Peter Mangs: Svensk dömd mördare

Den 24 juli 2012 dömdes Mangs av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot till livstids fängelse. Domen överklagades. Den 25 april 2013 ändrade Hovrätten över Skåne och Blekinge tingsrättens beslut och fällde Mangs för två mord och åtta mordförsök. Livstidsdomen kvarstod. Brotten riktades i huvudsak mot svarta, muslimska och romska Malmöbor.

Peter Mangs föddes i Älmhult i Småland. Hans föräldrar skildes tidigt. Peter Mangs växte upp med sin mamma och en sju år äldre syster. Hans farbror var skådespelaren och revyartisten Sune Mangs. Systern började tidigt med tunga droger och dog redan som 24-åring.

Peter Mangs hade ett stort musikintresse och efter Hermodsdalsskolan i Malmö fortsatte han på Heleneholmsgymnasiets musiklinje. Under gymnasietiden började han bygga elbasar och spela i band. Efter gymnasiet fortsatte Mangs på den jazzinriktade Fridhems folkhögskola i Svalöv. Han gick därefter en snickeriutbildning på Vingaskolan för att bli en bättre basbyggare.

Han gjorde gästspel i olika band men blev aldrig långvarig, bland annat spelade han ett tag i Agurk Players. Åren 1996-1999 vistades han hos sin far i Florida för att där pröva lyckan inom musiken. I USA spelade han bland annat in och gav ut en egen EP, "Earthshaker".

Han återvände till Sverige och började på sjuksköterskeprogrammet hösten 2002, men hoppade av redan på våren. Han gick med i en skytteklubb. Strax före jul 2002 fick han vapenlicens. Han köpte en tävlingspistol och en Glock 19. Han började även träna kampsport. År 2004 fick han anställning som tandtekniskt biträde.

 

Skottlossningarna i Malmö (även Skottdåden i Malmö eller Skjutningarna i Malmö) var ett antal skottlossningar i centrala Malmö under slutet av 2009 och 2010 som fick stor uppmärksamhet i svensk massmedia. En del av dem knöts senare till Mangs.

Polisen ansåg inledningsvis att många av skottlossningarna 2010 begåtts av den organiserade brottsligheten. För flera av dåden hade dock inget motiv kunnat klarläggas, men ett och samma typ av vapen kunde knytas till några av skjutningarna, och de hade skett inom ett avgränsat område i Malmö. En gemensam nämnare var att flera av brottsoffren hade invandrarbakgrund och enligt kriminologiprofessor Jerzy Sarnecki föreföll flera av skjutningarna vara hatbrott.. Även åklagarna i rättegången mot Peter Mangs hävdade att det fanns rasistiska motiv till dåden men varken tingsrätten eller hovrätten fann att de motiven med säkerhet kunde fastslås utan konstaterade i domen att "Man kan inte bortse från möjligheten att det i vissa fall kan ha varit andra omständigheter än målsägandens nationella eller etniska ursprung som varit avgörande." Enligt källor med insyn i utredningen tros systerns drogrelaterade död ha "triggat" Mangs och att han i vissa fall ska ha skjutit för att skada kriminella.

Den 9 november 2010 grep polisen Peter Mangs som misstänkt för flera av skjutningarna. Polisen misstänkte honom även för två mord begångna redan 2003. Utredningen blev mycket långdragen. Åtal mot Mangs väcktes i början av maj 2012 för tre mord och många mordförsök under perioden 2003–2010.

Den 24 juli 2012 dömdes Mangs av Malmö tingsrätt för två mord, fyra mordförsök och tre fall av grovt olaga hot. Tingsrätten ansåg att Mangs skulle genomgå en rättspsykiatrisk utredning, utöver de som redan gjorts, för att avgöra om han skulle dömas till fängelse eller vård. Den 23 november 2012 meddelade Malmö tingsrätt att Mangs dömdes till livstids fängelse för de brott han begått. Den 10 december 2012 meddelade försvaret att domen skulle överklagas. Den 25 april 2013 fastställde hovrätten livstidsdomen mot Mangs. Den 25 juni samma år beslutade Högsta domstolen att inte bevilja honom prövningstillstånd.

Peter Mangs har befunnits skyldig till följande brott:

År 2013 sände Sveriges Radio P1-dokumentären "Fallet Peter Mangs" av Jesper Huor och Magnus Arvidson, som beskriver hur Mangs förvandlades från popmusiker till rasistisk mördare, och hur han hittade offer på hemsidan Politiskt Inkorrekt.

År 2015 gav journalisten och författaren Joakim Palmkvist ut boken Äventyr i Svenssonland: Seriemördaren Peter Mangs om Mangs och hans brott, efter att ha följt hela rättsprocessen och intervjuat Mangs i fängelset. I en intervju med Palmkvist erkände Mangs för första gången offentligt de två mord han dömts för.

Senare samma år gav religionshistorikern Mattias Gardell ut boken Raskrigaren: Seriemördaren Peter Mangs, baserad på tio möten med Mangs i fängelset under perioden 2013-2015.

Manal Masris film Brev till en seriemördare från 2017 handlar om Masris brevväxling med Mangs angående hans eventuella inblandning i beskjutningen år 2006 av hennes då 16-årige bror. Mangs misstänktes men beskjutningen fanns inte med i åtalet mot honom.

I februari 2024 visade Viaplay och TV3 dokumentärserien Peter Mangs – En seriemördares hemlighet med tre avsnitt. Den är gjord av John Mork, som i filmen menar att Mangs borde utredas för olösta mord i Florida.

• Gardell, Mattias (2015). Raskrigaren: Seriemördaren Peter Mangs. Stockholm: Leopard Förlag. Libris 18358189. ISBN 978-91-7343-381-5 
• Grahn, Ossian (17 september 2017). ”Hon skrev till mördaren som sköt hennes bror”. Hufvudstadsbladet: s. 22–23. http://www.hbl.fi/artikel/hon-skrev-till-mordaren-som-skot-hennes-bror/. 
• Mangs, Peter (2015). Mer varierande att vara för mig själv: Mina äventyr i svenssonland. Visby: Nomen. Libris 17872785. ISBN 978-91-7465-869-9 
• Palmkvist, Joakim (2015). Äventyr i Svenssonland: Seriemördaren Peter Mangs. Stockholm: Bonnier. Libris 17418130. ISBN 978-91-0-014568-2 

• Borg, Martin (2017). Brotten som skakade Sverige. Lund: Historiska media. sid. 225-252. Libris 20690797. ISBN 9789175455440 

• Sammanfattning av skottlossningarna på SvD.se
• Sammanfattning av skottlossningarna på Google Maps av Sydsvenskan