Raketen Sojuz (ryska: Союз, västerländsk beteckning A-2) är en rymdraket som tillverkas av TsSKB-Progress i Samara, Ryssland.
Den är avsedd att skjuta upp Sojuzfarkosten i Sojuzprogrammet. Den används nu även för att skjuta upp obemannande Progressfarkoster till Internationella rymdstationen och för kommersiella satelliter. Sojuz-U-raketer använder fotogen och flytande syre som drivmedel.
Sojuzraketen introducerades 1966, baserad på raketen Vostok som i sin tur var baserad på kärnvapenroboten R-7a. Den var ursprungligen en trestegsraket, men en variant tillverkades med ett fjärde raketsteg för att nå högt elliptiska molnijabanor. Tillverkningen av Sojuzraketer nådde sin höjdpunkt på 1980-talet, då 60 tillverkades varje år. Med sina 1 700 flygningar är den världens mest använda raket, långt fler än någon annan raket. Den har en gammal utformning, men har relativt låga kostnader och mycket hög tillförlitlighet, vilket är attraktivt för kommersiella kunder.
Sedan 2011 skjuts Sojuzraketer upp ifrån raketrampen Ensemble de Lancement Soyouz i Franska Guyana i samarbete med ESA.
Raketen finns och har funnits i ett antal olika utföranden
Steg 1 på Sojuzraketerna består av fyra identiska, koniska hjälpraketer. Dessa drivs med flytande bränsle. Dessa är monterade runt Steg 2.
Data (för vardera av de 4 hjälpraketerna)
Två olika varianter av det översta steget används, Block I och Förbättrat Block I (används av Sojuz-2-1b).
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Sojuz (raket), which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.