Torneå: Stad i landskapet Lappland i Finland

För andra betydelser, se Torneå (olika betydelser).

Staden ligger invid Torne älvs mynning och gränsen till Sverige. Torneå ligger alldeles vid Haparanda, som ligger på den svenska sidan om gränsen. I Torneås och Haparandas turistmarknadsföring kallar de sig tillsammans för Haparanda-Tornio. Torneås folkmängd uppgår till 21 333 invånare (2021), och staden (kommunen) har en total yta på 1 348,83 km². Torneå tätort har 16 977 invånare på en yta av 35,62 kvadratkilometer (2016). Torneå stads språkliga status är enspråkigt finsk.

Torneå
Tornio (finska)
Kommun
Torneå stads vapen
Land	Finland
Landskap	Lappland
Admin. centrum	Torneå centraltätort
Area	1 348,83 km² (2016-01-01)
- land	1 188 km²
- vatten	160,83 km²
Folkmängd	21 333 (2021-12-31)
- män	10 848 (2020-12-31)
- kvinnor	10 619 (2020-12-31)
Befolkningstäthet	17,96 invånare/km²
Politik
- Kommundir.	Jukka Kujala
- Kommunfullm. ordf.	Markku Ponkala (C)
- Kommunstyr. ordf.	Olli Rainio (C)
Kommunkod	851
Geonames	634096
Språk (2021-12-31) - Finska: - Svenska: - Samiska: - Övriga:	96,6 % 0,6 % 0,1 % 2,7 %
Admin. data
- Landskapsförb.	Lapplands förbund.
- Regioncentrum	Kemi-Torneås RCP-område.
- Skattebyrå	Kustlapplands skattebyrå, Torneå kontor.
- Försäkringskrets	Kretscentralen för östra och norra Finland.
- Nödcentral	Uleåborgs nödcentral.
- Räddningsverk	Lapplands räddningsverk.
- EU-målområde	1
Läge	65°50′55″N 24°08′50″Ö / 65.84861°N 24.14722°Ö / 65.84861; 24.14722
Torneå stads läge
Webbplats: www.tornio.fi

Torneå låg från början på en ö, Svensarö, i Torne älv. På grund av landhöjningen har ön efter hand mer eller mindre vuxit ihop med den svenska älvstranden, medan staden på grund av statsgränsen som drogs efter Finska kriget år 1809 expanderat på den finska sidan. De äldre och nyare delarna är förbundna med en vägbro över älvens huvudfåra.

Den 1 januari 1973 inkorporerades Karunki och Nedertorneå kommuner i staden.

 

 

Nuvarande Torneås historia började med att Svensarö i Torne älvs mynning började bebyggas. Planer på att anlägga en stad längst upp i Bottenviken hade redan Johan III som 1585 gav uppdrag åt Gerhard Eimer att utföra stadsplaner. Av dessa blev ingenting av. Nya stadsplaner gjordes 1604 av Mäster Daniel (förmodligen Daniel Brandt i Uleåborg), men inte heller detta ledde till några resultat. Gustav II Adolf lät så Olof Bure planera ett antal städer i Norrland och Finland 1620. Henrik Lilius har skrivit om Bures arbete i Finland, att Bure utgick från terrängen och gjorde sedan planerna, tvärt emot hur andra stadsplanerare arbetade. Nuvarande gatunät härrör från Bures stadsplan. Huvudgatan löper parallellt med stranden, och torget är placerat i dess mitt där gatan är kurvad. Kvarteren längs huvudgatan är tämligen rätvinkliga. Stadsbilden har inte utgått från kyrkans läge, som är lite avskuret från stadskärnan. Nicodemus Tessin d.ä. gjorde om stadens yttre avgränsning 1646, vilket Erik Niure fullföljde 1648 genom att anlägga ett nytt staket.

Ryssarna brände ner Torneå under början av 1700-talet. Lantmätare Hans Kruse fick därefter, 1718, i uppdrag att förflytta staden något söderut. Kruse bevarade den gamla stadsbilden, och staden förstorades genom att huvudgatan gjordes längre. Till Kruses verk hör att bredda huvudgatan, och anläggandet av en till huvudgata. Han gjorde också de gamla gatorna något rakare.

Torneå församling lydde under Nedertorneå församling fram till 1896, då Torneå blev eget pastorat.

1 januari 1957 överfördes ett område med 1 140 personer till Torneå stad från Nedertorneå kommun.

Oxö (fi. Uksei) och Sellö (fi. Sellee) är öar och Karungi (fi. Karunki) och Nedertorneå (fi. Alatornio) är bygder i staden.

Tätorter

Vid Statistikcentralens tätortavgränsning den 31 december 2021 låg sex tätorter helt eller delvis inom Torneå stads område och tätortsgraden i kommunen var 87,7 %.

Torneås ena järnvägsstation finns på fastlandet och utgör slutpunkten för det normalspåriga järnvägsnätet från Sverige. Förbindelsen med Sverige (på Torneå–Haparanda-banan) består av en fyrskenig järnvägsbro, där två skenor utgör normalspår och två skenor utgör bredspår. Persontrafiken är dock nedlagd. Vid den andra järnvägsstationen, Torneå östra (fi. Tornio itäinen), stannar nattågen Kolari-Helsingfors (se vidare Kolaribanan). Den centralt belägna stationen passeras inte av dessa tåg; om den gjorde det skulle byte av körriktning krävas för den vidare färden.

Kemi-Tornio flygplats ligger 21 km från centrala Torneå och har för närvarande (2016) endast förbindelser till Helsingfors. Det har många gånger diskuterats om en direktförbindelse till Stockholm, inte minst för att flygplatsen är nära Haparanda (som har en av Sveriges längsta restider från kommunhuvudort till Stockholm), men det har hittills inte blivit av.

Europaväg 4 utgår från Torneå, och E8 löper genom staden.

Mandatfördelning i Torneå, valen 1964–2021

Statistik över kommunalval i Finland finns tillgänglig i statistikcentralens publikationer för enskilda kommuner från valet 1964 och framåt. Publikationen över kommunalvalet 1968 var den första som redovisade komplett partitillhörighet.

Valresultat i kommunalvalet 2017

Källa:

Partier eller valmansföreningar med en asterisk (*) ställde inte upp med kandidater i valet.

I valet ställde Sannfinländarna och Kristdemokraterna upp i ett valförbund.

 

Medelåldern i kommunen år 2020 var 43,6 år (varav 42,5 år för män och 44,8 år för kvinnor).

Åldersfördelning

Åldersfördelningen i Torneå stad enligt siffror från Statistikcentralten avseende förhållandena den 31 december 2019:

Befolkningsutveckling

Språk

Befolkningen efter språk (modersmål) den 31 december 2021. Finska, svenska och samiska räknas som inhemska språk då de har officiell status i landet. Resten av språken räknas som främmande. För språk med färre än 10 talare är siffran dold av Statistikcentralen på grund av sekretesskäl. Språk med färre än 30 talare har summerats ihop för att minska tabellens storlek.

Trakten kring Torneå är ursprungligen finskspråkig (den tidigare språkgränsen mellan svenska och finska går en bra bit in i Sverige). Torneå stad kom emellertid under senare hälften av 1700-talet att genomgå en kraftig försvenskning, främst beroende på de intensiva handelsförbindelserna med Stockholm; hantverkarna och borgarna var vid denna tid svenskspråkiga och Torneå blev en språkö, även om det så kallade småfolket fortsatt var finskspråkigt. Senare kom finskan gradvis att ta över på nytt som prestigespråk och svenskan trängdes ut fullständigt. Idag är staden enspråkigt finsk. Av 22 297 invånare år 2005 var endast 64 (0,3 %) svenskspråkiga. Torneå stads finska parallellnamn Tornio är en förfinskad form av dess svenska ortnamn, och kan härledas från älvens namn, samtidigt som den svenska grannstaden Haparanda har ett ursprungligen finskt namn. Stadens svenska namnform är officiell, och skall alltid användas i svensk text. Även om Torneåborna har finska som modersmål är kunskaperna i svenska som andraspråk goda i och med den geografiska närheten till Sverige.

•  
  Nedertorneå kyrka
•  
  Järnvägsbron mellan Haparanda och Torneå
•  
  Köpcentrat Rajalla som ligger vid gränsen mellan Finland och Sverige
•  
  Torneå kyrka
•  
  Torneå kyrka
•  
  Gemensamma bussterminalen för Torneå och Haparanda
•  
  Torneå centrum
•  
  Huvudgatan i Torneå centrum
•  
  Gränsen mellan Finland och Sverige

• Hederyd, Olof & Alamäki, Yrjö (1993). Tornedalens historia II, från 1600-talet till 1809. ISBN 91-971293-2-1 

Webbkällor

• Torneå stads webbplats (svenska) (finska) Läst 4 januari 2013.

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Torneå.
  Bilder & media
•   Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Satellitbild på Google Maps
• Torneås och Haparandas gemensamma turistwebbplats (svenska) (finska) Läst 4 januari 2013.