Oskar Dirlewanger

Dirlewanger förde från 1942 till 1945 befälet över SS-Sonderkommando Dirlewanger, som var en straffbataljon av tyska brottslingar. Tillsammans med Kaminskijbrigaden tillhör SS-Sonderkommando Dirlewanger de mest kontroversiella militära förbanden under andra världskriget, då de ideligen begick krigsförbrytelser och brott mot mänskligheten. Under Warszawaupproret 1944 förövade SS-Sonderkommando Dirlewanger massmord på polska motståndskämpar.

Oskar Dirlewanger
SS-Oberführer Oskar Dirlewanger år 1944.
Information
Född	26 september 1895 Würzburg, Kungariket Bayern, Kejsardömet Tyskland
Död	7 juni 1945 (49 år) Altshausen, Baden-Württemberg, Tyskland
Begravningsplats	Altshausen
I tjänst för	Kejsardömet Tyskland Weimarrepubliken Nazityskland
Försvarsgren	Waffen-SS
Tjänstetid	1914–1945
Grad	SS-Oberführer
Befäl	SS-regementet Dirlewanger
Slag/krig	Första världskriget Tyska novemberrevolutionen Spanska inbördeskriget Andra världskriget

Dirlewanger deltog i första världskriget och anslöt sig efter krigsslutet till en frikår. Efter att ha lämnat frikåren började han att studera och promoverades 1922 till doktorsgraden i statskunskap vid Johann Wolfgang Goethe-Universität i Frankfurt am Main. Året därpå blev han medlem i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiet (NSDAP). År 1934 dömdes Dirlewanger till två års fängelse för att ha våldfört sig sexuellt på en 13-årig flicka. Han förlorade i och med detta sitt medlemskap i partiet, sitt arbete och sin doktorsgrad. För att få upprättelse efter avtjänat straff deltog han mellan 1937 och 1939 i spanska inbördeskriget som kompanichef i den beryktade Kondorlegionen.

Andra världskriget

Tillbaka i Tyskland lyckades han få våldtäktsdomen upphävd, varpå han som Gottlob Bergers protegé utnämndes till befälhavare för specialstyrkan SS-Sonderkommando Dirlewanger 1940. Styrkan utgjordes av kriminella element, från början enbart tjuvskyttar, men senare även andra, grövre brottslingar. Dirlewanger och hans mannar ägnade sig till en början åt att terrorisera områdena kring Lublin i Generalguvernementet. I slutet av 1942 fick hans förband i uppdrag att bekämpa partisaner i Vitryssland, vilket den gjorde med utstuderad brutalitet. Den 22 mars 1943 attackerade partisaner en tysk bilkolonn sex kilometer från byn Chatyn i Vitryssland. Fyra militärpoliser, bland andra kapten Hans Woellke, ur 118:e Schutzmannschaft-bataljonen dödades. Som vedergällning intog SS-Sonderkommando Dirlewanger och Schutzmannschaft-bataljonen samma dag Chatyn. Byns invånare föstes in i en lada som stacks i brand; 149 män, kvinnor och barn omkom i lågorna. De bybor, som försökte undkomma, sköts ihjäl med maskingevär.

I augusti 1944 befordrades Dirlewanger till SS-Oberführer och kommenderades till Warszawa för att bistå i kväsandet av det pågående upproret. I samband med Wolamassakern brände Dirlewangers enhet ner tre sjukhus och mördade de polska patienterna. De tog med sig sjuksköterskorna till förläggningen och gruppvåldtog dem. Den 6 augusti 1944 reste de en galge och hängde läkarna och sjuksköterskorna. För sina insatser där tilldelades han 30 september samma år Riddarkorset av Järnkorset. Efter Warszawa förflyttades Dirlewangers brigad till Slovakien och Ungern, och sedan till fronten vid Oder, där han själv sårades. Efter att ha återhämtat sig i Altshausen i Bayern igenkändes han av polska krigsfångar och greps av de fria franska styrkorna. I fängsligt förvar utsattes Dirlewanger för tortyr och misshandel, vilken hade till följd att han dog.

• Riddarkorset av Järnkorset: 30 september 1944
• Tyska korset i guld: 5 december 1943
• Järnkorset av första klassen
• Järnkorset av andra klassen
• Tilläggsspänne till Järnkorset av första klassen
• Tilläggsspänne till Järnkorset av andra klassen
• Närstridsspännet i brons
• Såradmärket i svart (första världskriget)
• Såradmärket i guld (andra världskriget)
• Ärekorset
• Landesorden
• Spanska korset
• Slovakiska segerkorset

• Leutnant – 1915
• Oberleutnant – 1918
• SS-Obersturmführer der Reserve – 1940
• SS-Hauptsturmführer der Reserve – 1940
• SS-Sturmbannführer der Reserve – 1941
• SS-Obersturmbannführer der Reserve – 1943
• SS-Standartenführer der Reserve – 1944
• SS-Oberführer der Reserve – 12 augusti 1944

Noter

Tryckta källor

• Cüppers, Martin (2005) (på tyska). Wegbereiter der Shoah: Die Waffen-SS, der Kommandostab Reichsführer-SS und die Judenvernichtung 1939-1945. Darmstadt: Wissenschaftliche Buchgesellschaft. ISBN 3-534-16022-3 
• Dean, Martin (2000) (på engelska). Collaboration in the Holocaust: Crimes of the Local Police in Belorussia and Ukraine, 1941–44. New York: St. Martin's Press. ISBN 1-4039-6371-1 
• Klee, Ernst (2007) (på tyska). Das Personenlexikon zum Dritten Reich (2). Frankfurt am Main: Fischer Taschenbuch Verlag. ISBN 978-3-596-16048-8 
• McAteer, Sean M. (2008) (på engelska). 500 Days: The War in Eastern Europe, 1944–1945. Pittsburgh, Pennsylvania: Red Lead Press. ISBN 978-1-4349-61-59-4 
• Wistrich, Robert S. (2002) (på engelska). Who's Who in Nazi Germany. London: Routledge. ISBN 0-415-26038-8 

•   Wiki Commons har media som rör Oskar Dirlewanger.
  Bilder & media