Annedal, Göteborg: Stadsdel och primärområde i Göteborg

För andra betydelser, se Annedal.

Stadsdelen ligger innesluten mellan Landala- och Guldhedsbergens branter i öster, Nilssonsberg i norr och Kommendantsängen i väster. Stadsdelen har en areal på 27 hektar.

Annedal, nr 17
Stadsdel
Vy från Norra Guldheden, oktober 2010. Nilssonsberg återfinns i mitten av bilden.
Land	Sverige
Kommun	Göteborg
Stad (tätort)	Göteborg
Stadsområde	Centrum
Koordinater	57°41′36.77″N 11°57′32.88″Ö / 57.6935472°N 11.9591333°Ö / 57.6935472; 11.9591333
Area	27 hektar
Statistikkod	primärområde 108, stadsdelsnummer 17
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata Wiki: KML/Annedal, Göteborg

Annedal fick sitt namn efter den herrgård (som fram till 1870-talet låg ungefär vid Västergatan 2 i kv. 2 Päronet, norr om Spekebergsängen. Herrgården, eller landeriet, kallades Anneberg efter dåvarande ägaren, handelsmannen Hans Andersson Swebelius (död 1791) fru Anna Hedvig, född Moberg. Herrgården fick alltså heta Anneberg och Spekebergsängen kallades "Anne Dahl" redan 1786 (Annedahl 1819).

Fram till början av 1870-talet fanns här mest ängs- och betesmark, förutom i närheten av Nilssonsberg där markerna var uppodlade. Innan stadsdelen fick sitt namn låg den oreglerade så kallade Albostaden söder och sydost om Nilssonsberg. Annedal tillhörde historiskt Örgryte och låg på Älvsborgs Kungsladugårds och Krokslätt Norgårdens ägor.

Vid ett laga skifte den 23 december 1863, skildes den 818 662 kvadratfot stora hemmansdelen från det övriga hemmanet. Genom ett kungligt brev den 3 november 1870 stadgades att 3/80 mantal av frälsehemmanet Krokslätt Nordgården "... före innevarande års utgång... " skulle skiljas från Örgryte socken och införlivas med Göteborgs stads område.

Staden köpte också egendomen Ryet i de södra delarna av det blivande Annedal och en stadsplan upprättades för hela området samma år. På förslag av tillförordnade stadsingenjören Brandel beslöt stadsfullmäktige den 28 november 1871 att stadsdelens namn skulle vara Annedal. Förstaden Annedal bestod av jordegendomarna Eden och Ryet. År 1872 godkändes den stadsplan för området som Robert Söderqvist uppgjort.

Den 28 september 2021 skedde ett sprängdåd i ett lägenhetshus på en adress vid Övre Husargatan, där ungefär 140 lägenheter fick evakueras.

Bebyggelse

 

Annedal var en arbetarstadsdel från början och fram till mitten av 1900-talet. I de södra delarna uppfördes institutioner som Folkskoleseminariet i Göteborg och Epidemisjukhusområdet med Barnbördshuset. Annedalskyrkan, som egentligen ligger söder om stadsdelsgränsen, invigdes 1910.

De allra första landshövdingehusen i kvarteret Ananasen byggdes 1876-1881, och en nyhet för den tiden var att flera hus uppfördes av byggnadsföreningar och bostadsbolag. Vid Seminariegatan byggdes de första arkitektritade landshövdingehusen i nationalromantisk stil.

Vid Rygatan 16 i Annedal öppnades Sveriges första "Änkehem", den 19 januari 1909.

Rivning och nybyggnation

1961 började hus köpas upp för så kallad sanering i Annedal och 1967 revs bebyggelsen på Nilssons berg. Fyra år senare antogs den hårt kritiserade stadsplanen, varefter det övriga Annedal började rivas från norr till söder. All träbebyggelse var i princip borta år 1973. De äldre hus som bevarades var alla byggda i rött tegel. Det var Robert Dicksons stiftelses bostäder, Annedalsskolan, samtliga byggnader som Göteborgs Arbetarebostadsaktiebolag uppförde på östra sidan om Carl Grimbergsgatan samt ett enda av de hus nämnda bolag byggde väster om Carl Grimbergsgatan. Det sistnämnda är idag föreningshuset Annedalshuset som inrymmer Annedals lägenhetsmuseum på Brunnsgatan 14.

I stället uppfördes omkring 1 800 lägenheter i 8-vånings lamellhus. De kvarvarande landshövdingehusen och villorna vid Linnéplatsen revs dock först i början av 1980-talet.

Annedals församling, som även omfattar bland annat stadsdelen Guldheden, har 17 102 invånare (2009). Stadsdelen hade 3 889 invånare år 1977.

1 januari 2016 inrättades distriktet Annedal, med samma omfattning som Annedals församling hade 1999/2000, och vari denna stadsdel ingår.

Bergen mellan Annedal och Landala kallades för Stora Bulleråsen på 1600-talet.

Byggnadskvarter och gator

Byggnadskvarter

Annedal omfattade 1923 följande byggnadskvarter:

I samband med ändringar av stadsplanen kring Nilssonsberg tillhör nu alla byggnader där kvarteret Körsbäret och tidigare kvarter i området såsom N:o 1 Äpplet, N:o 14 Oliven och N:o 24 Slånbäret har utgått. I den södra delen av stadsdelen har också många kvarter försvunnit efter uppförandet av de gula tegelhus som ersatte landshövdingehusen.

Gator

 

Gator, torg, trappor med mera. Helt eller delvis inom stadsdelen.

 

Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.

Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Majorna-Linné och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Centrum.

• Stadsdelar i Göteborgs kommun
• Stadsplanering i Göteborg
• Stadsplanering i Sverige

Noter

Tryckta källor

• Baum, Greta (2001). Göteborgs gatunamn 1621 t o m 2000. Göteborg: Tre böcker. sid. 10. Libris 8369492. ISBN 91-7029-460-7 
• Carlson, Gösta (2004). Annedal. Sävedalen: Warne. Libris 9511295. ISBN 91-86425-61-7 
• Göteborg till fots, Göran Berger, utgiven av Göteborg & Co, Göteborg 1995 ISBN 91-972616-0-2
• Göteborg före grävskoporna, Robert Garellick, Göteborgstryckeriet 2002 ISBN 91-630-5465-5
• Göteborg, Sven Schånberg, Almqvist & Wiksell Förlag, Göteborg 1981 ISBN 91-20-06274-5
• Göteborg berättar, Bengt A. Öhnander, Tre Böcker Förlag, Göteborg 1988 ISBN 91-7029-010-5

• Medlemsblad / Föreningen Gamla Annedalspojkar. Göteborg: Föreningen Gamla Annedalspojkar. 1948-2000. Libris 1903021 

• Carlson, Gösta (2004). Annedal. Sävedalen: Warne. Libris 9511295. ISBN 91-86425-61-7 
• Enmark, Romulo (1984). ”Bo och leva i Annedal - kvarteret Ananasen”. För hundra år sedan  : skildringar från Göteborgs 1880-tal (1984): sid. 140-158  : ill.  Libris 10103282
• Enmark, Romulo (1986). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. [1]. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 1. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 575673 
• Enmark, Romulo (1987). Mamma pappa barn : om en arbetarbefolkning i Göteborg. 2, Arbetarfamilj i empiri och teori. Skrifter från Etnologiska föreningen i Västsverige, 0283-0930 ; 2. Göteborg: Etnologiska fören. i Västsverige. Libris 575674. ISBN 91-85838-04-7 
• Fredberg, Carl Rudolf A:son (1919-1920). Det gamla Göteborg : lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 1. Göteborg. sid. 581-604. Libris 2054906. https://runeberg.org/gamlagot/1/0581.htm 
• Hasselgreen, Ingmar (1971). Nilssonsberg, Annedal i Göteborg. Göteborg: utg. Libris 716609 
• Ljungmark, Lars (1996). ”Utvandring från en förändrad församling, industristyrd utvandring och "det kontrollerade äventyret"”. Göteborgs-emigranten (Göteborg  : Göteborgs-emigranten, 1988-) 1996 (5),: sid. 19-36  : ill., tab. ISSN 0284-8848. ISSN 0284-8848 ISSN 0284-8848.  Libris 2325725
• Schulz, Solveig (1988). ”Argument i den göteborgska stadsförnyelsedebatten”. Göteborg / [redaktör : Christina Engfors] (Stockholm  : Arkitekturmuseet, 1988): sid. 90-107  : ill.  Libris 2384248

•   Wiki Commons har media som rör Annedal, Göteborg.
  Bilder & media
•   Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Byggnadsminne inom Annedal, Bebyggelseregistret, Riksantikvarieämbetet.