Nicolas-Louis De Lacaille: Fransk astronom
Nicolas Louis de Lacaille, född 15 mars 1713 i Rumigny nära Reims, död 21 mars 1762 i Paris, var en fransk astronom, matematiker och kartograf.
| Nicolas Louis de Lacaille | |
 | |
| Född | 15 mars 1713 Rumigny, Frankrike |
|---|---|
| Död | 21 mars 1762 (49 år) Paris |
| Medborgare i | Kungariket Frankrike och Frankrike |
| Utbildad vid | Collège de Lisieux Collège de Navarre  |
| Sysselsättning | Astronom, författare, matematiker, lärare |
| Befattning | |
| Diakon, Reims romersk katolska ärkestift (1732–) | |
| Arbetsgivare | Parisobservatoriet Paris universitet |
| Utmärkelser | |
| Fellow of the Royal Society | |
| Redigera Wikidata | |
Lacaille kontrollerade 1739–1740 på uppdrag av astronomen Cassini den franska gradmätningen, varmed franska vetenskapsakademin då var sysselsatt. 1739 utnämndes han till professor i matematik vid Collège Mazarin, som 1746 ställde till hans förfogande ett litet observatorium, där han gjorde omfattande observationer för revision av stjärnkataloger.
1741 valdes han till medlem av vetenskapsakademin. På dennas uppdrag gjorde han en expedition med fartyget "The Cape of Good Hope" till södra halvklotet och vistades 1751–1754 vid Godahoppsudden för att utföra mätningar till bestämmande av månparallaxen. Där utförde han även en gradmätning och anskaffade materialet för sin 10 000 objekt omfattande stjärnkatalog, Coelum australe stelliferum (1763). Han namngav 14 stjärnbilder, varvid han — till skillnad från norra stjärnhimlens av grekisk mytologi inspirerade namn — systematiskt valde beteckningar på diverse vetenskapliga instrument och verktyg.
En annan viktig vetenskaplig bedrift var att han genom mätning av en meridianbåge vid Kapstaden kunde visa att jorden inte var klotformig, utan snarare liknade ett päron. Därmed gav han stöd för Isaac Newtons tes om jordens avplattning vid polerna. de la Caille var känd för att vara ytterst noggrann, men icke desto mindre har det i efterhand ansetts bevisat, att det måttband han använde vid mätningen av meridianbågen var ca 10 centimeter för kort.
I samband med arbetet med meridianbågen bestämde han exakta longituden för observatoriet i Kapstaden genom astronomisk observation av Neptunus månar.
Efter sin återkomst till Frankrike fortsatte han sina observationer vid Collège Mazarin. Lacaille hann dessutom med att författa en mängd avhandlingar samt läroböcker i matematik, mekanik, optik och astronomi.
De Lacaille tillägnades hederstiteln abbé. År 1754 invaldes han som utländsk ledamot nummer 29 av Kungliga Vetenskapsakademien.
Asteroiden 9135 Lacaille är uppkallad efter honom.
Se även
Källor
- Lacaille, Nicolas Louis de i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1911)
Noter
Externa länkar
- ”Historik över de la Cailles arbete i Sydafrika”. Arkiverad från originalet den 14 januari 2006. https://web.archive.org/web/20060114155225/http://www.saao.ac.za/assa/html/his-astr_-_lacaille.html. Läst 23 april 2006. (Astronomical Society of Southern Africa)
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Nicolas-Louis de Lacaille, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.