Stadsdelar I Göteborgs Kommun: Områden inom Göteborgs kommun

Stadsdelarna används ofta i dagligt tal – som exempelvis Gamlestaden, Masthugget, Askim och Tuve. Inom Göteborgs fastighetskontor används begreppet stadsdel fortfarande. Det gäller även bland annat kartor och andra handlingar inom exempelvis Stadsbyggnadskontoret, Park- och naturförvaltningen, Stadsledningskontoret och Göteborgs stadsmuseum samt Länsstyrelsen i Västra Götalands län.

Rotesystemet och landerierna var grunden

Redan inför stadens grundande år 1621 behövdes en administrativ indelning av stadens mark — främst för de områden, som skulle bebyggas. En indelning av tomterna i ett rotesystem blev den lösning, som kom att fungera väl i över 300 år. Landerierna utanför stadskärnan hade sin betydelse som sommarbostäder i form av herrgårdar med vackra byggnader och lummiga trädgårdar. Namnen på dessa gårdar lever ännu kvar som stadsdelsnamn – exempelvis Bagaregården, Johanneberg, Kviberg och Lorensberg.

Ny lagstiftning om fastighetsbildning och fastighetsregister

I samband med 1917 års lagstiftning om fastighetsbildning och fastighetsregister ansågs det emellertid lämpligt, att använda benämningen ”stadsdel” för de områden, som en stad kunde indelades i. År 1920 fastställdes i Göteborg gränser och benämningar för 42 stadsdelar, varvid roteindelningen i stort sett skulle behållas, medan kvartersindelningen skulle upphöra. För Göteborgs del dröjde det dock i sex år – till den 15 juni 1923 – innan stadens magistrat fastställde en indelning med 52 stadsdelar samt nya beteckningar för byggnader och tomter. Dessa delar av staden omfattade både de tidigare rotarna och de områden, som låg utanför roteindelningen, exempelvis Annedal, Krokslätt och Sannegården.

Antalet stadsdelar förändras

Antalet stadsdelar har ökat genom åren till följd av uppdelning av äldre stadsdelar; Guldheden, Kortedala, Utby, Arendal, Syrhåla och Bergsjön eller genom inkorporering av ytterområden; Västra Frölunda och Backa. År 1967 beslutade kommunen om indelning i stadsdelar för de områden, vilka inkorporerats vid senaste årsskiftet. På Hisingen bildade församlingarnas områden nya stadsdelar med undantag för Säve, som delades i Säve och Kärra. Vid samma tillfälle tillkom i norr Angered, Bergum, Hjällbo, Gårdsten, Högsjön, Trollsjön, Tyrsjön och Varpekärr samt Vättlefjäll. År 1973 bröts Skogome ut ur Säve, liksom Lilleby och Sörred ur Björlanda. Vid årsskiftet 1973/1974 införlivades Askim, Styrsö och Rödbo, vilka alla tre blev nya stadsdelar.

Sammanslagna stadsdelar i Bergum

Fram till och med 1981 fanns stadsdelarna Högsjön (72), Trollsjön (73), Tyrsjön (74), Varpekärr (75) och Vättlefjäll (76), vilka tillsammans med stadsdelen Bergum (71) ingick i primärområde 611 Bergum. År 1982 kvarstod stadsdelarna Bergum (71) och Olofstorp (74) inom primärområdet. Notera att stadsdel 74 bytt namn från Tyrsjön till Olofstorp.

År 1981 uppgick arealen och befolkningsmängden (per 1/11 1980) för stadsdelarna till:

• Bergum – 683 ha, varav land 680 ha och vatten 3 ha. Befolkningsmängd 150.
• Högsjön – 825 ha, varav land 759 ha och vatten 66 ha. Befolkningsmängd 10.
• Trollsjön – 1 176 ha, varav land 1 099 ha och vatten 77 ha. Befolkningsmängd 22.
• Tyrsjön – 1 869 ha, varav land 1 839 ha och vatten 30 ha. Befolkningsmängd 1 255.
• Varpekärr – 677 ha, varav land 676 ha och vatten 1 ha. Befolkningsmängd 186.
• Vättlefjäll – 709 ha, varav land 667 ha och vatten 42 ha. Befolkningsmängd 31.

År 1982 uppgick arealen och folkmängden (per 1/11 1982) till:

• Bergum – 3 846 ha, varav land 3 675 ha och vatten 171 ha. Befolkningsmängd 430.
• Olofstorp – 1 819 ha, varav land 1 789 ha och vatten 30 ha. Befolkningsmängd 1 376.

Sammanfattning

Antalet stadsdelar har varit 43 (1920), 53 (1940), 65 (1960), 66 (1965), 74 (1967) och 87 (1979). År 1982 var antalet stadsdelar 83.

• Kommentar: Nummer 72, 73, 75 och 76 används inte längre i numreringen av de 83 stadsdelarna. Istället har tillkommit nummer 84, 85, 86 och 87.

Med stadsdel kan även menas de område som en stadsdelsnämnd ansvarar för. Så var det tidigare i Göteborgs kommun, men då man slog samman flera stadsdelsnämnder, så omfattade de flera stadsdelar i sitt politiskt–geografiska ansvarsområde. Senare använde kommunen i stället termen stadsdelsnämndsområde (SDN-Område) för 10 områden. Från och med den 1 januari 2021 avvecklades emellertid stadsdelsnämnderna i Göteborgs kommun och staden indelas numera i fyra Stadsområden (SO), som är en sammanslagning av flera av de tidigare stadsdelsnämndsområdena. Dessa områden är Nordost (01), Centrum (02), Sydväst (03) och Hisingen (04).

Kommunen använder ytterligare en indelning av mindre geografiska områden med följande beteckningar: Mellanområde (MO) med 36 områden och Primärområde (PRI) med 96 områden. Den lägsta nivån är Basområde med över 900 områden. Generellt sett kan ett Mellanområde bestå av en eller flera stadsdelar. På motsvarande sätt kan en stadsdel innehålla ett eller flera Primärområden.

• Basområde
• Mellanområde
• Primärområde
• Stadsdel
• Stadsdelsområde
• Stadsområde
• Stadsplanering i Göteborg
• Stadsplanering i Sverige

Noter

Tryckta källor

• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
• Janson, Esbjörn (1988). Donationsjorden i Göteborg och vissa närstående kameralistiska institut. Göteborg: Enheten för arkivutveckling, Göteborgs fastighetskontor. sid. 65. Libris 7678119. ISBN 9179702643 
• Kjellin, Maja (1955). Kvarteret bokhållaren i Göteborg: ett Göteborgskvarters historia. Göteborg: E. Lindgren. sid. 9. Libris 1454652 
• Lönnroth Gudrun, red (1999). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 1. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901636. ISBN 91-89088-04-2 , s. 38.??
• Lönnroth Gudrun, red (2000). Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Göteborg: ett program för bevarande. D. 2. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 2901637. ISBN 9189088050 
• Schånberg, Sven (1981). Göteborg. Stockholm: AWE/Geber. sid. 63. Libris 7219160. ISBN 9120062745 
• Statistisk Årsbok för Göteborg 1923, red. Werner Göransson, Göteborgs stads statistiska kontor, [Wald. Zachrissons Boktryckeri], Göteborg 1923 s. 2–5.
• Statistisk årsbok för Göteborg. Göteborg: Göteborgs stadskansli. 1902-2015. Libris 8203449 , 1923 och 1949.

• Agenda 21 i Göteborgs 21 stadsdelar 1994-1997.. Göteborg: Miljösekretariatet, Göteborgs stad. 1997. Libris 2443891 
• Bjur, Hans; Engström Krister (2018). Lilienbergs stad: Göteborg 1900-1930 (Första upplagan). Stockholm: Balkong. Libris 20872931. ISBN 9789187553233 
• Bäck, Henry; Gjelstrup Gunnar, Johansson Folke, Klausen Jan Erling (2002). Lokal politik i storstad: stadsdelar i skandinaviska storstäder. Förvaltningshögskolans rapporter / Göteborgs universitet, 1401-7199 ; 46. Göteborg. Libris 8849772 
• Caldenby, Claes; Linde Bjur Gunilla, Ohlsson Sven-Olof, Engström Krister (2006). Guide till Göteborgs arkitektur. Stockholm: Arkitektur i samarbete med Göteborgs stadsbyggnadskontor och Formas. Libris 10203533. ISBN 91-86050-67-2 
• Eriksson, Eva (1990). Den moderna stadens födelse: svensk arkitektur 1890-1920 (1. uppl.). Stockholm: Ordfront. Libris 7634261. ISBN 9173243221 
• Göteborg: att bygga staden. Göteborg: Göteborgs stadsbyggnadskontor. 2003. Libris 9347528. ISBN 9189088115 
• Hansson Einar, red (1993). Göteborg: de små stadsdelarnas stad. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. Libris 7794226. ISBN 9197139769 
• Wigerfelt Christer, red (1987). Göteborgs förorter: från landsbygd till stadsbygd : från isolerade småkommuner till integrerad storstadsregion. Göteborg: Göteborgs förorter (GF. Libris 7667355. ISBN 9178109604