Robert Ley: Tysk politiker

Han var chef för Deutsche Arbeitsfront (DAF) från 1933 till 1945. Från 1930 var han ledamot av tyska riksdagen.

Robert Ley
Robert Ley år 1933.
Chef för Deutsche Arbeitsfront
Tid i befattningen 1933–1945
Kansler	Adolf Hitler
Född	15 februari 1890 Niederbreidenbach, Rhenprovinsen, Preussen, Kejsardömet Tyskland
Död	25 oktober 1945 (55 år) Nürnberg, Tyskland
Gravplats	Kroppen kremerad
Nationalitet	Tysk
Politiskt parti	Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP)
Residens	Berlin
Maka	1) Elizabeth Schmidt (skilsmässa 1938) 2) Inge Spilcker (1916–1942; giftermål 1938)
Relationer	Madeleine Wanderer (född 1925; älskarinna 1943–1945)
Barn	Renate (1922–2004) Lore (född 1938) Wolf (född 1940) Gloria (född 1941) Rolf Robert (född 1944)
Militärtjänst
Slag/Krig	Första världskriget Slaget vid Verdun Slaget vid Somme

Efter andra världskriget ställdes Ley inför rätta inför den internationella militärtribunalen i Nürnberg. Han begick självmord innan rättegången inleddes.

Adolf Hitler utnämndes till Tysklands rikskansler den 30 januari 1933. I maj samma år avskaffade han de tyska fackföreningarna och gav Ley i uppdrag att bygga upp Deutsche Arbeitsfront (DAF), den tyska arbetsfronten, som skulle ersätta fackföreningsrörelsen. I DAF ingick ett antal organisationer som Kraft durch Freude (”Kraft genom glädje”), som bland annat var arbetarnas fritidsorganisation, och Schönheit der Arbeit, (arbetsmiljöorganisation). DAF exploaterade slavarbetskraft från ockuperade länder under andra världskriget.

Ley skilde sig 1938 från sin första hustru och gifte om sig med Inge Spilcker. Hon drabbades av en svår postpartumdepression och begick självmord i slutet av december 1942.

År 1941 publicerade Ley stridsskriften Internationaler Völkerbrei oder Vereinigte National-Staaten Europas?.

Efter kriget åtalades Ley inför den internationella militärtribunalen i Nürnberg. Anklagelseakten offentliggjordes den 14 oktober 1945. Ley begick självmord kort därefter; han ströp sig med en handduk fäst vid ett avloppsrör i sin cell. I ett avskedsbrev förklarade Ley att han inte stod ut med tanken på att ställas inför rätta som en brottsling. Han ifrågasatte tribunalens legitimitet och undrade enligt vilket lands lagar han skulle dömas.

•  
  Robert Ley (i vit uniform) med hustrun Inge i München i juli 1939. På fotografiet syns även Philipp Bouhler och Karl Michel von Tüßling.
•  
  Adolf Hitler, Robert Ley och Hermann Göring i Wolfsschanze år 1942.

Noter

Tryckta källor

• Bedürftig, Friedemann (2008). Tredje riket från uppgång till fall: en uppslagsbok. Stockholm: Ersatz. ISBN 978-91-88858-32-0 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
• Nazi Conspiracy and Aggression, "8", Washington, D.C.: Government Publishing Office U.S. G.P.O., 1946 
• Smelser, Ronald (1988) (på engelska). Robert Ley: Hitler's Labor Front Leader. Oxford: Berg. ISBN 0-85496-161-5 
• Taylor, Telford (2013) [1993] (på engelska). The Anatomy of the Nuremberg Trials: A Personal Memoir. New York: Skyhorse. ISBN 978-1-62087-788-3 
• Wald, Renate (2004) (på tyska). Mein Vater Robert Ley: Meine Erinnerungen und Vaters Geschichte. Nümbrecht: Martina Galunder Verlag. ISBN 978-3-89909-039-0 
• Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8 

•   Wiki Commons har media som rör Robert Ley.
  Bilder & media
• Wikiquote har citat av eller om Robert Ley