk m. m.

morāl, lat., smnfattning. afgrunderna för det sedliga; sedelära(= etik); sedlighet; först afSokrates uppställd s. lära, sed.föremål f. näst. alla filosofersundersökningar. -isk, sedlig. -itēt,sedlighet. -iteter, ett slags andl.skådesp. und. medelt., hvarisedeläran dramatiskt framställdes.Uppkommo i Frankr.

Morāles, Luis de, sp. mål., f. 1509Badajoz, d. 86 där.

Mora stenar, plats i Lagga sockenaf Sthms l. Här valdes o. hyllades ford. sv. kgr.

moratōrium, lat., jur., beviljadtanstånd med betalning, anståndsbref.

Morāva, 1) bifl. t. h. till Donau iSerbien, uppk. af serbiska ochbulgar. M., 335 km. — 2) Se March.

Moray Firth (mörr'ä förth),hafsvik på Skotlds n.ö. kust, gmKaledon, kanalen förenad m. Atlant.

morbidess', fr., mjukhet iköttpartierna på måln. l. skulpturarb.

morbleu (mårblö), fr., för tusan!

mor'bus, lat., sjukdom.

mordent', lat., tonk., kort, skarpdrill utan efterslag.

Morēa, sed. medelt. namn påPeloponnesos, deladt i 5 nomarkier.

Moreau (mårå), Jean Victor, fr.gen., f. 1761, 96 öfverbefälh. f.Rhen- o. Moselarmén, 94 anklagado. landsförvist, 13 sårad vid Dresden,d. s. å.

mōrer, inv. i det gamlaMauretanien, blandn. af araber, berberm. m. Fanat. islamiter.

mōres, lat., seder.

Morett'o, egentl. AlessandroBonvicino, it. mål., f. omkr. 1500,d. omkr. 47 Brescia.

Mor'feus, gr. myt., drömmarnas gud.

morfīn, kem., C₁₇ H₁₉ NO₃+H₂ O =303, alkaloid i opium, färg- ochluktlösa, mycket beskt smakande,i vatten o. alkoh., men ej i eterlösl. giftiga nålar. Kramp- ochsmärtstill., sömngifvande medel;missbrukas ofta, vanl. i form afaf subkutana injektioner, då smån.kronisk morfinförgiftn. inträder.

morfologī, gr., läran om organensutveckl., form o. byggnad utanafs. på lifsyttringarna.

Morgagni (-gan'ji), Geov. Batt., it.anat., f. 1682, d. 71 ss. prof. iPadua. Grundl. af patol. anat. Förf.

Morgan (mårgän), 1) Sidney, eng.förf., f. 1783, d. 59 London. Skr.reseskildr., roman. m. m., 2)J. Pierpont, am. bankir, f. 1837,71 etablerad i N. York, grund.jättetrusterna.

morganātiska äktenskap l.äktenskap till vänster äga rum inomreg. hus o. högadeln, medföra ejrätt t. mannens ståndsföreträdenl. full arfsrätt. Få ej ingås i Sverige.

Morgarten, bergsluttn. i kanton.Zug. Slag 15/11 1315.

morgen, ty. ytmått, i Preuss. =0,₃₆, i Baden 0,₂₅₅, Württemberg0,₃₁₅ hektar.

Morghen, Raffaele, it. kopparstick.,f. 1758 Florens, d. ss. prof. där 33.

morgonstjärna, 1) planeten Venus,då den är synl. på morgnarna;synl. på aftnarna kallas denaftonstjärna. 2) und. medeltid,bruklig stridsklubba, hvars ändevar besatt m. taggar.

morgue (mårg), fr., i allm. bårhus,där funna lik utställas till igenkänning.

moripan, se ripor.

moris'ker, sed. 1492 i Spanienkvarblifna morer; tvingades attantaga kristend., 1609 till det [ 582 ]mesta fördrifna. Ännu återståomkr. 60,000.

Mor'isons piller, farliga, starktafförande piller.

Moritz, 1) M., hert. af Sachsen,son t. hert. Henr. den fromme,f. 1521, protestant 39, reg. 41, 46på kejsarens sida, 48 kurfurste,51 mot kejs., s. han 52 tvingadet fördr. i Passau, d. 53. — 2)M., prins af Oranien, son tillVilhelm I af O., f. 1567, 85 ståth.i Holld o. 90 i de förenadenederl. provinserna, slogspanjorerna, d. 25 Haag. — 3) M., gref.af Sachsen, kallad marskalk afSachsen, naturl. son t. kurf. Aug.II af Sachsen och AuroraKönigsmark, f. 1696, 09 i kejsarens och20 i fr. tjänst, 26 kort tid hert.af Kurld, 44 marsk. af Frankr.,eröfr. 46 Belgien, d. 50 Chambord.

Morley (mårle), 1) Henry, eng.lit.-hist., f. 1822 Lond., 65/79prof. där, d. 94. Skr.: Libraryof Eng. lit. m. m. — 2) John,eng. förf., f. 1838, sed. 67 redakt.f. »Fortnightly review», 05 min.för Indien, 08 viscount. Skr. of.Cobden, Voltaire, Rousseau m. m.

mormōner, relig. sekt i N.-Amer.,stift. 1830 af Joe Smith på grundaf en understucken bok; grund.40 kolonien Nauvoo i Illinois,fördrefs därifr. o. utvandrade 46/47t. västern, där den vid St. Saltsj.grundl. st. Nya Jerusalem. Lär.,en blandn. af kristend., judend.och hedendom, medgifvermånggifte, gynnar materiell utveckling,usel i andl. hänseende. Sektensstörsta utbildn. skedde under 2:eprofeten Brigham Young; 87lagligen undertryckt. — Antaletm. i Utah omkr. 260,000, helaant. ½ mill. I Sverige funnos d.1/10 1909 2,175 mormoner.

Mornay (-nä), Charl. de, krigare, f.omkr. 1514 Frankr., i Gust. I:stjänst, Erik XIV:s sändeb. t.Elisabet af Engld o. Maria Stuart,öfverbefälh. v. Varberg 1565, f.stämpl. mot Joh. III, afrättad 74.

Morny (nī), Charl. Aug. Louis Jos.de, fr. gref. o. statsm., son tilldrottn. Hortense o. gref. Flahault,f. 1811 Paris, ledde statsstrecket51, d. 65 Paris.

morot, Daucus carota L..Umbelliferæ, i Europa, N.-Amer., n.Asien odlad rotfrukt.

Morph'y, Paul, n.-amer.schackspelare, f. 1837. N. Orleans, tjänstem.där, d. 84.

Morr'is, Will., eng. skald, f. 1834Lond., d. 96. Skr.: Story ofSigurd the Volsung, m. m.

Morse (mårs), Sam. Finl. Breese,uppf. af den efter honom ben.skriftelegrafen, f. 1791 Charlestown,58 prof. New Haven, d. 72 N. York.

mortalitēt, lat., dödlighet.

Mortier (mårtjē), Ed. Ad. Casim.Jos., hert. af Treviso, fr. marsk.,f. 1768, 05 marsk., af Ludv. XVIIIutn. till pär, 34 krigsmin., d. 35 vidFieschis mordförsök på Ludv. Filip.

Mōrus 1. More, Thomas, eng.humanist, f. 1480 Lond., 29lordkansler, f. vägran att aflägga edåt Henr. VIII ss. kyrkansöfverhufvud fängsl. 34 o. afrättad 35.Skr.: Utopia.

moräner, se glaciär.

mosaīk, it., arbete, best. afkonstmässigt smnfogade färgade stenar,glas- l. marmorstycken o. d.;liknar på afstånd målning; aforiental. urspr., mycket omtyckt hosgreker o. rom. De mestfulländade m. åstadkommas nu i Ital.o. Spanien.

mosaiska trosbekännare åtnjutai Sverige allm. medborg.rättigheter, men få ej beklädaecklesiast. samt vissa civila ämbeten.Jfr judar.

Mosambīk, 1) kuststräckan af s.Afrikas ö. kust, 761,100 kv.km.,2,300,000 inv.; 2) st. i M., port.besittn., 5,000 inv., säte f. guv. o.bisk.; 3) M.-kanalen, sund mel.M. o. ön Madagaskar.

Mosander, Karl Gust., farmst. kem., [ 583 ]f. 1797, d. 58 ss. prof. v.Karolinska instit., upptäckte flera kem.element. Skr. en mängduppsatser i tidskr. m. m. Utg. (tills.m. Ronander) »Tidskr. för läkareo. pharmaceuter« (32/39).

Mosel (fr. Moselle), bifl. till Rhen,t. v., uppr. på Vogeserna, utf. v.Koblenz, 505 km. l.

Mosen, Jul., ty. skald, f. 1803, d.67 Oldenburg. Skr. epos, dram.(Cola Rienzi m. fl.), rom., dikter,m. m.

Mosenthal, Salom. Herm., ty. dram.,f. 1821, d. 77 Wien. Skr.: Deborahm. fl.; Werke 1877, 6 bd.

Moser, 1) Friedr. Karl v., frih.,ty. statsm., f. 1723, 72/80 kansleri Hessen-Darmst., d. 98 Ludwigsburg.Patriot o. förf. — 2) Gust.v., lustspelsförf., f. 1825, d. 03.Skr.: Krieg im Frieden, RefReiflingen m. fl.

Moses, israeliternas befriare o.lagstiftare, om hkn ingentingtillförlitl. är bekant, men s. enl.legenden skall ha lefvat omkr. midtenaf 2:a årtus. f. K. Skr.: 5 M.böcker. Den mosaiska lagstiftn. ettverk af flere århundraden.

Mosheim, Joh. Lor. v., ty. luth.teol., f. 1694 Lübeck, d. 55 ss.prof. o. kansler i Göttingen.Lärdaste teol. på sin tid. Grundl. afden pragmatiska kyrkohist.

moskē, arab. mesdschid,mohammed. tempel, utan bilder;smyckas end. af arabesker o. språk urkoran.

Moskītokusten, kuststräcka iNicaragua v. Karibiska haf., omkr.130,000 kv.km., 15,000 inv.

moskītos, besvärl., stickandemyggor, is. i trop. Amer.

moskovīter = ryssar.

Moskva, 1) bifl. t. v. till Oka, 425km. l.; 2) guvern. i inre Ryssld,33,302 kv.km., 2,430,581 inv. Hst.M. (uttal. Mas'kva), Rysslds fornahst., v. M.-fl., 1,359,000 inv. Kreml,katedral., univ., akad., observ., museer,målningsgalleri, 2 bot. trädg. Palats.

moslem (moslīm, pl. moslemīn),arab., muselmän, bekänn, af islam.

Moss, nor. st. v. en vik afKristianiafjord., 8,341 inv. Konvention14/8 1814 mel. Sverige o. Norge.

mossdjur, Bryozoa, klass afblötdjur, mikroskop, små djur imosslika l. blad- o. trädartadekolonier, s. stundom betäcka andraföremål; mest sjödjur; mångafossila arter.

mossor, Musci, lägsta klassen af destam- o. bladbildandekryptogamerna, bestå blott af celler,fortplanta sig gm generationsväxl. o.hafva i st. f. rötter blott rothår;of. 3,800 arter äro kända; högstviktiga i naturens hushålln.

Most, Joh. Jos., ty. bokbind. o.socialdemokrat., f. 1846, 74/78medl. af riksd., 78 förvis, fr.Tyskld, utgaf i London »Freiheit»,81 för eggande t. mord dömd t.1 ½ års tvångsarb., d. 06 Cincinnati.

Mostar, hst. i Herzegovina v.Narenta, 17,020 inv.

Mosul (Mossul), turk. befäst, st. v.Tigris, 61,000 inv. Bad. Muslinstillverkn.

Motala, st. i Östergötl. l., v.Vättern o. M. ström, 3,004 inv. (08).Priv. 1880; stormekan. verkstad.

Motala ström, fl. i Östergötl.,Vätterns utl., gmflyter Boren, Roxen,Glan, utf. v. Norrköp, i Brå viken.

motett', it., tonk., flerstämmigkyrksång utan ackompanjem.

motion, lat., kroppsrörelse;parlamentar. förslag.

motīv, lat., bevekelsegrund;hufvudmelodien i ett tonstycke;grundformen till ett konstverk.

Motley (mått'li), John Lothrop,amer. hist., f. 1814 (Mass.), 61/71sändeb. i Wien o. London, d. 77England.

motorbåt, en båt, i hkn en motordrifver propellern.

motōrer, lat., maskiner, s. förvandlakraft i mekan. arbete; delas ihand-, tramp-, vatten-, vind-, ång-,varmlufts-, gas-, magnetoelektr. o.dynamoelektr. m.

motōrisk, lat., frambringande rörelse.

[ 584 ]mott'o, it., tänkespråk.

Molins (muläng), fr. st. vid Allier,22,340 inv. Fabr.

Mount Everest (maunt ev'erest),se Gaurisankar.

Mouton (mutång'), Geo., se Lobau.

Mozart, Wolfg. Amadeus, ty.tonkonstnär, f. 1756 Salzburg,uppträdde offentl. red. vid 6 års ålder,78 kapellmäst. där, 81 musiklär.o. konsertmäst. i Wien, d. där 91.En af Tysklands störste komp.Komp. oper. Figaros bröllop, DonJuan, Trollflöjten m. fl., rekviem,mässor m. m.

mp. = mezzo piano, it.,tämligen sakta.

M. P. = Member of Parliament.(eng.), parlamentsledamot.

Mr, abbr. f. mister l. monsieur.— Mrs, abbr. f. mistress.

Ms. = manuskript.

Mūcius, Cajus, M. Scævola, skallenl. sagan 507 f. K. ha bränntupp sin högra hand för att visakon. Porsena, s. han ville mörda,sin ståndaktighet.

mud, holl. våtvarumått = 1 hl.

muff, bred järnring t. förening afrör, axelledningar m. m.

muffel, halfcylindr., m. flat bottenförsedt o. baktill slutet kärl afeldfast lera l. järn förupphettning af ämnen und. lufttillträde.-färger, porslinsfärger, s. v. ringahetta inbrännas i glasyren.

muf'ti, arab., öfverstepräst o.öfverdomare hos mohammedanerna.

Mühlbach, Luise, pseud. för KlaraMundt.

Mühlhausen, kretsst. i prov.Sachsen v. Unstrut, 34,359 inv. Fabr.

Muir (mjûr), John, skotsksanskritist, f. 1810 Glasgow, d. 82 ss. prof.i Edinburgh. Förf.

Muk'den, st. i Mandschuriet, 170,000 inv.

Muk'tar Pascha, turk. gen., f. 1835Brussa, 75 gen.-guvern. i Bosnien,77 öfverbefälh. i Armenien, 78 påKreta, 79 guvern. i Monastir, 85till Egypten, turk. öfverkommissarie.

Mūlahacēn, se Cumbre de M.

mulan, se mulåsnan.

Mulatt'er, sp. afkomlingar af negrero. hvita.

mullbärsträdet, Morus L., Moreæ.Hvita m., M. alba L., i Kina,Centr.-Asien, s. Europa, Gotland,o. svarta m., M. nigra L., iPersien, ha ätbara frukter; bladenföda f. silkesmaskar; träet slöjdvirke.

Mulde, bifl. t. Elbe, t. v., i Sachsen,uppr. på Erzgebirge. 102 km. l.

Mülhausen, fr. Mulhouse, st. iEisass v. Ill, 91,916 inv. Fabr.,hand., tekn. skola, museer.

Mülheim, 1) M. an der Ruhr,kretsst. i Rhenpreuss., 80,599 inv.Fabr., bergshandt. — 2) M. amRhein, kretsst. i Rhenpreussen,50,207 inv. Fabriker.

Mull (möll), ö bland Hebriderna.

Müller, 1) Joh. Gottwerth, ty.förf., f. 1744, d. 28. Skr. rom.Siegfr. v. Lindenberg m. m. —2) Friedr., kallad Målare-M., ty.skald o. mål., f. 1750, d. 25 Rom.(Tillhör Sturm-und-Drangperiod.).Skr. dram., idyller m. m. — 3)Johannes v., ty. hist, f. 1752Schaffhaus., d. 09 Westfal. Skr.Schweiz' hist. — 4) Wilh., ty.skald, f. 1794 i Dessau, d. 27 där.Skr. Lieder der Griechen m. m.— 5) Joh. Heinr. Jak., ty. fys.,f. 1809 Kassel, d. 75 ss. prof. iFreiburg. Skr. i fys. o. meteor. —6) Charles, fr. mål., f. 1815, d. 92.Hist. o. genrebild. — 7) Wolfgang,ty. skald, f. 1816, d. 73.Skr. dram., roman., epos m. m.8) Max, s. t. M. 4, ty. språkforsk.,f. 1823 Dessau, sed. 54 prof. iOxford, d. där 1900. Skr.: Hist.of ancient sanskrit lit., nov. m. m.

Mul'men, st. i Tenasserim (brit.Birma) v. Bengaliska viken, 58,446inv. Hamn, handel.

multesläktet, ikt., Mugil L.,Acanthopterygii. Multen, M. chelo G.Cuvier, ända t. 60 cm. l., iMedelhaf., Afrika, Sveriges västkust; sed.forntiden ansedd som läckerhet.

multip'el, lat., se multiplikation.

[ 585 ]multiplikand', lat., en af faktorernavid multiplikation.

multiplikation, lat., mångfaldning;aritm., mångfaldigande af ett tallika mnga ggr s. ett annat talangifver. Resultatet kallasprodukt l. multipel.

multiplikātor, lat., mat., en affaktorerna i multiplikation; fys., instr.f. att göra svaga galvan.strömmar märkbara, därigm. att dessaledas gm talrika trådspiraler omkr.en fritt sväfvande, horisont,magnetnål, som därigm. ger större l.mindre utslag.

mul'tum, lat., mycket, rikliga tillgångar.

mullvad, Talpa europæa L.,Insectivora, i Europa, n. och mel. Asien,lefver af insekter, maskar m. m., nyttig.

mullvadssyrsa, se gräshoppor.

mulåsnan, Equus hinnus, bastardaf hingst och åsna, frambringassällan, men mulan l. muldjuret,E. mulus, bastard afåsnehanne o. sto, användes mycket ibergstrakter för sin säkra gång.

mūmie, gm balsamering l.lufttorkning (naturl. m.) för förruttnelseskyddadt lik. Åtskill. folk, is. degamla egypterne, förvarade gmbalsamering sina aflidnas kroppar,ss. senare fynd visat.

mumma, ett af Christ. Mumme1492 i Braunschweig först bryggdtmörkt öl.

Munch, 1) Pet. Andr., nor. hist.,f. 1810 Kristiania, 41 prof. där, d.63 Rom. Huf.-verk: Det norskefolks hist. (51/63), 8 bd. — 2)Andreas, nor. skald, f. 1811Kristiania, 60 prof. där, d. 84. Skr.dikt., dram., romanser m. m.

Münch-Bellinghausen, Eligius FrzJos. v. (pseud. Friedr. Halm), ty.dram., f. 1806 Krakov, d. 71 Wien.Skr.: Der Fechter von Ravenna m. m.

München, hst. i Baiern v. Isar,567,000 inv. Ärkebisk., univ., akad.,konserv., måln.-gallerier, muséer(glyptoteket, pinakoteken m. fl.),Bavarias staty m. m.

München-Gladbach, se Gladbach.

Münchhausen, Hieron. Karl Friedr.,hannov. frih. o. ry. ryttmäst., f.1720, d. 81 Hannover. Devidunderl. berättelserna om M:säfventyr smnskrifna af R. E. Raspe(d. 1794 London).

Munck af Rosenschiöld, Eberh.Zak., läkare, f. 1775, d. 40 ss.prof. i Lund. Förf.

mundering, kr., soldats beklädnad.

Mundt, 1) Theod., ty. förf., f. 1808,d. 61 ss. univ.-bibl. i Berl. Skr.estet. o. lit.-hist. verk, roman. m. m.— Hans hustru 2) Klara(pseud. Luise Mühlbach), förf.,f. 1814, d. 73 Berlin. Skr. talr.,is. hist. roman.

mun'dus vult dec'ipi, lat., världenvill bedragas.

municipāl, medelt.-lat., hör. t. stad.-samhälle, del af kommunaltlandområde. Municipier, fornit.städer und. romersk öfverh., men m.själfstyrelse.

Mūnin, nord. myt., en afOdins korpar.

munk, gr., andlig, tillh. ngn vissfören. l. orden. -latin, dålig latin,som skrefs af munkarne und.medeltiden. -skrift, den skrift, påhkn urkunderna fr. 13/16 årh.äro skrifna.

Mun'kacs (-katsch), ung. st. v.Latorcza, 14,416 inv. Bisk., vinodl.,bergverk. Fl. gngr belägr. ocheröfr. 1821/23 Ypsilantis fängelse.

Munkaczy (-katsch'i), Mik., ung.genremål., f. 1846 Munkacz, 72 iParis, d. 00. Mest bekant är hanstafla Kristus inför Pilatus.

Munktell, Joh. Teofron, mek.industriidk., f. 1805 Kärrbo, 26verkmäst. vid myntverk., anlade33 i Eskilstuna en mek. verkst.,nu en af de största i Sverige.Framst. kom.-man., d. 87.

munläsa, läk., krampakt. smndragn.af käkmusklerna. Betänkl.sjukdom. Behandl.: smärtstillandemedel, kloral, opium.

Münnich, Burkh. Kristof. v., ry.gref. o. statsm., f. 1683 Oldenburg,21 i rysk tjänst, 32 gen.-fälttygmäst.,eröfrade 36 Krim, 42 [ 586 ]förvis. t. Sibirien, benåd. 62, d. 67Petersburg.

Munster (mönn'-), prov. i s. v. Irld,24,554 kv.km., 1 mill. inv., delasi 6 grefskap.

Münster, reg.-omr. i Westfal., 7,249kv.km,, 818,062 inv. Hst. M. (äfv.Westfalens hst.) v. Aa, 81,439 inv.Bisk., domkyrka, univ., rådhus, palats.

münster, se mynster.

Munter, Jeremias, pseud. f. B. E. Fornell.

Münzer, Thom., religionssvärmare,f. 1489 Harz, ifrade mot Luther,framkallade 22 bildstormn. iWittenberg, eggade 25 bönderna tilluppror, s. å. slagen, tillfångatageno. afrättad i Mühlhausen.

Munzinger, Werner, schweiz.Afrikares., f. 1832, 51/70 i ö. Afrikaoch v. Asien, 72 gen.-guv. i ö.Sudan, mörd. där 75. Förf.

Mur, bifl. t. Drave, t. v., uppr. påSalzburgalp., rinner gm Steiermark, 416 km. l.

Mūrad, 1) M. I., turk. sult., f. 1319,reg. 59/89, eröfr. Trakien,Bulgagarien o. M. Asien, 89 mördad afserberna. — 2) M. V, turk. sult.,son t. Abd-ul-Medjid, f. 1840, reg.76 eft. Abd-ul-Asis, afs. eft. 3 mån.,d. 04.

Mūrad Efen'di, egentl. Frz v.Werner, skald, f. 1836 Wien, d. 81,ss. turk. såndeb. i Haag. Skr.dram. skaldestyck. m. m.

Murat (myrā), Joach., fr. milit., f.1771 vid Cahors, 96 Bonapartesadjut., 1800 hans svåger, 04 marsk.,06 storhert. af Berg, 08 kon. afNeapel, 12 o. 13 kavall.-öfverbefälh.,14 fördrag med Österr., 15slagen af österr. v. Tolentino, s. å.skjuten i Kalabrien.

Mūraviev, 1) Nikol. Nikolajevitsch,ry. gen., f. 1793, i fältt.12/15, 28 o. 31, 54 ståth. iKaukasien, eröfr. 55 Kars, d. 66.— 2) Mik. Nikolajev., ry. statsm.,f. 1795, 63 gen.-guv. i Litaven o.»Polens bödel», 65 återkallad o.grefve, d. 66.

Murberg, Joh,, förf., publ., f. 1734,ledam. af sv. akad. 87, d. 05 ss.rektor i Sthm. Skr. hist. afhandl.m. m. 11 år redakt. af »Posttidningen».

murbräcka, fornt. krigsmaskin.

Murchison (mörtschisön), Sir Roder.Impey, skotsk geol., f. 1792, d. 71 ss.gen.-direkt. Utg. geol. atlas öfver Europa.

Mur'cia, sp. prov. vid Medelhaf.,11,597 kv.km., 577,987 inv. Hst.M. v. Seguraflod., 112,000 inv.Bisk., katedr.

Muret (myrē), Marc. Ant., fr.humorist, f. 1526, d. 85 Rom. Skr.:Oraliones, Epistolæ m. m.; utg.klassiker.

murgröna, Hedera L, Araliaceæ.Vanl. m., H. helix L., i Europa,Asien o. Afrika.

Murillo (-riljå), Bartol. Esteb., ber.sp. hist.- o. genremål., måladehelgonbilder o. eljest taflor m. relig.ämnen, f. 1617 Sevilla, d. där 82.

murklor, Morchella, Discomycetes.Vanl. m., M. esculenta Pers., o.M. patula Pers., i Europas,N.-Amerikas o. Asiens barrskog., ärobåda ätbara.

murmeldjuret, Arctomys Schrb., t.gnagarna hör. släkte. Alp-m.,A. marmota L., på Alperna,Pyrenéerna, Karpaterna; har smakl. kött,kan tämjas.

Murner, Thom., ty. satir., f. 1475,d. efter 26 Heidelberg; Luthers motståndare.

Murray (mörr'ä), Australiens störstafl., rinner gm Victoria o. s. Australien,2,500 km. l. Omr. 910,000 kv.km.

Murray (~), 1) Jam. Stuart,naturl. son t. Jakob V af Skotld, f.1531, legitimiserad af sin halfsyst.Maria Stuart, tvang henne att fly68, mörd. 70. — 2) John, eng.bokh., f. 1808, d. 92, bekant försina reshandböcker.

Murschidabād, eng. st. i FrämreIndien vid Ganges, 15,168 inv.

Mur'suk, huf.-ort i Fessan. 6,500inv. Samlingspkt f. karavan.

Murten, schw. st. i Freiburg vid [ 587 ]M.-sjön, 2,263 inv. Slag 22/6 1476.

Musa, L., Musaceæ. Bananen,M. paradisiaca L., o. pisangen,M. sapientium L., öfverallt i trop.,har välsmak., ätliga frukter; blad o.bladfibrerna tekn. o. ekonomiskt viktiga.

Musagētes, gr. myt., binamn på Apollon.

Musaios (-saj'), 1) myt. gr. skald.— 2) gr. gram. i 5:e årh. e. K.Skr. epos. Hero o. Leandros.

muschplåster, se engelskt plåster.

mu'schik, ry., rättare mushik,bonde.

mūserna, gr. myt., skönakonsternas o. vetensk. gudinnor, döttrart. Zeus o. Mnemosyne, voro: Erato,Euterpe, Kalliope, Kleio,Melpomene, Polyhymnia l. Potymnia,Terpsikore, Taleia o. Urania.

musēum, lat., offentl. åt vetensk.l. konst ägnad anstalt, is. saml. afkonstverk, fornsaker, naturförem. m. m.

musīvarbeten = mosaik (se d. o.).

musīv|guld, kristallinisk fören. aftenn o. svafvel till oäkta förgylln.på trä, papp m. m. -silfver,pulveriser. tenn o. vismutamalgam t.oäkta försilfring.

musīk, gr., hos grekerna namnetpå alla af muserna beskyddadekonster, sedermera särskildttonkonst, d. v. s. den konst, s.söker att gm toner och tonföljderförverkliga det skönas idé;indelas i teoretisk o. praktisk o. densenare a) betr. de yttre medl. ivokal- o. instrumentalm., b) m.häns. t. ändamål. i kyrko-, teater-,kammar-, konsert-, militär-m. m. m.Den västerl. m. utvecklade s.under medelt. gm uppfinn. afmensuralnoter, taktstreck, kontrapkt.,flerstäm. sång m. m. o. nådde s.högsta blomstr. med Handel, Bach,Haydn, Gluck, Mozart, Beethoven.Nyare tidens tonkonst mest riktadåt det romant. och dramat. hållet.

muskatell'- l. muskātviner, sötaviner af m.-drufvan, äro:Lachrymæ Christi, Lunel, Frontignac,Rivesaltes, Syrakusa.

muskler, lat., anat., de mel. 2 mothaa rörliga ben gåendeköttknippena, gm hks smndragn. o.uttänjn. dessa ben röra sig mot haa.

muskotträdet, Myristica L.,Myristiceæ. Äkta m., M. fragrans,på Banda-öarna o. Molukkerna,lämnar muskottnötterna, hkasläderart., mångklufna fröhyll.komma i handeln under namn afmuskottblomma. Af nötternapressas olja, anv. i medicinen.

muskul|atūr, lat., smnfattning afen organisms muskler. -ös,muskelstark.

Muskö, ö i Östersjön, Sthms l.

musköt, fr., det i 16:e årh.uppkomna eldvapnet, s. utträngdehakebössorna.

muslīn, fint, gmskinl. bomullstyg.

Muspelhem, nord. myt., eldens världs. om Ginungagap.

musseldjur, Conchifera, klass afblötdjur, hufvudlösa, oftastinneslutna mel. två med ett bandförenade skal; ha gälar, lefva i hafvet,ofta i samhällen o. fastsittande å klippor.

mussel|guld, fint fördeladt m.gummi rifvet guld t. förgyllning ochmålning. -silfver, fint fördeladt,m. gummi rifvet silfver tillförsilfring o. målning.

mussēra, fr., skumma (om vin).

Musset (mysē), Alfr. de, fr. skald,f. 1810 Paris, d. där 57. GeorgesSands älskare. Romantiker. Skr.berättelser, dikter m. m. Oeuvrescompl. (76) 10 bd.

Mus'tafa, 1) Kara turk. storvesir1676, belägr. 83 Wien, s. å. slagendär och strypt i Belgrad. — 2)Bairaktar, turk. statsm., f. 1755,mördade 08 sultan Mustafa IV o.sprängde sig själf i luften s. å. —3) pseudonym f. A. E. U. Kuylenstierna.

Mustag = Karakorum (se d. o.).

mustahāfis, arab., turk. landsstormen.

[ 588 ]mustangs, halfvilda hästar påamerikanska prärierna.

mus'tie, dotter t. hvit o. mulattska.

muselmān (pl. -er), förvrängn. afmoslemin, bekännare af islam.

Musäus, Joh. Karl Aug., ty. förf.,f. 1735, d. 87 ss. prof. i Weimar. Skr.:Volksmärchen d. Deutsch. m. m.

Mutanabb'i, arab. skald, f. 915 Kufa,mörd. 65 af beduiner. Skr.: Divan.

mutātis mutan'dis (abbr. m. m.),lat., m. nödiga förändringar.

Myūtansjön, en af Nilens källsjöar,n. v. om Ukereve.

Mycoder'ma Pers., Schizomycetes.M. vini Desm. o. M. cerevisiæDesm., förorsaka vins o. öls surnande:M. aceti (ättikmoder)Part. förvandlar alkohol till ättiksyra.

myggor, Tipulariæ, till Diptera hör.insektsfamilj, bland hkn allmänn.äro: vanl. stickm., Culex pipiensL., knott, Ceratopogon pulicaris,is. i Lappland, harkrank, Tipula,m. öfver 60 skandinav, arter.

Mykāle, g. geogr., udde i Jonien.Slag 479 f. K.

Mykēnai (lat. Mycēnæ), g. geogr.,st. i Argolis, förstörd 463 f. K.

mykologī, gr., svamplära.

mykōsis, gr., gm klyfsvamparförorsakad sjukdom.

mylady (milädi), eng., nådig fru, nådig fröken.

Mylonius, se Björnklou.

mylord (milård), eng., nådig herre.

mynheer (majnher), holl., minherre; skämtsam benämning på holländare.

mynster (münster), ty., katedral,domkyrka.

mynt, allmänna bytes- o.betalningsmedlen, präglas, und. statenskontroll, vid särskilda myntverk,af guld, silfver, koppar, nickel o.dessas legeringar; skillnad, mel.det nominella (präglade) o.metallvärdet uppbär präglingskostnaden.Ett m:s vikt kallas skrot, dessprocenthalt af ädel metall korn.-fot, lagliga bestämmelserna omett lands hufv.-m:s skrot o. korn.I Sverige är sed. 1873 endast guldvärdemätare.

mynta, Mentha L., Labiatæ.Krus-m., M. crispa, o. peppar-m.,M. piperita L., odlas is. i England o.N.-Amerika, äro officinella ochlämna eter. oljor, s. anv. t. likör m. m.

mynttecken, benämning på de afKarl XII utgifna nödmynten af koppar.

myopī, gr., närsynthet.

myran, Formica L., t. ordn.steklar hör. insektsläkte, lefver i störrel. mindre samhällen (stackar};hannarna ha vingar, honorna end.und. parningstiden försedda medsdna; arbetsm. vinglösa, outveckladehonor. Hästm., F. herculeanaL., nästan svart, stackm., F. rufaL., brunröd, svartm., F. fusca,brunsvart, rödm., F. flava,gulaktig. M. om vintern i dvala.

Myrberg, Otto Fredr., teol., f. 1824,66/92 prof. Upps., d. 99 v. Upps.

myriād, gr., 10,000; i pl. = otaligmängd.

myrmalm, se järnmalm.

myrmidōner, gr. myt., folkslag iTessalien, enl. sagan uppkomnaaf bin. Myrmidōn, liten själfklok, anspråksfull person.

Myron, gr. bildh., omkr. 450 f. K.

Myrr'a, gr. myt., dotter t. Kinyraso. Afrodite, mor till Adonis.

Myrr'ha, brungult t. rödbrunt, ivatten o. alkohol olösligt balsamgummiaf Balsamodendron.

myrsloksläktet, Myrmecophaga L.,t. ordn. tandfattiga däggdjur hör.släkte. Myrsloken, M. jubataL., gråbrun, med lång, yfvig svans;i S.-Amerika. Kaguaren,M. tridactylus L., har gripsvans; iPeru.

myrsyra, kem., HCO₂H = 46,finnes färdigbildad i myror,etternässlor, tallbarr, svett m. m.,framställes med konst genomdestill. med glycerin ochoxalsyra. Färglös, skarpt sur vätska.Kokpkt 105°. Eg. v. 1,₂₈₅.Löslig i vatt. o. alkohol.

[ 589 ]myrten, Myrtus L., Myrtaceæ.Vanl. m., M. communis L., i s. Europa,Asien, Afrika; prydnadsväxt.

Mysien, g. geogr., landskap i n.v.delen af M. Asien.

mysk, bisam, se myskhjorten.— -bagge, Cerambyx moschatusL., grönt metallgläns. skalbaggem. mysklukt. ¾ cm. l. — -hjorten,Moschus moschiferus L., tillboskapsdjuren hör., i mel.Hög-Asien inhemskt djur afrådjurets storlek. Hannen har vidnafveln en körtelpung, hvari afsöndr.mysk, hkt använd. ss. läkemedeloch parfym. — -oxen,bisamoxen, Bos moschatus, hör tillboskapsdjuren, inhemsk i N.-Amer.polarland.; luktar starkt mysk.

mystērier, 1) hos flere afforntidens folk brukl., hemligagudstjänst, af äfv. polit. natur,hvaribland de eleusinska voro demest berömda; 2) und. medelt.skådesp. med ämnen hämtade urbibeln, is. Kristi lidandes historia(passionsspel), hka förstuppfördes i kyrkor af andlige, sed.på gator o. öppna platser af egnasällskap. Ännu fortlefvande iOber-Ammergau.

mystēri|um, lat., hemligh. -ös,hemlighetsfull.

mysticism', lat., l. mystīk, gr., iteol. betyd, den gudsdyrkan, s. imotsats t. tro o. insikt grundarsig på föregifven omedelbar inreberör. med det högsta väsendet;i modern bemärk.: sjuklig böjelseför det öfversinnliga och fantastiska.

mysti|fiēra, lat., föra ngn bakomljuset, drifva med. — -fikation,medelt.-lat., missbruk af enpersons lättrogenhet; gäckeri.

mys't|iker, anhängare afmysticismen; grubblare. — -isk, s. harafs. på mystik, dunkel, hemlighetsfull.

myt, gr., saga, berättelse, sägen, is.från den förhist. tiden, företrädevs.om ett folks gudomligheter.

myterī, smngaddning (is. afsoldater, sjömän, fångar).

Mytilēne, g. geogr., största stadenpå ön Lesbos.

Mytilus edulis L., Conchifera, 5cm. l.; i Medelhaf., Nord- o.Östersjön förek. ätbar mussla.

mytologī, gr., gudalära;smnfattning af ett folks sägner om dessgudar. Klassisk m., grekers o.romares m.

målarkonst, den af de bild. konst.,s. medels linjer o. färger på enjämn yta så framställer bilder urmännisko- o. naturlifvet, att defå utseende af full verklighet,delas efter materielet o.framställningssättet i teckning(på papper, pergament o. d.),stafflimålning (på trä, linne m. m., is.m. oljefärger), fresko- l.väggmåln. (på väggytor), o. efter debehandlade ämnena i historiemåln.,hvartill höra religiös,idealhist., allegor. och mytolog.måln., porträtt-, genre-, djur-,stilleben- samt blomster-,landskaps- o. marinmåln. Äldsta gr.m. fr. omkr. 700 f. K.; t. dennaslöt sig den gamla rom. m., s. i3:e årh. e. K. öfvergick t. kristl.m. Byzant. m. 600/1200 varinskränkt t. strängt kyrkl., åt askeslutande stilistik, fick sin friautveckl. i Italien, Nederländerna o.Tyskland och uppnådde högstablomstr. 1450/1550, hvarefterinträdde stillastående o. småningomnedgående. Uppblomstrade ånyoi 19:e årh.

målsträv, i Norge språkrörelse, s.afser att höja bygdemålen t. riksspråk.

månad, egentl. tid f. månensomlopp kring jorden. Man skiljermel.: synodisk m., tiden frånena nymånen till den andra =29 dag. 12 tim. 44 min. 3 sek.,sol-m. = 1/12 år = 30 dag. 10tim. 29 min. 4 sek., o. almanacks-m.= 30/31 dagar (februari 28/29).Borgerlig m. = 30 dagar.

[ 590 ]måncykel, se cykel.

måndag, veckans 2:a dag, ben. eft. månen.

måne, af solen belyst himlakropp,hkn rör sig omkr. en planet o.med denna kring solen. Jordenhar 1, Mars 2, Jupiter 4,Saturnus 8, Uranus 4, Neptunus 1 föross obekant m. — Jordens m.har 3,480 km. storcirkeldiameter,384,420 km. afst. fr. jorden,vänder denna alltjämt sma sida o.omgifves ej af ngt märkbartluftlager. Dess yta visar talrikaojämnheter (månfläckar), hka påmånkartor betecknas s. berg o.slätter.

månförmörkelse uppstår, då jordenkommer i rät linje mel. solen o.månen, således vid tiden förfullmåne. M. återkommer efter 18år o. 10/11 dagar.

Måns Månsson, pseud. för M. H. Hultin.

Månsson, Nils, från Skumparp iSkåne, riksdagsm., f. 1776, d. 37.Efter 1814 en af bondeståndetsinflytelserikaste medlemmar.

mården, Martes G. Cuvier, Feræ.Skogs-m., M. sylvatica Nilsson,brunaktig l. gråbrun, 48 cm. l.,allm. i n. Europa o. Asien. Sten-m.,M. foina Briss., i mel. Europa o.v. Asien. Canadiska m.,M. canadensis, Briss., i N.-Amerika.Alla tre lämna värderadt pälsverk.

måssläktet, Larus L., Longipennes.Allmännast hos oss äro:skrattmåsen, L. ridibundusL., strykfågel, fiskmåsen, L. canusL., stannfågel, gråtruten,L. argentatus Brünnich, stannfågel,hafstruten, L. marinusL., strykfågel, sillmåsen, L. fuscusL., strykfågel, o. tretåiga måsen l.ringkedjan, L. tridactglusL., flyttfågel.

Mädler, Joh. Heinr. von, ty. astron.,f. 1794 Berlin, 40/66 direkt, förobservat. i Dorpat, d. 74 Hannover.Utg. populära astron. skr., månkartor m. m.

Mähren, markgrefsk., österr.kronland mel. Ungarn, Schlesien,Böhmen o. nedre Österrike, 22,222kv.km., omkr. 2 ½ mill. inv.Berg: Karpaterna, Sudeterna,Mähr. berget. Toppar: Altvater,Hochschar m. fl.. Floder: Oder,Ostrovitza, March. Hufvudnär.:åkerbruk, boskapssköts., fruktodl.Hst. Brünn. Öfriga st.: Olmütz,Iglau, Znaim, Sternberg, Kremsier.

mähriska bröder, af återstodernaaf husiterna 1467 uppkomm. krist.sekt, undertr. 1620. Ur desskvarlefv. framgick 1722 evang.brödraförs. (herrnhutare).

Mälaren, Svealands största sjö mel.Uppland, Västmanland o.Södermanl., 1,163 kv.km., en afSveriges vackraste sjöar, bek. för sinamånga vikar och öar, utlopp iÖstersjön gm Norrström v. Sthm.

människan, Homo sapiens L.,Bimana, skiljes från aporna is. gmhufvudskålens o. händernas byggnad,den svaga hårväxten, denupprätta gången, talet, tandbyggn.Delas eft. hufvudskålens form ikortskallar (brakycefaler) o.långskallar (dolikocefaler) o. efterkäkbildningen i raktändta(ortognater) o. skeftändta (prognater).

människoraser. Jordens samtligainvånare delas af Blumenbach i5 hufvudgrupper l. raser: 1) denkaukas. l. hvita, 2) den mongol.l. gula, 3) den amerikanska l.röda, 4) den afrikanska l. svarta,5) den malajiska l. bruna. Flowerdelar mnskorna i tre raser: denhvita, den mongoliska (medunderraserna den malajiska o. denamerikan.) samt den svarta.

mär, fr., kommunföreståndare iFrankrike.

märgel, blandn. af kolsyrad kalkmed lera o. ofta äfv. medjärn- och manganoxider, anv. somgödningsmedel.

märkrulla, af vederb.myndigheter utfärd. intyg öf. namn o.nationalitet på ett fartyg, dess ägare,befälhaf., besättn., last, lästetal m. m.

[ 591 ]märs (mastkorg), vid toppen afundermasten fäst plan af plankor o. ribbor.

mäss, eng., på krigsskepp det rum,där officer., läkare, kadetterintaga sina måltider.

mässa, lat., i den gamla kat.kyrkan d. del af gudstjänst., s.innefattade nattvard. begående, sederm.den därvid brukliga bönen vidaltaret o. is. det af de tre delarna:offertorium, konsekration o.sumtion bestående s. k. mässoffret,d. v. s. brödets o. vinets förvandl.till Kristi lekamen o. blod samtnattvardens anammande. I luth.kyrk. gudstjänst i allmänh. medundantag af predikan, d. v. s. dens. k. altartjänsten.

mässling, morbilli, läk., en is. hosbarn uppträdande smittosjukd.,begynn. med snufva, nysning,hosta, ljusskygghet o. feber,hvarefter kroppen, is. ansiktet, blirbetäckt m. lindr. upphöjda rödafläckar, lika efter 4/5 dagar fjällasig o. bortgå; mycket smittsam;angriper mskan näst. aldrig merän en gång. Behandl.: intag.af sängen, ren 15° varm luft, halfmörktrum, feberlindrande medel.

mässing, legering af koppar o. zink;smidbar, hårdare o. billigare änkopparn; delas i röd m. (80 %koppar), gul m. (50/70 %), hvitm. (20/40 %).

Mäster Knut, präst, upprorsm.,1523 domprost i Västerås, gjorde24 jämte Peder Sunnanväderuppviglingar i Dalarna, 25 iTrondhjem, 27 afrättad i Sthm.

mästersångare, Meistersinger,de ty. skalder af borgerl.härkomst, hka sed. 14:e årh.fortsatte d. af minnesångarne grund.lyriska konstdiktning. och bild.slutna förening. (gillen), hvaridenna konst utöfvadeshandtverksmässigt och med strängasteiakttag. af fastställda regler (tabulatur).Sista gillet stängdes 1839 i Ulm.

mätbref, af vederb. myndighetutfärd. intyg om ett fartygs rymdo. lastdryghet.

mätress', fr., egentl. härskarinna; älskarinna.

Möbius, Theod., ty. filol., f. 1821Leipzig, 65/89 prof. i Kiel., d. 90Leipzig. Skr.: Catalogus libror.islandic. etc. (56), Altnord. Glossar(66) m. m.

möblemang', fr., möblering, möbler.

Möckeln, insjö i s. Småland, 48kv.km. Gmflytes af Helgeå.

Möckern, by i kon.-riket Sachsen,vid Weisse Elster, 9,593 inv. Slag16/10 1813.

Möen, dan. ö i Östersjön, s.o. omSjälland, 229 kv.km., 15,780 inv.Hst. Stege.

mögelsvampar, flerfald. släkten,ss. Mucor, Botrytis, Oidium m. fl.,frodas på fuktiga, vegetabil. ochanimala ämnen.

Mölle, fiskläge o. municip.-samh. iMalmöhus l., 655 inv. (08).

Möller, 1) Peter v., hist.,språkforsk., f. 1809, d. 83 ss. godsägareo. f. d. ryttmäst. Skr.: Ordb.öfver hall. landskapsmålet (58),Bidrag till Hallands hist. (74) m. m.— 2) Karl Osk., arkit., f. 1857Malmö, öfverintendent 04. Hansförnämsta verk kyrkor. — 3)Dagmar, sångerska, f. Bosse 66, vidoperan i Sthm 81/89 och 92/94samt i Kristiania 91, s. lärarinnavid konservat. i Sthm 00. — 4)Axel, astron., f. 1830 Skåne, d.95 Lund, 63/95 prof. i Lund.Beräkn. för Fayesska kometen m. m.

Mölndal, fabriksort nära Göteborg,omkr. 4,000 inv.

mönja, kem., Pb₃ O₄ = 685, fören.af blyoxid o. blysuperoxid, främst.gm upphettning und. lufttillträdeaf bly oxid l. blykarbonat, är ettrödt pulver, anv. till målarfärgo. kitt, vid glas- o. tändstickstillverkning.

Mönsterås, köping i Kalm. l. vidKalm. sund, 1,349 inv. (08).

Mörbylånga, köping i Kalmar l.(Öland) v. Kalm. sund. 237 inv. (08).

[ 592 ]Mörkö, ö i Östersjön, Södermanl. l.

Mörner, 1) Karl, grefve, statsman,f. 1755, öfverståthåll. i Sthm, 16/18riksståth. i Norge, d. 21. — 2)Karl Otto, frih., militär, f. 1781,d. 68. Endast märkv. gm sinaunderhandl. med dåvar. marsk.Bernadotte, hvarigm denne blefsvensk tronföljare.

Mörrumså, uppr. i Småland, afloppf. Helgasjön o. Åsnen, utfaller iÖstersjön nära Karlshamn.

mörsare, kort, slätborradt l.räffladt skjutvapen f. kastn. i högabågar.

mörten, Leuciscus rutilus L., fiskaf blåsmunnarnas ordn., ända t.36 cm. l., allm. i n. och mel.Europas insjöar och vattendrag;äfvensom vid somliga hafskuster,ätlig.

Möser, Justus, ty. förf., f. 1720Osnabrück, d. där 94. Werke (58),10 bd.

Mösseberg, berg i Västergötl.; vidM. ligger en vattenkuranstalt ochett sanatorium med samma namn.

mösspartiet l. mössorna, namnpå det i allmänh. ryssvänligapartiet und. den s. k. frihetstiden.Jfr hattpartiet.