Tonande Retroflex Flapp

Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2015-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Det tecknas i IPA som [ɽ] (ett r med en retroflex krok). Det skiljer sig från det vanliga svenska l-ljudet (som är dental koronal konsonant) såväl som från engelskans l (som är alveolar koronal konsonant).

• Norska: I större delen av Norge
• Svenska: I större delen av Sverige och svensktalande Finland.
• Urdu/hindi: Som självständigt språkljud.
• Hausa: Istället för r.
• Japanska: Istället för r i vissa ord.
• Italienska: I en landsbygdsdialekt i Norditalien istället för n.

Egenskaper hos den retroflexa flappen:

• Den är pulmonisk-egressiv, vilket betyder att den uttalas genom att lungorna trycker ut luft genom talapparaten.
• Den är tonande, vilket betyder att stämläpparna är spända under uttalet och därmed genererar en ton.
• Den är retroflex, vilket betyder att den uttalas genom att tungspetsen viks bakåt och trycks mot gommen.
• Den är en flapp, vilket betyder att artikulationsstället bara studsas emot eller sveps förbi.