Mba'e ojehekáva Chinañe'ẽ rehegua - Vikipetã
Ndaipóri kuatiarogue eha "Chinañe'ẽ" Vikipetãpe.
Chinañe'ẽ (中文) ko'a ñe'ẽ oñañe'ẽva tetã China Tekoha Tetãme, Taiguã ha Singapur-pe. ojehaíva ta'ãngáre. Ha'e peteĩ Tetãnguéra Joaju ñe'ẽ. Jehecharã: 頭… |
Chinañe'ẽ raikuéra ha'e umi mba'ehero ojepurúva ojehai hag̃ua Chinañe'ẽme ha Hapõñe'ẽme. Yma, Koreañe'ẽ ha Vienãñe'ẽ oipuru avei ko'ã tai. Ojapo amove… |
Taiuã (chinañe'ẽ mba'eteéva: 臺灣, oje'eháicha: Táiwān), héra tee niko Tavakuairetã Chína (chinañe'ẽ mba'eteéva: 中華民國, oje'eháicha: Zhōnghuá Mínguó, Wade-Giles:… |
achegety Gyresiañe'ẽ achegety Koreañe'ẽ achegety (Hangũ) Sirílo achegety Chinañe'ẽ achegety" Devanagari achegety Tiveteñe'ẽ achegety Taiñe'ẽ achegety Tengwar… |
Changái (omoñe'ẽva shang-jái chinañe'ẽ: 上海, pinyin: Shànghǎi) ha'ehína táva tuichaveva China Tekoha Tetã pegua, opyta kuarahyresẽ gotyo retãme. Tavayguakuéra:… |
ijatyharóga oĩ táva Nueva York. Tetãnguéra Joaju ñe'ẽnguéra ha'e áraveñe'ẽ, chinañe'ẽ, karaiñe'ẽ, hyãsiañe'ẽ, inglyesñe'ẽ ha rrusiañe'ẽ. Tetãita Joaju Atyvusu… |
potývo" (Chinañe'ẽ: 春日醉起言志), "Tape hasýva Shu gotyo" (Chinañe'ẽ: 蜀道难), "Eguerúpy kaguy" (Chinañe'ẽ: 将进酒), ha "Akãngeta pyhare kirirĩvo" (Chinañe'ẽ: 静夜思)… |
Ypa'ũ Taiuã (chinañe'ẽ mba'eteéva: 台灣/臺灣, chinañe'ẽ mombykypyre: 台湾, oje'eháicha: Táiwān), hérava avei ymaguare Formosa (Poytugañe'ẽgui Ilha Formosa),… |
kuarahyresẽ Asia pegua. Irundyvéva ñe'ẽnguéra tee Singapur-pegua ha'e malájo, chinañe'ẽ, támil ha ingyaterrañe'ẽ. Táva Singapur oreko heta óga yvate. Ko ñe'ẽ… |
techapyrãrõ tamil térã malajam, Sino-tivetána aty, oikehápe, ambue pa'ũme, chinañe'ẽ, virmáno térã tiveteñe'ẽ, Austro-asiátika aty, oikehápe vienãñe'ẽ, laosiáno… |
oñe'ẽva pahaguére, oĩmimíva Sivériape, ha ñe'ẽ oñeñe'ẽvéva arapýpere chinañe'ẽ térã hindi. Jajesapysova'erã po ñe'ẽ oñeñe'ẽvéva arapýpere, mbohapy –… |
Zheng He (chinañe'ẽ mba'eteéva: 鄭和, chinañe'ẽ mombykypyre: 郑和, oje'eháicha: Zhèng Hé, Wade-Giles: Cheng Ho) (1371-1433) ha'e akue upe yguasúre oikundahavéva… |
Kanji ha'e hína opa Chinañe'ẽ raikuéra ojeipurúva Hapõñe'ẽme. Umi kanji niko peteĩ umi mbohapy ypykatu jehairãgui ojeipurúva ojehai hag̃ua Hapõñe'ẽme… |
Taipéi (chinañe’ẽ aranduymaguápe, 臺北市 térã 台北市; Táiběi Shì) ha’e Taiuã tavusu ary 1949 guive ha itavaguasu oguerekovéva tavaygua. Oĩme Ypa’ũ Taiuã yvate… |
umi ñemoñaga ha tetã rekuái ambuéva katu heta omoambue ko tetã réra. Chinañe'ẽ oipuru hetã réra ko ñe'ẽngue "Zhongguó" (ojehaíva "中国"), ko ñe'ẽngue niko… |
ñe'ẽ, ha ambuéva... Ásia ñe'ẽnguéra: Araveñe'ẽ, Asame ñe'ẽ, Aseri ñe'ẽ, Chinañe'ẽ, Dzalakhañe'ẽ, Dzongkhañe'ẽ, Hapõñe'ẽ, Hindi ñe'ẽ, Evréo ñe'ẽ, Kanare… |
iñe'ẽ teéva ha Islã ha'e tetã ijeroviapy teéva. Oñeñe'ẽ avei ingleñe'ẽ, chinañe'ẽ ha tamil. Amo ary 1850 karai Vyretáña pegua hérava George Samuel Windsor… |
iñe'ẽpehẽteĩva (lenguas aislantes o monosilábicas), ko'ãva apytépe oĩ chinañe'ẽ, iñe'ẽpehẽteĩteĩva (Fu – Man – Chu). Ñe'ẽnguéra iñe'ẽjoapykuaáva (lenguas… |
Han ñemoñanga (Chinañe'ẽ ymaguare: 漢朝 *n̥ˤar-s traw, ha ko'ãgagua: 汉朝 Hàncháo) ha'e akue Chína mburuvi ñemoñanga mokõiha. Oñepyrũ amo ary 206 Kirito mboyve… |
OPEP2, Opaite Tetã Yvýgui ↑ Oñeñe'ẽ avei ñe'ẽ pytagua: Neelándañe'ẽ ha Chinañe'ẽ, ha ñe'ẽnguéra ambuéva tetãygua: Háva ñe'ẽ ha Sonda ñe'ẽ. ↑ Oĩ ipype añetehápe… |