Eci satused
Necil lehtpolel om mugoine-žo nimi "Amsterdam" on Vikipedii. Kacu mugažo toižed löutud satused.
Amsterdam (mugažo alaman kelel, virktas [ˌɑmstərˈdɑm] «damb Amstel-jogel») om Alamaiden oficialine pälidn (vspäi 1814) da kaikiš suremb lidn, mülüb... |
Amsterdaman lidnanznam (kategorii Amsterdam) Amsterdaman lidnanznam (alam.: Wapen van Amsterdam) om Alamaiden oficialižen Amsterdam-pälidnan üks' oficialižiš simvoloišpäi. Sen ezmäine versii om vahvištadud... |
om pandud vl 1624 kuti Amsterdam-lidnuz Manhetten-sarel, möhemba Uz' Amsterdam (angl.: New Amsterdam, alam.: Nieuw Amsterdam). Se sai lidnan statusad... |
Amsterdaman flag (kategorii Amsterdam) Amsterdaman flag (alam.: Vlag van Amsterdam) om Alamaiden oficialižen Amsterdam-pälidnan üks' oficialižiš simvoloišpäi. Flagan proporcii om 2:3. Nügüdläine... |
Van der Lan Eberhard (kategorii Amsterdam) der Laan; sünd. 28. kezaku 1955, Leiden, Alamad — kol. 5. reduku 2017, Amsterdam, Alamad) oli Amsterdaman pämehen vs 2010 heinkun 7. päiväspäi vn 2017... |
PAKO:n üks' alusenpanijoišpäi. Oficialine pälidn da kaikiš suremb lidn om Amsterdam, faktine pälidn — Hag (monarhan, ohjastusen da parlamentan rezidencijad... |
tehmižen tetabad muzejad oma neniš lidnoiš: Moskv (kaks'), Piter, Tümen', Smolensk, Uglič, Amsterdam, mugažo Ukrainan Har'kovan agjan Malinovk-žilos.... |
lidnad da portad (častomaraižen mödhe): Bergen, Oslo, Gamburg, Bremen, Amsterdam, Rotterdam, Antverpen, London, Gull', Njukasl-apon-Tain, Edinburg da Aberdin... |
keskuses. Se om Alasaksonii-federacijanman pälidn, sur' raudtesol'm Berlin — Amsterdam da Gamburg — Münhen raudteil. Mail'man tegimišton jogavoččed jarmankad... |
radab žilonno. Montokan eläjiden lugu oli 3 326 ristitud 2010-ndes vodes. Amsterdam Bič-puišt Hilter Hills-puišt Kemp Hirou-puišt Montok Dauns-puišt Montok... |
administrativine keskuz. Nece om valdkundan faktine pälidn (oficialine — Amsterdam), vspäi 1581 «Generaližed Štatad» (parlament) išttas täs. Monarhan, ohjastusen... |
honusiš mail'madme, ned oma severziš-se lidnoiš: Kazan' (vspäi 2005), Amsterdam (2009), Viipur (2010). Ermitaž-muzejan oficialine sait (hermitagemuseum... |
(vspäi 1988 ühtištusen jäl'ghe, 38 tuh. üläopenikoid). Lidn sijadase Amsterdam — Rein-kanalan randoil, +5 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Klimat om ven... |
den Vondel; sünd. 17. kül'mku 1587, Köl'n, Saksanma — 5. uhoku 1679, Amsterdam, Alamad) — alamalaine runokirjutai da dramaturg. Bibliothèque nationale... |
). Om äi vezikanalid. Matkad Pohjoižmeren randhasai om 8 km lodeheze, Amsterdam-pälidnhasai om 30 km pohjoižpäivnouzmha. Lähembaine järed lidn om Hag... |
(enamba 25 tuh. ristituid vl 2002, surembaspäi penembha): Linden, Nju-Amsterdam. Lidnalaižiden pala om 26,8% (2020). Gajanan päeksport om kuld (35%),... |
— Kalan tat «M.S. Dhoni: Avaidamatoi starin» (2016) — Dhonin tat «Uz' Amsterdam» (2018, TV-serial) — Anil Kapur-lekar' Deutsche Nationalbibliothek Record... |
sünd. 2. sulaku 1647, Frankfurt Mainal, Saksanma — kol. 13. viluku 1717, Amsterdam, Alamad) oli saksalaine gravirui da kirjoiden čomamahtoine formitai, grafikanpirdai... |
Alamad, Ühtištadud provincijoiden Tazovaldkund — kol. 4. reduku 1669, Amsterdam, Alamad, Ühtištadud provincijoiden Tazovaldkund) — alamalaine pirdai da... |
Evropan pälidnad Afinad | Amsterdam | Andorr la Vel'j | Baku | Belgrad | Berlin | Bern | Bratislav | Brüssel' | Budapešt | Buharest | Dublin | Hel'sinki... |