Slåtterblomma

3-6 cm långa blad med långa skaft sitter i rosett intill marken. Antalet varierar mellan 2 och 12. Högre upp kan även mindre blad förekomma.

Blommorna är 22-30 mm i diameter; i sällsynta fall kan de bli något större. De mörkt violettbruna kalkbladen är något kortare än kronbladen: 5-8 mm långa och 3-5 mm breda och försedda med spridda svarta fläckar.

Kronbladen har genomskinliga nerver.

I varje blomma 1 pistill med 4 märken, och ståndare ordnande i 5 grupper, med ca 10 ståndare i var grupp. Bara 5 av ståndarna är fertila.

Blomningstid i Sverige juni … september. I sydligare trakter kan blomningen börja redan i maj.

Slåtterblomma förekommer i två former, diploid (sydlig typ med kromosomtal 2n = 18) och tetraploid (nordlig typ med kromosomtal 2n = 36).

Fuktig kalkrik mark, såsom stränder och betade fuktängar.

• Släktnamnet Parnassia användes av den grekiske naturforskaren Pedanius Dioskorides som namn på en växt som fanns i Parnassos, ett bergigt område i mellersta Grekland. Exakt vilken den växtens art var är oklart.
• Artepitetet palustris = växer i kärr, av latin palus = kärr.
• Det svenska namnet slåtterblomma kommer av att den enligt gammal sed med sin blomning visar att traktens slåttertid är inne. Andra blommor med slåtter som förled i namnet har gett samma signal vid "rättan tid".

•  
  Blad
•  
  Knopp
•  
  En två dagar gammal blomma
•  
  En fyra dagar gammal blomma
•  
  En 15 dagar gammal blomma
  Mellan ståndarna sitter ljusgröna nektarier
•  
  Fullt utslagen blomma
•  
  Fullt utslagna blommor, sedda från sidan
•  
  Frön
  Lägg märke till skalan nedtill, i mitten
•  
  Blomdiagram

• Slåtterblomma i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
•   Wiki Commons har media som rör Slåtterblomma.
  Bilder & media