Troponin

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-06) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Troponinerna förekommer i tre varianter C, T och I. I hjärtat förekommer dessutom isoformer (varianter) unika för hjärtmuskulaturen, vilket utnyttjas vid laboratoriediagnostik av hjärtmuskelskador där dessa proteiner läckt ut till blodbanan.

Ischemisk skada på hjärtmuskelceller, exempelvis på grund av förträngda kranskärl, innebär att det uppstår en syrebrist i delar av hjärt-muskulaturen med påföljande hjärtinfarkt eller instabil kärlkramp. Vid en hjärtinfarkt skadas muskelcellerna, och delar av dess innehåll kommer att läcka ut i kringliggande vävnad och spridas med blodcirkulationen, däribland de hjärtmuskelspecifika troponinerna.

Troponinerna påvisas tidigast efter 3-5 timmar, där högsta nivåerna ses efter 10-14 timmar. Framför allt mäter man troponin-I och troponin-T. Vid en större hjärtinfarkt kan förhöjda nivåer av TnT mätas upp till två veckor (TnI upp till 9-10 dagar). Vid misstänkt hjärtinfarkt skall en serie om minst två prover med ett intervall om 5-6 timmar analyseras. Med detta förfarande riskerar man inte att missa en förhöjning, och dessutom är det för att kunna styra behandlingen mycket värdefullt att kunna följa en trend där värdena ökar eller minskar.

Analys av TnT eller TnI är idag förstahandsval vid biokemisk hjärtinfarktdiagnostik.