Ulla Molin: Svensk trädgårdsarkitekt och journalist

 

 

Ulla Molin växte upp i en jordbrukar- och lärarfamilj på landet i nordvästra Skåne. Hon utbildade sig 1927–1930 på Fredrika Bremer-förbundets trädgårds- och lanthushållsskola Apelryd utanför Båstad. Därefter anställdes hon på Karl Nylöfs trädgårdsarkitektkontor i Stockholm. År 1932 började hon som journalist i trädgårdsfrågor på Hem i Sverige (där hennes svärfar Adrian Molin var redaktör), och blev 1944 tidskriftens redaktör.

År 1966 slutade hon som chefredaktör, flyttade året därpå med sin man till den tidigare sommarbostaden i Ingelsträde och började verka som trädgårdsarkitekt. Hon samarbetade med keramikern Signe Persson-Melin och drev 1967–1971 konsultföretaget och trädgårdsbutiken Gröna Gården i Helsingborg. År 1978 flyttade hon in i ett småhus i Höganäs från 1930-talet med en tomt på 800 kvadratmeter och omvandlade grundligt den befintliga trädgården, som 2010 byggnadsminnesförklarades. I boken Att leva med sin trädgård 1992 beskrivs uppbyggnaden och skötseln av trädgårdarna i Ingelsträde och Höganäs.

Ulla Molin var gift från 1932 med ingenjören K.G. Molin och hade två barn.

Ulla Molin var genom sin tidskrift och sina böcker en aktiv opinionsbildare i egnahems- och trädgårdsfrågor, och drev sina visioner om det för alla människor uppnåeliga goda hemmet och den vackra trädgården.

I sin verksamhet som trädgårdsarkitekt arbetade Molin med skapandet av gröna uterum i små trädgårdar och med enkla växt- och färgkombinationer. En viktig utgångspunkt var att utjämna gränsen mellan inomhus och utomhus, en annan att skapa små, väl avgränsade rum. Hon arbetade mycket med marktäckare som kattfot och murgröna i stället för gräsmattor. Inspirationen kom från Japan och Danmark samt från trädgårdsskapare som Gertrude Jekyll och Vita Sackville-West.

• Den egna trädgården i Höganäs
• Atriumträdgården i Landskrona Konsthall
• Radhusträdgård på Linnégatan i Lund för Harriet och Gustaf Östberg, vid radhus ritade av Hans Westman
• Sommarstugeträdgård i Mölle
• Trolleberg på Romeleåsen

• 1968: Olle Engkvist-medaljen
• 1985: Illis quorum, 8:e storleken

• Ulla Molin: Trädgårdsrecept, Wahlströms & Widstrand, Stockholm 1942
• Ulla Molin: På balkong och terrass, Ljungföretagen, Örebro 1969
• Ulla Rylander: Ulla Molin och villaträdgården under 1900-talet -inspirationer, principer, växtuttryck, examensarbete inom Landskapsarkitektprogrammet på Sveriges lantbruksuniversitet, Alnarp 1987
• Ulla Molin: Att leva med trädgård, Förlags AB Wiken, Höganäs 1992, med teckningar av Lisa Bauer
• Anna-Maria Blennow: Ulla Molin trädgårdsarkitekt – ett porträtt, T & M Förlag, Lund 1998
• Eva Gustavsson: Trädgårdsideal och kunskapssyn – en studie av meningens uttryck med exempel från Gösta Reuterswärds och Ulla Molins skapande handling, doktorsavhandling, Acta Universitatis agriculturae Sueciae. Agraria:262, Alnarp 2001, ISBN 91-576-5785-8
• Kristina Nilén: Ulla Molins trädgård i Höganäs – Byggnadsminnesutredning 2004, Rapport 2005:16 från Regionmuseet Kristianstad
• Anna Andréasson: Ulla Molins trädgård – inventering av trädgårdens växtmaterial samt vård- och skötselplan, Rapport 2008:020 från Malmö Kulturmiljö. Länk till Rapport

• Villa Molin, den egna villan på Lidingö som Ulla Molin lät Ralph Erskine rita 1947.

• Caroline Isaksson: Ulla Molin – Östbergs trädgård i Lund, uppsats vid trädgårdsingenjörsprogrammet vid LTJ-fakulteten på
• Vem är hon? Biografisk uppslagsbok, Norstedts 1988

Noter

• Andersson Julia: Ulla Molin och Hallqvistska gården i Lund : då, nu & sen. Uppsats vid Trädgårdsingenjörsprogrammet, Sveriges Lantbruksuniversitet i Alnarp, 2012:
• Avsnittet Lundrum -inspiration Ulla Molin på webbplatsen biotopia.se
• Kristina Nilén: Levande konstverk - kan det bevaras?, Byggnadskultur 2008:2, återgiven på webbplatsen för Svenska Byggnadsvårdsföreningen
• http://biotopedesign.blogspot.com/2011/05/last-garden-of-ulla-molin.html Bloggen Biotope Design om en bostadsgård i Lund av Ulla Molin