Vigdis Hjorth: Norsk författare

Hon har sedan författardebuten 1983 presenterat ett tjugotal romaner samt ett drygt halvdussin ungdomsböcker. Hjorth är i sitt hemland mångfaldigt prisbelönt och har bland annat fått motta Cappelenpriset, Aschehougpriset och Bokhandlarpriset.

Vigdis Hjorth
Vigdis Hjorth 2012
Född	19 juli 1959 (64 år) Oslo, Norge
Yrke	Författare
Nationalitet	Norsk
Språk	Norska
Verksam	1983–
Noterbara verk	Arv og miljø

Hjorth har studerat idéhistoria, statsvetenskap och litteraturvetenskap. Hon har arbetat för NRK Barneradioen och hon var redaktör för Barnetimeboka 1989–991.

Hon är trebarnsmor, bosatt på Nesøya i Asker, och har tidigare bott i Köpenhamn, Bergen, Schweiz och Frankrike.

Vigdis Hjorth debuterade 1983 med barnboken Pelle-Ragnar i den gule gården vilken prisbelönades med Kulturdepartementets debutantpris. Under 1980-talet skrev hon ytterligare fyra barn- och ungdomsböcker som alla är översatta till svenska. Temat är barns förälskelse och sexualitet och författaren har lovordats för sin förmåga att närma sig ämnet från ett barnperspektiv utan moraliska pekpinnar. Även den följande boken, Jørgen + Anne er sant (svenska: Jörgen + Anne är sant), gav författaren ett pris, Kritikerprisen för bästa barnbok, och den har också filmatiserats.

1986 publicerade Vigdis Hjorth sin första vuxenroman, Gjennom skogen, där en ung kvinna utforskar sin sexualitet i början av vuxenlivet. Med Drama med Hilde 1987 fick hon sitt genombrott som författare av vuxenlitteratur. Därefter har hon gett ut ett trettiotal volymer som behandlar människans existentiella villkor och hon har också beskrivits som en såväl erotisk som politisk författare.

Tredve dager i Sandefjord från 2011 handlar om författarens upplevelser under en fängelsevistelse efter en rattfylleridom. 2022 sommarpratade hon i Sveriges Radio P1 om sin fängelsevistelse.

I Hjulskift (Hjulskifte) behandlar författaren en relation mellan en kvinnlig akademiker och en bilförsäljare och med humor analyserar hon relationen mellan könsroller, klasskillnader och sexuellt begär.

Arv og miljø (Arv och miljö) är ett familjedrama som utspelas kring ett arvskifte där två av fyra syskon blir förfördelade. Romanens jag är en kvinna, väletablerad i kulturlivet som teaterskribent, men som bär på ett incestuöst barndomstrauma. I Norge väckte boken debatt då den uppfattades som självbiografisk och utlämnande av författarens anhöriga. Helga Hjorth, syster till författaren har skrivit en "svarsroman", Fri vilja, för att ur sitt perspektiv korrigera bilden av familjen och uppväxtmiljön. Vigdis Hjorth tilldelades 2018 Doblougpriset som delas ut av Svenska Akademien.

Henrik Falk (Henrik) är författarens bidrag till ett samnordiskt förlagsprojekt där tre nordiska författare erbjöds att skriva en samtidsroman med utgångspunkt från ett Ibsendrama. Vigdis Hjort valde Hedda Gabler men i hennes version är huvudpersonen en man, Henrik. Denne kommer från en välbärgad familj som hamnar på obestånd och Henrik gifter sig med dottern till en bensinstationsägare och finner sig inträngd i ett småborgerligt fängsel, en "småsakslåda" som han inte kan ta sig ur.

I Laererinnens sang (Lärarinnans sång) är berättaren en kvinna som undervisar teaterstuderande vid Konsthögskolan om Bertolt Brechts dramatik. Hon är ensamstående och lever ett till synes harmoniskt liv med en nära relation till naturen. Lärarinnan känner sig trygg och förankrad i de kunskaper som hon vill förmedla till sina studenter. Trots hennes eget engagemang i de pjäser hon refererar lyckas hon inte fånga intresset hos de unga eleverna, och hennes självbild krackelerar när en konststuderande ung man som del av ett projekt vill filma henne både i hennes yrkesframträdande och privat.

Er mor død (Är mor död) skildrar ånyo ett familjedrama. En kvinnlig konstnär återvänder till hemlandet efter många år utomlands. Hennes konst fokuserar speciellt på svärtan i mor - barnrelationer något som modern uppfattat som personlig kritik. När dottern nu söker kontakt efter lång tid vägrar den åldriga modern blankt. Att det är självupplevda såriga familjerelationer som ligger till grund för romanen bejakas av författaren. Enligt nomineringen till Nordiska rådets litteraturpris 2021 har Vigdis Hjorth med Er mor død "skrivit en oförglömlig roman om de närmaste och svåraste av relationer".

Om bare (Om bara) publicerades i Norge 2001 och blev en av hennes mest älskade romaner. Dagbladets läsare valde 2006 boken till en av de bästa norska romanerna de sista 25 åren. Som flera av författarens romaner har den uppfattats ha självbiografisk bakgrund .Den svenska översättningen kom först 2022 och har mottagits positivt av kritikerna. I romanen skildras ett destruktivt passionerat förhållande där den unga, gifta dramatikern blir lidelsefullt förälskad i den äldre kulturmannen/ litteraturprofessorn. Hon bryter upp från sin familj och underkastar sig mannens klassiskt manipulerande och förminskande av hennes livsutrymme. Romanen har beskrivits som ett passionsdrama snarare än en kärlekshistoria.Jämförelse har gjorts med Lena Anderssons Egenmäktigt förfarande, 2013 och Trude Marsteins Så mye hadde jeg, 2018 (Jag hade så mycket, 2019).

Femton år - Den revolutionära våren börjar med att skildra en ung flicka Paula som lever ett till synes harmoniskt familjeliv. Harmonin är dock bedräglig; förhållandet till en strängt religiös mormor har lett till härvor av lögner som Paula avslöjar i moderns brevväxling. En av den religiösa konventionen påtvingad konfirmation ställer allt på sin spets. Romanen beskrivs som en skildring av vuxenblivandet, hur den unga flickan måste ta avstånd från familjen för att hitta sig själv och sin egen väg.

Översättningar till svenska noteras i listningen inom parentes.

Barn- och ungdomsböcker

• 1983 – Pelle-Ragnar i den gule gården
• 1984 – Jørgen + Anne er sant (Jörgen + Anne är sant, översättning Ann Mari Falk, Norstedts 1986)
• 1985 – Råtne Rikard (Ruskiga Rikard, översättning Ann Mari Falk, Norstedts 1987)
• 1986 – Gjennom skogen (Genom skogen, översättning Lena Axelsson, AWE/Geber 1987)
• 1987 – På hjørnet om kvelden (Vid hörnet på kvällen, översättning Ann Mari Falk, Norstedts, 1988)
• 1990 – Tungekysset og Drømmen
• 1999 – Den første gangen
• 2002 – Lesebok for levende, tillsammans med Lillian Hjorth

Romaner

• 1987 – Drama med Hilde
• 1989 – Med hånden på hjertet
• 1990 – Et dikt til mormor
• 1992 – Fransk åpning
• 1995 – Død sheriff
• 1995 – Ubehaget i kulturen, tillsammans med Arild Linneberg
• 1996 – Hysj
• 1998 – Takk, ganske bra
• 2000 – Hva er det med mor?
• 2001 – Om bare (Om bara, översättning Jens Hjälte, Natur & Kultur, 2022)
• 2004 – 17.15 til Tønsberg
• 2005 – Fordeler og ulemper ved å være til
• 2007 – Hjulskifte (Hjulskift, översättning Stewe Claeson, Ordfront, 2008)
• 2008 – Tredje person entall
• 2010 – Snakk til meg
• 2011 – Tredve dager i Sandefjord
• 2012 – Leve posthornet!
• 2014 – Et norsk hus
• 2016 – Arv og miljø (Arv och miljö, översättning Ninni Holmqvist, Natur & Kultur, 2018)
• 2018 – Lærerinnens sang (Lärarinnans sång, översättning Ninni Holmqvist, Natur & Kultur, 2020)
• 2019 – Henrik Falk (Henrik, översättning Gun-Britt Sundström, Natur & Kultur, 2019)
• 2020 – Er mor død (Är mor död, översättning Jens Hjälte, Natur & Kultur, 2021)
• 2022 – Femten år. Den revolusjonære våren ( Femton år: den revolutionära våren. Natur & Kultur. 2023. Libris l2cvjpnvjb3wh1xh. ISBN 9789127180963 )
• 2023 – Gjentakelsen

• 1983 – Kultur- och kyrkodepartementets priser för barn- och ungdomslitteratur för Pelle-Ragnar i den gule gården
• 1984 – Kritikerpriset
• 1989 – Cappelenpriset
• 2010 – Gyldendalpriset
• 2014 – Amalie Skram-prisen
• 2014 – Brageprisets hederspris
• 2015 – Aschehougpriset
• 2016 – Bokhandlarpriset för Arv og miljø
• 2018 – Doblougpriset