t Erik: Stockholmshistorisk förening

Samfundets namn kommer av Erik den helige och Stockholms stadsvapen.

Ordförande 2023 är Knut Weibull, tidigare överantikvarie på Riksantikvarieämbetet, som tillträdde efter tidigare stadsbyggnadsborgarrådet Monica Andersson som varit ordförande sedan 2010.

Samfundet S:t Erik anordnar regelbundet föreläsningar, visningar, vandringar och seminarier för medlemmar och allmänheten. Föreningen arbetar även aktivt med aktuella stadsbyggnadsfrågor och skriver regelbundet yttranden och debattinlägg för att Stockholms kulturhistoriska intressen ska tillvaratas.

Föreningen delar också ut anslag och stipendier till projekt som rör staden Stockholm och dess historia.

Samfundet S:t Erik stiftades 1901 på initiativ av zoologiprofessorn Wilhelm Leche som tillsammans arkitekten Isak Gustaf Clason, arkivarien Johan Flodmark, grosshandlaren Johan Unman och greve F.U. Wrangel reagerade på bristande historisk hänsyn i stadsplaneringen och rivningar av kulturhistoriskt intressanta byggnader – framförallt det tidigare operahuset vid Kungsträdgården och den hårdhänta regleringen av Gamla Stan.

Gamla Stan ansågs vara trångbott och osanitärt och föreslogs till stora delar rivas. För att förhindra rivningarna köpte Samfundet S:t Erik in fastigheter i kvarteret Cepheus och genomförde en provsanering. Projektet visades som ett framgångsrikt exempel för stadsfullmäktige som argument för Gamla Stans bevarande. Fastighetsbolaget AB Stadsholmen bildades, med samfundet som dominerande ägare, för att fortsätta arbetet och förvalta fastigheterna.

 

Med hjälp av generösa donationer har Samfundet S:t Erik under åren köpt in och donerat föremål och byggnader till Stockholm stad. Bland dem finns våningen Stuckatörens Hus på David Bagares Gata och Ferdinand Tollins målning Utsikt från Mosebacke 1842, som båda donerats till Stadsmuseet.

Samfundet S:t Erik har även varit delaktig i utvecklingen av klassificeringssystemet som används av Stadsmuseet i Stockholm för inventering av kulturhistoriska byggnader. Klassificeringen utvecklades av Sigurd Wallin 1918 och tillkom efter föreningens påbörjade översiktskarta för bevarandevärda byggnader.

Mellan 1907 och 1933 gjorde föreningen uppmätningar av kulturhistoriskt värdefulla byggnader och miljöer i Stockholm och genomför över 1 400 ritningar.

Sedan 1993 uppsätter Samfundet S:t Erik vanligen blå, emaljerade informationsskyltar vid Stockholms intressantaste byggnadsverk. Skyltarna ger en kortfattad historisk information på svenska och engelska. Samtliga skyltar finns på en karta på föreningens hemsida samt på Stockholmskällan. Här några exempel:

 

Sedan 1903 utger samfundet en årsbok om Stockholm. De tidiga årsböckerna innehåller essäer om Stockholms stadsutveckling och historia. På senare år utkommer böckerna med ett tema. År 2022 utkomYtterstaden och 2023 Vardagskonst som kulturarv, båda på Appell Förlag.

I syfte att öka forskningen kring Stockholm och dess historia avskiljde förlagschef Margot Höjering i augusti 2001 aktier till Samfundet S:t Erik. Dessa skulle användas till en stiftelse med namnet Stiftelsen Höjerings Bokförlag för Stockholmiana. Namnet Höjerings bokförlag har dock en längre historik.

Stiftelsen ändamål är att utdela stipendier, Stiftelsen Höjerings stipendium för Stockholmiana, till forskare som har för avsikt att såväl bedriva forskning kring Stockholm och dess historia som publicera uppnådda resultat i bokform. Samfundet S:t Erik är stiftelsens förvaltare och beslutar om stipendierna.

Varje år anordnas skrivartävlingen Min Stockholmsskildring för gymnasieelever. År 2023 publicerades de vinnande bidragen 2019–2022 i en bok. Boken delades ut gratis till gymnasieskolor i Stockholm samt publicerades digitalt på Samfundet S:t Eriks webbplats för allmänheten. Tävlingen arrangeras i samarbete med Medeltidsmuseet och Stockholmskällan.

Samfundet delar årligen ut ett pris om för närvarande (2023) 50 000 kronor med belöningsplakett, instiftat 1963, till den som i samfundets anda utfört berömliga insatser av vetenskaplig, konstnärlig, journalistisk eller kulturminnesvårdande natur.

Tidigare mottagare

 

 

 

 

 

 

• 1964 Riksantikvarie Gösta Selling
• 1965 Redaktör Gotthard Johansson
• 1966 Borgarrådet fil dr Yngve Larsson
• 1967 Professor Ivar Tengbom
• 1968 Fil dr Tord O:son Nordberg
• 1969 Författaren Per Anders Fogelström
• 1970 Herr John Swensk
• 1971 Stadsträdgårdsmästaren Holger Blom
• 1972 Arkitekt Nils Sterner
• 1973 Konstnären Hilding Linnqvist
• 1974 Direktör Arne Biörnstad
• 1975 Fröken Vera Siöcrona
• 1976 Redaktör Ulf Hård af Segerstad
• 1977 Fotograf Lennart af Petersens
• 1978 Professor Carl Ivar Ståhle
• 1979 Regissör Claes von Rettig
• 1980 Teaterintendent Anne Marie Rådström
• 1981 Författaren Staffan Tjerneld
• 1982 Fil dr Bo Grandien
• 1983 Fil dr Carl-Fredrik Corin
• 1984 Länsantikvarie Alf Nordström
• 1985 Arkitekt Erik Stark
• 1986 Författaren och konstnären Stig Claesson
• 1987 Förlagschef Margot Höjering
• 1988 Fil lic Rolf Söderberg
• 1989 Professor Henrik O Andersson och Docent Fredric Bedoire
• 1990 Docenterna Göran Dahlbäck och Jan Svanberg
• 1991 Stadsantikvarie Björn Hallerdt
• 1992 Fil dr Margareta Cramér
• 1993 Konstnären Svenolov Ehrén
• 1994 Försäkringsdirektör Anders Nerman
• 1995 Författaren Lars Gyllensten
• 1996 Borgarrådet Monica Andersson
• 1997 Överintendent Stig Fogelmarck
• 1998 Professor Ove Hidemark
• 1999 Konsthistorikern och museimannen Hans Eklund
• 2000 Sidenfabrikör Oscar Almgren
• 2001 Författaren Per Wästberg
• 2002 Journalisten och folkbildaren Béatrice Glase
• 2003 Docent Göran Söderström
• 2004 Fil mag Helena Friman och pedagog Andrea Hermelin
• 2005 Färgfabrikens initiativtagare Jan Åman
• 2006 Arkivarie Carl Magnus Rosell
• 2007 Projektledare Nationalstadsparken WWF Henrik Waldenström
• 2008 Civilingenjör Christina Lillieborg
• 2009 Fil.dr. och f.d. stadsantikvarie Marianne Råberg
• 2010 Fil.dr. Eva Eriksson
• 2011 Konstnären Bo Larsson
• 2012 Fil.dr. och docent i konstvetenskap Ann Katrin Pihl Atmer
• 2013 Fil.dr., docent och universitetslektor i sociologi Elisabeth Lilja
• 2014 Journalisten och fotografen Lars Epstein
• 2015 Professor emeritus Bengt O.H. Johansson
• 2016 Professor Peter Schantz
• 2017 Journalisten Elisabet Andersson
• 2018 Med.lic. Fredrik von Feilitzen
• 2019 Journalist Rebecka Tarschys
• 2020 Arkitekt SAR/MSA Kristina Berglund
• 2021 Professor Catharina Nolin
• 2022 Arkitekt SAR/MSA Per Ahrbom
• 2023 Konstnären och scenografen Tor Svae

• Sanering av Kvarteret Cepheus
• Sanering av Kvarteret Cygnus

• Stockholmsgillet
• Stockholms stadsmuseum
• Stockholmia förlag
• Stadsholmens kulturpris
• Stockholms skönhetsråd

•   Wiki Commons har media som rör Samfundet S:t Erik.
  Bilder & media
• Samfundet S:t Erik