Eci satused
Tege lehtpol' "Orel+Istorii" neciš wikiš!Kacu mugažo ecindan satused.
Orel (ven.: Орёл) om lidn da lidnümbrik Venäman päivlaskmas, järed raudte- da avtotesol'm. Se om Orelan agjan administrativine keskuz da kaikiš suremb... |
Orelan agj (erišt Istorii) Federaližhe keskuzümbrikho. Agjan administrativine keskuz da kaikiš suremb lidn om Orel. Valdkundkel' om üks'jäine — venäkel'. Orelan agj om olmas vs 1937 sügüz'kun... |
Železnogorsk (Kurskan agj) (erišt Istorii) Mihailovskii Kaivuz-raudtestancii radab lidnan päivnouzmaižel röunal «Orel — L'gov»-keskustal. «Orel — Ukrainan röun»-avtote (A142-trass) om lidnan suvipäivnouzmaižeks... |
raudtestancii om Zalegošč (ven. Залегощь) 14 km suvipäivlaskmha avtotedme, radab «Orel — Jelec»-keskustal. Novosil' om lidnankundan üks'jäižeks eländpunktaks. Lidnankundan... |
M2-trassan «Orel — Tul»-avtotekeskust ümbärdab lidnad päivnouzmaspäi, ende läbiti sidä. Mcensk-raudtestancii radab lidnan lodehes «Orel — Tul»-keskustal... |
pohjoižpäivnouzmha orhal, 382 km avtotedme vai raudtel. Lähembaine sur' lidn om Orel 117 km päivlaskmha orhal, 129 km avtotel vai raudtedme. Klimat om ven kontinentaline... |
Orlov (lidn) (erišt Istorii) anastamha Vätkan maid. Nimituz libub personaližes nimespäi vai sijaližes orel' -sanaspäi «terav nem'» (jogiden ühthejoksmusenno). Vl 1600 mainitase kuti... |
Eländpunktan aluz om pandud vl 1876 kuti raudtestancii da sen žilo «Rig — Orel»-jonol, mugažo šingotihe mecpilindan edheotandoil. Kätihe radnikžiloks vl... |
keskuz. Eländpunktan aluz om pandud vl 1867 kuti pol'stancii holitamha «Orel — Vitebsk»-raudted. Kätihe raudtestancijaks vl 1871. Saudihe raudanvalamižtegint... |
avtotedme. Ščokino-raudtestancii radab lidnan keskuzpalan lodehes «Tul — Orel»-keskustal, mugažo om raudted Uzlovai-lidnhasai. M2-avtotrass om lidnan päivlaskmaižeks... |
lähembaine lidn om Železnogorsk 44 km lodeheze orhal vai 61 km avtotedme. «Orel — Kursk»-avtote (M2-trassan pala) ümbärdab lidnad päivlaskmaspäi, se mäni... |
Bolhovan filialan lehtpoled Orelan agrobiznesan da servisan tehnikuman mgal.orel.ru-saital. (ven.) Lidnankundan tobmuden sait (bolhov-adm.ru). (ven.)... |
Maloarhangel'sk (Orelan agj) (erišt Istorii) Maloarhangel'sk-raudtestancii om saudud 14 km päivlaskmha orhal vai avtotedme, radab «Orel — Kursk»-keskustal. Maloarhangel'sk om lidnankundan üks'jäižeks eländpunktaks... |
Rudn' (lidn) (erišt Istorii) mujun). Vl 1856 «Vitebsk — Smolensk»-trakt läbiti žilod, vspäi 1868 «Rig — Orel»-raudte mäneb eländpunktadme. Žilo sai lidnan statusad vl 1926. Toižen mail'man... |
agrotehnologijoiden da transportan tehnikuman sait (отаит.рф). (ven.) Lidnankundan lehtpoled rajonan tobmuden aluzkundoiden dmitrovsk-orel.ru-saital. (ven.)... |
(venäkelel) Piterin enciklopedii (encspb.ru). (ven.) (angl.) Piterin istorii da mel'heižtahod walkspb.ru-saital. (venäkelel) Piterin rajoniden kart... |
päivnouzmha-pohjoižpäivnouzmha orhal, 74 km avtotedme vai 164 km raudtedme. «Orel — Lipeck»-avtotekeskust ümbärdab lidnad pohjoižespäi i päivnouzmaspäi. Livni... |
randal. Petr Sur' pani Petroskoin lidnan alust vodel 1703. Eländpunktan istorii augotihe vl 1703, konz azegtegim om letud (möhemba — raud- da juraižimtegim)... |
Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter |... |
Sevastopol' (erišt Istorii) Maikop | Moskv | Murmansk | Nal'čik | Nar'jan Mar | Novosibirsk | Omsk | Orel | Orenburg | Penz | Perm' | Petropavlovsk Kamčatkal | Petroskoi | Piter |... |