Uppslagsbok för alla/A

A, a, första bokst. i alfab.: tonk.,sjätte tonen i den normaladurskalan (C-dur).

a. a., förk. för ad acta.

Aa (a), floder i Tyskl., Schweiz,Nederl., Ryssl.

Aachen (ak-), hst. i reg. omr. A.,Rhenprov., 159,000 inv. Freder iA.: 1668 o. 1748. Mineralkällor.

Aali Pascha, Mehemed Emin,statsm., f. 1315 i Konstpl., d. 71,författade reformaktenHattihumajum.

Aalst (alst), belg. st., 31,655 inv.

Aar (ar), bifl. till Rhen t. v.,upprinner på Aargletscherna, 279km. l.

Aarau (ar-), hst. i schweiz. kant.Aargau, vid Aar, 7,831 inv.

Aargau' (ar-), schweiz. kant. 1,404kv.km., 206,498 inv.

Aasen (ås-), Ivar Andr., norskspråkf., »maalstræver», f. 1813, d.96. Skr.: Norsk grammatik m. m.

Aavasaksa (a-), berg i Lappld,hvarifrån midnattssolen synes vidmidsommar. 200 m. h.

ab, lat., af, från.

ababdeh, egyp. nub. folkstam,karavanförare.

ab'acus, arkit. täckplatta till enpelares kapitāl.

abadīter, mor. dynast. i Sevilla,1026/91.

abalienēra, lat., afsöndra, afyttra.

abandon (abangdång'), fr.otvungenhet; jur., afträdande af försäkradtskadadt skeppsgods tillförsäkr.-gifvaren mot erhållande afförsäkr.-summan. -nēra, öfvergifva,afstå.

à bas (-ba), fr., ned med.

a battūta, it., tonk., noga eftertaktbeteckn.

abbā, kald., fader. Rom. 8: 15.

Abbās I, d. store, pers. schah1586/1628, kraftfull eröfrare.

abbasīder, afkoml. af Abbas,Mohammeds farbr., kalifer 750/1258.

Abbās Pascha, f. 1813 Dschiddah,d. 54, vicekon. i Egypt.

abbāte, it., ung, ej prästvigd andlig.

abbé, fr., i Frankr. till revolut.ung andlig utan andl. ämbete.

abbediss'a, klosterförestånderska.

Abbeville (abb'vil), st. i Picardievid Somme. 20,400 inv.

Abborfors, by i Finld, till 1909gränsort mellan Sverige och Ryssl.

abborre, ikt, lat., Perca, fisksläkteaf de taggfenigas ordn.

abb'ot, hebr., fader,klosterföreståndare.

abbrevi|ēra, lat., förkorta, -ation,förkortn.

abd, arab., tjänare.

Abd el-Kāder, kabylfurste, f. 1807Maskara, stred mot fransmännen,tills han togs fången 47, frigif.52, d. 83 Damaskus.

Abdēr|a, ford. st. i Trakien, kändför invånarnes enfald -itisk, avita,förvänd.

abdik|ation, lat., afsägelse,nedläggande af en värdighet, -era,afsäga sig.

abdōmen, lat., »isterbuk», underlif.

Abd ul-Asīs, sult., f. 1830, reg. fr.61, afsatt o. mördad 76.

Abd ul-Hamīd, 1) A. I, f. 1725, fr.74 turk. sult., d. 89. — 2) A. II,f. 1842, reg, fr. 76, afsatt 09.

Abd ur-Rhamān, 1) f. 731, grundaded. arab. riket i Cordova 755, d.788. — 2) Sult. i Marokko, f. 1778.reg. fr. 23, d. 59.

Abel, 1) Adams 2:e son. — 2) dan.kon. fr. 1250, f. 18, d. 52, [ 6 ]mördade sin bror Erik Plogpenning.— 3) Niels Henr., matematik., f.1802 Findör, d. 29 Kristiania.Ellipt. o. Abelska funkt.

Abélard (-lār), skolast, o. filos.,förestod fr. 1113 skolan Nôtre Damei Paris; romant. förh. till Heloïse,anförvant till kanonikus Fulbert,som lät snöpa honom, f. 1079Palet, d. 1142 Châlons.

Abelin, 1) Hjalm. Aug., läk., f. 1817,prof. vid Karol. inst., d. 93. —Hans bror 2) Gust. Rud.,general-löjt., f. 19, utarb.härordningsförslaget 69, d. 03.

Aben Esra, jud. teol., astron. o.astrol., f. omkr. 1093 Span., d.1168 Rom.

abenserrāgerna, förnäml. mor. fam.i Span. und. medeltiden.

Aberdeen (äbbördīn), skot. grefsk.vid Nordsjön, hst. A. 144,000 inv.

Aberdeen, (~) Hamilton Gordon.earl, statsman., f. 1784, tory, minist.1828/30, 34/35, 41/46, 52/55,d. 60 London.

aberration, lat., afvikelse; ljusetsa., skenbar förflyttn. hosstjärnorna, en följd af jordens årl. rörelseo. den tid, ljuset behöfver fr.stjärnorna till jorden.

Abessīnien, högld i ö. Afrikamellan 16° o. 8° n. br. Oinskr.monarki. Sönderfaller i 2områden: I nordl. hst. Gondar, i sydl.Schoa, hst. Ankober. A:svattendrag tillh. Nilomr. Högld ända till3,300 m. Växtligh. trop. 1867/68krig mel. Engl. o. kon. Teodoros.Stormn. af fästn. Magdala, 75/77slog negus (konung) Johannes enegypt. här. Efter hans död 89tillvällade sig Menilek makten o.slöt med italienarne ettprotektoratfördrag. Men sedan dessablifvit slagna 96, förklarade han A:soafhängighet.

Abildgaard (-gård), dan. hist. mål.,f. 1743, d. 09.

Abimēlek, bibl, kon, i Gerek. (1 Mos.20: 2).

ab initio, lat., från början.

ab intestāto, utan testamente.

abiturient', lat., lärjunge, s. står ibegrepp att efter gmgången exam.afgå fr. lärov.

abjuration, lat., afsvärjande.

ablatīv, lat., se kasus.

ablution, lat., tvagning, rening.

abnorm', lat., oregelbunden, -itet,oregelbundenhet.

abol|ēra, lat., upphufva. -ition, afskaffande (is. af slafveriet).-itionister, parti i N. Amer. motslafveriet.

Abomē, hst. i det forn. afrik.kon.-rik. Dahome, 15,000 inv.

abominābel, fr., afskyvärd.

abonn|emang', fr., beställning,beting, prenumeration, -era, påförhand beställa, betala, -ent, påförhand betalande.

aborīgines, lat., urinbyggare.

abort', lat., missfall,fosterfördrifning.

About (abû), Edm., fr. förf., f. 1828,d. 85, sed. 75 red. af XIX Siècle.Skr.: Tolla Feraldi m. m.

ab ovo, lat., eg. från ägget; bild.,från början.

Abraham (hebr.: mängdens fader),stamfader för israeliter o. araber.

Abraham a S:ta Clara (UlrichMegerle), augustinermunk, förf.,f. 1644 Kreenheinstetten, d. 1709Wien.

Abrahamson, 1) Pet., jur., f. 1668Sthm, d. 1741. Skr.: Landslagenmed anm. - 2) Eufrosyne, f. 1836Sthm, d. 69 Göteb., sångerska.

abrakadābra, syr., meningslöstpladder (urspr. magisk formel påamuletter).

a'bramis, ikt, braxensläktet.

Abrantes (abra'ngt), se Junot.

abrégé (abbreschē), fr., förkortn.,smndrag.

abrog|ation, lat., upphäfvande aflagar, afskaffande. -era, upphäfva,afskaffa.

abrupt', lat., brådstörtadt, utansmnhang.

Abruzz'erna, landsk., omfattandehögsta delen af Apenninerna medGran Sasso d'Italia.

Ab'salom (liebr.: fridens fader),Davids 3:e son (2 Sam. 13/18).

A'bsalon, statsm., fälth., ärkeb. [ 7 ]und. Valdemar I i Danm., f. 1128,d. 1201.

abscess', lat., kir., varbildn. i inredelar af kroppen.

absence (-sangs'), fr., frånvaro; a.d'esprit (-döspri') tankspriddhet.

absentēra, lat., aflägsna (mest medsig).

absīd 1. ab'sis, gr., byg., halfrund,nischartad fördjupn. i en byggnad.

absint', lat., malörtslikör.

abskiss'a, lat., mat., afst. fr. enpkt på en kurva till den vertikalaordinat-axeln.

absolut, lat., filos., fullkomlig,motsats till relativ, -ism, statsform,und. hkn den styrande ensam afgörallt med oinskr. makt; fullständigtafhållande fr. starka drycker.

absol|ution, lat., aflösn. -vera, lösa,fullborda; aflägga (examen).

absorbera, lat., uppsuga.

absorption, lat., kem., fysiol., fys.,kem., fast l. flytande kroppsupptagande af gaser utan att ingåkem. förening. — Ljusstrålarabsorberas mer l. mindre af allakroppar, o. erhålla dessa därigm.sin karaktäristiska färg.Värmestrålar absorberas af alla kroppar,ehuru ej af alla i samma grad.Denna olikhet beror på ytansbeskaffenhet.

abstin|ens', lat., afhållande fr.tilllåtna njutningar, -ent, återhållsam.

abs|trahēra, lat., bortse fr. ngt.-trakt, förallmänligad (mots.konkret), svårfattlig. -traktion,afsöndrande af (en egensk. frånsaken själf), oaktsamhet,tankspriddhet.

absurd', lat., förnuftsvidrig.

Abt, Frz, komp., f. 1819 Eilenburg,d. 85, 52/81 hofkapellm. iBraunschweig.

abu, arab., fader, ägare.

Abu Bekr, förste kalif, 632/34.

Abukīr, egypt. by vid Alexandria;sjösl. 1⁄8 1798 o. 21⁄3 1801.

Abundan'tia (-tsia), rom. myt,öfverflödets gudinna.

Abuschēr, pers. hamn-st. vid Pers.viken, 15,000 inv.

Abydos, g. geogr., 1) st. i MindreAsien vid Hellesponten, 2) st. iÖf. Egypten. Ruiner.

A. C, förk. för Anno Christi.

Academie française (-mī frangsäs),fr., franska akademien.

Acan'thus, björnkloört. Motiv förkorint, kapitāl. Prydnadsväxt iträdgårdar.

a cappell'a, it., tonk., försångstämmor ensamt.

Acapul'co, mex. st. vid Stillahafvet, 5,000 inv.

acc-, se ack-.

acceleran'do, it, tonk., medtilltagande hastighet.

acceler|ation, lat., tilltagandehastigh. i en rörelse ss. vidkroppars fall. - Fixstjärnornas a.= skilln. mellan medelsol- o.stjärndagen. -era, påskynda.

accent', lat., tonvikt, betoning,-uera, betona.

ac|cepiss'e, lat., mottagningsbevis.-cept, godkännande, -ceptera,godkänna, antaga.

ac|cession, lat., jur., förbind, af ensak m. en annan, hvarigmäganderätt till densma förvärfvas.-cessit, mindre pris gifvet af enakademi.

accid|ens', lat., tillfällig egenskap,-entell, tillfällig, -entier,biinkomster.

accīpitres, lat., orn., roffåglar.

accīs, införselskatt på lifsmedel,is. i städer.

accolade (-lād), fr., tonk.,klammer, s. förenar linjesystem.

acetāt, kem., ättiksyradt salt.

acetomēter, apparat för att mätaättikas styrka.

acetōn, kem., C₃ H₆ O = 58,uppstår vid torr destillation afättiksyrade salter; eg. v. 0,792; lösl.i vatten o. eter. Löser hartsero. fetter.

acetylēn, kem., gasform, föreningaf kol o. väte, användes till belysn.

ach-, se ak-.

Achard, Frz Karl, grundl. afhvitbetsockerfabrikat.; f. 1753 Berl.,d. 21 Breslau.

Acharius, Erik, bot., läk., f. 1757Gäfle, d. 19 Vadstena,systematiserade lafvarna.

[ 8 ]Acharius, pseud. för F. V.Scholander.

Achātes, gr. sag., Æneas'följeslagare på hans färd till Italien.Fidus A., bild., trogen följeslagare.

Achenbach, 1) Andr.,landskaps- o. marinmål., prof. Düsseldf.; f.1815 Kassel, — Broder 2) Osw.A., landskapsmål., prof. Düsseldf,f. där 27, d. 05.

à cheval (-schövall'), fr., till häst.

Achilles, se Akilles.

Achté, Aino, finsk sångerska, f.1876, gift med jur. prof. Renvalli Hfors, vistas i Paris.

acidimetrī, kem., syrmätning.

Acireāle (atji-), st. på Sicilien vidEtna, 35,418 inv.

ackja (attja), namn på lappsk släde.

acklamation, lat., bifallsrop,b.-yttring.

acklimatisation, vänjande afmänniskor, djur o. växter vid klimat,förh. i ett främ. land.

ackommod|ation, jämkning; ögatsa., dess förmåga att lämpaseendet efter olika afstånd. -ēra, passa,lämpa.

ackompanj|atör, -atrīs, fr., tonk.,en som ackompanjerar, -emang,beledsagande med sång l. instrum.

ackōrd, lat., öfverensstämmelse,aftal. 1) tvångförlikn. mel.gäldenär o. fordr.-ägare, hvarigm densenare nöjer sig med en del afsin fordran. — 2) tonk., samklangmel. flera i bestämdt förh. ståendetoner, -era, träffa aftal. -ion,dragharmonika.

ackreditēra, lat., gifva fullmakt is.åt sändebud.

ackumul|ātor, kraftsamlare; elektr.,galvan, element för uppsaml. afelektr. kraft, -ēra, hopa, samla.

ackurāt, lat., noggrann, punktlig.-ess', punktlighet.

ackusatīv, lat., se kasus.

ackuschör, fr., biträde vid förlossn.-ska, barnmorska.

ackvi|rera, lat., förvärfva. -sition,förvärfvande.

a Ch. n., förk. för ante Christumnatum, före Kr. f.

Acouncāgua, topp på Anderna iChile, 6,834 m.

Aconītum, bot, stormhatt,Ranunculaceæ, giftig, A. napellus, officinell.

a con'to, it., på afräkning.

Acos'ta, Gabr., af döpt judefam.,f. 1591, öfvergick till judendomeni Holland ss. Uriel, anklagad ss.kättare, dödade sig 1640.

acquit (akī), fr., kvitto.

acre, (ēkr), ytmått i England o.Förenta stat., 40,₄₆₇ ar.

Acre, St Jean d' (säng schang dakr),Akka, hamn-st, i Syrien, 10,400inv. Flera ggr stormadt.

Acrel', Olof, kir., f. 1717, d. Sthm06. Skr.: Om friska sårs egensk.m. m.

acta, lat., handlingar. Ofta titel påtidskr. o. saml. arb.

Actium, Azio, st. o. udde iAkarnanien. Slag 31 f. K.

Acton (äktn), Sir John Franc, neap.minist., af irl. urspr., f. 1736Besançon. Drottn. Karolinas gunstl.Störtad 1806, d. 11 Palermo.

actum ut supra (a. u. s.), lat.,»gjordt som ofvan», slutformel idomstolsprotokoll.

A. D., Anno Domini, lat., underHerrens år.

ad, lat., till; ad acta, lägga (tillhandlingarna).

adagio (addad'scho), it., tonk.,långsamt; äfven långsamt tonstycke.

Adalbert, 1) den helige, f. 955 Prag,82 bisk. där, preussarnes apostel,mördad af dessa 97. — 2) A.,ärkebisk. i Bremen o. Hamburg fr.1043, f. omkr. 1000, uppfostradekejs. Henrik IV, fr. 63 nästanallrådande i tyska riket, d. 72 i Goslar.

adalhending, ett isl. stafvelserim.

adalkona, g. sv., hustru.

Adalvard, d. ä. och d. y., 2 bisk.i Sverige på Stenkils tid.

Adam (adang) 1) Louis, komp., f.1758 Mietersholz, d. 48 Paris, 2)Adolphe Charl., fr. komp., f.1803 Paris, d. där 56. Operor fr. 29:Postilj. fr. Longjumeau,Nürnbergerdockan o. a.

Adam af Bremen, hist.-skrif. fr.Sachsen, fr. 1068 domherre i B.Hist. öfver Hamb. biskopar 788/1072, samt ett geogr. arb. öfverNorden.

[ 9 ]Adamāua, centr.-afr. rike vid Binue.Omkr. 200,000 kv.km., tillh.numera Nigeria o. Kamerun. Hst.Jola, 20,000 inv.

Adamello, bergknut på Ortleralp.3,362 m.

Adams (ädd'äms), John, pres. iFörent. stat., f. 1735 Braintree,Mass., 97/1801 pres., d. 26 Quincy.Son J. Quincy, f. 1767, 25/29 pres.,d. 48.

Adamsbron, rad af öar mell. V.ind. halfön o. Ceylon.

Adamspik, se Ceylon.

adamsäpple, öfre delen afmannens struphufvud.

Adanson (adangsång'), Michel, fr.naturf. 1727/06.

Adansonia, apbrödsträdet,Malvaceæ, Senegal. Kronan 50 m.vid. Frukt af uppfrisk. smak.

a dato, lat., från denna dag.

ad calen'das græ'cas, lat., till grek.calendæ; d. v. s. (uppskjuta) till entid, s. aldrig kommer. (Den rom.benämn, calendæ, på månadensförsta dag, förekommer näml. ickei grekiskan).

Add'a, bifl. till Po t. v., gmflyterComosjön, 298 km.

Adīo, it., adjö.

Addison (ädd'isön), Jos., eng. förf.,f. 1672 Milston, d. 19. Utg. medSteele tidskr. Tatler o. Spectator.

Addisons sjukdom, s. binjure.

additament, lat., tillägg.

addition, lat., det första afquattuor species, hvarigm flera talsmnläggas (adderas) till ett.A-tecken + (plus).

additionell', som tillägges.

adekvāt, lat., fullkoml. passandel. öfverensstämmande.

adel, stånd med ärftl. privil. i allaeurop. stater utom i Norge o.Turkiet. I Sverige fr. omkr. 1280(Alsnö).

Adelaide (adelēd), hst. i s. Austr.,186,066 inv.

Adelcrantz, 1) Gör. Jos., arkit.,f, 1668 Sthm, d. 39, deltog islottsbyggnaden. — Hans s. 2) KarlFr., arkit., f. 1716 Sthm, d. 96,deltog äfven i slottsbyggn.,uppfärde Adolf Fred:s kyrka o.Operahuset.

Adelsberg, by i Krain vid Karst,3,635 inv.; A:grottan.

adelsfana, af ädlingar beståenderytteri; fick sitt namn underVasakonungarne. Nu upplöst.

Adelsnäs, Sveriges enda baroni,beläget i Österg. l.

Aden, 1839 eng. st. i s. Arab. vidArab. vik., 43,974 inv.

adept, se alkemi.

ad|herēra, lat., hänga vid. -hesion,kraft, hvarigm kroppar häfta vidhaa med ytorna.

ad hōminem, lat., argumentuma. h., bevis, hvarigm ngnöfverbevisas på grund af sinsubjektiva öfvertygelse.

adiaf'ora, gr., likgiltiga, af sedelag,hvark. på- l. förbaudna ting. I16:e årh. ting, hvarpå ingen viktskulle läggas i stridigh. medandra bekännelser.

Adian'tum jungfruhår,Polypodiacæ, pryd.-växt.

Adige (ad'idsche), fl. i Tyrol. o. öf.Ital., kommer fr. Reschersjön iTyrol., utfaller i Adr. haf. vidFossone, 380 km. l.; ty. Etsch.

Adils, kon. af Yngl.-ätten.

ad infinītum, lat., i oändlighet.

adipocire (-sīr), fr., fettvax l.likfett, tvålartadt ämne, s. bildas, dålik förruttna vid närvaro af fukt.

adjektīv, lat., egenskapsord.

adjoint (-schåä ng'), fr., medhjälpare,i Finld. ungef. detsamma somassistent.

adjungēra, lat., taga till hjälp.-junkt, lärare, prästerl. biträde.

adjutant', lat., officer, som biträderhögre officer, -fågeln, se marabu.

Adlerbeth, 1) Gudm. Jöran, skaldo. dram., f. 1751 Jönk., d. 18.Skr.: Cora o. Alonzo, IngialdIllråda samt öfvers. Vergil., Horat.o. Ovid. — Hans s. 2) Jak.,arkeol., f. 1785, d. 44, stiftade Göt.förbundet.

Adlercreutz, Karl Joh., gref., gen.,f. 1757 Finld, störtade Gust. IVAdolf 1809, befälh. i Norge 14,d. 15 Sthm.

Adler Salvius, Joh., riksråd, f.1590, d. 52 Sthm, diplomat und.30-år. kriget.

[ 10 ]Adlersparre, 1) Georg, gref., gen.,f, 1760 Jämtland, deltog i Gust.IV Ad:s störtande, d. 35. Utg.tidskr. Läsn. i blandade ämnen.— Hans s. 2) Karl Aug. (pseud.Albano), förf. f. 10, d. 62. Skr.:Ungdomsdikter, Hist tidstaflor.

ad li'bitum, lat., efter behag.

ad l. in majōrem Dei gloriam,lat., »till Guds större ära»: tillGuds äras förhärligande.Jesuiternas valspråk.

Ad'metos, tessal. furst., argonaut.

administr|ation, lat., förvaltning,-ator, förvaltare, -era, förvalta.

admirābel, fr., beundransvärd.

ad|mission, lat., tillträde, antagande.-mittera, gifva tillträde,-mitt'itur, »försvarligt», lägsta betygeti examen.

admonition, lat., förmaning.

ad nōtam, lat; taga a. n., läggamärke till.

Adolf af Nassau, ty. kon. fr. 1292,f. omkr. 50, afsatt 98, d. i sl. vidGöllheim s. å.

Adolf Fredrik, sv. kon. fr. 1751,f. 3/5 (14/5) 10, son af Krist. Aug.af Holstein-Gottorp, d. 12/2 71.Förmäld med Lovisa Ulrika, Fredr.d. stores syster. Vanmäktig motden härsklystna adeln.

Adolf Johan, pfalzgrefve, Karl X:sbror, f. 1629 Stegeborg, d. där 89.

Adonāj, hebr., Herren, Guds namn.

Adōnis, gr. myt, underskön yngl.,Afrodites älskl.; skämts., vackerkarl.

adop|tēra, lat., upptaga i barns ställe.-tion, upptagande &c.

ador|ābel, lat., tillbedjansvärd,-ation, tillbedjan, -era, tillbedja.

Adour (dûr), fl. i s. Frankr. 335 km.

A'drastos, gr. myt, kon. i Argos,upphofsman till de 7 hjältarneståg mot Tebe, som han intog videpigonernas tåg.

adress', fr., brefutanskrift,bostadsanvisning; folkombudens införregenten framställda önskningaro. beslut, -ant, brefskrifvare.-at, br.-mottagare. -debatt, eng.parl, öfverläggn. ang. skrifvelsetill regeringen, -era, ställa l.skicka ett bref till ngn, skrifvautanskrift på bref.

Adria, nordit. st. vid Po. 15,678 inv.Ford. hamn.

Adrianōpel, Edirne, hst. i prov.A. vid Maritza. 81,000 inv. Sl. 378.

Adriātiska hafvet, arm afMedelhaf. mel. Ital. o. Balkanhalfön.Vikar: Venezia, Triest, Quarnero,Fiume, Manfredonia. Utf. fl.:Ofanto, Metauro, Reno, Po, Adige,Narenta, Drin, Vojntza, Öar:Veglia, Gherso, Pago, Brazza, Lesina,Lissa, Curzola. Städer: Venezia,Chioggia, Rimini, Ancona,Barletta, Brindisi, Otranto, Triest,Pola, Fiume, Zara, Spalato,Ragusa, Cattaro, Durazzo, Avlona.

adstringerande medel, läk.,smn-dragande m.: garfsyra o.garfsyrade ämnen, ergotin, järnklorid,alun. Verka blodstillande.

a dur, tonart, s. har kors (#) förc, f, g.

ad valōrem, lat., efter värdet.

Advent', lat., ankomst, den 4:esönd. före jul, omfattandeförberedelsetiden, hvarmed kristnakyrkoåret börjar.

adverb', lat., ord närmare bestämdtaf andra (verb, adj., adv.)

advo|cera, lat., uppträda somadvokat, gm svepskäl försvara, -kat,sakförare; a.-fiskal,kontrollerande tjänsteman i hofrätterna o.andra verk. -katyr, rättegångsutförande; svepskäls användn. vidförsvar af en sak.

Æ- se E-

Æmilius Paulus (-pau-'), Luc., rom.konsul, d. Cannæ 216 f. K. Sonenslog makedon, kon. Perseus 168 f.Kr. vid Pydna, d. 160.

Æneas, gr. Aineias, gr. sag., en afforntidens berömdaste sagohjältar,besjungen i den rom. skaldenVergilius' Æneid. — Æ. Sylvius,se Pius II.

Æneīden, Æneis, hjältedikt i12 böcker.

aër, gr., luft.

aera, lat., se era.

aëro|dynamik, gr., fys., läranom luftform, kroppars rörelse.-klinoskop, instr. för [ 11 ]stormvarning. -lit, meteorsten, -naut,luftseglare, -nautik, luftseglingskonst,se vidare luftsegling, -plan,ett slags flygmaskin, s. består afett stort, svagt lutande plan, hktdrifves af en luftskruf, jfrflygmaskin, -stat, luftballong, -statik,läran om luftform, kropparsjämvikt.

ærārium, lat., skattkammare.

ærūgo nōbilis, lat., ädelärg, patina,grönaktigt öfverdrag på kopparel. brons.

Æsculāpii-son, namn på läkare.

Æsculāpius, se Asklepios.

Aëtius, rom. fälth., f. 395 e. K.Mæsien, slog 451 Attila v. Châlons.454 mörd. af Valentinianus III.

afanīt, min., en finkornig grönsten.

afasī, gr., »mållöshet», oförmågaatt finna rätta ordet för ettbegrepp. Hjärnsjukdom.

afbrösta, kr., löshaka lavetten fr.föreställaren.

afdrift, afvikn., s. ett fartyg görgm segeltrycket.

afdunstning, fys., ångbildning fr.en vätskas yta.

affekt', lat., sinnesrörelse, -ation,tillgjordhet. -ion, verkan af ensinnesrörelse, tillgifvenhet;a:s-värde, en saks värde oberoendeaf penningevärdet.

affettuo'so, it., tonk., känslofullt,med värme.

afficiēra, lat., verka på.

affinēra, lat., tekn., skilja metallerfr. haa.

affinitēt, lat., kem. frändskap.

affirm|ation, lat., stadfästelse,bekräftelse, -ativ, jakande, -era,jaka, bestyrka.

affisch', fr., anslag omteaterföreställn. o. d. -era, anslå, -ör, en s.uppsätter affischer.

affix', lat., tillsats.

affliktion, lat., bekymmer, sorg,bedröfvelse.

affliktiv, lat., a:a straff,kroppsstraff.

afflītto, it., tonk., sorgset.

Affre (affr), Denis Aug., f. 1793St. Rome de Tarn, fr. 40 bisk.Paris, skjuten där på en barrikad48, när han ville stifta fred.

affär, fr., handelsföretag,angelägenhet, träffning.

afförande medel, läk., befordrauttömningen, Mildt verkande:ricinolja, rabarber; starkare: eng.salt, glaubersalt; mycket starka(drastiska): aloë, kolokvint,gummigutta m. m.

Afgānistan, n. ö. delen af iranskahöglandet i Asien, 558,000 kv.km.4/5 mill. inv. Hst.: Kabul. Öfr.st.: Herat, Kandahar. Berg:Hindukuh, Himalaja, Soliman,Brahui, Chond. Floder: Kabul,Hilmend. Hamunsjön. Afganerna:af iran. urspr., med perserbesläkt. moham., nomader. Hist.:695 f. Kr. assyr. prov. 8/9 årh.kommo afganerna in i landet,bildade flera stammar med hvar sinkhan. 683 eröfrades A. af arab.1001 Mahmud herre öfver helaA. Underkuf. af Hindostan. 1722herravälde öfver Pers. 38/40 krigmed Engl. 42 engelsm. i Kabul.63 Scher Ali härskare, utdrifven78, 80, Abd ur- Rahman uppsattpå tronen, d. 1901; eft. honomhans son Habeb Ullan.

aflat, syndaförlåtelse.

afledande medel, läk., leda blodetbort fr. ett sjukt organ.Senapsdeg, terpentinolja, varma badm. m.

afljud, gram., vokalförändr. i rotenaf starka verb.

aflösning, den botfärdigeserhållande af syndernas förlåtelse.

afonī, gr., oförmåga att tala pågrund af heshet.

aforism', gr., kort, lösryckt,mycket innehållande sats.

a fortiōri, lat., med starkare skäl.

afplattning, jordens o. planeternasafvikn. från klotformen vidpolerna.

Afrānius, Luc, rom. dram., omkr.100 f. K.

afrīdi, oafhäng. stam af afganerna.Omkr. 90,000.

Afrika, världsdel, 29,928,450 kv.km.Vikar: Ö. o. V. Syrten, Biafrao. Benin. Öknar: Sahara i n.,Kalahai i s. Berg: Atlas, Libysk.,Arab., Zwarte-, Nieuweveld-, Drak-,Livingstone, Kilima Ndscharo 6,616m., Kenia 5,846 m., Abessin., högl., [ 12 ]Kongo-, Kamerun-, Floder:Senegal, Gambia, Niger, Ogove, Kongo,Kvansa, Kunene, Oranje, Limpopo,Sambesi, Rovuma, Juba, Nilen.Sjöar: Tsad, Tana, Mvutan,Ukereve, Baringo, Tanganika,Bangvoelo, Nyassa, Schirva, Ngami.Produkter: guld, järn, koppar, bly,tenn, diamant, salt, socker,dadlar, kokos, bomull, gummi,jordnöt, ricinus, ananas, jams, ris,majs, durra, orange, sesam,maniok, harts, kaffe, melon. Djur:elefant, rinoceros, hippopotamus,antilop, sebra, kvagga, buffel,giraff, pavian, gorilla, schimpans,vampyr, lejon, leopard, schakal,hyena, sibetkatt; struts, flamingo,svart gås, pipare, ibis, pelikan,papegoja, örn, gam, ormfalk;krokodil, kameleont, glasögonorm,tarantel, skorpion, termit.Befolkning: omkr. 140,₇ mill.,kaukas., negrer, hottentotter, malajer.Öar i Atl. hafvet: Azorerna,Madeira, Kap Verde, Fernando Po, doPrincipe, S. Thomé, AnnoBom, Ascension, S. Helena; i Ind. ocean:Madagaskar, Maskarenerna,Komorerna, Amiranterna, Seschellerna,Sokotra. Stater: Egypten,Tripolis, Tunis, Algeriet, Marokko,Fellatahstaten, Borgu, Kamerun,Massina, Sokoto, Bornu, Kanem,Bagirmi, Vadai, Tigré, Schoa,Benguela, Damara, Kaplandet,Oranje-flodskolonien, Rhodesia,Transvaal, Umzilasriket, Mozambique,Zanzibar, Muatiamvosriket,Marutse, Mambunda, Lunda, Urua,Kongo. — Expeditioner ochresande: fenic. exped. till A.600 f. K. 1486 uppt. Diaz A:ssydspets. 1687 preuss. fortFriedrichsburg. Res.: Burton, Speke,Lepsius, Baker, Schweinfurth,Livingstone, Cameron, Stanley,Serpa Pinto, Du Chaillu, Andersson.1876 grundl. i Bryssel Internat.afrikan, sällsk. för A:s utforskande.

Afrodīte, Venus, myt., kärlekenso. d. kvinnl. skönhetens gudinna.Förm. med Hefaistos. Förandligad:A. Urania: rent sinnl.: A.Pandemos (Vulgivaga).

Aftenbladet, nor. liberal tidning,grundl. 1855.

Aftonbladet, liberal Sthmstidn.,grundl. af L. J. Hierta 1830.

Aftonstjärna, planeten Venus, seMorgonstjärna.

afvittring, förv., afmätn. o.afskiljande från kronans mark af dendel, s. skall tillhöra enskilda.

Afzelius, 1) Adam, f. 1750, d. Upps.36, naturf. — Hans bror 2) Pehrv., f. 1760, d. Upps. 43, läk. —3) Arv. Aug., f. 1785, d. 71, skald,hist.-skrif. Skr.: Sv. folkvisor,Sv. folkets sagohäfder.

Ag, kem. tecken för Argentum.(silfver).

agā, turk.: »herre», milit. titel,hoftitel i Turkiet.

agacēra, fr., utmana, uppreta, håna,bry.

A'gades, hst. i oasen Aïr.

Agamem'non, gr. myt., kon. iMykene, förde hellenerna mot Troja;efter hemkomsten mord. af singemål Klytemnestra.

Aganipp'e, gr. myt., källa på Helikon.

Agapan'thus, Liliaceæ, pryd.-växtfr. Kap.

agāper, gr., kärleksmåltider i denäldsta kristna kyrkan.

Agapētus, 1) A. I påfve 535/36,sökte stifta fred mel. Justinianuso. östgoterna. 2) A. II, påfve 946/55, kallade Otto I till hjälp motBerengar.

Agardh, 1) Karl Ad., nat.-forsk.,statsekon., f. 1785 Båstad, d. 59som bisk. i Karlstad. Skr.: Syst.Algarum m. m. — Son 2) Jak.Geo., f. 13 Lund, 54 prof. i bot.,afsked 78, d. 1901, Skr.: Spec,Gener, et Ordin. Algarum m. m.

Agāricus, svampsläkte,Hymenomycetes, 1,300 art., mest europ.Flera ätbara, af hka A. campestrisL., champinjonen, den viktigaste.3 mycket giftiga arter: allm.flugsvampen, A. muscarius L.,ofläckade fl.-sv., A. phalloïdes Fll.,fläckiga fl.-sv., A. mappa.

Aga'sias, bildh., Efesos 1:a årh. f.K. »Borghes. fäktaren».

Agassīz, J. R. Louis, naturforsk. [ 13 ]f. 1807 Mottier, d. 73 s. prof. iCambridge vid Boston. BeresteEuropa, N. Amerika, Brasil. Motst.till darwinismen. Studeradefiskarna, gletscherna. Skr.: Rech. s.l. poissons fossiles (38/42),Embryol. du Salmouer (40), Etudess. l. glaciers (40), Syst. glaciaire(47). Grund, naturhist. museumi Cambridge.

agāt, min., best. af växl. lager afolikfärgade kiselsyrevarieteter.Kalcedon, jaspis.

Agāta, d. hel., d. 5/2 251. Martyr.

A'gato, d. hel., påfve 678/81,gmdref monoteletismens fördömande680.

Agatok'les, tyrann i Syrakusa, f.361 f. K., krukmakarson, reg. fr.317, eröfr. Sicilien, lät, förgiftad,bränna sig lefvande, 289.

Agāve, träd-aloë, Amaryllideæ,Amerika: Mexico; märgen ätb. Afsaften beredes en dryck (pulque),af bladfibr. tågor.

Agelādas, bronsbildh. Argos, fr.520 till 460 f. K. Lärare förFeidias, Myron, Polykleitos.

Agence Havas (aschangs'avās), stortelegrambyrå i Paris.

agen'da, (lat., »hvad som börgöras»), i d. luth. o. uneradekyrkan saml. af kyrkl. formulär.

agent', lat., yrkesmässig förmedlare.Handelsagent, försäkringsag.,polisag. (person s. verkställerefterspaningar), politisk ag. (s. ihemlighet arbetar i polit. intresse.)ūr, ombudskap.

agēra, lat., handla, spela.

Agesan'dros, bildh. fr. Rodos,»Laokoon» (se d. o.).

Agesīlaos, kon. i Sparta; f. 442 f.K., reg. 399, bekämp. perserna396/94 i Asien, segrade 394 öf.tebanerna vid Koroneia, räddadeSparta undan Epameinondas, d.358.

Agger kanal förenar Limfjordenm. N.-sjön.

agglomerāt, geol, sammanhopning.

agglutination, lat., hophäftn.,hoplimning, hopfästning.

agglutinerande språk bilda ordform,gm smnfogn. af 2 l. flera rötter.

aggregāt, lat., smnhopning,

aggregationstillstånd, kem., de olikatillst., hvari kroppar kunnabefinna sig: fast, flytande,gasformigt.

aggressīv, lat., anfallande.

agiatamen'to (addja-), it., tonk., makligt.

Agincourt (aschängkûr), by iFrankrike, där Henr. V af Engldsegrade öfver fransm. 1415.

āgio, it., öfverskott i pris på mynto. värdepap. öfver nomin. värdet,-tage (-tasch), spekul. på agiovinst.

Agis, 4 kgr i Sparta. A. I,stamfader för de båda kon.-släkterna.A. II, 426/399, fältherre i pelop,krig. A. III, 338/330, d. i slag. v.Megalopolis. A. IV, 244/240,sökte reformera spartan, författn.,men störtades o. afrättades.

agitāto (adji-), it., tonk., upprördt.

agit|ātor, lat., polit. uppviglare.-era, uppvigla.

Aglaj'a, en af de tre gracerna.

agnāter, i rom. riket de und.samma husfadersvälde ståendepersoner, numera skyldemän afmankön, ättemän.

Agne, kon. af Yngl.-ätten.

Agnes, 1) d. hel., dag 21/1. — 2)A. af Poitou, mor till kejs.Henrik IV, reg. till 1062, d. 77 Rom.— 3) A. af Meran, 1196 gift m.kon. Fil. Aug. i Frankr., s. honmåste lämna, emed. hansförskjutn. 1:a gemål Ingeborg ännulefde, d. 1201 Poissy. — 4) A.hertigin. af Meran, den s. k.hvita frun, lär ha dödat sina 2barn med gref. Otto af Orlamünde1213 o. till straff undergåttbotöfning.

Agnes Sorel', fr. kon. Karl VII:sälskarinna, f. 1409, d. 50.

Agni, ind. myt, eldens gud.

ag'nus Dei, lat., Guds lamm, Joh.1: 29. Amuletter af påskljusvax.s. påfven 1:a o. 7:e året af sinregering inviger o. bortskänker.

agōner, täflingsstrider vid de grek.nationalfesterna.

[ 14 ]agonī, gr., dödskamp.

Agra, st. i eng. O. Ind. vid Djamna,188,000 inv.

agraff', fr., spänne, smycke.

A'gram, kroat, komitat; hst. A. vidSave, 61,000 inv.

agrār, lat., ifrare för jordbruket.

agrariska lagar = åker-l.

agré, upptagen s. ledamot (af Friakonst, akad., Sthm).

agreābel, fr., angenäm.

Agrell, 1) Karl Magn., f. iSmåland 1764, d. 40, språkf. is. i syr.spr. — 2) Alfhild, dram. förf.,f. 1849, gift 68 (förut Martin).Utg. en saml. dram.: Dramatiskastudier.

Agric'ola, 1) Cn. Jul., rom. statsm.o. fälth., f. 40 e. Kr. Gallien,underkuf. Britannien, d. 93. Biogr.Tacitus, A:s svärson. — 2) Rud.(Rolef Huysmann), humanist, f.1443 Baflo, d. 85 Ital. Skrift,utg. af Alard. — 3) Joh., eg.Schnitter, reformat, f. 1492Eisleben, d. 66 som gen.-superint.Medförf. till Augsb. Interim. — 4)Martin, komp. f. 1486 Sorau,kantor, använde först notskr., förf.bl. a. Musica instrum., d. 1556Magdeb. — 5) Georg, grundl. afmineralog, i Tyskl., f. 1494Glauchau, d. 55 Chemnitz. — 6)Mikael, Finlds reformat., f. omkr.1511, d. 57, öfvers. N. T. o.Psaltaren på finska.

Agrigen'tum (gr. Akragas), g.geogr., stad på Sicil., grundl. 582f. K. Mot slut. af 5:e årh. 800,000inv. Bet. handel. Tyranner, 405förstörd af kartagerna, 262 f. K.romerskt. Nu Girgenti.

agrikultūr, lat., landtbruk.

Agripp'a, M. Vipsanius, rom. statsm.o. fälth. und. Augustus, f. 63 f.K., besegrade Pompejus o.Antonius, byggde Pantheon, d. 12 f. K.

Agripp'a v. Nettesheim, Heinr.Corn., kringirrande lärd, f. 1486Köln, d. 35 Grenoble. Skref mothäxtron.

Agrippīna, d. ä., Vipsania,Agrippas dotter, Germanicus' gemål,dygdig, förvisad af Tiberius, doghungersdöden 33 e. K. på önPandateria. Deras dotter, A. d. y.,f. 16 e. K. i Köln, s. ef t. hennekallades Colonia A., lastbar, mortill Nero, s. lät mörda henne 59.

agronōm, gr., person, kunnig ilandthushåll, landtbruksingenjör. -i,landtbruksvetenskap.

agrypnī, gr., läk., sömnlöshet.

A'guas Calien'tes, mex. st. 7,692kv.km., 102,416 inv. Hst. A. 35,000 inv.

Agulhas (agul'jas), Nålkap, Afrikassydligaste punkt.

Ahāb, kon. i Israel 875/53 f. K.,m. gemål. Jesebel tillgifvenafgudar, d. i krig m. syrierna.

Ahasvērus, namn på »d. vandr.juden» o. en ej närm. känd pers.kon. (Xerxes?) i Esters bok.

Ahlborn, Lea (f. Lundgren), f. 1826i Sthm, grav., d. där 97.

Ahlgren, Ernst, pseud. för V.Benedictsson.

Ahlqvist, 1) Aug. Engelb., f. 26,fr. 62 prof. i fin. spr. o. litterat.,d. 89. Hälsingf. Skr.: Votiskgram. m. m. 2) Alfr. Gust., hist.förf., f. 1838, lekt. i Växjö 79, d.81. Skr.: Kon. Erik XIV:sfängelse o. död (68), OmSturemorden (77), m. m.

Ahlstrand, J. A., bibl. vidVetakad., f. 1822 Växjö d. 95. Utg.:Hertig Fredrik af Normandie (53).

Ahmedābad, st. i ind.-brit.presid.skapet Bombay 185,889 inv.

Ahn, Frz, skolman, f. 1796 Aachen,d. 65. Infl. på realskolväsen, gmspråkläroböck.

Ahnfelt, 1) Paul Gabr., präst,skriftst., f. Skåne 1803, d. 63. Skr.:Studentminnen m. m. — Hans son 2)Arvid Wolfgang, förf., f. Lund1845, d. Khamn 90. Skr.:Verldslitteraturens hist. (74/76,bearb.), C.J.L.Almquist &c (76) m. m. — A.dessutom red. för tid skr. Ur dagenskrönika (fr. 81).

Ahr, bifl. till Rhen t. v., iRhenprov. 89 km. l.

Ahriman, hos parserna det ondasGud, motsats till Ormusd.

Aiakos, (aj'-), myt, kon. på Aigina,e. sin död domare i underjorden.

[ 15 ]Aias, lat. Ajax, 2 hjältar i troj.myt., A. d. lille, son till Oïleus,kon. i Lokris, o. A. d. store, s.till Telamon, kon. på Salamis,föll i raseri o. dödade sig själf.

aide de camp, (äd-dö-kang'). fr.,adjutant.

Aiētes, gr. myt., kon. i Kolkis,Medeas far.

Aigeus (ajgevs'), myt., kon. i Athen,Teseus' far; efter honom»Egeiska hafvet».

Aigis'tos, son af Tyestes, ondt elem.i myt. om atriderna, medKlytemnestra, Agamemnons mördare;dödad af Orestes.

Aigospotamoi (-moj'), »getfloden»g. geogr., fl. i Trakien. Sl. 405 f. K.

aigrette, se ägrett.

aiguillette (äghijätt'), fr., snörband.

Ailan'thus, Terebinthaceæ, Kina,Japan; barkens saft till fernissa.

aimable (ämäbl), se ämabel.

Ain (äng), fl. o. depart. i Frankr.

aino, folk på Jeso o. Sakalin, 17,000.Ford. öf. hela Japan.

Aino, Joukahainens syster,förekommer i Kalevala.

Ainsworth (ēnswörth), WmHarrison, eng. rom.-förf., f. 1805Manchester, d. 82 Lond.

air, se är.

Aïr, oas i Sahara, 2,000 öf. haf.Hst.: Agades.

Airōlo, ort i Ticino, 1,628 inv.Gotthardstunnel.

aise (äs) fr., bekvämlighet; à son a.(a sånn-), i godt mak, i sitt ässe.

Aischā, Mohammeds gemål, AbuBekrs dotter, förde krig mot Ali,d. 678 Medina.

Aiskīnes, gr. talare, f. 389 f. K.Athen, motståndare tillDemostenes o. anhängare af Makedonien,förvist 330, d. 314 Samos.

Aiskylos (aj'-), gr. trag., f. 525 f. K.,Eleusis, d. 456 Gela. 7 trag. kvar.På sv. af Palmblad, Alexanderson,Solander.

Aisne (än), fl. o. depart. i Frankr.

Aisopos (aj'-), gr. fabeldiktare i 6:eårh. f. K.

aiss, tonk., kors (#) för a.

Aistulf, longobard. kon. 749/56.

Aitōlia (Etolien), hellen, landsk.Städer: Kalklis, Kalydon,Naupaktos, Termon. 189 f. K. romerskt.

Aix (äx), 1) fr. st. vid Rhône, 30,000inv. Ärkebisk. Källor Sl. 102 f.K. — 2) A. la Chapelle(-laschapäll), fr. namn på Aachen.— 3) A. les Bains (-läbäng), fr.st. i Savojen, 8,121 inv. Svafvelkällor.

Ajaccio (ajatt'schå), hst. på Corsica,121,779 inv. Kurort.

à jour (-schûr) fr., för dagen; enädelsten är infattad à j., när dessbaksida är fri.

ajournēra (-schûr-), fr., uppskjuta.

ajustēra (aschyst-), fr., jämka, ordna.

Akacia, Papilionaceæ, .träd o.buskar, utbredd; af afrik. art. fåsgummi arabicum, kateku, af frukt.garfämne.

akadem|ī, gr., plats vid Athen, därPlaton höll föredrag för sinavänner; däraf d. akad. filos, skolan,som sönderfaller i 3 perioder.Nu högre undervisn.-anstalt l.förening af lärde män. (A.Française Par. 1635. Royal SocietyLond. 1663. A. d. Wissensch.Berlin 1711. Sthm: Svenska A.1786, Vetensk. A. 1739 &c). -isk,tillh. universitetet.

Akādien, förd. namn på Nya Skottland.

Akaia (-aj'-), g. geogr., minstalandskap i Peloponnesos. Underromarnes tid A. = hela Greklandutom Tessalien.

akaier (-aj'-), gr. folkstam,uppkallad eft. den myt. Akaios.

Akarnānien, ford. ländsk, i Hellas,nu landsk, i Grekld. Hst.: Mesolongion.

akatalek'tisk, gr., oförkortad (om vers).

Akbar (d. mycket store), binamnpå Dschelāl-eddin Mohammed,mongol, kejs. i Ind., f. 1542, reg.fr. 56, d. 1605.

Akelōos, g. geogr., nuAspropotamo, största fl. i n. Grekland.

a Kempis, se Thomas a K.

Akeron, g. geogr., fl. i Epeiros,bildade sjön Acherusia palus.

A'kershus, fästn. vid Kristiania,fr. 1200-talet.

Akiander, Matt., fin. lärd, f. 1802, d. 71.

[ 16 ]Akība, Ben Jos., rabbin. 135 e. K.afrättad s. rebell.

Akill'es, gr. heros i troj. sagan, sontill Peleus o. Tetis, dödadeHektor och sköts af Apollon i densårbara hälen, däraf Akilleshäl,ngns svaga sida. -sena, sena, s.utgår fr. vadmuskl. o. är fäst vid hälen.

Akitōfel, kon. Davids rådgifvare2 Sam.: 15/17.

Akjermān, st. i Bessarabien, 32,470inv. Traktat 6⁄10 1826.

Akka, se Acre.

akolūt, gr., urspr. en biskopsledsagare, nu det högsta af de 4 lägreprästerl. gmgångstadierna i d.katol. kyrkan.

akonitīn, kem., alkaloid af olikaAconitumarter; färglös o. i allmh.amorf. Föga lösl. i vatten, lättarei alkoh., eter o. amylalkohol.Smältpkt 120°, officinell, mycketgiftig.

akotyledōner, gr., bot., växter, s.vid groningen icke frambringahjärtblad.

Akrāgas, se Agrigent.

Akrell, Karl Fr., gen., kartograf,f. 1779, d. Sthm 68.

akrobāt, gr., yrkesgymnastisk konstmakare.

Akrokorint', se Korint.

akromat|ism', gr., färglöshet, -isk,lins, ger ofärgade bilder.

akro'polis, gr., borg, fästning;Athens A.

akros'tikon, gr., »yttersta raden»,dikt, hvars versradersbegynnelse- l. slutbokstäfver bilda ett ord l.en mening.

akrotērion, gr., byg., gafveltinnar.

akt, handling; hufvudafdelning i ettdrama; dokument.

akt, förfarande under medeltidenmot fridstörare, hvarigm deblefvo rättslösa o. fågelfria; oftaförbunden med kyrkans bann.Afkunnad af kejsaren: riksakt.

Aktaion (-taj'-), gr. myt., sågArtemis i badet, förvandlades tillen hjort o. sönderslets af sinahundar.

Ak'te, g. geogr., se Atos.

akter, sjö., bakre delen af ett skepp.

aktie, andel i ett a.-bolagsförmögenhet. Ofta liktydigt m. a.-bref.— Preferens-a.: a., hvarmedäro förknipp. vissa företrädesrättigh.gent emot de öfriga (stam-a.).-bolag, s. drifver affärsrörelse m.ett af delägarne tillskjutet kapital.-bref, dokument, s. utgör bevisför delägares andel i a.-bolag.

aktinier, zo, ett slagskorallpolyper m. köttig kropp.

aktion, lat., handling; träffning.

akt|īv, lat., verksam; aktiva o.passiva, förmögenhet o. skulder.-or, allm. åklagare, -ualitet, filos.,verklighet. Mots.: potentialitet.-uarie, vårdare af ettämbetsverks handlingar, -uell,verklig, -ris, skådespelerska. -ör,skådespelare.

akupunktūr, lat., kir., instickn. afen nål i sjuka kroppsdelar förundersökn. l. för afföring afflytande ämnen o. luft.

Akureyri (-öj'-), st. på Islands n.kust. 1,370 inv.

akust|īk, gr., fys., läran om ljudet.-isk, hörande till ljudet.

akūt, lat., skarp, hetsig: a:a sjukd.,hastigt öfvergående, oftast med feber.

akvar|ell', fr., målning, vattenfärg.-ium, lat., förvaringsrum förvattendjur o. växter.

akva|tinta, it., kopparstickn. ituschmanér. -vit, lat., (af aqua vitæ),ett slags sädesbrännvin.

akvedukt, fr., vattenledning.

al, Alnus L. Betulaceæ, Europ., nyttj.till byggn. i vatten, barken tillgarfning.

à la, fr., »på samma sätt som», »ienlighet med», »liksom»; à la baisse(-bäss), o. hausse (-håss), spekulerapå prisfall o. stegr. af värdepapper.

Alabāma, fl. o. stat (förk. Ala.) iFörenta st.

Alabāma, fribrytarskepp, s. und.amerik. inbördeskrig. hjälptenordstaterna, sköts i sank 19⁄61864 utanf. Cherbourg.

alabas'ter, finkorn. hvit gips.

à la bonne heure (-bånnȫr), fr., [ 17 ]välan; à la carte (-karrt) eftermatsedeln.

Ala Dag, berg i turk. Armenien,3,300 m.

aladåb, fr. à la daube, kok., kött-,l. fiskrätt, gelé; à la grecpue(-gräck), ornament af rätvinkl.brutna linjer.

Alais (alǟ), fr. st., 16,700 inv.

Alamann'i, Luigi, it. skald, f. 1495,d. 56 Amboise. Skr.: Lacoltivazione, lärodikter m. m.

à la mode (-mådd), fr., på modet.

Alan'der, Per Gust., hist., f. 1807,74. Skr.: Lärokurs i sv. hist.

alāner, nomad. ryttarfolk, blandn.af sarmat. o. german., underkuf.375 af hunnerna.

Alarcōn, Pedro Ant. de, sp. skaldo. novellist, f. 1833 Guadix.

Alarcōn y Mendoza (-i-), JuanRuiz de, sp. dram., f. 1590, d.39. Kaktärslustsp.

Alarik, västgoternas kon., f. omkr.376, förhärjade Grekland, sedanItalien 2 gngr, intog Rom 24⁄8 410,d. 410 Cosenza. Hans begrafn. iBusento är en saga.

alarm (af it. all'arme, till vapen),truppers plötsl. smnkallande; oro.

Alas'ka, territorium i Förenta stat.Till 1867 ryskt. 1,552,500 kv.km.,63,592 inv., 30,000 hvita o. restenindianer, eskimåer o. aleuter.Prod.: kol, koppar, järn, trä,is. på senare år betyd. guldfyndvid öfre Jukon. Hufvudort Sitka.

à la suite (-svit), fr., »till följden»;kr., (anställd vid ett regemente)utan aflöning; à la tête (-tät) fr.,i täten, i spetsen för.

Alava, sp. prov., 96,000 inv. Hst. Vittoria.

alba, lat., hvit mässkjorta.

Alba, 1) öfverital. st. vid Tanaro,13,400 inv. — 2) st. i Abruzzo,200 inv. Hette fordom A. Fucentia.

Alba, Fern. Alvarez de Toledo,hert. af, sp. fälth. o. statsm., f.1508, stred lyckl. i Frankr., Tyskl.,Italien, 67/73 ståth. i Nederländ.,grymt förfarande, eröfr. Portugal80, d. 82 Thomar.

Albacēte, sp. st., 21,637 inv.

Alba longa, g. geogr., rom. st. vidAlban. sjön. Roms moderst. NuAlbano.

Albāni, Franc., it. mål., f. 1578Bologna, d. där 60.

Albānien, Arnaut, land vid Adriat.o. Jon. h., 91,400 kv.km., 1 à 2 milj.inv. Berg: Kom, Schar Dag,Tomor, Grammos, Pindos, Fl.: Drin,Vojutza, Bojana. Sjöar: Okrida,Skutari, Janina. Produkt.: trä,tobak, säd, olja, ull, bomull.Städer; Durazzo, Avlona, Skutari,Akhissar, Argyro Castro, Arta,Prizrendi, Okrida, Janina.

Albāno, st. vid Alban. sjön, 8,461inv.

Albāno, pseud. för K. A.Adlersparre.

Albany (å̄lbäni), hst. i nordamer.stat. New York v. Hudson, 93,920inv.

Al-Batāni, arab. astron., f. omkr.850, d. omkr. 929.

albatross', Diome'dea L., släkte afstormfåglarna på v. halfklotet.

Alberdingk-Thijm (-tejm), Jos. Alb.,holl. rom.-förf., f. 1820 Amsterd.,d. där 89.

Alberōni, Giulio, kardin. o. sp. min.,f. 1664 vid Piacenza, d. där 52,stor i d. inre styrelsen, i d. yttrepolit. intrigör, afs. 19.

Albert, Jos., fotogr., f. 1825München, d. där 89. Albertotypi.

Albert, 1) kon. af Sachsen, son afkon. Johan, f. 1828, stred iBöhmen f. Österr., i Frank. f.Tyskland, reg. fr. 73, gemål Karola afVasa, d. 1902. — 2) A., prins-gemålaf Stor-Brit., f. 19, son till hert.Ernst I af Sachs. Kob. Gotha, drottn.Viktorias gem. 40, beskyddare afvetensk. o. konst, upphofsm. tillvärldsutst. i London 51, d. 61Windsor. — Hans son 3) A.Edward, se Edward VII.

Alber'ti, Leone Batt., arkit., f. 1404Genua, d. 72 Rom. Byggde S.Francesco i Rimini, pal. Bucellaii Florens.

Alber'ti, Peter Adler, dan. polit.,f. 1851, 01 justitiemin., afgick 08.

Albertīnska linjen, afkoml. af kurf.Albrekt (1485), härskade i Sachsen.

[ 18 ]Albert Nyanza (Mwutan-) sjön, seNilen.

Albert'us Magnus (A. af Bollstädt),f. 1193 Lauingen, d. 80 Köln,polyhistor. Doctor universalis.Skr. 1651 (21 b.)

albigen'ser, kallades katarer l.valdenser i 13:e årh. i sydl. Frankr.För mord på legaten Castelnaupredikade Innocent. III korsetmot dem, o. sedan rasade Arn.af Citeaux o. Sim. af Montfortmot A. 1209/29, tills deutrotades.

albīnos, lat., mskr med mjölkhvithud, silkesart. hvitt hår, rödapupiller, se bättre i skymn. än viddagsljus. Albinism förekommeräfven hos djur.

Al'bion, gammalt namn på Engldo. Skottld.

Al'bis, bergkedja v. Zürichsjön medtopp. Uetli. Albisbrunn, bad.

Al'boin, longobardernas kon., reg.561 i Pannonien, slog gepidkon.Kunimund, äktade hans dotterRosamunda, eröfr. 568 öf. Italien,mörd. 573 på anstift. af sinskymfade gemål.

Albōni, Marietta, sångerska, f. 1824Cesena, d. 94, oöfverträffadkontra-alt.

Albrekt, 1) A. af Mecklenburg,sv. kon., son af hert. A. I afMecklenb., f. omkr. 1340, reg. fr. 64,inbördes strider, besegr. o. afs.af Margareta i sl. v. Falköp. 89,fängslad till 95, d. i kloster 1412.— 2) A. I, ty. kon., son af Rud.af Habsb., f. 1250, reg. fr. 98kraftfullt, 1308 mörd. af sin brorsonJohan o. a. vid Brugg (Schweiz).— 3) A. II, ty. kon., son af hert.A. IV af Österr., f. 1397, reg. 1438,d. 39. — 4) A. Björnen, markgr.af Brandenb., s. af Otto d. rike,f. 1100, grund. Mrk Brandenb.,d. 70.

al'bum, lat., minnesbok, saml. afpoesi, fotografier m. m.

albu'men, lat., ägghvita.

albumīn, lat., ägghvita, erhållesaf hönsägg o. blod, använd. vidfärgerier, fotogr., sockerraffinering.-at, ägghviteämne. -uri, läk.,afföring af löst ägghv. ur blodet gmurinen.

Albuquerque, (-ker'ke), Affonso de,port. fälth., f. 1453, eröfr. från1509 Goa, Malabar, Ceylon,Ormus, afsatt, d. 15 Goa.

alkāde, acal'de, i Spanien titelpå förste styresmannen i städeroch byar.

Alcan'tara, sp. st. 3,224 inv.-orden, stift. 1156 i sp. kriget motmorerna, andl. riddarorden.

alcarrāza, sp., poröst lerkärl, hvarivatten länge håller sig friskt.

Alceste, se Alkeste.

Alcott, (ål-), Louisa May., amer. förf.,f. 1833, d. 88. Skr. öfvers. på sv.

Alcō'y, sp. st., 32,500 inv.

Alcy'one, hufvudstjärna i gruppenPlejaderna.

Aldan, bifl. t. h., till Lena, 1,867 km.

Aldebāran, stjärna af 1:a storlekeni stjärnbilden Oxen.

Aldegrever (-grefer), Heinrich, mål.o. kopparstickare, f. 1502 Soest(?), d. där 62. Dürers lärjunge.

aldehȳd, kem., C₂H₄O = 44,uppstår gm destillat. af tvåfaldt kroms.kali m. alkoh. o. förtunnadsvafvelsyra. Kokp. 21°, lösl. ivatten, alkoh. o. eter. Eg. v. 0,807.Använd till anilinfärg.,silfverspegel, frukt-eter.

Aldenhoven (-håfen), st. i Rhenprov.1,085 inv. Sl. 1⁄3 1793 o. 2⁄10 1794.

alderman, (å̄ld^örmenn), hosangelsachs. förman för skrå, numedlem af magistrat. i Engld o.N.-Amerika.

Alderney (å̄ldörni), engl. kanalö.8 kvkm. 2,000 inv.

Aldershot (å̄ldörschott), eng. st.30,974 inv. Truppläger.

aldīner, böcker, tryckta hos AldusManutius (se d. o.).

Aldobrandīniska bröllopet, antikfreskomåln. i Vatikanens bibliotek.

Aldridge (å̄ldridsch), Ira, fr. 1826skådesp. (neger), f. 1805 vidSenegal, d. 67 Lodz.

Aldrovan'di, Ulisses, it. zool., f.1522 Bologna, d. 1605. Skr.:Ornithologia (1599/03) m. m

ale (äl), eng. öl.

[ 19 ]ālea est jac'ta, lat., »tärningen ärkastad».

Alean'der, Hieron., lärd, f. 1480Treviso, d. 1542 som kardinal,Rom. Genomdref akten motLuther.

Alear'di, Aleardo, grefve, it. lyr.o. polit. skald, f. 1812 Verona,d. 78 där.

Alecsandri (aless-) Basil, rum.dram. o. lyr. Jassy, f. 1821Moldau, d. 90.

Alektō, »den aldrig rastande», se furier.

Aleman, Mateo, sp. rom.-förf., f. 1550Sevilla, d. 10 Mexico. Skr.:skälmroman. Guzman de Alfarache.

alemann'er, germ. folkförening,bildad af sveviska stammar,råkade i strid med Caracalla 211e. K., underk. af Klodvig 496.

Alembert (alangbǟr), Jean le Rondd', fr. matemat., encyklopedist,f. 1717 Paris, d. 83. Skr.:Dynamique.

Alemtejo (alängtēchu), port. prov.,24,400 kv.km. 416,105 inv.

Alençon (alangsång), fr. st. vidSarthe, 17,270 inv. Spetsindustri.

Alepp'o, Haleb, syr. st. vidMedelh. 127,149 inv.

alert', lat., vaksam, rask, hurtig.

Alēsia, g. geogr., hst. i GalliaLugdunensis, eröfr. af Cæsar.Lämningar vid byn Alise.

Alessan'dria, nordital. st. v.Tanaro o. Bormida. 71,298 inv.Grundl. 1168. Fördrag 16⁄6 1168.

Aless'i, Galeasso, it. arkit., f. 1500Perugia, d. där 72. M. Angeloslärjunge.

Aleuterna, till n. amer.territoriet Alaska hörande ögrupp fr.kap Alaska till Kamtschatka iBeringshaf. 140/150 öar, 37,840kv.km., 2,500 inv., upptäckt afBering 1728.

Alexand'er, 1) A. d. store (III),kon. af Makedonien, son tillFilip o. Olympias, f. 356 f. K. Pella,lärjunge af Aristoteles, segrade338 Kaironeia, reg. 336.Hellenernas öf.-befälh. mot perserna,förstörde Tebe 335, öfvergick t.Asien 334, segr. vid Granikos, 333vid Issos, eröfr. Syrien o. Egypt.332, grundade Alexandria, segr.331 Gaugamela, upplöste pers.riket, inträngde i Indien 327,måste, tvingad af sin här, vända om,d. 323 Babylon. Hans fältherrarstredo om hans rike o. deladedet. Hans tåg utbredde grek.kultur i v. Asien o. n. Afr. — 2) A.Sevērus, rom. kejs. 222, f. 208Syrien, utmärkt monark, besegr.pers. 231, mördad af uppror.soldat. 235 Mainz. — 3) A. III, påfve1159/81, motståndare till kejs.Fredr. I, förödmjukade honom o.Henr. II af England. — 4) A. VI,ovärdig påfve, fr. 1492, af sp.familjen Borgia, f. 1430 Valencia,sedeslös, girig, delade Nyavärlden mel. Span. o. Port., d. 1503af gift. — 5) A. I, kejs. af Ryssl.,Paul I:s son o. efterträd., f. 1777,reg. 1801, uppfostr. af Laharpe,befordr. högre kult., upphäfdelifegenskapen i Ö.-sjöprov., stred fr.1805 mot Napol., s. dock slöt fredmed honom Tilsit 07, eröfr.Finland 08, åter i ovänskap medNapol. o. förband sig 13 medPreuss. o. Österr., stift. af denhel. alliansen o. ifrare motliberalism., undertryckte alla friarörelser, d. 25 Taganrog. — 6) A.II, kejs. af Ryssl., s. till Nikol. I,f. 1818, reg. 55, upphäfdelifegenskap. i Ryssl. 61, reform afstatsförf.; sammansvärjning o. upprori Polen hämmade vidarereformer; A. undgick 3 attentat, mendukade under i d. 4:e 13⁄3 81 iPetersb. Gem. a) Maria af Hessen.b) Dolgorukij. — 7) A. III, d. för:ss., f. 45, reg. fr. 13⁄3 81, d. 94.Gem.: Dagmar af Danm. — 8)A. Karadjordjevitsch, furste afSerbien, f. 1806, vald 43, afsatt58. — 9) A. I, kon. af Serbien, f.1876, reg. fr. 89, 1900 förmäldm. änkan Draga Maschin;konungaparet mördades 1903.

Alexan'der af Hales (-hēls),Doctor irrefragabilis, tillämpade de [ 20 ]aristot. tankeformerna på dekristn. dogmerna, lärde fr. 1222som franciskan i Paris, d. 1245.Skr.: Summa universæ theologiæ.

Alexan'der Nev'sky, ry. storfurste,fr. 1247 i Novgorod, 52 iVladimir, f. 20, d. 63, förklarad helig,slog svenskarne vid Neva 40.

Alexander-sagan, dess hjälte A. d.store. Källa: Pseudo-Kallistenes(200 e. K.). Ofta poetiskt behandl.,af Lamprecht o. a. (Därafnamnet på versslaget alexandrin).

Alexandertåget, relieffris afThorvaldsen.

Alexandrette, Iskanderun, turk.st. i Syr. vid A.-viken, 1,500 inv.Grund. 333 f. K.

Alexandrīa, egypt. st. vid Medelh.Grund. 332 f. K. af Alex. d. store,ford. 1 miljon inv., nu 319,766,hvaraf 50,000 europ.; hamn,fyrtorn (Faros). Mahmudiekanalen.Export: bomull, skidfrukt, lin,hampa, indigo, socker, gummi,opium, ull, droger. Import:siden, kläder, läder. 640 intogs A.af Amru. Besatt af fransm.1778/01. 1882 bombard. af engelsm.,lagdt i aska af egypt.

alexandrīn, jamb. vers m. 6fötter, cesur i midten, vanl. parvismanl. el. kvinnl. med slutrim.

alexandrinska bibelöfversättningen,se Septuaginta.

alexandrinska biblioteket, d.berömdaste boksaml. i forntiden,grundl. af Ptolemaios Filadelfos,700,000 bd, förstördt af kristnaund. ärkebisk. Theophil 391.

alexandrinska skolan, blomstradeis. i 3:e årh., befattade sig is. medden gr. litteraturen, sökte gifvakrist.-dom. en vetenskapl. grundval.

alexandrinska tidsåldern, tiden förden gr. litteraturens blomstr. iOrienten (efter Alex. d. st.), is. iAlexandria (Egypten) und. Ptolemaierna323/30 f. K., hade sin efterblomstr.ända tills Egypten eröfrades afaraberna 30 f.K. till 640 e. K.Skaldekonst. und. A. t. är korrekt, menutan poesi, betydande matematik,astron., kritik, dialektik. Betyd.:Arkimedes, Eratostenes,Aristofanes fr. Byzantion, Zoilos. I filos.härskade neoplatonismen.

Alexandrōpol, ry. st. iTranskaukasien, 32,018 inv.

Alexan'drovsk, 1) rysk fästn. vidDnjepr., 24,196 inv., 2) hamnst.Öst-Sibirien, vid Kolabukten,grundl. 1895. Zool. station.

Alexēl, 1) A. Mikajlovitsch, ry.tsar, f. 1629, reg. 45, utvidgaderiket i väster o. fullbordadeSibiriens eröfr., d. 76, fader tillPeter d. st. — 2) A. Petrovitsch,son till Peter d. st., f. 1690 Moskva,motarbetade sin fars reformer,flydde, hemlockades o. dog. 1718i fängelse.

Alex'ios I Komnēnos, byzant. kejs.,f. 1048 Konstantinopel, stred motseldschukerna, kom i konflikt medkorsfararne, d. 18.

alfa (A, α), 1:a bokst. i gr. alfab.;bildl., början.

alfabet, saml. af ett språksbokstäfver; namnet af alfa o. beta,första gr. bokst. Öfver 400 a.

Alf Alreksson, kon. af Yngl.-ätten.

Alfeios (-fej'-), g. geogr., Alfeo,största pelopon. fl., mynnar ut iJon. haf. Sträckvis underjordisk.

alfer, fornnord. myt., ett slagsgoda naturväsen.

Alfiēri, Vittorio, grefve, it.dramat., f. 1749 Asti, d. 1803 Florens.Arb. 5/15, 22 bd.

Alfons, 1) A. I (Affonso), förstekon. af Portugal, fr. 1139, son afHenrik af Burgund, f. 1110,besegrade morerna 39 vid Ourique,fastställde riksförfattn. i Lamego43, d. 85. — 2) A. V. afrikanen,kon. af Portugal 1438/81, eröfr.Tanger o. Kastilien, men afstodfrån det sistnämda. — 3) A. X,d. vice, kon. af Kastilien, f. 1226,reg. fr. 52, 57 vald till tysk kon.,82 fördrifven af sin son Sancho,d. 84 Sevilla. Verkade förlagstift. o. astron. (Alfons. tabellerna),— 4) A. XII (Alfonso), kon. afSpanien fr. 1874, son till Isabella [ 21 ]II, f. 57, d. 85. Gjorde slut påCarlistuppr. 76. — 5) A. XIII,kon. af Spanien, d. förres son,f. efter faderns död 86, myndigsed. 02.

Alfred d. store, kon. af England,son till Ethelwolf, f. 849,förenade hela England, besegradesförst af danskarne, men slog demsedan i grund 893, inrättadeskolor, d. 901.

alfūrer, holl. namn på inv. påCelebes o. Molukkerna. ÄfvenHarafora.

Algar'di, Aless., bildh., f. 1602Bologna, d. 54.

Algar've, (Algarbien), port.provins, 4,858 kv.km., 255,191 inv.Fordom själfst. kon.-rike, hst.Faro.

Algau, bai. landsdel mellan Rheno. Lech. A.-alperna, v. delen afTyrolalp.

al'gebra, mat., läran ombokstafsräkn. samt om ekvationer o. deallm. matem. funktionerna.

Algecīras, hamnst. i sp. prov.Cadiz, vid Gibraltarviken, 12,778inv. Sjöslag 6⁄7 och 12⁄7 1801.

Algēnib, klaraste stjärnan iPerseus.

alger, Algæ, växtsläkte afkryptogamerna, en- l. flercelliga,mikroskopiskt små l. mycket stora,klorofyllhalt., vanligast i vattenförekommande växter, klot-,fjäder-, blad-, busk- l. trädformiga,ej parasitiska. Fortplantn. gmcelldeln.

Algeriet, (-scher-), fr. prov., N.Afrika, vid Medelh., 890,000 kv. km.,4,801,475 inv., 162,000 främlingar.Prod.: järn, koppar, bly, zink,silfver, vin, oliver, kastanjer, silke,säd, ull, boskap, tobak, kork,hudar, grönsaker. 3 departem.:Algier, Oran, Constantine. Hst.Algier. St.: Tlemsen, Oran,Constantine, Blidah. Berg: LillaAtlas, Aurês. Fl.: Vad el Kebir.Buberak, Tafna, Seybouse, Mafrag.I norr slätten Metidschah, mycketfruktbar. — A. rom. prov. med33 städer. Infall af vandalerna,arab. grundl. små riken. 1520turk. korsartåg. 1708 A. oberoendeaf Turkiet. Dejer härskare.Soldatrepubl. Strid m. europ. stater.1830 eröfr. af Frankr. efter segernöfver Abd el- Kader (se d. o.).

Algier (-schīr), Alger, Algerietshst., vid Medelh., 97,400 inv.Citadell, klim. kurort, grundl. 935.

Algōa-bay (-bǟ), hafsvik vidKaplandets s. ö.-kust.

Algōl, föränderl. stjärna i Perseus.

algon'kin, n. amer. indianstammar;numera de flesta utdöda.

alguacīl, sp., rättstjänare.

Alham'bra, ford. morernaskalifborg (nu citadell) vid Granada.Uppbyggdt 1213/1338. Deskönaste minnesmärken af arab.byggnadsk. i Europa.

alhidād, arab., fys., rörlig del påvinkelinstrument.

Ali, pascha af Janina, f. 1741 iAlbanien, 87 pascha af Trikala,03 öfverståth. i Albanien. Mörd. 22.

ālias, lat., annars, eljest.

a'libi, lat., bevisa sitt a., styrka,att en anklagad vid brottetsbegående varit annanstädes (alibi).

Alican'te, sp. st. vid Medelh., 50,142inv. Vin.

Alighiēri, se Dante.

alikvōt, lat., tal, s. utan rest delarett annat tal. Mots. alikvant.-toner, bitoner, s. höras jämtegrundtonen, när denna anslås.

Alin, Osk., f. 1846, d. 1900,universitetslärare, hist. förf., politiker.Särskildt känd som grundläggareaf den s. k. »Alinska skolan».

a līnea, lat., i tryck o. skrift nyrad, afdeln.

Alingsås, st. i Älfsborgs län vidMjörn, 4,684 (08) inv., grundl.1611. 1:a sv. fabriker anlagdahär af J. Alströmer.

alizarīn, (C₁₄ H₈ O₄ = 240),färgämne af krapproten, framst.artific. ur stenkolstjärans antracen.Användes till rödfärgning.

alka, Alca, arktisk sjöfågel afgumpfotingarna.

Alkaios, (-aj'-) gr. lyriker, omkr. [ 22 ]610 f. K., Horatius’ förebild(alkaisk vers).

alkal|ier, oxider o. oxidhydratertill kalium, natrium, ammonium,kalcium, barium, strontium,magnesium. -oider, växtbaser,kväfvehalt. ämnen.

Alkāmenes, bildh., omkr. 450/400f. K., Feidias’ lärjunge.Gudabilder. Af hans verk intet kvar.

alkemī, 1) till 17:e årh. = kemi2) konsten att förvandla oädlametaller till ädla. Denna konsterhöll sitt namn af araberna, somlärde den af alexandrinskagreker. Dess grundläggare enl.sägen Hermes Trismegistos (1900 [?]f. K.). Lära: alla metaller ärosmnsatta af 2 ämnen:kvicksilfver o. svafvel; de oädlametallerna blott sjukl. tillstånd hos deädla, s. upphäfves gm »de visessten». Den sistnämnda skulle ocktillförsäkra dess ägare (adepter)evigt lif.

Alkes'tis, (lat. Alceste) gr. myt.,Pelias’ dotter, Admetos’ gemål,gick i döden för att rädda denne.

Alkibi'ades, gr. fälth. o. statsm.,f. 450 f. K. i Athen, själfull, menutsväfv. och ärelyst., anstiftade415 tåget mot Sicilien, måste flymed anledn. af Hermesprocessen,arbetade i Sparta emot, hosperserna för Athen, 411 återkallad,segrade 410 Kyzikos, 407 ånyolandsförvist, 404 mördad i Frygien.

alkmaionīderna, athen. familj,förvisades 612 f. K. för mordet påKylons anhäng., men bidrogo tillpisistratidernas störtande 510.

Alkmān, gr. lyr. omkr. 672 f. K.

Alkmēne, gr. myt., gemål tillAmfitryon o. Herakles moder.

al'kohol, arab., C₂ H₅ OH = 46,erh. gm sockerhalt. ämnens jäsn.Färglös vätska, brinner medblek-blå låga o. är hygroskopisk. Eg.vikt 0,8002, kokp. 78°. Lösl. ivatten o. eter. Användn. s.lösn.-medel, till drycker, i d. kem.industr.

alkoholism, läk., sjukl. tillst. gmkroniskt missbruk af alkohol, vanl.framkallad gm brännvin. Yttrarsig i kron. magkatarr,lefverförstoring l. -förkrympning,njurinflammation, fettvandl i hjärtat,förändr. i kärlväggarna is. ihjärnan, kroniskhjärnhinneinflammation. Därtill allm rubbn. imatsmältn.-org., sjuklighet o. ejsällan sinnessjukdom, hvilkenantingen uppträder akut, ss.delirium tremens, l. kroniskt.

alkorān, se koran.

alkōv, sp., till sängplats afsedd sidofördjupn. i ett rum.

Alkuīn, Karl d. stores lärde vän,f. 735 York, 82 kallad till Frankr.,grundl. skolor, 96 abbot i Tours,d. där 804.

alla brēve, it., tonk., ex. helanoter spelas s. halfva, halfva s.fjärdedelar o. s. v. (Beteckning 2⁄1).

Allāh, arab., muhammedanernasnamn på Gud.

Allahabād, ostind. st. vid Gangeso. Djamna, 172,032 inv., 1765 brit.

allé, fr., trädgång.

allegāt, lat., hand., bestyrkandebilaga till en räkenskapspost.

Alleghany-bergen (älligänn'i-) l.Appalacherna, i ö. del. af Förent.stat. 2,200 km. l., 200 till 300 km.br., 2,000 m. h., järnmalm,serpentin, zinkmalm, guld, kopparmalm,kol, petroleum. Högsta topp: BlackDome 2,044 m.

allegorī, gr., framställn. af ettföremål genom ett annat liknande.

allegrett'o, it-, tonk., täml. lifligt.

Allēgri, 1) Greg., andl. komp.,f. 1580 Rom, d. där 1652 s.kapellsångare. Miserere. — 2) Ant.,se Corregio.

allēgro, it., tonk., lifligt; a. assai,mycket hastigt; a. ma non troppo,icke allt för fort; a. vivace(-'tje) ytterst lifligt.

allemande (-mangd), fr., tonk.,hufvuddel i en »suite» i 4⁄4 takt;runddans i 2⁄4 o. 3⁄4 t.

Allen, 1) K. Ferd., hist. förf., f.1811, Köpenh., d. där 71. Skrift i [ 23 ]dansk o. nord. historia. — 2)Grant, eng. naturf., f. 1848 iCanada, d. 99 i Surrey; ifrigdarwinist.

All'er, bifl. t. v. till Weser, 162 km.Mynning vid Verden.

allez, (allē) fr., gån! bort!

Alliance israélite universelle(alliangs’ israelīt yniversäll’),internat. förening till främj. afjudarnes intressen, stiftad 1860 Paris.

allians (-angs'), fr., förening; förbdmell. stater för polit ändamålDefensiv a., förbd till försvar,offensiv a., förbd till angrepp.

Alliēr (-ē), fr. depart. o. flod.

alliēra sig med, ingå förbund med.

alligationsräkning, mat.,blandningsräkning.

alligātor, se krokodil.

alliteration, lat., bokstafsrim,upprepande af likljud. konson. i börj.af ord och stafvelser. Äldstafornnord. rimform (Ex. Sitter ihögen högättad höfding).

allo° = allegro.

allōbroger, kelt. bergfolk i Gallien,underkuf. af Q. Fab. Max. 121 f. K.

allōd, fri ärftl. egendom, -ialjord,odaljord.

allongeperuk (allångsch'-), p. medlångt nedhängande lockar.

allons (-lån^g') fr., låtom oss gå!framåt! välan!

allo|patī, gr., den vanl. läkekonsten(enl. Hahnemann) i motsats tillhomöopati. -tropī, gr.,egendoml. hos vissa kroppar attuppträda med olika egensk., t. ex.kol ss. vanl. kol, grafit o. diamant.

allra heligaste, innersta rummet idet jud. templet, s. blottöfversteprästen en gång om åretbeträdde på den storaförsoningsdagen.

all right (ål rajt), eng., välan, rättså, godt.

Allshärjarting, allm. ting i Sverigeunder forntiden.

Allston (ålstn), Washington, amerik.mål. o. skald, f. 1779 vidGeorgetown, d. 43 Cambridge (Amer.)

allu|dera, lat., syfta på. -sion,hänsyftning.

allūvium, yngsta geolog. period.,hafs- o. sötvattensbildn. und. hist.tid, t. ex. torfmossar, korallöar.

alm, Ulmus L., Ulmaceæ, flera arter.Lämnar bränsle o. virke, bast.

Alma, fl. på Krim. Slag 20—21⁄91854.

Almadēn, sp. st. 7,413 inv. Kvicksilfver.

Almagest', astron. arb. afPtolemaios (2:a årh.) i Alexandria.

Almāgro, Diego d’, funnen s. barnvid st. A. i Span. 1475, deltog iPerus eröfr. m. Pizarro, s. dock,sedan A. eröfr. Chile 36, efterutbruten fiendskap lät fängsla o.strypa A. 38.

alma māter, lat., »hulda moder»,hedersnamn för universitet.

Almanach de Gotha (almanā d^ögå̄ta) fr., en 1763 grundad, i Gothautg. kalender.

al'manack, astron. kalender öfverårets dagar, veckor o. månadervanl. i förening med upplysn. afprakt. o. underhåll. innehåll. 1:asv. a. 1540 Uppsala.

Alman'sa, sp. st., 10,112 inv. Sl. 1707.

al mar'co, it., efter vikt; köpamynt a. m. = efter derasmetallvärde.

Almare-Stäke, säteri i Uppsala l.,ford. befäst slott o. ärkebisk:ssäte, raseradt 1517.

Alma-Tad'ema, Sir Laurens, mål.,London, f. 1836 Dronrijp,Friesland, Framställn. ur klassiskalifvet. Hustru: Laura, genremål.

Almēida, port. stad, 1,900 inv.

Almēida, don Franc. de, port. fälth.,1505 1:e vicekon. i Ostind., eröfr.Malakka, stupade 10 i Afrika.Hans son Lourenço upptäckteMalediverna o. Madagaskar, d. 1507i sjösl. mot egyptierna.

Almēida-Garett', João Baptista,port. skald o. polit., f. 1799, d. 45Lissabon. Saml. arb. 54/71, 23 bd.

Almén, Aug. Teod., vetenskapsman,f. 1833, general-dir. imedicinalstyr. 83/98, d. 03. Skr.: Hur börett dricksvattens godhet bedömas?m. m.

Almerīa, sp. st. v. Medelh. 47,326inv., mineralkällor.

[ 24 ]Almlöf, 1) Nils Vilh., skådesp., f.Sthm 1799, d. 75. — Hans son 2)Karl And. Knut, skådesp., f.Sthm 29, d. 99 vid Gripsholm. —Dennes hustru 3) Hedv. Krist.Elisab. (f. Deland), skådesp., f.Örebro 31, d. 82.

Almon'te, Juan, mexik. general, f.1804, gynnade fransmännensinblandn. i hans lands angelägenh.,af Maximilian utn. tillriksföreståndare, d. 69 Paris.

almoravīder, mor. sekt., fanatici,härskade i Marokko, s. degrundlade 1070, eröfr. Span. 86 till stordel, dukade dock under för deännu mer fanat. almohaderna,s. fördrefvos ur Span. af de kristne1212.

Almquist, 1) Karl Jon. Ludv.,förf., f. 1793 Sthm, rektor där,flydde 51 misstänkt förmordförsök till N. Amer., bodde sedanund. namn Westermann iBremen, d. där 66. Skr. novellsaml.Törnrosens bok, därtill en mängdromaner, folkskr., skolböcker. —2) Gust. Fridolf, halfbror tillföreg., ämbetsman, f. 14, gen.-dir.i fångvårdsstyr. 67/85, d. 86.

almūd, sp. o. port. rymdmått förflytande varor. Innehåller eftervätskans art 16/25,37 lit.

Alnarp, landtbr.-instit. i Malmöhus l.

aloë, artrikt växtsl. fr. S. Afr., Arab.,V. o. O. Ind., Liliaceæ, köttigaväxt., prydnadsv. Afförande medel.

aloīderna, Otos o. Efialtes,Poseidons jättelika söner.

alopecī, gr., hårförlust på grundaf svampbildn.

Alp (Schwäbische, Rauhe A.), berg iTyskl. mel. Donau o. Neckar.Högsta topp Oberhohenberg, 1,030 m.

alpāka, s.-amer. lamadjur, af hvarsull a.-tyg tillverkas.

al pāri, it., af lika myntvärde, kurs.

Alpenglühen, ty., rödt sken påalpspetsarna eft. solnedgången.

Alperna, d. högsta o. vidsträcktastebergsystem i Europa, 176,000kv.-km. yta. 3 del.: V.-, M.- o. Ö. A.Kedjor: Hafs., kottiska, grajiska,penninska, lepontiska, rætiskao. tyrol., noriska, karniska,juliska l. Karst. Toppar: M. Viso3,836 m., Arsines 4,103 m., M.Cenis 2,069 m., M. Blanc 4,812 m.,Matterhorn 4,482 m., M. Rosa4,638 m., Finsteraarhorn 4,275 m.,Jungfrau 4,167 m., Bernina 4.050m., Gr. Glockner 3,974 m.,Ortles 3,905 m. Pass (däraf 7järnbanor o. 18 farbara vägar): deGenèvre, Mont Cenis, Lilla S:tBernhard, S.t Gotth., St. S:tBernhard, Simplon, Splügen, Brenner,Semmering.

alpföreningar, fören., s. gjort tillsin uppgift att undersöka a. itopogr. o. fys.-geogr. hänseende.

Alrek, kon. af Yngl.-ätten, samkon.med Erik.

alrūner, visa kvinnor hos de gamlagermanerna.

Als, preus. ö i Östersjön, 312kv.-km., 25,000 inv., slag 29⁄6 1864.

al segno (-senn'jo), it., tonk., »tilltecknet», betyder, attmusiksatsen omtages till ett visst tecken.

Alsnö-stadgan, utfärd. af MagnusLadulås 1280, innehöll förbud motvåldgästn., stadfäste Birger Jarlsedsörelagar o. gaf skattefrihet åten hvar, s. åtoge sig russtjänst.

Alströmer, Jonas, f. 1685 iAlingsås, d. 1761, reste i Tyskl., Holld,Engld, Frankr., gjorde 1726 d.första sv. industriella anläggn. iAlingsås.

alt, contr’ alto, haute contre,tonk., djupare goss- o.fruntimmersröst (fr. g—tvåstrukn. e).

Altāi, berg i Hög-Asien, 1,447 km.l. Utbredn.: 429,200 kv.km.Sajanska kedjan, Tangnu. Högstatopp: Munku Sardik 3,473 m.Guld, silfver, bly, zink, järn,porfyr, jaspis, marmor.

altaiska språken o. folken i n.Asien o. Europa: härstamn. fr.Altai, 5 familjer: tungus., mongol.,turk., samojed., finska.

altān, it., af gallerverk omgifvenliten utbyggn. från ett hus.

altar, lat., ursprl. offerbord; i denkristna kyrkan nattvardsbord.

[ 25 ]Altdorf, se Altorf.

Altdorfer, Albr., mål., kopparst.,arkit., f. omkr. 1480 vidLandshut, d. 38 i Regensburg.

al tem'po, it., tonk., åter i takt.

Al'ten, del af n. Finnmarken omkr.A.-fjord. o. A.-älf.

Altenburg, hst. i Sachsen.-A. 37,110inv. Slott, gymnas., seminarium.

al'ter, lat., den andre; a. ego, andrajag, ställföreträdare; a:a pars,andra delen; motpartiet. -ation,förskräckelse, -era, förskräcka.-nativ, omväxlande, skiftande,turvis skeende; subst., val mel. tvåting. -natvinklar, mat., vinklarsom uppkomma vid en linjesskärn. med 2 andra linjer o. somligga på hvarsin sida om denskärande linjen, -nera, omväxla.

altesse (-täss'), fr., höghet (titel).

Althæa, malva, Malvaceæ, 2-år.växter m. blom. af olika färg, densvarta till färgn. af vin.

altin, ry. kopparmynt = 3 kopek= 9 öre.

Altmark, 1) fr. 1815 del af prov.Sachsen, 4,515 kv.km., 200,000 inv.— 2) Kyrkby nära Stuhm, 16⁄91629 stillest. mel. Sverige o. Polen.

Altmühl, bifl. till Donau t. v., iBaiern, 195 km.

Al'tona, st. i Schlesv.-Holstein vidElbe nära Hamburg 173,000 inv.1713 brändt af Stenbock.

Altorf, Altdorf, hufvudort i Uri,3,147 inv. Tell.

Altranstädt, by i prov. Sachsen,774 inv. Fred 14⁄9 1706.

alumināt, förening af lerjord m baser.

alumīnium, kem., Al = 27,5,metallen i alun, hvit som silfver,eg. v. 2,56. Smältp. 600°, lösl.i syror o. kalilut, framställesfabriksmässigt. Tekniskt viktig.Användes till kokkärl, nycklar,instrument m. m.

alumn', lat., skyddsling.

alun, fören. af svafvelsyrad lerjordmed svafvels. kali, i st. f. hktäfven natrium, rubidium, bariumo. ammonium, o. i st. f. lerjordjärn, mangan o. krom kunna ingå.Svafvelsyran kan ersättas afselen-, mangan- o. kromsyra.A.-salter äro alltid isomorfa; nyttjastill garfning, rening (vatten),limning (papper), betning (tyger).-jord, med bitumen o. svafvelkisblandad lera, till a.-beredn.-skiffer, kol- o. svafvelkishalt.lerskiffer. -sten, fören. af svafvelsyradtkali o. svafvels. lerjord; afvulkaniskt ursprung. Till a.-beredn.

Alunn'o, eg. Niccolo di Libratore,mål. af umbr. skolan, f. omkr.1430, d. 1502 Foligno.

Alūta, bifl. till Donau t. v., 556 km.

Alvastra, ford. kloster i Östergötl.nära Omberg, nu ruiner.

alveōl, lat., hålighet, t. ex. den,hvari tanden sitter.

Am, kem. tecken för ammonium(NH₄).

A. M., förk för artium magister,anno mundi, ante meridiem.

Amadēo, Giov. Ant., bildh. o.arkitekt, f. 1447 vid Pavia, d. 22Milano. Grafvård öfver Colleonisdotter Medea.

Amadēus, 1) A. VIII, hert. afSavojen 1410, f. 1383, abdik. 1434,eremit, 39 gm koncil. i Baselmotpåfve ss. Felix V, abdik. 49, d.51 Genève. — 2) A. Ferd. Maria,hert. af Aosta, kon. ViktorEmanuel II:s 2:e son, f. 1845, gift 67m. Maria af Cisterna (d. 76), 70/73kon. af Spanien, abdik. o.återvände till Italien, d. 90.

A'madis-romaner, sp.medeltidsrom. (benämnda efter A. de Gaula),s. författades 1370 af Vasco deLobéira fr. Oporto på port. spr.En sp. bearbetn. af A. utgafGarcia Ordonez de Montalvo i slutetaf 15:e årh. Otaliga gngr bearb.,öfvers., fortsatt. Afslutad gmGilbert Saunier Duverdiers samling.

Amāger, dan. ö i Öresund midtemot Köpenh. 19,728 inv.

Amalasun'ta, ö.-goternas drottning,Teodorik d. stores dotter, fr. 526reg. för sin son Atalarik, 534mördad af sin gemål Teodahad.

amalekīter, gammalt arab. folk iöknen s. v. om Döda hafvet.

[ 26 ]amāler, goternas förnämstafurstesläkt.

Amal'fi, it. st. vid Salernoviken. 6,681 inv.

amalgām, gr., kvicksilfv.-legering.-ering, metalls blandn. medkvicksilfver.

Amalia, 1) Anna, hertigin. af S.Weimar, dotter till Karl afBraunschweig, f. 1739, 58 änka efterhert. Ernst Aug, förmyndare försin son Karl Aug., d. 07. — 2)Marie A. Fredr. Aug., hertigin.af Sachsen, f. 1817, d. 70Pillnitz. Skr.: dramer und. pseud.A. Heiter.

Amalteia, (-tej'-) gr. myt., nymf,s. uppfödde Zeus med mjölk afen get.

amant (an^g'), fr., älskare.

amanuens', lat., medhjälpare.

Amarant'-orden, en sällskapsordeni Sthm m. fl. städer (stift. 1760).

Amarapūra, ford. hst. i kon.-riketBirma. 7,000 inv. Nu förfallen.

Amāsis (Amosis), 1) A. I, 1684/59f. K. — 2) A. II, kon. af Egypten570/26 f. K., gynnade hellenerna,vän till Polykrates på Samos.

amasōner, gr. myt., krigiskakvinnor vid Svarta hafvet, i Skytieno. Afrika, enl. sägen med vänstrabröstet bortbrändt.

Amasōnfloden, Rio dasAmazonas, Marañon, fl. i S.-Amerika,uppr. på Anderna, utfaller iAtlant. hafvet, 5,500 km. Område7,160,000 kv.km. Bifl. t. h.:Ucayali, Purus, Madeira, Tapajos,Xingu, Tocantins; t. v.: Japura,Rio Negro. A. upptäckt 1499.

Amāti, cremonensiskviolfabrikant-familj fr. 1560; is. berömdNiccolò, d. 1684.

amatȫr, fr., konstälskare.

amaurōs, gr., läk., svart starr.

ambāges, lat., omsvep.

ambarvālier, gammalrom. fest tillCeres’ ära.

ambassād, fr., diplom. beskickn.af högsta rang. -ör, dipl. sändeb.af högsta rang.

ambiti|on, lat., ärelystnad,hederskänsla, -ös, ärelysten.

amblyopī, gr., läk., svagsynthet.

Amboīna, nederl. ö blandMolukkerna, 997 kv.km., 35,000 inv. Hst.A. 9,000 inv. Kryddor.

ambra, grå a., konkrement itarmarna på den sjukaspermacetihvalen; afsöndringarna flytande påhafvet. Parfym.

Ambrak'ia, g. geogr., hst. i Epeiros.Nu st. Arta.

ambrōsia, gr., gudaspis.

ambrosianska biblioteket, grundl.1602 i Milano af ärkebisk.Federico Borromeo, 90,000 bd,15,000 handskrifter.

Ambrōsius, den helige, kyrkofader,f. 340 Trier, 374 bisk. i Milano,d. 397, Bannlyste Theodosius förgrymhet. A. uppgifves falskligenss. förf. till Ambrosianskalofsången (Te Deum laudamus).

ambulans', lat., rörl. fältlasarett.

ambulatōrisk, lat., kringvandrande.

Amelungar, se Amaler.

amen, hebr., visserligen;slutformel för böner.

amendemang', fr., eg. förbättring,ändring i ett förslag.

Amenēmha III, kon. i Egypten2221/2179 f. K., på gr. kalladMoiris, lät gräfva en sjö meddetta namn.

american bar, (amerr'ikan-) eng.,finare utskänkningslokal, därutskänkn. sker vid disken.

Amerīgo Vespucci (-putt'ji), geogr.,f. 1451 Florens, företog fr. 99sjöfärder till Amerika, s. i följd afhans utförl. berättelser påföranstaltande af bokhandl. MartinWaltzemüller fr. S:t Diéuppkallades efter honom; d. 1512Sevilla.

Amērika, »nya världen», benämndeft. Amerigo Vespucci, 38,334,100kv.km., 123,4 mill. inv. 3 delar:N.-, Central-, S.-A. Berg: RockyMountains, Sierra Nevada,Alleghany, Sierra Madre, Anderna,brasil. bergen. Toppar:Schönwetter, Elias, Hooker, Brown,Fremont, Shasta, Whitney, BlackDome, Orizaba, Colima,Popocatepetl, Antisana, Chimborazo,Cotopaxi, Illampu, Aconcagua, [ 27 ]Villarica, Itacolumi. Floder:Mackenzie, St. Lawrence, Hudson,Delaware, Mississippi, Rio grande,Colorado, Columbia, Magdalena,Orinoco, Amazonas, RioColorado, La Plata. Sjöar: St. björn-,St. slaf-, Athapasca, Wollaston,Winnipeg, Manitoba, Öfre,Michigan, Huron, Erie, Ontario,Champlain, Stora salt-, Nicaragua,Titicaca. Öar: N.-Foundld,Anticosti, Cap Breton, Bahama,Antillerna, Bermudas, Falkld, Eldsld,Aleuterna, drottn. Charlotte,Vancouver, Galapagos, Chincas, Grönld,Baffinsld, Southampton, Bathurst,Melville, Banks, Prins Albert,Prins Wales, kon. Williamsld.Stater: Unionen, Mexico,Guatemala, Honduras, S. Salvador,Nicaragua, Costarica, Haiti, SanDomingo, Nya Granada,Venezuela, Brasil, Uruguay, Paraguay,Argentina, Chile, Bolivia, Peru,Ecuador. Befolkn.: eskimåer,indian., europ., negrer, mestis.,mulatt., zambos, indier, japan.,kines. Flora: bomull, sockerrör,tobak, agave, kaktus, palm,koträdet, kakao, kampeschträdet,febergummiträdet. Fauna: säl,pälsdjur, hval, ren, isbjörn,myskdjur, lämmel, buffel, piggsvin,bäfver, tvättbjörn, pungdjur,puma, bälta, boaorm, apa, tapir,lama, struts, kondor, kolibri.Upptäcktshist. o. expedit.:982 Grönland af Erik Röde. 12⁄101492 uppt. Colombo Guanahani,senare Cuba, Haiti, Dominica,Marie Galante, Guadeloupe,Antigua, Puertorico. 1497 uppt.Caboto N.-Foundld, Labrador, 1498Colombo vid Orinoco. 1500Cabral i Brasil. 1519 Cortez i Mexico.1520 Magelhães i det efter honomuppkallade sundet. 1526 Pizarroi Peru. 1533 Cartier i Canada,Almagro i Chile. 1585 Davis påGrönld. 1611 Baffins i B.-bay,1799/1803 Humboldt i S.-Am., 45Franklins sista resa.Nordpolsexpedit. af Rae, M’Clure, Kane,M'Clintock, Hall. 65/66 Agassizvid Amazonas. 71/72 Wheeler iNevada o. Arizona. 68/76 Reissi S. Am. 78/80 sistaFranklinuppsökandet under Schwatka.81/82 bröderna Krause i Alaska.84 Töppen i S. Am.Hesse-Wartegg i N. Am. (Se de särsk.delarna af A.).

Amersfoort, holl. st., 19,089 inv.

a meta, it., till hälften, förgemensam räkn.

ametist', gr. min., violblå kvarts.

ameublement (amöblman^g'), fr.,möbler.

amfibier, gr., zo., kallblodigaryggradsdjur m. fullst.blodomlopp, andas som ungar m. gälar,därefter m. lungor, lefvaomväxlande i vatten o. på land samtutveckla sig gm förvandl.Ordningar: Stjärtlösa a., Amera,Stjärt-a., Urodela, Mask-a.,Gymnophiona.

amfi'brakys, gr., 3-stafvig versfot _︶ — _︶.

amfiktyōniska förbundet, förbundmellan flera stammar i fornaGrekld till vård om gemensamhelgedom o. till polit. förhandl.mellan bundsförvanter. Mestbetydande det i Delfoi.

amfi'macer, gr., 3-stafvig versfot — _︶ —.

Amfīon, gr. myt., sångare, Niobesmake.

Amfip'olis, g. geogr., st. iMakedonien, slag 422 f. K.

Amfiss'a, g. geogr., st. i Lokris.

amfiteāter, hos romarne enbyggnad för fäktarspel o. djurstrider,oval l. rund; nu en medstigande bänkrader försedd del afteatersalongen.

Amfitrīte, gr. myt., Poseidons maka.

Amfitryon, gr. myt., kon. i Tiryns;af Plautus, Molière, Kleistframställd som typen för en bedragenäkta man.

am'fora, antikt urnformigt lerkrus.Äfven våtvarumått.

Amhāra, mellersta delen afAbessinien.

amī, fr., vän; äfv. namn på ettslags ytterhalsduk.

Amīci (-tji), Giov. Batt., astron., f.1784, d. 63 s. dir. vid observat.i Florens. Förbättr. opt. instr.

[ 28 ]Amiens (-än^g'), fr. st. i Picardievid Somme, 90,758 inv. Fred27⁄3 1802. Slag 27⁄11 70.

Aminoff, Joh. Fredr., politiker, f.1756 Finld, gunstl. hos Gust. III,för deltag. i Armfelts smnsvärjn.(93) lifdömd, benådad, grefve 19,d. 42.

amirāl, arab., högsta milit.sjömansvärdigh., chef för flottan.

Ammanāti, Bart., bildh. o. arkit.,f. 1511 Florens, d. 92 där.

Amm'on, Amon, egyptiernasJupiter, afbildad med vädurshorn.

ammonīacum, farm., gummiharts,asiat., Umbelliferæ. Till läkem.o. porslinskitt.

ammōniak, kem., NH₃ = 17.Beredes gm upphettn. afammoniumsalter m. kalk l. alkalier.Färglös gas m. högst stinkandelukt o. starkt alkalisk. Vid 7atmosf. tryck o. —40° blir a.flytande. Lösn. af a. i vatten(kaustik a.) har vidsträcktanvändn. i tekniken o. farmacien.

ammonīter, ammonshorn, utdödfam. af cefalopoder.

ammōnium, kem., NH₄, ej kändt ifritt tillst., positiva radikalen iammoniaksalter.

ammonshorn, se ammoniter.

ammunition, lat., krigsförnödenheter.

amnesī, gr., minnesslöhet.

amnestī, gr., allm. benådn. förstatsförbrytelser.

a moll, tonk., tonart, s. har a tillgrundton o. är utan förtecken.

Amōmum L., Zingiberaceæ. Af A.granum paradisi Afzel., kustenaf N. Guinea, erh. kryddanparadisfrön.

amontillado (-tiljādo), sp., ett slagssherryvin.

Āmor, Eros, son till Mars o.Venus, kärleksguden, -in, litenkärleksgud.

amorf, gr., kem., formlöst tillst.hos en kropp i mots. tillkristallinisk.

amorōso, it., tonk., innerligt; somsubst. älskare.

amortēring, dödande af en skuldgm afbetalningar efter fastställdplan. Mest om statslån.

Āmos, hebr. profet, 8:e årh. f. K.

amour (-mûr), fr., kärlek,kärlekshandel.

Amoy, kin. st. på en liten ö i Kin.hafvet, 113,800 inv.

ampel, lat., stor, präktighänglampa, hängfat; adj. vidlyftig,präktig.

Ampère (angpǟr), 1) André Mar.,prof. i fys. o. matem., f. 1775Lyon, d. 36 Marseille. Utveckl.d. elektrodynamiska teorien. Skr.:Recueil d’observationsélectrodynamiques (22) m. m. — Hans son:2) Jean Jac. Ant., hist., f. 1800Lyon, d. 64 Pau. Skr.: Sur laformation de la langue franç. (41)m. m.

ampère-meter (-pǟr-), ammeteren galvanometer, s. angifverströmstyrkan i ampère-enheter.

amph-, se amf-.

ampull'a, kärl, hvari rom. katol.bisk. förvarar d. hel. oljan.

amputation, lat., operativtaflägsnande af en kroppsdel.

Amrit'sar, st. i indo-britt.Pandschab, 162,429 inv. Fästning.

Am'ru, Ben Abul, arab. fälth.,eröfr. Egypten 638/41, d. 663.

Amsterdam, holl. hst., 566,000 inv.,vid Amstels utlopp i Ij. Hamn,Rembrandt-staty, kgl. palats,museum, befästn., observat., botan.trädg., zo. trädg. Und. 13:e årh.A. ett fiskläge. Brann 1421.

amt, i Norge o. Danm., län.

Amudar'ja, Gihon, Oxus, fl. iTuran, rinner upp i Pamir,utfaller i Aralsjön, ford. i Kasp.haf., 2,500 km. l.

amulett', arab. skyddsmedel motsjukdom l. förtrolln.

Amūr, Sakalin, asiat. fl., utfallervid Nikolajevsk i Okotska hafvet,4,478 km. l.

amusēra (-my-), fr., roa.

amusette (amysett'), fr., ford. ettslags lätt fältkanon.

amygdalīn, C₂₀ H₂₇ NO₁₁ + 3aq =511, förekommer ifruktkärnorna af många växter af fam.Drapaceæ o. Amygdalaceæ.Färglösa fjäll; sönderfaller med en [ 29 ]emulsion af bittermandel iblåsyra, bittermandelolja o. socker.

amȳkos, gr., se aseptin.

amyloīd, ägghvitartadt ämne,afsätter sig vid den s. k.a.-degenerationen i mjälte, lefver,njurar o. s. v.

anabaptist', gr., vederdöpare.

ana'basis, gr., »uppstigandet», titelpå en bok af Xenofon (de 10,000grekers tåg) o. på en af Arrianos(om Alex. d. st.).

Anadyomēne, gr. myt., denuppdykande, binamn på Afrodite.

anaf'ora, gr., upprepning af sammaord i början af flera påhvarandra följande satser.

anagram', gr., ett gm omsättn. afbokstäfverna (orden) i ett gifvetord (sats) erhållet nytt ord (sats)t. ex. Paris/sirap.

ana|kolūt, gr., afbrott i dengrammatiska konstruktionen, oftaafsiktl. -korēt, gr., eremit, enstöring.

Ana'kreon, gr. skald, kärleks- o.dryckessånger, f. Teos, d. efter495 f. K.

ana|kronism', gr., fel motkronologien, -krūsis, gr., upptakt.

analōg, gr., likartad, motsvarande-i, likhet, öfverensstämmelse.

analȳs, gr., 1) upplösn., sönderdeln.2) filos., A. l. analytisk metod,fr. erfarenh. utgående till de allm.lagarna uppstigande metod. Mots.syntes. 3) mat., räkn. med allm.storheter. 4) kem., utrönande afen kropps kvantitat. o. kvalitat.sammansättn. gm desssönderdelning. -lysātor, apparat förundersökn. af ljusets polarisation.-lȳtisk, gr., upplösande,sönderdelande; a. geometri, läran om2:dra gradens linjer o. ytor.

Anam, Annam, kon.-rike. BortreInd., 2 del.: Tongking, Kochinkina.135,000 kv.km., 6.1 mill. inv.Befolkn.: indokines. Religion:buddhism. Hst. Hué. Städ.:Hanoi, Sontai, Namdinj, Bacninj,Haifong, Fl.: Songka. Prod.: trä,bomull, elfenben, salt, ris, socker,peppar, silke. 1862 o. 67 d. sydl.del. af A. fransk. 83/84 oroligh.idet inre. Krig med Frankr. Sed.87 bildar A. med d. öfriga fr.besittn. generalguvern. fr.Indo-Kina. Kon. sed. 89 Than-thái.

Ananass'a, ananas, Bromeliaceæ,Brasil. o. O. Indien, medangenämt smakande frukt.

Ananīas, jud. öfverstepräst, ss.romarvänlig dödad af judarne 66 e. K.

anapest', gr., 3-staf. versfot _{︶ ︶} —.

anaplastīk, gr., i kirurg. konstenatt återge en kroppsdel dessnaturl. form.

anark|ī, gr., upplösn. af polit. o.social ordn. -ist, person, s. eftersträfvar denna upplösn.

anastal'tisk, gr., blodstillande.

anas'trofe, gr., omvändning; gramm.fig., omvändn. af den vanl.ordföljden.

anatēma, gr., bannlysning.

Anatōlien, se Mindre Asien.

anatomī, gr., sönderdelningskonst.Läran om organismens byggnad.Man skiljer mellan människo-a.,d. spec. o. system. a., s. behandl.de organ. systemen o. apparaterna,den topograf., s. afhandl. kirurg.fall, den jämförande a., s.sammanställer mskns o. djurens byggn.Särskild del af a. är histologien,läran om kroppens väfnader.

Anaxāgoras fr. Klazomene, filos:,500/428, Perikles’ lärare, lärde enkvalitat. atomistik, d. v. s. olikagrundämnen, s. gm det gudoml.förnuftet ordnades till kosmos.

Anaximan'der fr. Miletos, filos.,611/547, antog som grundämnedet obegränsade, hvaraf ett evigtkretslopp af världar uppstår.

anch-, se ank-.

anciennitēt, fr., ålder i tjänsten.

ancien régime (angsiän^g reschīm),fr., den gamla ordningen, beteckn.för fr. kon.-dömet före 1789.

Anckarström, Jakob Johan, GustafIII:s mördare, f. 1762,gardeskapten, halshuggen o. steglad 92.

Anckarsvärd, 1) Mikael, milit.,polit., f. 1742, d. 38. Adlad m.namnet A., förut Cosswa. [ 30 ]Reorganiserade flottan. — Hans s.2) Karl Henr., oppositionsledareund. Karl XIV Johan, utarbetadem. J. G. Richert förslag till nyriksd.-ordn., d. 65.

Ancōna, it. st. vid Adriat. haf.,56,835 inv., förd. fästn., citad.,61 it.

Ancre (angkr), baron af Lussigny,marskalk d’, urspr. Concino, fr.Florens, Maria af Medicis gunstl.,1614 minist., 17 störtad o. skjuten.

An'cus Mar'cius, myt, 4:e kon. iRom, 640/14 f. K.

Andalusien, sp. landskap, det forn.Vandalusia, fl. Guadalquivir. 87,571kv.km. 3,500,000 inv. Nu 8 prov.Mildt klimat. Vegetat. delvisafrikansk.

Andamānerna, eng. arkipel. i Bengal. viken.

andan'te, it., tonk., »gående», lagomlångsamt.

andantīno, it., tonk., någothastigare än andante.

Anderlōni, Pietro, kopparstickare,Milano, f. 1784 nära Brescia, d.49 nära Milano.

An'dermatt, by i Uri, 800 inv.,hospitie 1,440 m. öfver hafvet.

Anderna, se Kordillererna.

An'dersen, Hans Krist., dan. skald,f. 2⁄4 1805 Odense, fr. 33 mycketpå resor (Italien), bodde till sisti Köpenh., d. 6⁄8 75. Utmärkt s.romanförf.: Improvisatoren (35),O. T. (36), Kun en spillemand(37); men störst s. sagoförf.:Efventyr o. historier, öfvers. på enmängd främmande spr.

Anders Persson på Rankhyttan,se Persson.

Andersson, 1) Skinnar Per, seSkinnar Per A. — 2) Nils,mål., f. 1817, d. 65 Vaxholm. —3) Nils Joh., bot., f. 21, prof.vid Vet. akad., d. 78. Skr.:Lärobok i botanik (51/53) m. m. —4) Karl Joh. (Charles),afrikaresande, son till den eng.björnjäg. Lloyd, f. 27 Älfdalen, kom53 till Ngamisjön, upptäckteOkavango 59, d. 67 Ovambo. Skr.:Lake Ngami (55), Notes of travelin South Africa (75).

Anders Suneson, se Suneson.

andfåglar, Lamellirostres,simfågelordn.; honan vårdar vanligenensam ungarna. Man skiljermellan Brednäbbade l.Egentliga andfåglar, Anatidæ, ochSmalnäbbade andfåglar l.Skrakfåglar, Mergidæ. Till deförre höra gäss, svanar,sötvattensänder o. dykänder, till desenare skrakar.

andning, fysiol., process,hvarigenom vi insupa frisk luft ilungorna o. utstöta förskämddärifrån. A. förmedlas af ett särsk.nervcentrum o. sker därförrytmiskt. Nerverna verka påa:s-musklerna, af hka några utvidga,andra hoptrycka bröstkorgen. Viddess utvidgn. följa lungorna efteri följd af sin elasticitet; deutvidga sig sål. o. låta luftinströmma, denna kommer inutilungblåsorna i beröring med ådrorna,afger en del af sitt syre o.upptar kolsyra. A:s förlopp ärautomatiskt. A:s upphäfvandeorsakar död gm brist på syre o.öfvermått af giftigt verkande kolsyra.

Andorr'a, republ. i Spanien påsluttn. af Pyrenéerna. 452 kv.km.5,231 inv. Befolkn. af katalon.härkomst. Hst. A. 1,000 inv.

Andrassy (andraschi'), Jul., grefve,österr.-ung. statsmin., f. 1823,deltog i revol. 48, lifdömd 50,amnesti 60, österr.-ung. utr.-min. 71,tog afsked 79, d. 90.

Andrēæ, Abr. Angermannus, blefärkeb. vid Upps. möte 1593,fängslad af hert. Karl 99, d. 1608 s.fånge på Gripsholm.

Andrēæ, Jak., teol., f. 1528Waiblingen, d. 90 som univ. kansler,Tübingen. Medförf. till Formulaconcordiæ.

Andrēas II, kon. af Ung. fr. 1205,företog 17 ett följdrikt korståg.Utfärdade 22 »Gyllene bullan»,ett slags grundlag, d. 35.

andreas|kors, kors med snedtställda balkar, -orden, 1:a ryska ord.,stiftad af Peter d. st. 1698. 1 klass.

[ 31 ]Andrée (-drē), Salomon Aug.,ingenjör, luftseglare, f. 1854 iGrenna, försökte att medelstluftballong nå nordpolen och uppstegfrån Danskön d. 11⁄7 97; sedandess ej afhörd.

An'dro, ö i gr. arkipel., 405 kv.km.22,000 inv.

androgȳn, gr., tvekönad = hermafrodit.

Androm'ake, i troj. myten Hektorsmaka, efter Trojas förstöringPyrros’, hjältinna i en af Euripides’traged.

Andrōmeda, i gr. mytol. dottertill etiop. kon. Kefeus o.Kassiopeia, gm Perseus befriad fr. ettvidunder.

Ane, kon. af Yngl.-ätten.

anekdōt, gr., kvick liten historia.

anemī, gr., läk., blodbrist, t. ex.efter blödning o. af allt förvattenhalt. blod.

anemo|grāf, gr., app., s. själfupptecknar vindens riktn. o. styrka.-mēter, gr., instr. att mätavindens styrka.

Anemōne, bot., sippa,Ranunculaceæ; med d. giftiga A.-kamfernförgifta kamtschadalerna sina pilar.I Sverige förekommahvitsippan, A. nemorosa, gulsippan,A. ranunculoides, och blåsippan,A. hepatica.

aneroīd, se barometer.

anestesī, gr., läk., känslolöshet,frambragt gm anestet. medel(kväfoxidul, kloroform o. s. v.).

Anethum, bot., dill, Umbelliferæ.I Sverige odlas A. graveolens o.användes som krydda.

anevrysm', gr., sjukl. utvidgn. afen pulsåder, pulsådersvulst.

Angantyr, fornnord. kämpe, stredm. Hjalmar d. hugfulle.

Angāra, bifl. till Jenisej t. h., 2,848km. Genomflyter Baikalsjön.

angārier, lat., tjänst, s.handelsfartyg på befalln. måste lämna staten.

angelo|latrī, gr., ängladyrkan. -logi,änglalära.

angelsaxer, folk bestående afangler, saxer, jutar. 449 und.Hengist o. Horsa till England.Strider med brit. Grundl. 7kon.riken: Kent, Essex, East-Anglia,Wessex, Northumberland, Mercia,Sussex. 827 förenade Egbert afWessex de 7 rikena till ett. 1013eröfr. danskarne landet. 1041Edward III ang.-saxs. kon. Landeteröfradt af Vilhelm afNormandie gm slaget vid Hastings 1066.

angelsaxiska språket och lit.,a.-s. spr. en gren af d. lågtysk-germ.spr.-stammen. I 5:e årh.öfverfördt till England, omdanades det,blandadt m. roman. element, tillengelska. Lit. utgöres a) afallittererade dikter (Beovulf), legender(Kynevulf), lyr. o. didakt.produkter, b) af prosa (världsl. o. kyrkl.lagar, skr. af teol. inneh., bibelöfvers.)

an'gelus, kat. bön, s. läses 3 gånger dagl.

An'gelus Silēsius (Joh.Scheffler), andl. skald, f. 1624 Breslau, d.där 77. Förf. panteist.-mystiskaskrifter.

Angely (-schelī), Louis, dram., f.1787, d. 35 Berl. Förf. vådevillero. lustspel, hvaraf mångauppförda i Sverige.

Angered-Strandberg, Hilma Krist:aElisab., förf:a, f. 55, gift 88 medmål. H. Angered. Har skrifvitskisser fr. Amerika m. m.

Angers (angschē), fr. st. vid Maine,82,398 inv. Sl. 1793.

angīna, lat., läk., halsinflammation;a. pec'toris, våldsamma smärtori hjärttrakten; a. tonsillāris,halsfluss.

an'gler, folk af svev. stam.

Anglesea, Anglesey (ängl'si), brit.ö i Irland. sjön. 712 kv.km. 51,000inv. Hst. Beaumaris.

anglicismer, egendomligheter ieng. språket.

anglikanska kyrkan, se episkopalkyrkan.

angloamerikaner, amerikaner afeng. härkomst.

anglǟs, fr., en från Engld lånadkontradans.

Angōla, port. besittn. i N. Guinea.Inv. negrer.

Angōra, st. i Mindre Asien, 30,000inv. Sl. 1402. Getafvel.

[ 32 ]angora|get, getslag från stadenAngora i M. Asien. -katt, storväxtkatt m. lång svans.

Angostūra, st. i Venezuela vidOrinoco, 8,500 inv. Nu CiudadBolivar.

angosturabark, farm., barken afGali'pea officinalis, träd vidOrinoco, anv. till beredning afa.-bitter.

Angoulême (-lǟm), fr. st. vidCharente, 37,650 inv.

Angoulême (-lǟm), Louis Ant., hert.,Karl X:s af Frankr. son, f. 1775,förm. 99 med Ludvig XVI:sdotter (d. 51 Frohsdorf), förde 23trupperna till Spanien, d. 44 Görz.

Angra Pequēna, (-ke-), vik påAfrikas kust. Det kringligg.landet und. tyska rikets protektorat1884.

Angurvādel, Frithiofs svärd i »Frithiofs saga».

anhalt, ty., järnv., hållplats.

Anhalt, tyskt hertigd., 2,299 kv.km.,316,085 inv. Hst. Dessau.

anhydrīt, min., vattenfri gips;använd till skulpturarbeten.

Anicet-Bourgeois (anisē-burschåa),Aug., dram. förf., f. 1806 Paris,d. 71 Pau. 200 dram.

anilīn, C₆ H₅ NH₂, förekommer idestill. prod. af indigo ochstenkolstjära, erh. gm inverkan afsalpetersyra på benzol. Färglösvätska, kokp. 180°, eg. v. 1,027, lösl. ialkal. o. eter. Använd. ren l.blandad m. toluidin (anilinolja) i storskala till a.-färger. -färger. Denviktigaste är fuksin, hvaraf återen mängd färger beredas.Fuksin framställes gm upphettn. aftoluidin m. arseniksyra ellernitrobenzol, har grönakt.metallglans o. löser sig i vatten o.alkoh. m. karminröd färg. Gmbehandl. af fuksin med alkalierafskiljes basen, ros-a., hvaraf gmupphettn. m. ren a. o. bensoesyraa-blått bildas; a.-klorhydratupphettadt m. metylalkoh. ger ettviolett färgämne:metylviolett-Gm upphettn. af dimetyl-a.,bensaldehyd o. klorzink erhållesbittermandeloljegrönt.Dessutom ger a. gula, bruna o. svartafärgämnen. A. nyttjas i stor skalatill färgn. af siden och glattaylletyger.

anim|ālisk, lat., det s. har afseendepå djurvärlden, -era, lat., lifva.-ositēt, lat., agg, förbittring.

A'nio, Aniēne, bifl. till Tiber t. v.114 km. Vattenfall.

aniridī, gr., läk., felanderegnbågshinna (i ögat).

anis, Pimpinella anīsum L.,Umbelliferæ, 1-årig växt, östraMedelhafsländerna, fröna inneh.harts, socker, eterolja. Krydda,läkemedel, -ett', likör af anisoljam. m.

An'jalaförbundet, en 1788 motGustaf III bildad sammansvärjn.,s. hade till syfte att skilja Finl.fr. Sverige.

Anjou, (angschû), ford. prov. iFrankrike omkr. Loire, 8,975 kv.km. 400,000 inv. Hst. var Angers.

Anjou (-schû), Lars Ant., bisk., teol.,f. 1803, d. 85. Skr.: Sv.kyrkoreformat.:s hist. (50/51), Sv.kyrkans hist. (66).

anka, Anas boschas domes’tica L.,tam simfågel, härstam. fr.gräsanden.

Ankarcrona, 1) Teod., amiral, f.1687, d. 50 Sthm. — 2) Henr.Aug., bataljmål., f. 1831.

ankare, våtvarumått, i Sverige 15kannor = 39,26 liter, i Danm.38 ¾ potter = 37,43 lit.

Ankarsrum, järnbruk i Kalmar l.

Ankīses, Æneas’ fader.

An'klam, st. i Pommern vid Peene,14,617 inv.

ankylōs, gr., läk., styfhet i enledgång gm organ. förändr. afknotändar l. af kapseln.

anna, o. ind. mynt = 1⁄16 rupie= 10,8 öre.

Anna, d. hel., jungfr. Marias mor, dag 26⁄7.

Anna, sv. furstinnor. 1) A., dott.t. Gust. I o. drottn. Margareta,f. 1545, förm. m. pfalz-gr. GeorgJoh., d. 10. — 2) A., dott. t. Joh.III o. drottn. Katarina, f. 1568,d. 25. — 3) A. af Österrike, [ 33 ]f. 1573, förm. m. Sigismund 92,d. 98.

Anna, 1) A. Komnēna, dotter tillbyz. kejs. Alexios I, f. 1083, förm.m. Nikeforos Bryennios, d. 1148.Skr. hist. öfver sin faders tid. —2) A. Boleyn (bull'en), Henr.VIII:s af Engld 2:a gemål, f. 1507,drottn. Katarinas hofdam, 33heml. gift m. kon., 1⁄6 krönt, 7⁄9mor till drottn. Elisabet, afrättad19⁄5 36 för förment otrohet. — 3) A.Stuart (stjûart), drottn. afStorbrit., dott. till Jak. II, f. 1664,förm. 84 m. Georg, pr. afDanmark, reg. fr. 1702, svag o.vankelmodig, d. 14. — 4) A. afÖsterrike, dott. t. Filip II afSpanien, f. 1601, förm. m. Ludv.XIII af Frankr. 15, mor t. Ludv.XIV, d. 66. — 5) A. Ivanovna,kejs. af Ryssl. fr. 1730, f. 1693,öfverlämn. reg. t. Biron, d. 40.— 6) A. Karlovna, regentinnaaf Ryssl. fr. 1740, prinsess. afMecklenb., f. 18, förm. 39 m. Ant.Ulr. af Braunschweig, störtad 41,d. 46 i fäng. Cholmogory.

Anna A., se Västberg.

annāler, lat., årsböcker.

Annam, se Anam.

annāter, lat., afgift af nyvald katol.präst till påfven, utgående medhela l. halfva årsinkomsten.

annektēr|a, lat., förena, införlifvamed, våldsamt tillägna sig. -ing,jfr föreg.

annex', lat., bihang; församl., s.med en annan (moderförsaml.)bildar ett pastorat, -ion =annektering.

anniversārium, lat., årl.minnesfest.

ann'o, lat., (ablat. af annus), underåret; a. Christi, år eft. Kristifödelse; a. Do'mini, år efterHerrens (Jesu Kristi) börd;a. mundi, år eft. världens skapelse.

Anno, Hanno, ärkeb. af Köln fr.1055, tillvällade sig riksledn. 1062för Henr. IV, undantr. 64 afAdalbert af Bremen, öfvertog ledn.ånyo 72, d. 75, förkl. helig.

Annobom (-bång'), d. minsta afGuineaöarna, 17 kv.km., 1,204 inv., span.

annons (-ångs'), fr., tillkännagifvande.

annot|ation, lat., anteckning, -ēra,anteckna.

annu|ell', lat., årlig, -itet inbetaln.för gäldande l. förräntande af enskuld. I Engld statspapper, hvaråtill långifvaren betalas vissa %under viss tid, tills lånet ansesguldet; korta a. kallas härvid de,s. amorteras på 49 år, långa a.på 99 år.

annunciātaorden, it. ord., stift,af hert. Amadeus VI af Savojen.1 kl.

d'Annun'zio Gabriele, eg.Rapagnetta, it. skald o. förf., f. 1864,skr. roman: Il piacere, Trionfodella morte, Il fuoco m. m., afhka flera öfvers. på svenska.

annus, lat., år.

anodȳna, gr., läk., smärtstill. medel.

anomāl, gr., afvikelse från regeln.-i, gr., astron., en vid beräkn. afplanet- o. kometbanorförekommande vinkel.

anonȳm, gr., ej nämnd, -itet,fördölj. af namn.

anor, förfäder, vanl. en adelsmansförfäder af rent blod.

anorexī, gr., läk., brist på matlust.

anorgānisk, oorganisk.

anosmī, gr. läk., frånvaro afluktsinne.

Anrep, Joh. Gabr., sv. genealog, f.1821, d. 07. Utg: Sv. adelnsättartaflor, Adelskalendern m. m.

Ansbach, st. i Baiern, 17,563 inv.

Ansel'mus af Canterbury, ärkeb.,f. 1033 Aosta, d. 1109 s. primasaf England, i C., skolastikensfader, utvecklade bevis för Gudstillvaro (det ontologiska).

Anser, se gåsen.

Ansgār, nordens apostel, f. 801Picardie, besökte Sverige 829 o.853, bisk. i Hambg 831, iBremen 847, d. 865.

ansiktsros, se Erysipelas.

ansiktssmärta, Tic douloureux,ytterst smärtsam affektion afansiktets känselnerver (nervitrigemini).

[ 34 ]ansjōvis, Engraulis encrasi'cholusL., fisk af sillsläktet. Vanl. inlagd.

Anstey (änn'ste), F., se Guthrie,Th. A.

antagon|ism, gr., motstånd, -ist,motståndare.

Antaios, son af Poseidon o. Gaia,strypt af Herakles.

antalkīdiska freden, fred, s.hellenerna på anstift. af Antalkidasslöt m. perserna 387 f. K.,hvarigm de afstodo fr. sina eröfr. iAsien.

An'tara, arab. skald i 6:e årh.Senare hufvudperson ihjälteromanen »Antar».

Antāres, hufvudstjärnan iSkorpionen.

antark'tisk, gr., sydpolarisk.

an'te, lat., före; a. Christumnatum, före Kristi födelse; a. diem,före fastställda tiden;a. meri'diem, före middagen.

ante|ceden'tia, lat., en personsföregående lif. -cipēra, lat.,förutsätta. -diluviānsk, lat., tillhörandetiden före syndafloden, -fix, lat.,taklistprydnad på klassiska byggn.

antemētica, gr., medel mot kräkn.:is o. d.

antenn'er, lat., trefvare hos insekter.

antepenul'tima, lat., 3:e stafvelsenfr. slut. i ett ord.

Ant'eros, Eros’ lekbroder, denförsmådda kärlekens hämnandegenius.

anth-, se ant-.

anthelmin'tica, gr., medel motmask: santonin, kusso o. d.

antherīdium, lat., bot., hanorganhos kryptogamerna.

anthestērion, gr., 8:e månaden iforn. Athen (blomst.-mån.). 7⁄2-8⁄3firades anthesterier, 3 dag. fest.,till Dionysos’ ära i Athen.

an'thrax, gr., läk., karbunkel, brandböld.

anti, gr., emot.

Antiāris, upasträdet, Artocarpeæ,25/35 m. högt.

antibacchīus (Palimbacch.),3-staf. versfot — — _︶.

antibar'barus, fiende tillokunnighet, äfv. fiende till främmandeord (i ett språk).

Antibes (an^gtīb), fr. st. vid Medelh.10,947 inv. Befäst. Det gamlaAntipolis.

anti|chambre (angtischang'br), fr.,mottagn.-rum. -cornlaw-league(-kårnlå līg), eng.,frihandelsförening i Engld till afskaff. afspannmålstull. Stift. 1831 i Manchesteraf Cobden. Segrade 46.

Anticos'ti, eng. ö i Lorenzoviken.8,150 kv.km., uppt. 1,534 af Cartier.

antidōt, lat., motgift.

Antif'anes, gr. skald tillh. d.mellersta attiska komedien, d. omkr.405 f. K.

antifebrīn, farm., febernedsättandemedel.

antiflogis'tica, medel motverkandeinflammation, t. ex. is, åderlåtn.

Antifōn, gr. talare, grundl. afskolmäss. polit. vältaligh., f. 480 f.K. 17 tal.

antifonīer, gr., kallas deväxelsånger, s. ursprl. 2 präster, sedan2 präster o. församl. uppstämdeund. gudstj.

Anti'gone, myt., dotter af Oidipuso. hans mor Iokaste, ideal förkvinnl. hjältemod; förhärligad afSofokles.

Anti'gonos, 1) A. Kyklops, Alex.d. st:s fältherre, sökte efterdennes död tillvälla sig hans rike.Slagen o. dödad af sina medtäflarevid Ipsos 301 f. K. — 2) A.Gonatas, kon. af Makedonien, d.förres sonson, 276/240. — 3) A.Doson, 229/21, kon. afMakedonien, d. föreg:s brorson.

Anti'gua, brit. västind. ö, 251kv.km., 35,000 inv., uppt. af Colombo1493. Engelsk 1632.

antīk, lat., gammal; tillhörande d.klassiska forntiden.

anti|klōr, medel, hvarigm kloraflägsnas ur ett ämne, t. ex.papper, -krist', djäfvulen, för så vidthan i spetsen för d. hedn.världsmakten bekämpar Kristi rike. IDaniels bok Antiokos IV, i Joh.Uppb. Nero, senare i 16:e årh.påfven, i 19:e Napoleon, -kritīk,vederläggn. af kritik.

anti|kvariat, lat., butik, där äldreböcker upphandlas o. försäljas. [ 35 ]-kvarie, fornforskare; en somdrifver handel med fornsaker.-kvarisk, som rör fornsaker o. d.

antikvastil, boktr, denuppstående lat. tryckstilen.

anti|kverad, lat., föråldrad, -kvitet,fornsak, lämning.

antilego'mena, gr., böcker i N. T.,s. ej äro allm. erkända.

Antili'banon, syr. berg ö. omLibanon, 1,260 m. h. Topp: Hermon,3,000 m.

Antill'erna, amer. ögrupp i Atl.hafvet, 237,600 kv.km. Stora A.:Cuba, Jamaica, Haiti, Puertorico.Små A.: S:t Thomas, S:t Croix,S:t Jean, Anguilla, S:tBarthélemy, Monserrat, Antigua,Guadeloupe, Marie Galante, Dominica,Martinique, S:t Vincent, Barbados,Grenada, Tabago, Trinidad,Curaçao, Bonaire m. fl. Kolon.tillh. Engld, Frankr., Förenta staterna,Holland, Danmark.

antilōper, familj bland idisslarna.Horn af olika slag. De flestaa.-arterna i Afrika (gnu, eland,gasell, haartebeest o. s. v.), några iAsien, en (saiga) i Europa, två iN. Amerika.

antimakassar, »mot makassarolja»,skyddsduk på soffor o. a.

Anti'makos, gr. epiker, 5:e årh. f. K.

antimilitarism, mot militarismenl. krigsväsendet fientl. riktn.

antimōn, metall, Sb = 122, vanl.i fören. m. svafvel s.antimonglans, hvarur a. vinnes gm rostn.o. därpå följande reduktion m.kol l. soda, l. gm upphettn.af den orostade malmen m. järn.Metall till boktryckeristilar:legering af a. o. bly;britanniametall: a. o. tenn. -glans,spetsglans, min. af a. o. svafvel, Sb₂S₃, krist. i blygrå, nållika o.pelarformiga prismor. Användes förframställning af antimon.

antinom|ī, gr., stridighet mel. tvålagar, -istisk, kallas hvarje riktn.,s. vill upphäfva d. mosaiska sedelagen.

Anti'nous, kejs. Hadrianus’älskling, drunkn. 130 i Nilen, berömdför sin skönhet.

Anti'nous, stjärnbild i Vintergatan.

antiokēnska skolan, omfattandeåtskilliga skriftlärde, sansadeforskare, ss. Lukianos, Diodoros fr.Tarsos, Teodoros fr. Mopsueste(d. 428), äfven Arius.

Antiokīa, ford. hst. i Syrien,seleukidernas residens, vid Orontes,22 km. fr. Medelhafvet. Grund.301 f. K. En gång ½ mill. inv.Kom senare und. romarne. Fr. 5:eårh. i förfall. På A:s ruiner nud. turk. st. Antaki l. Antakieh,23,600 inv.

Anti'okos, namn på flera syr. kgr.(seleukider). 1) A. III d. st., fr.224 f. K., förde krig m. romarne;slagen 190, stup. 187. — 2) A. IVEpifanes, 175/163, förtrycktejudarne; mot honom makkabéernasuppror.

Anti'paros, d. forn. Oliaros,cykladö vid Paros, 45,5 kv.km., 600inv. Blygrufvor.

antipatī, gr., motvilja. Mots. sympati.

Anti'patros, maked. fältherre, slogspartanerna 330 f. K. vidMegalopolis, eft. Alex. d. st:s dödriksregent i Europa, d. 319.

antiperistal'tisk, gr., motverkanded. vanl. tarmrörelsen, t. ex. vidkräkning.

antiph-, se antif-.

antipōder, gr., motfotingar, kallasde mskr, s. bo på en punktdiametralt motsatt en annan punktaf jordklotet.

Anti'polis, se Antibes.

antipyrīn, gr., farm.,fenyldimetylpyrazolon, ett feberstillande medel.

Antisāna, topp på Anderna v. Quito,5,875 m.

antiscorbūtica, gr., medel motskörbjugg, t. ex. citronsaft.

antisemīt, gr., judefiende.

anti|sep'tica, gr., medel, s. hindraförruttnelse, t. ex. aseptin,salicylsyra. -spasmōdica, krampstill.medel t. ex. opium, kloroform.-spast', gr., ett slags versfot.(_︶ — — _︶).

[ 36 ]Antis'tenes fr. Athen, filosof,stiftare af den cyniska skolan omkr.400. Dygden det enda medel tilllycka.

antis'tes, lat., föreståndare, titelpå en högre präst i den reform.kyrkan.

Anti|taurus (-a͡u’-), bergsträcka iasiatiska Turkiet, vattenskillnadmel. Kisil Irmak o. Eufrat. -tēs,gr., retor. smnställn. af tvåmotsatser, -trinitārier, motståndaret. treenighetsläran.

An'tium, g. geogr., Roms hamn.Nu Porto d’Anzio.

antiunionis'ter, motståndare t.förening mel. den luth. o. reform.kyrkan.

antologī, gr., eg. blomstersamling,utvald diktsaml. Grek. a.: saml.af öfver 300 gr. skalder, utg. afJacobs (1794/14, 13 bd), o. enrom. a., mindre betyd., utg. afRiese 1869/70.

Antomars'chi (-ki), Franc., f. 1780Corsica, d. 38 Kuba. Napoleonsläkare på S:t Helena.

An'ton, kon. af Sachsen, f. 1755,reg. fr. 27, d. 36.

Antonell'i, Giacomo, kardinal,statsm., f. 1806 Sonnino, Pius IX:sstatssekret. 50, verkade för reform.i kyrkostat. o. d. i katol. kyrk.,d. 76.

Antonell'o da Messina, mål., f.omkr. 1414, d. 93 Venezia.

Antonīnus, 1) A. Pius, rom. kejs.,f. 86, adopt. af Hadrianus, reg.fr. 138 mildt, d. 161. — 2) A.filosofen, vanl. kallad MarcusAurelius, d. förres adoptiv-s., f.121, reg. fr. 161 på ett ädelt o.rättskaff. sätt, förde krig motmarkomannerna. Skref»Själfbetraktelser» på grekiska, tillh. d.stoiska skolan, d. 180.

Antonīus, Marc., rom. statsm., f.83 f. K., 50 tribun, 44 konsul m.Cæsar, hämnades på dennesmördare, landsförvist, slagen v.Mutina 43, triumvir m. Octavianuso. Lepidus, bedårades i Egyptenaf Kleopatras behag, bröt m. Octav.,slagen vid Actium 31, dödade sigi Egypten 30.

Antōnius, namn på två helige: 1) A.d. store, grundl. munkväsendet,f. 251 i Egypten, d. 356, 105 årgammal. — 2) A. af Padua, f.1195 Lissabon, d. 31 Padua,djurens skyddspatron.

antōniuskors, se a.-orden.

antōniusorden, stift. 1095 afGaston o. upphöjd till orden afBonifacius VIII m. d. heligeAugustinus’ regel; svart kåpa m. blåttT-form. kors (a.-kors).

antonomasī, gr. retor., trop, hvarianvändes en egensk. i st. f. ettnom. propr., l. ett nom. propr.i st. f. ett släktbegr. (Ex. d. evigeför Gud, Cicero för talare).

antra|cēn, kem., C₁₄ H₁₀ = 178,förekommer i ringa mängder (0,25till 0,3 %), i stenkolstjära.Färglösa fjäll. Tjänar t. framställn.af alisarin. -cīt, svartstenkolsvariet., svårförbrännlig, med mattlåga. 95 % kol. Viktigt bränsle.

Antrim (änn'-) grefsk. i den irl. prov.Ulster, 3,084 kv.km., 461,240 inv.

antropo|fāg, gr., människoätare.-līter, gr., förstenade lämn. afmänniskokroppar, -logi, gr., läran ommänniskan, hennes utveckl.,väsen, utbredn. Sönderfaller izoologisk, allmän, deskriptiv, -metri,gr., läran om mskokroppensmåttförhållanden. Anv. bl. a. tillledning för identifiering af förutstraffade brottslingar. -morfism',gr., åsikt tilläggande Gud mänskl.gestalt.

Antwer'pen, Anvers, belgisk prov.,2,831 km., 888,980 inv.; hst. A.v. Schelde, 380,000 inv., hamn,befäst citad., Rubensstaty,museum, arsenal, dockor, varf, bot.o. zool. trädg., akad. Blodbad4⁄11 1586. Vapenstillestånd 12⁄41609.

Anūbis, egypt. gud = den gr.Hermes, son till Osiris.

Anund, Bröt-Anund, Uppsalakon.under forntiden.

Anund Jakob, sv. kon., son till [ 37 ]Olof Skötkonung, reg. fr. 1022 tillomkr. 50.

anurī, gr., upphörande afurinafsöndringen.

ānus, lat., sätet (på djur).

anvisning (assignation), skriftl.uppdrag af en person(assignant) åt en annan (assignat)att utbetala en penningesummatill en tredje (assignatar).

A och O, alfa o. o'mega, (den förstao. sista bokst. i gr. alfab.)begynnelsen o. änden.

aorist', gr., tempus för förfluten tid.

aor'ta, gr., d. storakroppspulsådern, utgår fr. v. hjärtkammar.,stiger uppåt, beskrifver en storbåge i brösthålan, delar sig i närh.af bäckenet i två stora ådror förde nedre extremitet. Skickar blodtill kroppens alla delar.

Aos'ta, hert., se Amadeus 2.

apa, zo., Quadru'mana, 4-händta,människan mest likn. djur.Afdelningar: 1) Gamla världens a.:smalnäsor med 32 tänd.(människolika a.: orangutang,schimpans, gorilla, markatta, makak,babian m. fl.); 2) Nya världensa.: brednäsor (rullapa, tjutapa,nattapa): 3) Klo-apor med naglarblott på bakhändernas tumme.

apacher (-att'scher), n.-amerik.indianer; fr. Colorado, Gila, Rio delNorte. Omkr. 6,500. Rofgiriga.Äfv. namn på röfvarband i Paris.

apanage, (-nāsch), fr., af statenanslaget underhåll åt en regentsfamilj.

apart (apār), fr., för sig, afsides,särskildt.

apatī, gr., känslolöshet.

apatīt, min., fosforsyrad kalk medfluorkalcium. Krist. (6-sid.prismor). Grängesberget m. fl. st.

apel, Pyrus malus L. Pomāceæ.Af frukten, äpplen, beredescider-ättika; veden utmärkt somvirke.

Apell'es, mest berömda grek.målare, f. i Kolofon omkr. 330 f. K.

apelsīn, frukt af Citrus aurantium;a.-olja beredes af a.-skalen.

Apennīnerna, it. bergskedja, 1,190km. l., 30/135 km. br. Delar:ligur., etrusk., rom., Abruzzerna,neapolit., kalabr. Toppar:Cimone, Alpe di Succiso, Falterone,Vittore, Gran Sasso d’Italia d.högsta (2,909 m.), Velino, Volture, Alto.

A'penrade, se Åbenrå.

aperçu (-sȳ) fr., öfversikt, kort öfverblick.

à peu près (a pö prǟ) fr., nästan,nära nog.

āpex, lat., punkt på himmeln, mothvilken jorden rör sig.

aph-, se af-.

aphēlium, d. från solen längst bortbelägna delen af en planet- l.kometbana.

Aphīdiæ, ent., bladlöss.

Āpia, hst. på Samoa-öarna. 1,300inv. Hamn.

a piacere (-tschēre), tonk., efter behag.

Apīcius, Marc. Gabius, berömdläckergom på kejs. Tiberii tid.

Āpis, egypt myt., d. hel. tjuren iMemfis. Dess finnande o. död firades.

aplomb (-plån^g'), fr., stadga, säkerhet.

apo|dik'tisk, gr., öfvertygande,obestridlig. -gēum, gr., den längstfrån jorden belägna pktn imånbanan, -kalyps', gr., uppenbarelse,is. Johannes’ uppenb. -kalyptīk,gr., gren af den senare jud.litterat., efterbildn. o. konstl.uttydning af de gaml. profetiorna.Äldsta apokalypt. bok Daniels bok.-katas'tasis, gr., alltingsåterställelse till ursprunglig renhet ochoskuld. Origenes’ lära.

apo'kope, gr., förkortn. af ett ordgenom utelämn. af slutstafvelsen.

apokrȳfisk, gr., oäkta is. omskrifter.

apokrȳfiska böcker, ej kanoniskaböcker i G. o. N. Test. De tillh.G. Test., mestadels skrifna pågrek., förf. 400/100 f. K.; de iN. Test. (pseudoepigrafer) omfatta12 evangel., 15 apostlagärningar,6 bref och 4 apokalypser.

Apolda, st. i S.-Weimar, 20,365 inv.;yllevaror, klockgjuteri.

Apollināris, ty. källort vidNeuenahr, uppt. 1852, lämnar enkolsyrerik, uppfriskande läskedryck.

[ 38 ]Apollodōros, 1) A., mål., Athenomkr. 400 f. K. — 2) A. d. y.,arkit., under Trajanus. ByggdeForum Traj. o. Traj.-kolonnen.

Apoll'on, Apollo, gr. o. rom. myt.,son till Zeus o. Leto, ljusets gud(Foibos), gud för konst. ochvetensk., läkek. (Paian), spådomsk.(Loxias), förkunnande Zeus’ viljagm oraklen, tonk. o. sång(Musagetes).

Apollōnios, 1) A. fr. Rodos, gr.epik., f. omkr. 270 f. K. — 2) A.fr. Perge, mat., 200 f. K. Skr.koniska sektioner. — 3) A. fr.Tralles, bildh., Farnes. tjuren.— 4) A. d. y., bildh., Rodos. —5) A. fr. Tyana, filos., 1:a årh.e. K. Beskr. af Filostratos somprofet o. undergörare. — 6) A.Dyskolos, 2:a årh. e. K.,grammat., skr. om syntax.

apolog|ēt, gr., förf. af apologi. -etik,läran om försvaret förkristendomens sanning, -eter, försvararedäraf. -i, rättfärdigande försvar.-ist, förr lärare i en räkneskola.

apo|plexī, gr., läk., slag. -siopēsis,gr., afbrutna små satser. -stasī,gr., affall fr. en lära.

apos'tel, gr., sändebud; Jesu 12lärjungar o. Paulus. Deförstnämnda äro: Petrus o. Andreas,Jonas söner; Jakob o. Johannes,Zebedei söner; Filippus,Bartolomeus (Natanaël), Tomas, Matteus(Levi), Jak., Alfei son, JudasJakobi (Lebbeus o. Taddeus), Simono. Jud. Iskariot.

a posteriōri, lat., gm erfarenhet.

apostill', ny-lat., anmärkning ibrädden af en skrift.

apostlabröder, l. apostoliker,genomtågade under Gerh. Segarelli(bränd 1300) Italien o. manade tillapostol. enkelhet. Dolcino (bränd1307) anförde dem tappert.Smnsmälte sedan m. fraticellerna.

Apostlagärningarna, af Lukas, den5:e hist. bok. i N. T., beskr.kyrkans grundl. o. utbredning.

apostōliker, se apostlabröder.

apostōlisk, hörande till apostlarne;a: a fäder, de kyrkolärare, somvarit apostlarnes omedelb.lärjungar: Clemens fr. Rom, Barnabas,Hermas. Ignatios, Polykarpos ochPapias; a. församling, af apostl.grund. församl., t. ex. i Jerusal.,Korint, Tessalonike; a: akonstitutioner, 8 böck. i liturgi,disciplin och dogm, fr. 4:e årh.; a.konung, titel på kon. af Ungarn;a:t symbolum, trosbekännelse,enl. sagan förf. af apostlarne, hari själfva verket erh. sin nuv. formi 6:e årh.

apostrōf, gr., skriftecken ( ’ ),utmärkande, att en eller flera bokst.utelämnats i ett ord; äfv.genit.märke. -era, i ett tal vända sig tillen frånvarande l. ett liflöst ting.

apotēk, gr., tillrednings- ochförsäljningsställe för läkemedel, -are,föreståndare för a.

apotēm, gr., mat., i enreguljär månghörning: linje dragen fr. medelpktnvinkelrätt mot en af dess sidor.

apoteōs, gr., förgudning.

a potiōri, fīat denominat'io, lat.,ett föremåls benämn, bör rätta sigefter dess viktigaste egenskap.

Appalacherna (-latsch'-), seAlleghanybergen.

apparāt, lat., inrättn. hvarigm ettexperiment verkställes l. ngnverkan framkallas.

apparence (-rangs'), fr., utseende,sannolikhet.

apparition, lat., uppenbarelse,uppträdande, utseende.

appartement', fr., rum (afsides beläget).

appell', lat., vädjande; signal,hvarmed trupper sammankallas, -ation,vädjande till högre rätt. -ativ,släktnamn, -era, vädja.

appendicītis, lat., läk., inflammat. iblindtarmens masklika bihang.

appen'dix, lat., bihang.

App'enzell, schweiz. kanton. 418kv.km., 68,800 inv. 2 del.: Inner-o. Ausserroden. Hst. iInnerroden: A.; hst. i Ausserroden:Herisau.

apperception, lat., varseblifning.

appetīt, fr., se aptit.

Appiānus, rom. hist.-skrif., 2:a årh. [ 39 ]e. K., skr. på grek. en rom. hist.,som blott delvis, is. ang. de rom.borgerl. krigen, finnes i behåll.

App'iska vägen (Via Appia) fr.Rom till Capua, anlagd af AppiusClaudius Cæcus 312 f. K. Ännukvarlefvor.

App'ius Claudius, (-a͡u'-) se Claudius.

appli|cēra, lat., tillpassa, använda.-kābel, lat., duglig, användbar.-kation, tillämpning; a:s-söm,fastsyning af tyglappar på ettstörre tygstycke, -katur, tonk.,fingersättning.

applåd, lat., bifallstecken,handklappn. -ēra, klappa händernatill bifall.

appogiatura (-åddjatūra), it., tonk., förslag.

appoint (-påän^g'). fr., växel, s.utjämnar en skuld o. fyller ensumma.

apportēra, fr., frambära.

apposition, lat., substantiv fogadttill ett annat till dess närmarebestämmande.

appretūr, fr., behandl. af väfnader,sedan de tagits ur väfstolen,hvarigenom de erhålla ett vackrareutseende.

approb|ation, lat., gillande,godkännande, -ātur, »godkändt», ettexamensbetyg. -era, godkänna.

approche (-prå̄sch), fr., löpgrafvari sicksackform.

appropri|ation, lat., tillägnande,inkräktande, -ēra, tillägna sig.

approxim|ation, angifvande af enstorhets närmevärde. -ēra, lat.,närma sig.

Aprax'in, Stef., ry. fältmarsk., f.1702, slog preussarne 57 vidJägerndorf, fängslad ss. Katarinasanhängare, d. 58 i fångenskap.

après nous le déluge (aprǟ nû l^ödelȳsch) fr., »efter osssyndafloden», d. v. s. efter vår död bryvi oss icke om, hvad som händer.

aprikōsträd, Armeni'aca vulgarisLam., fruktträd, Amygdaleæ. Afden torkade frukten beredes ettslags brännvin (ratafia), afkärnorna olja, af stenarna svartfärg.

april, »gräsmånad», årets 4:e m.,måhända af lat. aperire, öppna(den m., då knopparna öppnas).

a priōri, lat., oberoende af allerfarenhet (mots. a posteriori).

à prix fixe (a pri fix), fr., tillbestämdt pris.

apropå̄, fr., med anledn. af, på talom; väl till pass.

apsīder, gr., de 2 pktr i enplanetbana, s. ligga närmast o.aflägsnast fr. solen.

ap'sis, gr., halfkupolform. afslutn.af en byggnad.

ap'tera, gr., »vinglösa» insekter,ex. löss.

aptēra, lat., passa.

aptīt, fr., matlust.

Apulej'us, Lucius, rom. romanförf.,f. omkr. 125 Kartago. Skr.: Dengyllene åsnan och tre sagor omAmor och Psyke.

Apūlien, Puglia, landsk., nucompartimento i s. ö. del. af Italien,19,109 kv.km. 2,029,552 inv. 3prov. Vin, oliver, majs, sydf.Urinv. ausoner. Östgotiskt, senareö.romerskt.

aqua, lat., vatten.

a'qua tofāna, giftdryck, beredd afden ryktb. sicilianskan Tofana.

à quatre mains (a katt^rmän^g) fr.,tonk., för fyra händer.

Aquavīva, Claudio, jesuitgeneral1581/1615. Reorganiserade orden.

A'quila, astron., Örnen.

A'quila, (-ki-), it. st. i Abruzzo.21,188 inv. Jordbäfn. 1703.

Aquilej'a, öst-romersk st. näraAdriatiska hafv., ford. befästhandelsst. med 100,000 inv. Grund.182 f. K. af rom., förstörd 452 afAttila.

Aquīno, Thomas, se Thomas af A.

Aquitānien, rom. prov. i Gallien,st.: Avaricum, Burdigala. 412v.-got. rike, hst. Toulouse. 507frank., 720 arab. Upphöjdt t.kon.rike under Ludvig den fromme,senare A. hertigd.

ar, enhet för det metriskaytmåttet = 100 kv.km.

arabesk', ornament, is. i form afbladverk, rikt utbildadt afaraberna.

[ 40 ]Arābien, sydvästl. asiat. halfö, 3,2mill. kv.km., omkr. 3,5 mill. inv.,mohammedaner. Högplatå; i detinre öknar; i v. skildt fr. Afrikagenom Suezkanalen o. Röda hafvet.Egentl. floder saknas, blott underregntiden bergströmmar. Torrtklimat, floran sparsam i det inre;vid kusterna: durra, palmer,sockerrör, bomull, indigo, kaffe, aloe,rökelseträd, balsamträd, tobak,ris, melon, sesam, saffran, ricinus,oliver. Öfriga prod.: gummi,dadlar, ädelstenar, manna, pärlor.— Turk. A. i två områden:Dschidda, Jemen vid Röda hafvet.Stater i A.: Hadramaut, Omân, elHasa, Kunit, Nedschd. St.: Medina,Jambo, Mekka, Aden, (eng.),Makallo, Maskat, Sur, Riad. — Inv.mest beduiner, urinv.: bajaditer.— Hist.: Antiokos d. st. eröfr.219 f. K. st. Rabbath Moab;senare strider mellan arab. o.israelit. 117 e. K. en del rom.Jemen förde krig med etiop.konungar o. eröfrades i 4:e årh. afden abess. kon. Aizana. GenomMohammed folket en enhet. Hansefterträdare kalifer. Nunominellt under Turkiet.

Arabi Pascha (Akmed Arabi), f.omkr. 1839, egypt. gen., i uppr.1882, föll i engelsmännenshänder efter slaget vid Tel el- Kebir,landsförvist till Ceylon, 01benådad, d. 02.

arabiska siffror, urspr. arab.-ind.,de vanl. taltecknen (1, 2, 3 o. s. v.).

arabiska språket och litteraturen.A. spr. en gren af d. semit.spr.stammen, lämpl. för poesi; 1)sydl. l. himjaritiska dialekt.; 2)nordl. (den nuv. etiop. l.koreischitiska) dialekt., som ännutalas i Syrien, Egypten o. n. Afrika.A. skrift läses från höger tillvänster. A. litt. viktig för utveckl. afvärldslit.; äldst äro rimmadefolkkväden (diktsaml. Hamasa o. a.),Moallakât (täflingsdikt). Koraninför det relig. elem. i poesien;under kaliferna lyr. skalder: AbeNovas, Motenebbi, Meidani, Hariri.Äfven fabler, romaner, sagor. —Hist. lit. till stor del ännu otryckt,svulstig, krönikartad framställn.:Vakedi, Abulfeda, Ibn Chalden,Bohaeddin m. fl. — Genomstudium af forngrek. började den exaktavetensk. odlas (fr. 750); talrikaöfvers., is. medicin o. matematik;äfven optik, astron. o. geogr. A.filos. grundad på Aristoteles. Lit.under detta årh. torftig.

Ārachis, Leguminosæ, Brasilien,1-årig växt. Fruktämnet sänkersig ned i jorden, mognar där;ger matolja, lysolja. Odlas i Span.Frank., Ital.

Arachnīdae, spindelsläktet.

ārack, se arrak.

Ārad, ung. st. vid Maros. 56,250 inv.

Arago (-agå), 1) D. Franç., fysik.,f. 1786 Estagel, d. 53. Skr.: Astron.popul. (34) o. a. Oeuvres (54/62),17 bd. — Hans bror 2) Jacq. Et.Vict., fr. förf., f. 1790 Estagel,d. 55 Brasil. Skr.: reseskildr.,lustspel m. m. — Brodern 3)Et., dram. förf. o. journal., f.1803 Perpignan, d. 92. 78arkivarie vid École des beaux arts.Skr.: L'Hôtel de Ville de Parisau 4 sept. — 4) Eman., f. 12Paris, d. där 96, fr. 80 sändeb. iBern (son till 1).

Aragōnien, Aragón, sp. landsk.47,391 kv.km., 912,711 inv. 3 prov.:Saragossa, Huesca, Teruel; ford.själfst. kon.-rike. Då 98,780 kv.km.2,5 mill. inv.

aragonīt, min., kolsyr. kalk, CO.CO₂, skildt fr. kalkspat endastgenom krist.-formen. Bildarkalkafsatsen vid heta källor.

Araguāia, (Araguay), bifl. tillTocantins i Brasil.

Arak'ne, gr. myt., utmanade Athenetill täfl. i väfkonsten o.förvandlades af henne till spindel.

Arakōsien, g. geogr., persisk prov.Nu Afganistan.

Arālia, bot, växtsläkte, buskar o.mångåriga örter i Asien o.Nord-Amer. Flera arter prydnadsväxter.

[ 41 ]Arāl-sjön, insjö i Turkestan, 67,770kv. km. Tillflöden: Amu Darja, SirDarja. Synbart aflopp finns ej. Ytan35,5 m. öfver Kaspiska hafvets.

Āram, Eugène, hjälten i en romanaf Bulwer.

aramēiska språken tillh. densemit. spr.-stammen, 2hufvuddialekt.: väst- (syriska) ochöstarameiska (kaldeiska).

Aran'da Pedro Pablo, gref. d', sp.statsm., f. 1718 Saragossa, 66 pres.i Kastiliens råd, införde radik.reformer, fördref jesuiterna, afsk.73, åter min. 92, d. 99.

Aranjuez, (-chuēs), sp. st. vid Tajo9,837 inv. Kgl. slott.

Ārany (-ranj) 1) Janos, ung. epik.,f. 1817,d. 82. Skr.: Toldi (47),Eröfring. af Murany (48) m. m. —Hans son 2) László, f. 44, d. 98,skald. Skr.: Elfrida.

Ārarat, bergtopp i Armenien, 5,155m. Legenden om Noas ark.

Āras, flod i Armenien. Ford.Araxes.

Araucāria, Juss., Abietineæ,Amerika, Australien, kranssittandegrenar, ständ. gröna, tegellagda,breda, styfva barr. Ätbara fröni stora kottar.

Araujo Porto Alēgre (-a͡uschå-),Manoel de, brasil. skald, mål.,arkit., f. 1806 Rio Pardo, d. 79,brasil. gen.-konsul i Stettin.

araukāner, indianer i s. Chile.50,000. Krigiska.

Arbēla, förd. assyr. st. Slag 331f. K. Nu Erbil.

Ar'ber, högsta topp. påBöhmerwald. 1,455 m.

ar'biter, lat., skiljedomare.

arbitrage (-trāsch), fr., spekul. påkursskilln. på olika platser.

arbi'trio, tonk., efter behag.

arbi'trium, lat., utslag afskiljedomare.

arbitrǟr, lat., godtycklig.

Arboga, st. i Västerås län vidArbogaån. 5,183 inv. (08) Ford. viktighandelsplats. Riksdagar. Den 1:ai Sverige där 1435.

Arboga artiklar, stadga,hvarigenom Erik XIV inskränktehertigarnes makt, 1561.

Arboga å, i mell. Sverige, utfalleri Mälaren. Gm Hjälmare kanalförenad m. Hjälmaren.

Arborelius, Ol. Per Ulr., sv.landsk.-mål., f. Orsa 42.

Arbroath, (arbrå̄th) skotskhamnstad vid Nordsjön. 22,372 inv.

Arbūtus, L., Ericeæ.Mjölonbusken, A. uva ursi, Europa,N.-Amerika, alltid grön, bären iItalien till brännvin, på Corsica tillvin; bladen i medicinen.

arc-, se ark-.

Arcādia, litt. sällskap, Rom. grund. 1690.

Arcādius, 1:e östrom. kejs., son tillTeodos. I, f. 377, erhöll 395orienten; svag, för honom reg.Rufinus, eunucken Eutropius o. hansgem. Eudoxia; d. 408.

arcānum, se arkānum.

arch-, se ark-.

archidiāconus, ärkedjäkne (d. 1:ediakonen).

Arcimbol'dus, Joh. Angelus,aflatskrämare, påflig legat i Sverige1518, d. 1555.

Arcis-sur-Aube (arsī- syr- å̄b), fr.st. 2,774 inv. Slag 1814.

arco, tonk., coll'a., med stråken.

Arco, st. i Tyrolen, 4,380 inv.Silkesodling.

Arcole, (-kå̄le), it. by v. Verona.Slag 1796.

Arctūrus, stjärna af 1:a storl. iBootes.

ardeb, sädesmått i Egypten,Abessinien, Syrien.

Ardéche (-dǟsch), biflod t. Rhônet. h., 110 km.

Ardennerna, belg. berg mell.Mosel o. Maas, vilda, skogbeväxta.Medelhöjd 550 m.

Ardschisch, Erdschisch, Argi Dag,topp i M. Asien. 4,000 m.

ārea, lat., yta.

areāl, lat., ytinnehåll.

Arēca, L., växtsläkte af palmerna.Af A. Catechu i Ostindienerhålles betelnöt och katechu.

Are Frode, isl. häfdateckn., f. 1068,d. 48. Skr.: Islendingabòk.

Arehn, Nils Osk. Gerh., skådesp., f.1877 Sundsvall, vid Dramat. teat. 00/06, sed. hos Ranft. Karaktärsroller.

[ 42 ]Arelāt, und. medelt. namn påBurgund. Hst. Arles (däraf namnet).

arēna, lat., stridsplats på amfiteaternhos romarne.

Arenberg, ty. hertiglig släkt. —Aug. Maria Raimund, f. 1753Brüssel, kallad grefve Lamarc,ingick i fr. krigstjänst, d. 33.Brefväxl. med Mirabeau.

Arendal, norsk hamnst. iKristiansands stift. 11,130 inv.

Arendt Persson, se Persson.

areomēter, gr., sänkvåg, apparatatt utröna en vätskas eg. vikt.Skal-a. består af ett graderadtihåligt glasrör, nedtill fylldt medkvicksilfver. Den punkt, hvartilla. sjunker i en vätska, visar dessvolymproc. l. grad. A. konstr. afGay-Lussac o. Beaumé.

areopāg (areio' pagos), urgammaldomstol i forn. Athen. 460/403f. K., inskränkt af demokratien,sed. åter mäktig.

Arequipa (-kī-), st. i Peru närakusten. 35,000 inv. Grundl. 1540.Jordbn. Eröfradt af Chile 1882.

Āres, gr. myt., son af Zeus o. Hera,stridens gud. Identifierad medMars.

Areschoug, 1) John Erh., bot., f.1811 i Göteborg, d. 87 Sthm, prof.i Uppsala 59, afsked 76. Skr.:Lärobok i botanik och fleraafhandl. om alger. — 2) Fr. Vilh.Christ., bot., f. 30 Simrishamn,prof. i Lund 79/98, d. 08. Skr.i växtanatomi m. m.

Arethūsa, gr. myt., nymf, Nereus’dotter, förvandlades till en källa.

Aretīno, Pietro, sedeslös it. skald,f. 1492 Arezzo, d. 57 Venezia.Skr. lustspel, ett sorgspel, Rime,Stanze, Capitoli m. m.

Arezz'o (Arretium), it. prov., hst.A., 44,316 inv.

Arfwidsson, Nils, förf., f. 1802 iGöteb., d. 80. Skr. Nord ochSöder m. m.

Argand (-gan^g'), Aimé, fys., f. 1755Genève, d. 03 England. Uppf.argandska lampan.

Argelander, Fredr. Vilh. Aug.,astron., f. 1799 Memel, 1823/37direkt. vid observ. i Åbo ochHälsingfors, fr. 37 i Bonn, d. 75.Skr. Uranometria nova m. m.

Argens (-schan^gs'), Jean Bapt. deBoyer, markis d’, fr. förf., f. 1704Aix, vän till Fredrik d. store, d.71 Aix. Oeuvres (68), 24 bd.

Argentīnska republiken,Argentīna, sydamerik. förbundsrepubl.2,8 mill. kv.km., 5,2 mill. inv.Hst. Buenos Aires. Städer:Rosairo, Cordoba, Tucuman, Salta,Corrientes, Santa Fé, Parana; 14provinser. Prod: majs, säd, frukt,ull, pälsverk, hudar, tagel, olja,talg, köttextr., konserver, kött,horn, strutsfjädr. Betyd.boskapsskötsel, slakterier. (1878): 2,317km. Hist.: Uppt. 1509 af JuanDiaz de Solis. I midten af 16:eårh. spanskt. Fr. 1776 vicekgr.1816 oafhängigh.-förklaring.Presid. José Figueroa Alcorta (1906).

Argentorātum, det nuv.Strassburg.

argen'tum,. lat., silfver.

Arginūsiska holmarna vid MindreAsiens kust. Sjöslag 406 f. K.

argīver (argeier), inv. i Argolis.

Ar'golis, Argos, Argeia, landskappå Peloponnesos. Hst. Argos.Städer: Mykene, Epidauros, Hermione.

argōn, Ar, beståndsdel af denatmosf. luften (1 %), färg- o.luktlös gas. Uppt. 1895 af Rayleigho. Ramsay.

argonauter (-n_a͡u'-) de hellener, somforo ut på skeppet Argo för atthämta det gyllene skinnet iKolkis: Jason anförare.

Argonne (-gånn'), fr. landskap medA.-skogen, 300 m. hög.

Ar'gos, hst. i Argolis. 12,524 inv.Ruiner efter Heratemplet.

Ar'gos, gr. myt., jätte med 100ögon, bevakade Io, dödad afHermes. Argusögon.

argot (-gå̄), fr., tjufspråk, rotvälska.

argument', lat., bevisningsgrund,bevis, -ation, bevisföring, -era,söka bevisa, invända.

[ 43 ]Ar'gus, sv. oppositionstidning,1820/36.

Argusögon, se Argos.

Argyll (-gajl'), skot. grefsk. 8,322kv.km. 73,665 inv.

Argyll (~), 1) G. John Dougl.Campb., hert. af, brit. statsm., f.1823 Dumbartonshire, 47 pär,liberal, 52 min. o. upprepade gngrtill 81, d. 00; flera polit. skrifter. —Hans son 2) John Sutherland-Campbell, förut markis afLorne, f. 1845 nuv. hert., är gemåltill d. brit. prinsess. Louise,Viktorias 4:e dotter.

Argyropūlos, Joh., ny-grek. lit. hist.,f. omkr. 1416 Konstantinopel, d.Rom 86. Öfversatte Aristoteles.

āria, tonk., solosångstycke m.instrumentackomp., själfst. l. delaf ett större verk.

Ariad'ne, i den grek. myt., Minos’dotter, hjälpte Teseus urlabyrinten, öfvergafs af honom på Naxos,men togs till gemål af Dionysoso. förlänades odödlighet.

Ariāna, g. geogr., östl. del. af fornaPersien.

ariāner, anhängare af den 325bannlyste, därpå återkallade, 336förgiftade Arius. Efter kort segeröfver Athanasius splittrade sig a.;de stränga under Aëtius lärdesonens väsensolikhet (anomoier)m. fadern, de mildareväsenslikhet (homojusianer). JulianusApostata gynnade dem, äfvenValens, men Teodosius undertr.dem häftigt. Germanernaförblefvo länge arianer, västgöternatill 589, longobarderna till 700.

Arīca, st. i Peru vid Stilla h., 2,824inv. Jordbäf. 1880 eröfr. af Chile.

Ariēl (hebr. »Guds lejon»), namni G. T. I den senaredemonologien en vattenande.

ārier, gemens. benämn. på folk afindogermansk l. arisk stam, hkashemvist var Irans högland.

Āries, lat., vädur; stjärnbild iDjurkretsen.

arimas'per, enögdt myt. folk afskytisk stam.

Arimatīa, gr. geogr., stad iPalestina.

Arīon, berömd sångare fr. Lesbos.Uppf. dityramben, 600 f. K.

ariōso, tonk., i recitativ en litenmelodisk sats.

Arios'to, Lodov., it. epik., f. 1474Reggio, d. 33 Ferrara. Skr.:Romantiskt epos Orlando Furioso(på sv. af Kullberg).

Ariovist', svev. furste, drog 72 f.K. till Gallien, slagen o.hemdrifven af Cæsar 58.

Aristar'kos, 1) A. fr. Samos, gr.astron., omkr. 270 f. K. — 2) A. fr.Samotrake, gr. kritik. o. gram.,omkr. 150 f. K. Förklaring o.kritik öf. Homeros; dog frivillighungersdöd.

Aristeides (-ej'-), lat. Aristīdes,l) gr. statsm., anförare vidMaraton, 483 bannlyst påTemistokles’ föranstalt., 480 återkallad,kämpade vid Plataiai i spets. förathenarne, d. fattig 468. — 2) A.,mål. Tebea, omkr. 350 f. K. —3) Aelios, gr. retor. f. 117Hadrianopolis, d. omkr. 189. Tal.

Aristipp'os, filos., stiftare af d.kyrenaiska l. hedoniska skolan,Sokrates’ lärj., ansåg d. ensk. sinnl.njutn. för d. högsta goda, alltöfvermått skadl.

Aristobūlos, jud. kon. fr. 69 f. K.,63 fångad af Pompejus, undkom56, snart åter fång., 49 skickadaf Cæsar mot pompejanerna, d.af gift.

Aristōfanes, berömd gr.komediförf., f. omkr. 444 f. K., d. omkr.387 Athen. Gisslade filosofien,ss. hvars målsman Sokrateshånas i Molnen; d. nyaresorgespelet i Grodorna; kvinnoemancipat.i Lysistrata o. Tesmoforiefesten.11 lustspel i behåll. (Sv. afThomander, K. A. Hagberg, J. F.Håhl m. fl.).

Aristogeiton (-ej'-), jämteHarmodios mördare af tyrannenHipparkos i Athen (514 f. K.).

aristokratī, gr., »de bästes välde»,statsrättsl. styrelseform, där [ 44 ]makten ligger i händerna på få, vanl.ett fåtal släkter. Aristokrat,medlem l. anhängare af adeln.

Aristomēnes, messenernasanförare mot Sparta. 685/668 f. K.,försv. fästet Eira, d. på Rodos.

Aristōteles, gr. filos., f. 384 f. K.i Stageira, d. 322, Platons lärj.,stiftare af d. peripatet. skol. iLykeion, polyhistor, omkr. 400 skr.I Or'ganon grundlade A. vårännu gällande logik; skr. i retorik,estet., polit., fys., nat.-hist., psykol.,moral o. metafys. empiri, förkastarPlatons idéer, hvarje ting harinnehåll o. form (orsak o. ändamål),en viss enteleki, d. v. s. principl. själ. Gud upphof till allrörelse, själf orörd, ren energi,lidelselös, immateriel. Alltlefvande utvecklar sig gradvis, d.högsta är mskn. Att lefvanaturenligt medför lycka, emedan detär dygdigt. Dygd = medelvägmellan två motsatser. Slafveri nödv.

Aristox'enos, musiker fr.Tarentum, Aristoteles’ lärj., lärde, attsjälen är harmonien i kroppensrörelser.

aritmetīk, gr., läran om siffertalo. deras kombinat.

aritmētisk serie l. progression,följd af storheter, af hka skillnad.mell. 2 på haa följande alltid ärdensamma.

Arīus, se arianer.

Arizōna, stat i Förent. stat., (förk.Ari. l. Ariz.). 295,030 kv.km.122,931 inv. 2,700 m. h. Skog,betesmark. Fl.: Colorado, RioGila; i ö.: öken. Hst. Phœnix,förut Tucson. A. bildadt 1863.

ark, Noas fartyg (1 Mos. 6: 14),— Förbundets a. (2 Mos. 25: 10).

arkād, lat., pelargång m. hvalfbågar.

Arkadien, gam. landsk. ipeloponnes. höglandet Kyllene. 2,115 m.St.: Tegea, Mantineia, Orkomenos,Nymfalos, Feneos, Megalopolis.1:e kon. Pelasgos. — Ett land, därpatriarkaliska seder o. stilla fridhärskar.

arka|ism', gr., föråldradt ord l.talesätt, -istisk, föråldrad.

Arkangel, Arkangelsk, ry. guv.858,650 kv.km. 347,589 inv. Hst.A. vid Dvina, 21,096 inv. Hamn.

Arkan'sas, 1) bifl. till Mississippit. h. 3,230 km. — 2) stat i Förentastat (förk. Ark.). 137,855 kv.km. 1,3mill. inv. I ö. slättland, i v. kullar(Ozark). Klimat friskt, utom vidMississippi. Fl.: Mississippi, A.,White river, Red riv. St.: LittleRock, Salem, Ozark, Clinton,Jasper, Clamden, Clarendon,Augusta.

arkānum, lat., hemligt medel.

arkebus|e (-bȳs), fr., eldhandvapen,15:e årh., sköt blykulor på 20/40gr. -ering, ihjälskjutn. (dödsstraffför militärer).

Arkelāos, 1) kon. af Makedonien413/399 f. K. — 2) Mitridates’fälth., slagen af Sulla vidKaironcia (86) o. Orkomenos (85).

arkeologī, gr., fornkunskap.Vetensk. om minnesmärk. fr.forntiden. Grund. af Winkelmann.

Arkesīlaos, fr. Pitane, filos., 316/241, stiftare af Nya akademien,förklarade sannolikhet tillräckl.för d. praktiska lifvet.

arketȳp, gr., urbild.

arkiāter, gr., förr brukl. titel påöfverläkare.

Arkidāmos, namn på flere spartan. kgr.

Arkīlokos, gr. satir. skald, omkr.700 f. K. Paros. (Arkilokiskvers, jambisk trimeter).

arkimandrīt, i gr. kyrkan öfver-l. generalabbot.

Arkimēdes, matem., f. 287 f. K.Syrakusa, d. 212. Upptäckteklotet o. cylindern, spiral, häfstång.,tyngdpktn, jämvikten, skruf.,hydrostat. lag.

arkimediska principen, den lag,att en kropp, nedsänkt i envätska, förlorar så mycket af sinvikt, som den undanträngdavätskemassan väger; a. skrufvenskrufform. rör till vattenupphämtn.

arkipelāg, gr., ögrupp, örikt haf.Särsk. Grekiska a.

arkitekt', gr., vetenskapligtutbildad byggmästare. -onisk, s. har [ 45 ]afs. på byggn.-konst. -ur, byggn.-konst.

arkitrāv, gr. tvärbjälke öfver enpelarrad.

arkīv, gr., saml. af urkunder; plats,där sådana förvaras, -arie,a:-vårdare.

arkivolt', it., byg., hvälfd arkitrav;båge, gående fr. pelare t. pelare.

arklī, lat., rustkammare.

Arkōna, 54 m. hög kritklippa påRügen med fyrtorn. R:s fornahst. A. låg där.

arkont', högsta ämb.-man i Athen,fr. 752 f. K., på 10 år, men fr.683 9 a:er på 1 år. Den 1:ekallades eponymos (efter hkn åretkallades), d. 2:e basileus(offerkonung), d. 3:e polemarkos(fältherre), de öfr. tesmoteter(lagskipare).

arktisk, gr., belägen i närh. af nordpolen.

Arkwright (ārkrajt), Rich.,mekanik., f. 1732 Preston, d. 92,uppfann vattenspinnmaskinen.

Arlberg, bergknut i Algaualp., 1,796m. pass m. väg. 1,699 m. hög.År 1883 tunnel, 12,400 m. lång.

Arlberg, Geo. Efraim Fritz,sångare, f. 1830 Leksand, 58/74 vidkungl. operan, d. 96 Kristiania.

ārlekin, it., kom. mask i it.lustspelet.

Arles (ārl), fr. st. vid Rhône, 29,314 inv.

arm, öfre extremitet på mska o.apa. Mskns a. består af öfver-,under-a, o. hand. Mell. de förstn.ligger armbågen, mell. de sistn.handleden. Fäst vid bålen gmaxelleden, s. förenar öfver-a. m.skulderbladet.

armāda, sp., flotta, is. den, s. FilipII skick. mot Engld 1588.

armadill', sp., se bältdjur.

Armagh (-mā), grefsk. i irl. prov.Ulster. 1,328 kv.km. 125,238 inv.Hst A.

Armagnac (-manjack) landsk. iSyd-Frankr. (Nu dep. Gers).

armatūr, lat., kr., vapen m. utrustn.för soldater l. skepp.; mask., deför en ångpannas utrustningerforderl. tillbehören; elektr., de videlektr. belysn. anläggn. nödv.tillbehören; fys., se armering.

armborst, gammalt skjutvapen m.trä- l. stålbåge; sköt pilar l.kulor på 250 steg gm ryttarpansar.

armbåge, armbågsbenetshakformiga öfre ledände; förhindrararmens sträckn. öfver 180°.

armé, fr., en stats truppstyrka l.en stor del däraf.

Armēnien, ry., pers., turk. höglandmell. Svarta o. Kasp. h. 800/2,000m., ford. kon.-rike. Högslätter:Bajesid, Erzerum, Kars, Achalzik,Erivan. Berg: Kaukasus, AlaDag, Kara Dag. Toppar: Ararat,Allaghes, Tura, Dschelu. Sjöar:Van, Gok Tsjai. Fl.: Eufrat,Tigris, Aras, Kur, Tsjorah. 3klimat. regioner: regn, föränderlig,evig snö. Flora: bok, ek, tall,lönn, björk, vin, grönsaker, säd.Fauna: röd gås, fasan, stork,trana, björn, lo, murmeldjur, räf,gräfsvin, varg. Prod.: bly,koppar, silfver, arsenik, alun, salt.— Delades ford. i Stor.- o.Lill-A.; nu är forn. Lill-A. turk., västl.stor-A. turk. Städer i turk. A.:Erzerum, Van, Musj. — RyskaA., fordom pers., omfattar n. ö.delen af Stor-A. Städer: Tiflis,Erivan, Kars, Alexandropol,Elisabetpol; kloster Etschmiadzin o.Sanahina. — Pers. A. s. ö. delenaf Stor.-A. Pers. prov.Aserbejdschan. Befolkn.: armen., turk.,kurder, tatar., nestorian.,georgier, greker, jud., arab., zigenare.Språk: ny-armen., tatar., kurd.,pers. Hist.: 330 f. K. eröfr. afAlex. d. st. Senare underseleukiderna. Bildade 2 kon.-riken,Stor- o. Lill-A. Sedan A.sassanid. prov., 1080 byzantin. Infallaf seldsjuker. 1472 Stor-A. pers.prov. 1522 A. turk.

armēniska kyrkan, stift. i 2:a årh.gm Gregorius Ljusbringaren,utveckl. i 4:e årh., 366 själfständ.gm Narses. Mesrob öfvers. bibelnpå armeniska; 491 öfvergick dentill monofysitismen, dock voro [ 46 ]unionsförsöken talrika. 1439union m. kat. kyrkan. De uneradea. ha ett kloster, San Lazaro,nära Venezia.

armēniska språket och lit., A. S.en gren af d. indogerm. spr. stam.1) Forn-a. (l. klassisk a.). 2) Ny-a.,påverkad af turk.; själfst. spr.med 36 bokst. — A. L. fr. 4/14årh.: öfvers. fr. grek., krönik.,hist. o. s. v. Kyrkl. hymner,dikter af Narses (12:e årh.) o. 2fabelsaml. (13:e årh.) bilda d. poet. lit.

arm|ēra, lat., bevära fästn.,batteri, skepp; rusta till försvar; för-(se magnet m. ankare, se vidarefölj. -ēring(-ātur), elektr., den delaf en dynomaskin, därinduktionsströmmar framkallas; fys.,beklädnad af mjukt järn på enmagnets polyta för att förstärka dessverkan.

Armfelt, 1) Karl Gust., fälth., f.1666 Ingermanl., deltog i Karl XII:skrig, försvarade Hälsingforstappert, men fruktlöst, företog 1718ett gm hungersnöd o. köldmisslyck. tåg till Norge, d. 36 s.öfv.-befälh. i Finland. — 2) Gust.Maurits, grefve, diplom., f. 1757Finld, utsågs 92 af Gust. III påhans dödsbädd till medlem afförmynd. styrelsen, menskickades af hert. Karl s. sändebud tillNeapel. Misstänkt försammansvärjn. mot hert., flydde han 93till Ryssl., återkallades 99 afGust. IV Ad., tog afsked 1810,trädde i ry. tjänst, 12 gen.-guv.öfv. Finld., d. 14.

armfotingar, zo., Brachiopoda,hufvudafdelning bland molluskerna.

armillār-sfär, lat.-gr., föråldr. astron.instr. till uppmätn. af stjärnornas höjd.

arminiāner l. remonstranter,anhäng. af Arminius (d. 1609),hvilka ha en friare uppfattn. ombekännelsen o. en mildarepredestinat.-lära. Sedan de fördömtspå synod. i Dordrecht, 1619,förföljdes de häftigt. 36 tolererade.Nu obetydl.

Armīnius, (oriktigt Hermann),cheruskhöfding, f. 17 f. K., slog rom.9 e. K. under Varus iTeutoburgwald. Efter fortsatta striderbeskylldes A. för monarkist. planero. mördades 21.

Armīnius, (Harmensen). Jak.,teol., f. 1560 Oudewater, d. s.prof. i Leijden 1609. Se arminianer.

Armstrong, Sir Will., ingenjör, f.1810 Newcastle, d. 1900, uppf. enackumulator o. a.-kanonen.

Arnauld (-nå̄), jansenisternas ledare,f. 1612, flydde till Holl., d. 94Lüttich.

Arnault (-nå̄) Ant. Vinc., dramat.förf., f. 1766 Paris, d. 34Godeville. Skr.: Marius, Germanicusm. m. Oeuvres (24/27), 8 bd.

Arnd, Joh., prot. teol., f. 1555Ballenstedt, d. som gen.-sup. intend.1621. Mystiker o. pietist. Skr.:Wahre Christentum (öfvers. på deflesta europ. språk).

Arndt, Ernst Mor., ty. patriot, f.1769 Rügen, uppträdde motNapoleon, flydde till Sverige o. Ryssl.,18 prof. i Bonn, 22 inveckl. i dedemagog. undersökn., förföljd o.suspend., 40 återinsatt, d. Bonn60. Skr. popul. polit. skrifter.

Arne (arn), Thom. Aug., komp., f.1710 London, d. där 78.Komponerade Rule Britannia.

Arnheim, Arnhem, hst. i holl.prov. Geldern, vid Rhen. Fordomfästn. 59,759 inv.

Arnīca L., Compositæ, A. montanaL., officinell.

Arnim (Arnheim), 1) Joh. Georg,v., fälth. i 30-år. kr., f. 1581Boitzenburg, först und. Wallenstein,sed. i sachs. tjänst, 37 misstänkto. förd fången till Sthm, flydde,d. 41 Dresden. — 2) Ludw.Achim, förf., f. 1781 Berl., d. 31.— Hans maka Elisabeth(Bettina), f. 1785 Frankf. am Main,älskade Goethe, 11 gift m. A., d.59. Flera fantast. skr. — 3)Harry, f. 1824, 72 ambass. iParis, 74 återkall., 76 dömd förlandsförräderi (offentligg. af [ 47 ]depescher) und. sin frånvaro tilltukthus, d. 81 Nizza.

Ar'no (Arnus), it. fl., uppr. påApennin., utf. i Medelh. 230 km.Ej segelbar.

Arnold, 1) Christ., bonde iSommerfeld vid Leipzig, f. 1650, d. 95,komet-iakttagelser. — 2)Thomas, eng. skolman, f. 1795, 27/41rektor vid skolan i Rugby, d. 42Oxford. Skr.: History of Rome.— 3) Matthew, eng. skald, f.1822, till 67 prof. i poesi Oxf.,d. 88, utmärkt essayist.

Arnold från Brescia (-bräsch'a),Abélards lärj., 1155 brändaf Hadrianus IV. Ville afskaffaprästernas o. påfvens världsl. makt.

Arnoldson, 1) Karl Osk., sångare,f. 1830 Sthm, anställd vid operanfr. 58, d. 81 Karlsbad gmsjälfmord. 2) Sigrid, den föreg:sdotter, sångerska, f. 64 Sthm, giftmed impressarion A. Fischof. 3)Klas Pontus, f. 1844,skriftställare (1908 Nobelpristagare).

Arnulf d. hel., fr. 612 biskop iMetz, d. 641, gm s. son Pipin afHeristal stamfar för karolingerna.

Arnulf, ty.-rom. kejs., sonson afLudv. d. tyske, 880 hert. afKärnthen, 887 kon., slog nordmännen891 vid Löwen, 896 kejs., d. 899Regensb.

Arolsen, hst. i Waldeck vid Aar,2,734 inv.

arōm, gr., flyktigt ämne i en mängdväxter (vanl. eter.-oljor), ger demderas kryddart. aromat. lukt.

aromatiska ämnen, i den organ.kem. ett stort antal föreningar,s. utmärkas gm sin aromatiskalukt. A. äro kolrika o.vätefattiga o. kunna anses härledda fr.bensol.

Aron, Moses’ äldre bror,israeliternas 1:e öfverstepräst.

Aronsrot, se Arum.

Āros, se Åros.

Arpād, magyar. anförare. Stamfarför kon. i Ungarn 1000/1301.

Arpeggio (-pedd'jo), it., tonk., medbrutet ackord.

Arpi, Oskar Adalrik, f. 1824, d. 90,sånganförare i Upps. 52/72.

arrak, arab., brännvin af ris,palmsaft l. melass.

arrang|emang, fr., anordning,tillställning; bearbetning, -era,anordna, tillrättaställa; tonk.,bearbeta ett tonstycke, -ör,anordnare, tillställare.

Arras (arrā), fr. befäst st. vidScarpe, 25,813 inv. Botanisk trädg.Freder 1435 o. 1482.

arratēl, vikt i Port. o. Brasil., 459 gr.

Arrebo, Anders, dan. skald, f. 1587Ärö, d. 1637 s. pastor iVordingborg. Skr.: Hexaëmeron.

arrend|ātor, lat., förpaktare. -e,förpaktning. -era, förpakta.

Arrest (arrǟ), Heinr. Louis d’,astron., f. 1822 Berl., d. 75Köpenh., dir. vid dess observat.

arrest', ett slags frihetsstraff;militärhäkte.

Arre'tium, se Arezzo.

arr'ha, lat., handpenning, hvarigmett aftal blir bindande.

Arrhēnius, 1) Jak., psalmist, f.1642, d. 25 s. prof. i hist. Upps.Utg.: Psalmeprofver 89. — 2)Karl Ax., kem., f. 1757,fälttygmästare, d. 24. — 3) Joh., bot.,agron., f. 1811, 62/81 sekr. ilandtbr. akad. Skr.: Elem.-kurs i bot.(45), Handb. i Svenska jordbr.(fr. 59), d. 89 Sthm. 4) SvanteAug., fys. o. kem., den föreg:sbrorson, f. 1859 på Vik, Upps.län, 1903 Nobelpristagare,framstående afhandl. i kemi o. fysik.

Arrhén v. Kapfelman, Erik Jak.,komp., f. 1790, d. 51 Sthm, sattemusik till många popul. sånger.

Arr'ia, ädel romarinna, gemål tillden under kejs. Claudius s.sammansvuren anklagade Pætus,dödade sig 42 e. K. o. räckte singemål dolken (»P., det gör ejondt!»).

Arriānos, Flavios, gr. hist.-förf., f.Nikomedeia omkr. 100 e. K. Skr.:Anabasis, Alex. d. st:s tåg tillÖsterlandet o. a. hist. verk.

arrière-garde, (-riǟr-), fr., kr.,eftertrupp t. hufvudstyrkans skydd.

Arrīghi, Jean Toussaint, hert. af [ 48 ]Padua, f. 1778 Corte (Corsica),gen. und. Napoleon I, 15landsförvist, und. Nap. III senator o.guv. vid Invalidhuset, d. 53. —Hans son Ernest fr. 71 enbonapartistledare.

arrivēra, fr., ankomma, hända.

Arrōba, vikt i Span., Mexiko, sp.V. Ind., S. Amer., 11,5 kg.

arrog|ans', fr., förmätenhet, -ant,förmäten.

arrond|ēring, fr., afrundn. afstatsområde l. egendom, -issement,(-issmang'), del af depart. iFrankr.

arrow-root (arr'årutt), eng., ettslags stärkelsemjöl, erhålles afrotstockarna af Maranta indicao. arundinacea gm derassöndermaln. o. tvättn. Mest fr. V. Ind.För barn o. sjuka; lättsmält.

ars, lat., konst., — a. lon'ga, vītabrevis, konsten är lång, lifvetkort.

arschin, ry. mått = 0,7112 ar.

arsenīk, gr., As = 75, metall, inaturen sällan gedigen, i föreningm. andra ämnen, särsk. järn o.svafvel, mycket utbredd. A.erhålles gm upphettn. af a.-kis o.sublimatets uppfångande.Stålgrått pulv., eg. v. 5,96. Vid vanl.lufttryck ej smältbar, emedan detförflyktigas i hetta, förbrinner vidhögre temp. till a.-syra. Använd.i legering, -förgiftning framkallasss. akut förgiftn. gm förtäring afarseniksyrlighet, yttrar sig då ikräkning, stark öppning,magplågor, känsla af ångest; slutarvanligen m. död. Motgift: mjölk,bränd magnesia m.järnoxidhydrat. Kronisk förgiftn. ansesuppkomma gm inandn. afars.-haltigt damm, t. ex. fr. ars.-haltigatapeter, mattor m. m.; iakttagesäfven ej sällan hos arbetare iarsenikindustrien. Symtom:kraftlöshet, neuralgier, hufvudvärk,flera former af utslag. Behandl.:den sjukes befrielse fr.sjukdomsorsaken samt stärkandebehandling.

arsenik-kis, Fe S₂. Fe As₂, min. afarsenik, järn o. svafvel.

arseniksyrlighet, As₂ O₃ = 198, idagligt tal kallad arsenik, bildasgm upphettn. af arsenikkis und.lufttillträde, hvarvid a. sublimerar.Färglös till gulaktig glasart. massa,s. vid längre förvaring öfvergårfr. det amorfa till d. kristallin.tillst. o. därvid blir porslinsartadt,mjölkhvitt. A. kristalliserar ifärglösa oktaëdrar o. romber. Eg.v. (amorf) 3,738. A. är mycketgiftig. Som motgift kan användasbasisk ättiksyrad järnoxid, s. fåspå apoteken.

Arsenius, John Geo., hästmålare,öfverstelöjtn., f. 1818, d. 03 Uppsala.

ar'sis, gr. versl., höjning, d.betonade delen af en versfot; tonk.,upptakt. — Mots. tesis.

art, i naturvetensk. ensammanfattning af alla de naturföremål,s. visa sig hafva en gemensambestämd form, men särskild,själfständig tillvaro, samt hka ha likaorganiserade föräldrar o.frambringa lika org. efterkommande.Lamarck den förste, s. uppvisadeolika djurarters härstamn. fr.gemensamt urspr. Denna teorifastställd af Darwin. I sindescendensteori förklarar han orsakentill arternas förändr. En viktigroll vid arternas förändr. o.begränsn. spelar det naturl. urvalet.

Ar'ta, gr. st. vid floden. A., 18 km.fr. Jon. hafvet. 9,675 inv. Till1881 turk.

Artaxerx'es (pers. Artakschatra),namn på pers. kgr. 1) A. I.Långhand, Xerxes' son, 465/425 f. K.,svag. — 2) A. II, Mnemon, 405/361, undertryckte s. bror Kyros’uppror, afslöt m. grek. d. Antalkid.freden. — 3) A. III, Okos, sontill föreg., underkuf. Egypt. o.Fenicien, förgiftad 338 — 4) A.Ardeschir, grundl. sassanidernasrike, 226/240 e. K.

Artēdi, Peter, sv. iktyolog, f. 1705,d. 35. Hans arb. utg. af Linné.

[ 49 ]Ar'temis, gr. myt. (rom. myt.Diana), Apollons tvillingsyster, nattl.himmelns o. ljusets samt jaktenso. kyskhetens gudinna.

Artemīsia, 2 drottn. i Karien. 1)A. I, följde Xerxes till Hellas o.stred vid Salamis. — 2) A. II,uppförde åt s. gemål Mausolos engrafvård, mausoleion, se mausolé.

Artemīsia, L., Compositæ, Europa,n. Afrika, v. och n. Asien, lämnarkryddor, läkemedel;prydnadsväxter. Arter: malört,A. absinthium, gråbo, A. vulgaris, åbrodd,A. abrotanum m. fl.

Artemīsion, g. geogr., (nu KapPondikonisi), udde på Euboiasnordkust. Slag 480 f. K.

Artemus Ward (-wå̄rd), pseud. förCharles Browne.

artēsisk brunn, se brunn.

Artevel'de, Jak. van, folkledare,ölbryggare i Gent, ingick förbundm. Engld mot Frankr. o. denflandr. adeln, mörd. 1345. — Hansson Philipp gjorde uppror motgrefve Ludv. II, men d. 1382 islaget vid Roosbeke.

arthrītis, gr., läk., gikt.

arthrozōa, zo., leddjur.

Arthur, Chester Allan, presid. iFörent. stat., f. 1830 Troy, 50advokat, 61 generalingeniör i NewYork, 80 vicepres., 81/85 president,d. 86. Ifrig republikan.

artificiell', fr., konstgjord.

artik'el, lat., del, stycke; en vara;bestämningsord.

artikul|ation, lat. ledfogn.; tydl.uttal, -era, tydl. uttala.

artillerī, medelt.-lat., grofvaeldvapen; därt. hörande manskap(artillerister), fordon o. s. v. Fält-,belägr.-, fästn.-, kust- o. sjö-a. —I Sverige 9 a.-regementen, -parkförr a.-materiel, s. höllos bakomen härs första linje.

artist', fr., konstnär, -isk, konstnärlig.

Artocar'pus L., Artocarpeæ,brödfruktträdet, A. incisa, odlasmellan vändkretsarna; frukten,ett viktigt näringsmedel, särskildtpå Söderhafsöarna, ätbar 8/9 mån.af året; aftages omogen, skalas,styckas, stekes på heta stenar;bastet till tåg, veden till virke.

Artois (-tåa'), gam. grefsk. i nordv.Frankr., dep. Pas de Calais. Hst. Arras.

Artôt (-tå̄), Jos., violinist, f. 1815Brüssel, d. 45 Paris. Farbror tillDésirée A. (g. m. Padilla), f. 35Paris, koloratursångerska, sed. 89sånglärarinna i Paris.

Ar'tus, brit. sagokon., s. stred motde inträngande angelsachs., hjältei flera sagor o. diktsaml., s. blomstr.i Frankr. o. Tyskl. is. i 12:e o.13:e årh. Hit höra »Iwein» o.»Erek», »Parcival» o. »Titurel».Mest i förening m. sagan om d.hel. graal o. riddarne af d. rundabordet.

artǟrer, gr., pulsådror, blodkärl m.kraftiga, elast., muskulösa väggar,leda syrerikt blod fr. hjärtat tillkroppens olika delar o. öfvergå sed.i kapillärerna. På a. känner manblodets våglika rörelse som puls.

Arum L., Aroideæ, Europ., Afr.,Austral., Amer., roten rik påstärkelse, ätbar efter kokning.Aronsrot, A. maculatum, södra o. mell.Europa, Danmark, Skåne; denunderjord. knölstammen användesi medicinen.

Aru-öarna, holl. ögrupp vid NyaGuinea, 8,614 kv.km., 21,000 inv.

arvērner, ford. galliskt folk i d.nuv. Auvergne.

Arvīdi, Andreas, präst, f. iSträngnäs, d. 1673, förf. en sv. poetik.

Arvidsson, Ad. Ivar, förf., f. 1791Finl., d. 58, kom 23 t. Sverige,43 k. bibliotekarie. Utg.: Svenskafornsånger m. m.

Arvid Västgöte, se Västgöte.

Arvika, köp. i Värml. län vidGlafsfjärden, 1,590 inv.

as (ass), forn. rom. kopparmynt =12 uns = 327,45 gr., värde = omkr.43 öre. Sedan med.-tiden minstaenh. för guld- o. silfvermyntvikt.I Sverige = 48,035 mgr.

asa fætida (-fē-) farm., dyfvelsträck.

asar, se åsar.

[ 50 ]Asa-Tor, se Åsa-Tor.

asbest', min., fintrådig varietet afhornblende, angripes ej af värmeo. syror. Nyttjas till eldfastaväfnader o. till filtrerapparater.

Asbjörnsen, Pet. Krist., norsk förf.,f. 1812 Kristiania, forstmästaredär, d. 85. Saml. af nor.folksagor, utg. af honom o. J. Moe.Öfvers. på flera spr.

As'caris, ordn. Nematodes, hvita l.gula inälfsmaskar.

Ascension (assen'schönn),»Himmelsfärdsön», afrikan. ö i Atlant.haf., 88 kv.km., 450 inv. Uppt. påK. himmelsfärdsdag 1508 af Tristanda Cunha, 1816 engelsk.Hufvudort: Georgetown.

Aschaffenburg, bair. st., nära Main,22,164 inv.

Aschanti (Asante), negerrike iGuinea, 193,000 kv.km. 1 mill.inv. Hst. Kumassi. Kon.monark.-aristokrat. Människoslaktande. Krig m. England 1824/26samt 63, 73 o. 00.

Ascheberg, Rutger v., grefve, fälth.,f. 1621 Kurland, deltog i 30-år.kr., Karl X:s kr., Karl XI:s dan.kr., hvari han utmärkte sig i sl.vid Landskrona, Halmst., Lund,d. 93 s. gen.-guv. of. de eröfr.dan. prov.

Aschehoug (-ha͡ug), TorkelHalvorsen, nor. jur., f. 1822, prof. iKristiania d. 09. Skr.: Norgesoffentl. ret m. m.

Aschera (Derketo, Baaltis), syr.gudinna, symbol för d. befruktandenaturkraften. Urtyrp för Afrodite.

asep'sis, aseptik, gr.,sårbehandl.-metod, hvarmed man sökerförekomma infektion.

aseptīn, gr., ett af H. Gahnuppfunnet medel mot förruttnelse,består af renad borsyra. Dubbela. af 2 del. borsyra, 1 del alun.A. tillsatt m. nejlikolja o. glycerinkallas amykos.

Aserbejdschan, pers. prov., 104,840kv.km., alpland. Kallt klimat.Toppar: Sahend, Savalan, Ararat.Fl.: Aras, Kisil Osen, Dschagati.Befolkn. kurd. o. turkm. Hst.:Tebris.

asfalt, gr., natur- o. konstprodukt,uppstår ur bergolja, s. gmupptagn. af syre i de öfre jordlagrenförvandlas till bergtjära. Finnspå Trinidad, Kuba, vid Dödahafvet. Nyttjas fr. 1832 tillgatuläggn. Konstgjord a. erhålles viddestillation af stenkolstjära o.nyttjas vid tillverkn. af starktpapp (a.-papp), tätning af skeppo. d.

asfyxī, gr., läk., pulsensafstannande, skendöd.

Asgård, se Åsgård.

Ashton under Lyne (äsch't^önön'der lajn), eng. st. v. Tame. 43,000inv.

Āsia mīnor, lat., Mindre Asien.

asiatiska sällskap, föreningar aflärde till undersökn. af Orientenslitt., spr., geogr. I Batavia,Bombay, Paris, Lond., Amsterdamm.fl. st.

Asien, största världsd., 44,179,400kv.km. 820 mill. inv. Halföar:Tschuktschiska, Kamtschatka,Korea, Bortre Ind., Malakka, FrämreInd., Arab., M. Asien. Öar: NyaSibir., Wrangelsld, Kurilerna,Sakalin, Japan, Liu-Kiu, Formosa,Hainan, Filippinerna, Stora Sunda,Lilla Sunda, Molukkerna,Nikobarerna, Andamanerna, Ceylon,Malediverna, Lakediverna, Cypern,Sporaderna. Berg: Taurus,Libanon, Sinai, Kaukasus, Elbers,Hindukuh, Soliman, Himalaja,Ghats, Karakorum, Bolor,Kuenlun, Nanling, Jyling, Peling,Chinggan, Stanovoi, Jablonoi, Baikal,Sajanska, Altai, Tian-schan,Alatau, Ural. Toppar: Ararat,Erdschisch, Sinai, Hermon, Demavend,Dapsang, Dhavalagiri,Gaurisankar, Kundschinjinga,Munku-Sardik, Bogdo-Ola, Adamspik,Indrapura, Kinibalu, Semeru, Fusijama.Floder: Ob, Jenisej, Lena,Kolima, Amur, Hoangho, Jangtsekiang,Sikiang, Songka, Mekhong,Menam, Iravadi, Brahmaputra,Ganges, Narbada, Indus, Eufrat, Tigris, [ 51 ]Kisil Irmak, Atrek, Emba, AmuDarja, Syr Darja. Sjöar: Dödahafvet, Van, Urmia, Goktscha,Hamun, Kaspiska h., Aral, Kuku-nor,Lobnor, Baikal, Balkasch,Tengrinor. Öknar: Gobi, Thar, Syr.arab. Flora: renmossa,dvärgbjörk, dvärgal, dvärgceder, tall,lärkträd, dvärgapel, rabarber, ek,valnöt, ris, bomull, cypress, vin,platan, kastanj, mispel,rhododendron, dadelpalm, banan,mullbärsträd, fikon, buxbom, jasmin,granatäpple, lager, oliv, myrten,oleander, pistasch, krapp, vallmo,te, kaffe, melon, indigo, peppar,kanel, muskott, ingefära,kardemumma, brödfrukt, bambu,mimosa. Fauna: isbjörn, lämmel,ren, räf, sobel, hermelin,vattenvessla, varg, fiskutter,murmeldjur, bäfver, jordråtta, älg,stenget, tiger, gepard, hyena, schakal,lo, piggsvin, antilop, kamel, tapir,argali, panter, noshörning, lejon,elefant, buffel, moskusdjur,vampyr, apa, sibetkatt, mungo, sjubb;snöripa, fasan, gam, orre, trapp,struts, papegoja, marabustork;flamingo, pelikan, kakadu,salangansvala, påfågel; säl, hval, stör,lax, kaskelot, jättesalamander,krokodil, sköldpadda, orm.Stater: Kina, Japan, Korea, Anam,Siam, Birma, Butan, Nepal,Kaschmir, Afganistan, Beludschistan,Persien, Oman, Nedschd,Hadramaut, Borneo, Turan; ryska:Sibir., Sakalin, Turan, Armenien;engelska: Cypern, Främre Ind.m. Ceylon, Burma, Singapore,Saravak, Labuan, Kuria-Muria,Perim, Kamaran, Andamanerna,Nikobarerna, Honkong; holl.:Java, Madura, Sumatra, Banka,Biltong, Borneo, Celebes,Molukkerna, halfva Timor, Bali; amer.:Filippinerna, Sulu; fransk.: Mahé,Karikal, Pondichery,Chandernagor, Kochinkina; port.: Goa,Salcete, Bardez, Damao, Diu, Gogola,halfva Timor, Gambing, Macau,Taipo, Colovane; turk.: M. Asien,Armenien, Syrien, Palestina,Jemen, Mesopotamien. Befolkn.:hinduer, singaleser, afgan.,beludsch., kurd., armen., grek., ryss.,arab., malaj., mongol., dravidas,papuas. Expeditioner: 1000 f.K. fenicier till Ofir. Marco Poloi 13:e årh. i Mongoliet, Kina,Bengalen. Ibn Batuta 1324/53 i Kinao. Ind. Vasco da Gama 1498 iKalkutta. 1521 upptäckteMagalhães Filippin. 1725/28 Bering iSibir. 1776/79 Cook iKamtschatka. 1761/64 Karsten Niebuhr iArabien. 1803/6 Krusenstern iSibirien, 29 Humboldt i Ural,Altai. 41 Kiepert i Transjordanländer. 51/54 Dittmar iKamtschatka. 57 bröd. Schlagintweit iHimalaja, Kuenlun. 68/72Richthofen i Kina. 76/78Prschewalski i inre Asien. 79/81 densammei Tibet. 85/08 gjorde Hedin 4upptäcktsfärder i Central-Asien.

a'sinus ad lyram, lat., »åsnan vidlyran»; olämpligt, oskickligt.

ask, Fraxinus L., Oleaceæ, Europa,Asien; virke till snickeri, barkent. garfn. o. färgn.

Ask och Embla, nord. myt., de1:a mskr på jorden, skapade af2 träd.

aska, oorgan. återstod vid förbränn.af organ. ämnen.

As'kalon, g. geogr., filisteisk st. iPalestina v. Medelh., sl. 1099.

Askelöf, Joh. Kristof., publicist, f.1787 Skåne, d. 48, utg. tidn.Polyfem (09), Lifvet o. döden (15),Den objudne gästen (29) m. fl.Konservativ.

Askersund, st. i Örebro län vidVätterns norra ände, 2,004 inv.,(08) grundl. 1640.

Asker Svensson, Lunds 1:eärkebisk., omkr. 1104, d. 37.

ask|ēs, gr., bot, försakelse. — -et,botgörare; -etisk.

asklepiāder, »afkomlingar afAsklepios», präster i Asklepios'tempel.

Asklepiādes, gr. skald, fr. Samos,Teokritos' samtida.

Asklēpios (lat. Æsculapius), gr. [ 52 ]myt., Apollons son, läkekonstensgud, död. af Zeus’ blixt.

ask-onsdag, fastans början, dåkatol. beströ sig med vigd aska.

Askungen, se Cendrillon.

Aslög, se Åslög.

Asmanshausen, by i Hess.-Nassau,1,022 inv. Vin.

Asmōdi (Asmodeus), ond andedödade enl. Tobie bok Saras 7 män;äktenskapsdjäfvul.

Asnières (aniǟr), fr. stad vid Seine,13,336 inv. Vattensport.

à son aise (a sonnǟs), fr. i godt mak.

Asov’, ry. st. vid Asovska sjön,25,124 inv.

Asovska sjön, vik af Svarta haf.,37,496 kv.km.

asp, Populus tremula L., Salicineæ,träd i Europa, n. Asien, N. Amer.,löf till foder, virke till tändstickor.

Aspar'agus, bot., sparris.

Aspāsia, snillrik, skön grekinna,Perikles’ maka, oriktigt ansedd s.hetär. Efter Perikles’ död gift m.Lysikles.

Aspe (asp), fr., dal i Pyrenéerna.

aspekt', utsikt; en planets ställningi förh. till en annan.

asper, litet silf.-mynt i Orient.,1⁄120—1⁄100 af en piaster.

As'pern, by nära Wien vid Donau.Sl. 21—22⁄5 1809.

Asper'ula L., Rubiaceæ; af A.odorata, välluktande, krydda t. vin(tyskarnes »Maitrank»); af A.tinctoria, färgämne.

aspic', fr., kall, med gelé omgifven kötträtt.

Aspīdium Sw., ormbunke,Polypodiaceæ; af roten medel mot mask.

Aspinwall (-wå̄l), se Colon.

aspir|ant, lat., tjänstsökande. -at,m. h-ljud uttalad bokst. -ator,app. till uppsugn. af gaser o.framkallande af en stark luftström.-era, söka, eftersträfva; språkv.,uttala bokst. med h-ljud.

aspirīn, farm., salicylättiksyreeter,mot ledgångs- o. muskelreumat.samt hufvudvärk.

Asplången, sjö i Östergötl.

Aspromon'te, it. bergskedja,högsta topp Monte Alto, 1,964 m.

Aspropōtamo, gr. flod, se Akeloos.

Asquit (äss'kith), Herbert Henry,eng. statsm., f. 1852 Morley, 90/95inr.-min., 09 prem.-min.

ass, se as.

ass, tonk., ♭ för a.; ass dur,tonart m. fyra ♭.; ass moll, tonartm. sju ♭.

assagaj', kastspjut m. förgiftadjärnspets, hottentotters, kaffrersförnämsta vapen.

assāi, it., tonk., nog; ganska, tämligen.

Ass'am, ford. kon.-rike, eng. prov.i O. Ind., 145,666 kv. km., 5,841,878inv. Hfl.: Brahmaputra, hst. Gauhati.

assassīner, arab., polit.-relig.mohammed. sekt, 1090 stift, afHassan ibn Sabbah, ägde borgar iPers. o. Syrien, bekämpade bådemohammedanerna o. korsfararne;deras öfverhufvud, »den gamle fr.berget», fordrade obetingad lydn.o. mord på ordens alla fiender;1256 utrotad af mongolerna.

assekurans', medelt. lat., försäkr.mot olycksfall.

assemblée (-sangblē), fr., församl.;a. nationale (-nall'),nationalförsamling.

Asser, son till Jakob, stamfar för enaf de 12 israelit, stammarna.

assess'or, lat. förr bisittare ihofrätt; 1910 afskaffade.

Assien'to, sp., fördrag, is. det,hvarigm Spanien 1713 beviljade Engldensam rätt till negerexport.

assiett (aschätt'), fr., litet fat.

assignāter, fr. pappersmynt 1790o. under revolut. Afskaffade gmutfärdande till för stort belopp(45,578 mill. francs).

assign|ation, lat., anvisning, -era, anvisa.

assimilation, lat., 1) fysiol.,näringsämnenas förvandl. idjurkroppen; 2) språkv., enkonsonants förvandl. till likhet m. enefterföljande, t. ex. stanna afstadna, it. cattivo af lat. captivus.

assisdomstol, fr., kriminaldomst.

Assisi, it. st., 17,378 inv., kloster.

assist|ans', lat., hjälp,pantlånekontor. -ent, biträde, -era, hjälpa,is. fartyg.

[ 53 ]Assmanshausen, by vid Rhen iWiesbaden, 1,028 inv. Vinodling.

associ|ation, fr., förening, -é,bolagsman, -era, intaga i bolag o. d.

assonans', lat., likhet i ljud afslutorden i verser, t. ex. var o. glad.

assort|era, fr., ordna efter sorter;förse (sig) med varor, -iment,ordnadt varulager.

Assuān (ford. Syene), egypt. st. vidNilen, 13,101 inv. Sistakatarakten.

assur|adör, fr., person, s. försäkrarlif o. egendom, -ans, fr.,försäkring, -era, försäkra mot skada.

Assȳrien, g. geogr., land i Asien,omfattade Arrakitsi, Assur,Arbelitis, Adiabene, Kalonitis. St.:Ninive, Ktesifon, Arbela,Apollonia. Det assyr. riket omfattadesenare: A., Mesopotam.,Babylonien, Pers., Medien, Baktrien,Syrien. 1:e kon. Ninus byggde hst.Ninive. Efter honom Semiramis,eröfr.-tåg till Indien. Sista kon.:Sardanapalus, Salmanassar,Sanherib, s. 705 f. K. framträngdeeröfrande ända till Egypt. 606f. K. Ninives fall. A:s deln. mell.Persien o. Medien.

Astar'te (hebr. Astarōt), syr.gudinna, tempel i Tyrus o. Sidon,de förstörande naturkrafternasgudinna, dyrkad med mskooffer.

asten|ī, gr., svaghet, -opi, gr.,svagsynthet.

Aster, bot., Compositæ, vanl. trädgårdsväxt.

asterisk' (*), liten stjärna, af degrek. filolog. nyttjadt tecken attutmärka äkta ställen; nuhänvisn.tecken till anm. under texten.

asteroīder, små planeter mell. Marso. Jupiter.

Asterophyllītes, grenar afCalamites, hufvudbeståndsdel istenkolsfloran.

As'ti, it. st. vid Tanaro, 38,045 inv. Vin.

astigmatism', gr., sjukdom i ögat,orsak. af felaktig hvälfning afhornhinnan, hvarvid det i st. f.skarpa konturer ser otydl. ränder.

ast'ma, gr., anfallsvis påkommandeandnöd, framkallad gm utvidgn.af lungblåsorna efter långvarigabröstkatarrer, äfven gm kramp ide fina luftrörens muskler,hjärtfel, ansvälln. af näsmusslornam. m.

As'tor, Joh. Jak., ty. köpm., f. 1763,d. 48 New York. Efterlämnade20 mill. doll. Grund.A.-bibliotek., N. York, A -huset i Walldorf,hotellet (m. m.) Walldorf-Astoriai New York.

Astor'ga, Eman. d’, komp., f. 1681Palermo, d. 36. Stabat mater.

Astraia (-aj'-), gr. myt., dotter t.Astraios o. Eos, identifierad m.Dike, lämnade sist af gudinnornajorden, glänser sedan dess s.stjärnbilden Jungfrun på himmeln.

Astrakān, ry. guv., 236,532kv.-km., 994,775 inv. Hst. A. vidVolgas mynning. 121,580 inv. 2ärkebisk., botan. trädg.; befolkn. ryss.,armen., tatar., pers. Kaviarberedn.Betydl. handel. 1554 ryskt.

astrakān, lammfällar fr. A.

astrakān, se äpple.

astrāl, gr., s. har afs. på stjärnorna.-kropp, enl. ockultismens läraden andra, eteriska mskokroppen.-olja, lysolja m. högreantändn.-pkt än fotogen.

astro|fotometrī, gr., mätn. af enstjärnas ljusstyrka, -fysīk, gr.,vetensk. om himlakropparnas fys.beskaffenhet. -gnosī, gr., kunskapom stjärnor o. stjärnbilder, -grafī,gr., stjärnbeskrifn. -lābium, gr.,gammalt instr. till vinkelmätn.-logī, gr., stjärntydningskonst,förment vetenskap, s. afhimlakropparnas ställn. tror sig kunnaförutsäga mskors öde. -nomi, gr.,vetensk. om himlakropparnasrörelse, beskaffenhet m. m.

astronomiska ur, säkert gående ur,s. nyttjas af astron.

astronomiska årsböcker, kalenderför astron. med uppgift om deviktigaste elementen und. detlöpande året.

Asturien, Asturias, sp. prov.,(718/925 kon.-rike) vidBiscayaviken, 10,895 kv.km., 627,069 inv. [ 54 ]Hst. Oviedo. Fl.: Navia. 1230kastiliskt.

Asty'ages, sista kon. i Medien 593/59 f. K., störtad af Kyros.

Asunciōn, hst. i Paraguay, vidParaguay, 60,259 inv.

asyl, gr., fristad, tillflyktsort (ford.kyrkor o. d.) för förbrytare.Lämnas nu af vissa stater, t. ex.Schweiz. — Äfven försörjn.-anstalt,is. för obotligt sinnessjuka.

asymptōt, gr., mat., rät linje, s. enkurva ständigt närmar sig utanatt skära den. Hyperbeln har 2 a.

asyn'deton, gr., sats, hvaribindeorden äro utelämnade.

a. t. a., förk. för: att taga afsked.

Atacāma, öken i Chile o. Bolivia.

Ataīr, dubbelstjärna af 1:a storl. iÖrnen.

atakamīt, grönt kopparhalt.mineral i Peru, Chile.

Atalan'te, gr. myt., 1) dotter afIasios, jägarinna. — 2) dotter afSkoineus, snabblöperska, dockbesegrad af Hippomenes, s. sedanjämte A. af Afrodite förvandladestill lejon.

Atālia, drottn. af Juda, kon. Ahabsdot., g. m. Joram af Juda,mördade alla medlem. afkungahuset utom Joas o. bemäktigades. tronen, 837 f. K. störtad o.dödad.

atanasīa, gr., odödlighet.

Ataulf, västg. kon., Alariks svågero. efterföljare 410, eröfr. delvisGallien 412, mörd. Barcelona415.

atavism', lat., ärftligh. af vissaegendomligh. hos efterkommande, is.sådan ärftligh., s. uppträder försti senare generationer.

At'bara, bifl. till Nilen t. h.

Āte, gr. myt., gudinna, urspr.föranledande brott; senare anseddsom straffande öde.

ate|ism', gr., gudsförnekelse. -ist,gudsförnekare.

ateljē, konstnärs, fotografs arbetsrum.

Atella, se Aversa.

atellāner (oskiska spel), lustspel iforn. Rom. Karaktärsmask.:Maccus och Bucco.

a tem'po, tonk., återgång efter entaktförändr. till den i börjanangifna takten.

Atenaios (-aj'-), gr. retor o.grammat., 200 e. K., Alexandria o.Rom. Skr. Deipnosofistai, skildr.af gr. seder.

Atenāis, gr. kejsarinna o. förf. fr.Athen, döpt s. Eudoxia o. giftm. kejs. Theodosius II, död ilandsflykt 460.

Atēne, Pallas A., Minerva, gr. o.rom. myt., född ur Zeus’ hufvud,vishetens, vetensk:s, krigetsgudinna.

atenēum (atenaion), Atenestempel, sedan namn påbildningsanstalt. Berömdt a. i Rom, stift.135 e. K.

atenienn', fr., ett slags hylla m.afsatser för uppställn. af småsaker.

atermān, gr., fys., ej gmsläppandevärme.

aterōm, gr., läk., säcksvulst.

Ath-, se At-.

athanasianska sym'bolum, l.Quicunque, innehåll. läran omtreenigheten o. Gudsmänniskoblifvande.

Athanāsius, gr. kyrkofader, f. 300,d. 373 s. bisk. i Alexandria,genomdr. den läran (mot Arius), attOrdet, Guds son, är lika evigt o.af sma väsen som fadern.

Athapas'ka, fl. i brit. N.-Amer.,1,000 km. l., upprinner åKlippbergen, utf. i A.-sjön, 12,500 kv.km.

Athen (gr. Atenai, ny-gr.Athine), hst. i Grekl. i gamla landsk.Attike. 167,500 inv. Univ.,observat., hospit., akadem., kungl.slott, gymn., muséer, bibl.,seminar. Vin, korinter, siden, oliver,fikon, ull, honung, vax. Ruin afAkropolis. Hamn Peiraieus.Grundläggare af A.: Kekrops, somanlade borgen Kekropia; 1068 f.K. egna kgr. Senare republ. 594f. K. lagstiftn. af Solon., perserkrig,strid m. Sparta, 338 f. K.makedon., 146 f. K. romerskt. 1460e. K. turk., 1822 grek. uppror, 30oafhäng., 35 hst. i Grekld.

[ 55 ]Athenæum (-nīöm), eng. litterärtidskrift.

Ath'erstone (-stån), Edwin, eng.skald, f. 1788 Nottingham, d. 72.Skr. Fall of Ninive m. m.

at home (ätt håm), eng., hemma;(hafva) mottagning.

At'kinson, Th. W., resenär, f. 1799Yorkshire. 44/52 i Ural, Sibirien,Amur, Kina; d. 61.

Atlan'tica, vanligen namn påAtland eller Manheim, arb. af O.Rudbeck d. ä.

Atlan'tis, i forntid. förmodadtfastland i Atlantiska hafvet.

Atlantiska hafvet, haf mell.Amerika, Afrika och Europa, 88,6 mill.kv.km. Öar: New-Foundl.,Anticosti, K. Breton, Long Island, S.Pierre, Bermuda, Bahama,Antillerna, Trinidad, Falkland,Eldslandet, Tristan da Cunha, S:tHelena, Ascension, Annobom, S.Thomé, Principe, Fernando Po,Kap Verde, Kanari-, Madeira,Porto Santo, Azorerna,Stor-Britannien, Irland, Fär-, Shetlands-,Hebriderna, Lofoten, Friesland,dan. öarna, Rügen, Öland,Gottland, Dagö, Ösel, Åland. Delar:Lorenzoviken, Fundibay,Chesapeakviken, Delaware, Mexikanskaviken, Karaibiska hafvet, S.Georg, Angra Pequena, Guineaviken,Medelh., Biscayaviken, Kanalen,Nordsjön, S. Georgskanalen,Irländ. sjön, Moray Firth, Östersjön.Största djup mellan Bermudao. S. Thomas 7,086 m.Golfströmmen.

At'las, gr. myt., »bäraren» afhimlahvalfvet; namn på kart- o.planschverk efter den på titelbladet afett landkarteverk i 16:e årh.afbildade A.

At'las, berg i n.v. Afrika, 2,200 km.l. Stora A. i v. (Marokko), LillaA. i (Algier). Högsta topp Miltsin3,800 m.

at'las, starkt glänsande sidentyg.

at'las, anat., första halskotan iryggraden.

atlēter, gr., i forna Grekldyrkesmässiga kämpar.

atmomēter, gr., instrum. till mätn.af vattnets afdunstn.

atmosfǟr, gr., 1) den jordklotetomgifvande luftmassan, 2) detgashölje man antar omgifvahimlakropparna, 3) enheten för dettryck, för hvilket en vätska, ångal. gas är utsatt (= 1 kg. på 1kv.cm.).

atoll', smalt, ringform. korallref, s.omsluter en lugn vattensamlingl. lagun.

atōm, gr., minsta odelbara mängdaf ett element, s. kan ingå i enkem. förening; förekommer ej friutan i förening med andra a. tillmolekyl. -ism, filos., sökerförklara alla företeelser ur små,odelbara kroppar (atomer), -vikt, tal,utvisande vikten af ett elementsa., jämförd med ett annatelements a. Vätets a.-vikt ärantagen som enhet.

atonī, gr., läk., slapphet.

Ātos (Akte), östl. udde på halfönKalkidike, 1,936 m., kyrka, 21kloster, vallfartsort. Sl. 493 f. K.

à tout prix (a tû pri), fr., till hvadpris som helst.

Atrāto, fl. i S.-Amerika i NyaGranada, 490 km., faller ut i Darien.Var ämnad att genom en kanalförenas med Stilla hafvet.

atresī, gr., läk., sammanväxningaf en öppning i kroppen (ex.anus).

Atreus, gr., myt., Pelops’ son, kon.af Mykene, atridernas stamfar,dödad af Aigistos.

ātrium, kvadratisk försal i enfornromersk bostad; förgård tillfornkristna basilikan.

atrofī, läk., kraftlöshet genombristande näring, tvinsot.

Atropa L., Solanaceæ.Spikklubban, A. belladonna, giftig växt,innehåller atropin o. belladonninsamt användes i medicinen.

atropīn, alkaloid i belladonnaörten;krist. i hvita prismor, har mycketbitter smak och är lösl. i alkohol,kloroform o. amylalkohol.Mycket giftigt; det [ 56 ]anmärkningsvardaste förgiftn.-symtomet utgöres afpupillens utvidgning. Ögon- o.nervläkemedel.

Ātropos, gr. myt., den af parcerna,som afskär tråden.

At'schin, fordom oafhäng. kon.-rikepå Sumatra, hst. A., krig medHolland, nu holl.

attacc'a, it., tonk., betyder i slutetaf en sats, att man öfvergår tillden följande.

attaché, fr., vid beskickninganställd lägre tjänsteman.

attack', fr., angrepp, anfall.

Attālea, Mart., piassabapalmen, S.Amer.; af bladskaften tågverk o. d.Frukterna coquillanötter.

Att'alus, förste kon. af Pergamon241/197 f. K.

attentāt, fr., våldsgärning, is.mordförsök på en framstående person.

attention, lat., uppmärksamhet.

Atterbom, Per Daniel Amad., skald,f. 1790 i Åsbo, 28 fil. o. 35 estet.prof. i Uppsala, d. 55 Sthm.;i spetsen för den nyromant.skolan. Skr.: Blommorna,Lycksalighetens ö, Fogel Blå, Svenskasiare och skalder m. m. Jfr Nyaskolan.

Attersee (-sē), sjö i ö. Österrike.47 kv.km.

attest', lat., intyg.

atticism', forngrek. språkbruk;sträfvan hos senare gr. förf. attskrifva en attisk dialekt.

Att'icus, Tit. Pompon., rom. lärd,Ciceros vän, f. 109, d. 32 f. K.Biogr. af Corn. Nepos.

Att'ika, Attikē, g. hellen. landsk.2,200 kv.km., fordom ½ mill. inv.,halfö. Berg: Pentelikon,Hymettos, Lykabettos, Sunion, Kytairon.Hst. Athen. St.: Eleusis, Ramnus,Maraton, Alopuke.

att'ika, arkit., dekorativt parti påtaket af en byggnad tilluppbärande af statyer o. d.

Att'ila, hunnerkon., Mundzuks son,reg. fr. 433 i Ungarn m. sin brorBleda, s. han dödade 444,förhärjade östrom. riket, trängde 451till Gallien, slagen af Aëtius o.västgoterna vid Ghâlons, 452 iItal., där Leo I förmådde honomtill omvändelse, d. 453. I saganfortlefde han som Etzel l. Gudsgissel.

att'ila, kort, m. snören försedd husarrock.

attiralj', fr., tillbehör, tross.

attisk, s. har afs. på Attika, is.Athen; a:t salt, kvickt,skarpsinnigt skämt.

attityd', fr., kroppsställning, åtbörd.

Att'ius (Accius), Luc., 170/94 f. K.,rom. traged. förf.

attorney (^ätȫrn^e). eng., advokat,sakförare.

attrahēra, lat., draga till sig.

attraktion, lat., dragningskraft,ömsesidig verkan mell. smådelarna ien kropp, hvarigenom de närmasig haa o. sträfva att hållatillsamman. -s|kraft, dragningskraft.

attrapp', fr., fälla, snara;öfverraskning.

attribuēra, lat., tillskrifva.

attribūt, lat., kännetecken,egenskap; spr., bestämn. tillagd ettsubst.; symbol, sinnebild.

Attundaland, ett af de 3 urgamlafolklanden i Uppland.

Au, kem. tecken för aurum, guld.

au (å), fr., sammandragn. af à le;au contraire (-kångtrǟr),tvärtom; au courant (-kûrang'),under löpande termin, t. gångb. pris;au fond (-fång), i grund ochbotten; au porteur (-tör), tillinnehafvaren.

aubade (åbād), fr., tonk., morgonmusik.

Aube (å̄b), bifl. till Seine t. h., 246km. — Depart. A. 6,000 km.248,000 inv.

Auber (åbǟr), Dan. Franc. Esprit,komp., f. 1782 Caen, d. 70 Pariss. dir. vid Konserv, o.hofkapellmäst. Operor: D. stumma fr.Portici, Fra Diavolo, Muraren,Svarta Dominon m. fl.

Aubigné (åbinjē), Théod. Agripped’, lärd o. statsm., f. 1550 S:tMaury, hugenott, Henr. IV:s vän,d. 1630 Genève. Skr.: Histoireuniverselle.

Aubry de Montdidier (åbrī dömångdidiē), fr., riddare, mördad1371 af Rich. de Macaire, s. [ 57 ]måste strida med A:s hund o.därvid dukade under. Behandl. i ettdrama.

A. U. C., förk. för ab urbe con'dita.

Auckland (å̄k-), 1) Will. Eden, lord,diplom., f. 1745, d. 14. — Hans son2) Geo. Eden, lord, f. 1784, 35/38gen.-guv. i O.-Ind., 39 earl, 461:e amiralitetslord, d. 49.

Auckland (åk-), st. på NyaZeeland, 67,226 inv. HamnVaitemata.

Aucklands-öarna (å̄k-), austr.ö-grupp, 330 km. s. om NyaZeeland. Uppt. 1806 af Bristow.

Aude (å̄d-), fl. i s. Frankr.,upprinner på Pyrenéerna, utfaller iMedelh. 220 km. — Dep. A. 6,313kv.km. 300,000 inv.

Audh (Oudh), eng. prov. i O.-Ind.,62,717 kv.km., 12,9 mill. inv. Hst.Lucknov.

Audhum'bla, se Ödhumla.

audiātur et al'tera pars, lat., manhöre äfven den andra parten.

audiens', lat., företräde hos furstl.person.

Audiffret-Pasquier (ådiffrē passkiē),Ed. Arm. Gust., hert. af, statsm.,f. 1815 Paris, d. 05 Paris, 75 pres.i nat.-församl., 79 akademiker.

auditōrium, lat., hörsal,åhöraresamling.

auditör, lat., militärdomare.

Auer, 1) Aloys, f. 1813 Wels, d.69. Uppf. natursjälftrycket.— Hans son 2) Karl, kem., f. 58i Wien, uppf. gasglödljuseto. förbättrade elektr. ljuset(osmiumljus).

Auerbach, Berth., förf., f. 1812Nordstetten, d. 82 Cannes. Skr.:Schwarzwälder Dorfgeschichten,som blifvit öfvers. på de flestaeurop. spr.

Auerbachs källare, vinkällare iLeipzig, i hkn enl. sagan Faust redbort på ett vinfat. Ännu nyttjadsom vinkrog.

Auersperg, 1) Ant. Alex. (pseud.Anastasius Grün), gref., skald, f.1806 Laibach, d. 76. — 2)Carlos, furste, österr. statsm., f. 14,d. 90. — Hans bror 3) Adolf,prins, statsm., f. 21, d. 85.

Auerstädt, by i prov. Sachsen.Slag 1806.

Auf wiedersehen (vider-), ty., »pååterseende», vi träffas åter.

Augeias (-gej'as), gr. myt., kon. iElis, Helios’ son, storkreatursägare, hvars stall (dess smutsigh.har blifvit ett ordspr.) Heraklesmåste rengöra.

Auger (åschē), Athan., humanist, f.1734 Paris, d. där 92. Skr.: Dela constit. des Romains.

Augereau (åschörå̄), Pierre Fr.Charles, fr. marskalk, f. 1757 Paris,96 ital. divis.-gen., hert. afCastiglione, 1814 gm Ludv. XVIII pär,15 förklarad förrädare af Napol.,d. 16 La Houssaye.

Augīasstall, se Augeias.

Augier (åsehiē), Em., fr. dram., f.1820 Valence, d. 89 Croissy, klass.o. realist. riktn. Lustspel,sedemålningar, hvaraf många uppförtsi Sthm.

augīt, min., förening af kiselsyr.kalk m. magnesia o. kis.-syr.aluminium, stundom ock järnoxidul;mörkgröna glänsande krist. Is. ivulkan, bergarter.

augment', lat., tillökning,-hemman, sdna hemman, hvilkas räntavar anvisad t. rusthåll; ingår sed.1869 till statsverk., s. lämnarrusthållare ersättn.

Augsburg, hst. i bai. reg. omr.Schwaben o. Neuburg, mel. Lecho. Wertach, 94,923 inv. Grund.12 f. K. under namn AugustaVindelicorum.

augsburgiska bekännelsen, d.evang.-lut. kyrkans 1:abekännelseskrift, förf. af Melanchthon 1530o. öfverlämnad åt Karl V.Sönderfaller i 2 delar o. 21trosartiklar. — Augsb. bek:s försvar,d. evang.-lut. kyrkans 2:abek.-skrift, förf. af Melanchthon 1531,inneh. 14 art.

augūrer, hos romarne medl. af ettprästkolleg., s. af fåglarnas flyktoch skri slöto till gudarnes vilja. [ 58 ]Deras utslag: augurier, derasiakttagelser: auspicier.

August, 1) A. I, kurf. af Sachsen,f. 1526, d. 86. — 2) A. II Fredr.,kurf. af Sachsen, d. starke, f. 1670Dresd., reg. fr. 94, kat. 97 för attbli kon. af Polen, krönt 15⁄9Krakov, olyckl. krig m. Karl XII,afsatt, abdikerade i freden iAltranstädt 1706, åter kon. efterKarls fall, höll ett glänsande hof,hade många mätresser o. oäktabarn, d. 33 Varschjav. — Hans son3) A. III Fredr., f. 1696, kurf.af Sachs. fr. 33, kon. i Polen 36,flydde 56 för Fredr. d. st., d. 63Dresd. — 4) Nikolaus A.,sv.-norsk arffurste, son af Osk. I, hert.af Dalarna, f. 1831, d. 73.

Augusta (åghöss'ta), 1) hst. i N.Amer. stat. Maine. 11,683 inv.— 2) St. i N. Amer. stat. Georgiavid Savannah. 39,441 inv.

Augusta, drottn. af Preuss., ty.kejs., f. 1811, förm. 29 m. prinsVilhelm, 1861 kon. o. 71 kejs.Död 92.

augustāna-synoden, ett i Förent.stat. 1860 grund. skandin.-lut.kyrkosamfund. Namnet augustanaefter Confessio Augustana(Augsburgiska bekännelsen).

augusti, årets 8:e mån.,skördemånad, uppkallad efter kejs.Augustus.

augustiner, en 1256 gm fören. afåtskilliga eremitsekter stiftadorden efter Augustinus’ regel. Svartkåpa o. läderbälte, 1567tiggar-orden. Luther var a.-munk.

Augustīnus, 1) A. Aurelius,kyrkofader, f. 354 Tagaste, d. 430 s.biskop i Hippo, döpt 387,bekämpade donatister, pelagianer o.andra kätterska riktn. Hans arbetenaf autobiograf., polem. o.exeget.-homilet. inneh. — 2) A.,benediktin.munk, angelsachsarnesapostel, 598 ärkeb. af Canterbury, d.omkr. 605.

Augus'tus, urspr. Cajus Jul. CæsarOctavianus, 1:e rom. kejs., son afCaj. Octavius, adoptivson af Cæsar, f. 63 f. K., ingick 43 m.Antonius o. Lepidus d. 2:atriumviratet, erhöll occidenten, befästesin ställn. gm Sext. Pompejus’besegrande, utstötte Lepidus,öfvervann Antonius vid Actium 31,blef allenahärskare i det han lätsig beklädas m. de viktigasteämbetena, erh. 27 titeln A., reg. mildtoch fredl., gynnade konst o.litterat., utvidgade riket i German. o.i orient., d. 14 e. K. Nola.

Auka-Tor, se Åk-Tor.

auktion, lat., tillökning; offentligförsäljn. till den högstbjudande.

auktor (autor), lat., upphofsman,författare, -isation, -isering,bemyndigande. -isera, bemyndiga.-itet, anseende, vetenskapl.vitsord, ämbetsmyndighet.

aula (a͡u-), lat., förgård; akadem. festsal.

Aulin, Tor, violinist, f. 1866 Sthm.Står i spetsen för den s. k. A:skastråkkvartetten.

Aulis, (a͡u'-) g. geogr., ort i Boiotienvid Euripos, där Agamemnonsamlade hellen. flottan mot Troia.

Aumale (åmāl), Henri E. Ph. afOrléans, hert. af, Ludv. Filips4:e son, f. 1822 Paris, 47gen.-guv. i Algeriet, angrepkejsardömet 61, invald i nat.-församl. 71pres. i krigsrätt. öfver Bazaine o.kommunen, afsatt 79, d. 97 Palermo.

Aura (Aurajoki), å i Finld,utfaller i Ö.-sjön; vid dess mynningst. Åbo.

Aureliānus, Luc. Domit., rom. kejs.fr. 270, från Pannonien, omgafRom m. en ny mur, besegradeZenobia i Syrien o. Tetricus iGallien, mörd. 275 under ett pers.fälttåg.

Aurēlius Victor, Sextus, rom. hist.förf., 4:e årh. e. K. Skr.: DeCæsaribus.

Aurelle de Paladines (åräll' döpaladīn), Louis Jean Bapt. d’, gen.,f. 1804, div.-gen. vid Sebastopol54, befälhaf. för Loire-arm. 70,afsatt af Gambetta, d. 77 s.senator.

[ 59 ]Aurengābad, st. i o.-ind. prov.Haidarabad, 26,165 inv.

Aurengzib (»tronens prydnad»),stormogul i Ind., f. 1619, störtadesin far Dschahan, 58, reg. väl o.lyckl., d. 07.

auréole (åreå̄l), fr., ljusglans, helgongloria.

Aurīga, lat., »körsven»; astron.,stjärnbild mel. Taurus o.nordpolen.

aurik'el, se Primula.

aurikulār, lat., till örat hörande.

Aurillac (årijack'). fr. st. iAuvergne, 10,400 inv.

auripigment' (operment),guldgult mineral, består afarseniksvaflighet.

Aurōra, rom. myt.,morgonrodnadens gudinna. Jfr Eos.

Aurōra, vittert sällsk., stift. i Åbo1770 af H. G. Porthan m. fl.,upplöst omkr. 1780.

aurōra boreālis, lat., se norrsken.

Aurōra-förbundet, vittert sällskap,stift. i Uppsala 1807 af Atterbomo. några andra unga studenter,ägde bestånd till 10.

A. U. S., förk. för actum ut supra.

ausbruch, ty., vin pressadt ur debästa drufvorna. Is. ungersktvin.

Auschwitz, Osvieczim, st. i Galiz.,6,841 inv. Slag 1866. A. var hst.i d. forna hertigd. A. o. Zator.

auskult|ant', lat., åhörare af ett verksförhandlingar, -ation, undersökn.af inre kroppsdelar o. s. v. -era, lat.,som åhörare öfvervara ett verksförhandl.; läk., undersöka inrekroppsdelars tillstånd m. öratdirekt l. gm hörrör (stetoskop).

auslese, ty., vin pressadt urutsökta vinklasar.

ausōner, forn-it. folk i Bruttieno. Lucanien, senare i Gampanieno. Latium.

Ausōnius, Dec. Magnus, rom. skald,309/395 e. K. Skr.: ekloger,epigram, idyller (Mosella m. fl.)

auspi'cie, lat., fågelskådning,järtecken, förebud. Jfr augurer.

Aussig, böhm. st. vid Elbe, 37,225inv. Brunkol.

Austerlitz, mähr. st. 3,145 inv.Slag 1805, vapenstillest. s. å.

Austrālien, den minsta världsdel.,9 mill. kv.km., 6.8 mill. inv. Beståraf kontin. A. l. Nya Hollando. öarna i Söderhafvet l.Oceanien (se d. o.). Australkontin.omslutes i v., n. och s. af Ind.,i ö. af Stilla hafvet. Kustbildn.föga utvecklad. Vikar:Carpentaria, Halifax, Broadsea, PortCurtis, Hervey, Moreton, Clarence,Macquarie, Port Jackson, Botany,Jervis, Port Philip, Discovery,Vincent, Spencer, Esperance, KingGeorge strait, Flinders, King strait,Collier, Admiralty, Cambridge,Port Darwin, Van Diemens,Arnhem, Melville. Halföar: York,Arnhem, Coburg, Eyria. Berg:Australalp., Blå bergen, Liverpoolrange, Warrego range, Cheviot r.,Flinders r., Stuart r., Musgraver., Petermann r., Rawlinson r.,Warburton r., Bluff r., Robinsonr., Dividing r., Hull r., Hugh r.Toppar: Kasciusco (d. högsta,2,190 m.), Mount Hotham, BenLomond, Lindsay, Abbott,Elliot, Augustus, Farmer. Floder:Murray, Darling, Lachlan, Cooper,Victoria, Flinders, Murchison,Blackwood. Sjöar: Eyre,Gairdner, Torrens, Gregory, Frome,Austin, Moore. Klimat. n. omvändkrets. tropiskt, söd. däromsubtrop., i de sydligaste del.temper. Flora: gummiträd, tebuske,ceder, palmer, orkidéer. Fauna:känguru, dingo, pungråtta, kasuar,svart svan, papegoja, sköldpadda.Prod.: guld, koppar, bly, topas,beryll, kol, korn, majs, hafre,orange, persika, vin, tobak, bomull,socker, kaffe, ull, talg, kött, smör,ost, hudar, läder, trä, bark,gummi. Urinv.: besläktade m.melanesierna, lågt stående,mörksvart hud, tjocka läppar, långt,ej krusigt hår, primitiv beklädn.,antropofager. Hufvudnäring.: jakto. fiske. Polit. bildar A. enförbundsrepubl., det Australiska [ 60 ]statsförbundet med 6 stater:(Nya Syd-Wales, Victoria,Syd-Australien, Queensland, Väst-A.,Tasmanien), under eng. öfverhöghet.Städer: Brisbane, Sidney,Melbourne, Adelaide m. fl.Expedition.: 1601 Godinho de Erediatill kap Van Diemen, 1606 Torresi det eft. honom benämd. sundet,1642 Tasman i Van Diemens ld,Cook uppt. senare hela A:sostkust, 1777 sydkust. 1791 M’Glurevid nord.-k., 1797 Bass iBasssund., 1802 undersökte Flinderssyd-k., 37 upptäckte WickhamVictoria-fl., 39/40 Eyre i det inre,44/47 Leichhardts exped., 60 Burkei det inre, 72/76 Giles’ resa, 87/89Lindsay o. 04 Wells, George o.Basedow gmreste landet från n.till s.

austrālsken, sydsken, jfr norrsken.

Austrāsien, östl. del. af frankiskariket. Till Pipin den lille egnakonungar. Delar: Lothringen,Belg., Auvergne. Hst. Metz.

Austria (a͡u'-), lat. namn påÖsterrike.

aut—aut, lat., antingen—eller.

autent|icitēt, gr., äkthet, -isk, äkta.

auto (a͡u'-), sp., i Spanienskådespel med religiöst innehåll;förbjudna 1765.

auto- (a͡u'-), gr., själf-.

auto|biografī, gr., själfbiografi.-dafē (af lat. actus fidei), port.,troshandling, den ford. i Spanien o.Portugal vanl. förbränningen afkättare, -didakt', gr., person, s.bildat sig själf, själflärd. -grāf,gr., handskrift, -krat, gr.,själfhärskare. -krati, envälde.

autoktōner, gr., urinvånare i ett land.

auto|mat, (a͡u'-) gr., mekan. konstverk,härmar en msks l. ett djursrörelser; restaurang, därserveringen sker med tillhjälp afa.-maskiner, -matisk, mekanisk,själfrörlig. -mobīl, gr.-lat., ett gmmek. kraft framdrifvet hjuldon,själfgående landsvägsfordon,-nomi, gr., själfstyrelse, rätt för delaf en stat att stifta lag för sigsjälf. -plastīk, gr., operat.,hvarvid materialet för återställ. af enkroppsdel tages från patientensjälf.

autopsī, gr., undersökning m. egnaögon; likbesiktning.

autor, se auktor.

autotypī, fotogr.,reproduktionsförfarande vid klichéers framställn.

Autun (åtöng'), ford. Bibracte, fr.st. vid Arroux, 15,764 inv.

Auvergne (åvärjn'), fr. landsk.,15,000 kv.km., 850,000 inv.Floder: Allier, Dore, Dordogne.Toppar: Plomb du Cantal, 1,858 m.,Puy de Dôme, 1,465 m. Ursprl.grefsk., från 1225 fr. provins.

Auxerre (åsärr'), fr. st., 18,901 inv.Vin.

auxiliǟr, lat., hjälpbringande.

auxomēter, gr., instr. till uppmätn.af kikares förstoring.

aval (avall'), fr., underborgen.

avance (avangs'), fr., försprång,förskott. -mang, framsteg, befordran.

avancera, fr., rycka fram, vinnabefordran.

avant-gar'de, fr., förtrupp.

avant la lettre (avang' la lättr),fr., kopparsticksaftryck medkonstnärens namn, men utan fullunderskrift.

avant-scen (avangsǟn), fr., eg.»framför skådebanan», teaterlogenärmast scenen.

avārier, transkaukas. bergfolk,mohammedanskt.

Ave, pseud. för Eva Vigström.

āve, lat., var hälsad!

Avellīno, it. st., 23,760 inv.Kloster Monte Vergine.

āve Marīa, lat., »änglahälsning»,som Gabriel gaf Maria vidbebådelsen o. som af katol. framsägesvid rosenkransen.

Avēnio, se Avignon.

Aventinska kullen, en af det forn.Roms 7 kullar.

aventurier (avangtyriē), fr., äfventyrare.

aventurīn|glas, mörkgrönt m.kopparfjäll bemängdt glas. -kvarts,k. med inneslutna rödakt.glimmerfjäll.

avenȳ, fr., bred med träd planterad gata.

Avern'us, it. sjö i gamla [ 61 ]Campanien; enligt Vergilius nedgång tillunderjorden.

Averr'hoës (Ibn Roschd), arab.filos. 1126/98, öfvers. o.kommenterade Aristoteles, grund. enmohammedansk religionsfilosofi.

avers', it., åtsidan, framsida påett mynt.

Aver'sa, ford. Atella, it. st., 23,477inv. Vin.

aversion (-schōn), lat., motvilja.

avert|ēra, lat., underrätta, varna.-issemang, tillkännagifvande,underrättelse, att ytterligare någotkommer.

Avesta, stort bruk i Kopparb. l.

Aveyron (avärong'), bifl. till Tarni s. Frankrike, 240 km. Dep. A.8,743 kv.km. 382,074 inv.

aviārium, lat., fågelhus.

aviāt|iker, lat., luftseglare. -ion, luftsegling.

Avicenn'a (Ibn Sina), arabisk filos.o. läk. 980/1037, fören.neoplatonism med Aristoteles. Förf. ettmedicinskt syst.

Avignon (avinjong'), fordomAvenio, fr. st. i Provence vid Rhône,46,896 inv. 1309/78 påfveresidens.

avis (avī), fr., underrättelse,anvisning; a. au lecteur (å lecktȫr),underrättelse för läsaren,fingervisning, -era, underrätta.

avīsa, förr namn på tidning.

avisofartyg, lätt f. för depeschtjänsti krig.

Avlōna (Valona), turkisk st. iAlbanien vid Adriat. hafvet. 6,000 inv.

Avogādros lag, lika volymer af olikagaser innehålla lika antalmolekyler.

avoir dupois (ev'erdjupojs), af fr.avoir du poids, handelsvikt iEngland o. Förenta stat. 1 pund a.= 453,59 gram.

Avon (ev'^önn), namn på flera fl. iStor-Britannien.

avto-, se auto-.

ax (Spica), bot., blomställn. m. kortaoskaftade blommor fästa öfverhvarandra på en gemensam axel.

axel, anat., bildas af nyckelbenet,skulderbladet o. öfverarmens öfreände jämte motsvarande muskler.

axel, linje, omkr. hvilken en kroppvrider sig. — En magnets a., linje,som förenar dess poler. Enkristalls a., linje, omkr. hvilken dessytor ha ett symmetriskt läge.Optisk a. till en lins, linje, s. förenarlinsytornas medelpktr.

Axenberg, topp vidVierwaldstättersjön, 1,022 m. h. KurortAxenstein.

Axevalla hed (Axvall), exercisplatsi Skaraborgs l.

axinīt, min., nejlikebrunt silikat;användes till små bijouterivaror.

axiōm, gr., sats, som ej behöfverbevis.

axiomēter, lat.-gr., instrum., somanger rodrets läge.

axolotl', larv af en vattenödla,Ambly'stoma, fortplantar sig s. larv.Akvariumdjur.

Ax'torna, by i Halland, sl. 1565.

Ayrshire (ǟrschir), grefskap i s.v.Skottland, 2,976 kv.km., 254,000inv. A.-boskap. Hst. A. 28,624 inv.

Aytoun (ǟtön), Will. Edmonstoune,skotsk skald, f. 1813 Edinburgh,d. 65. Skr.: Lays of the ScottishCavaliers m. m.

azalēa L., Ericineæ, N.-Amer.,Asien. A. indica, vanl.prydn.-växt i våra boningsrum.

azaleïn, en anilinfärg.

Azeglio (asel'jo), Massimo, markisd’, it. statsm., f. 1798 Turin,bekämpade österrik. med penna o.svärd, 49/52 sardin. minist., 59fullmäktig i Romagna, d. 66.

azimūt, arab., båge af horisonten tillbestämmande af en stjärnas läge.

Azincourt (asängkûr), fr. by, slag1415.

azōisk, gr., utan lif; a:a lager,geol., fria från försteningar.

Azorerna, Açores, »hököarna»,portug. ögrupp i Atlantiskahafvet, 2,388 kv.km., 256,291 inv.Öar: Fayal, Pico, S. Jorge,Graciosa, Terceira, S. Miguel, SantaMaria, Flores. Vulkan. Godtklimat. Upptäckta 1432 af Cabral.

aztēker, inv. i Mexico videuropéernas ankomst, hög bildningsgrad.Valrike.

azulīn, anilinblått.

azūr, arab., himmelsblå färg; lasursten.