Mysteriet På Greveholm: SVT:s julkalender 1996

Den blev en stor tittarsuccé och brukar betraktas som en av de allra mest klassiska och populära av SVT:s julkalendrar. 2012 fick den uppföljaren Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst.

Mysteriet på Greveholm
Exteriörerna till Mysteriet på Greveholm spelades in på Hjularöds slott.
Genre	Julkalender
Regissör	Dan Zethraeus
Medverkande	Anna-Lena Brundin Peter Fridh Hanna Malmberg Gustaf Åkerblom Linn Bülow Sven Ahlström Pierre Lindstedt Andreas Andersson
Musik	The Creeps
Fotograf	Richard Lindström
Antal avsnitt	24 (original) 8 (nyklipp)
Längd (per avsnitt)	cirka 15 minuter (original) cirka 30 minut (nyklipp)
Antal säsonger	1
Land	Sverige
Språk	Svenska
Produktion
Produktionsbolag	SVT Malmö
Producent	Tommy Starck
Inspelningsplats	Hjularöds slott i Eslöv
Sändning
Originalkanal	SVT1
Originalvisning	1–24 december 1996
Bildformat	4:3
Status	Avslutad
Kronologi
Föregångare	Jul i Kapernaum (1995)
Uppföljare	Pelle Svanslös (1997)
Relaterade program	Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst (2012)
IMDb SFDb SVT Play

Serien var tekniskt avancerad för sin tid och använde sig av bland annat tredimensionella specialeffekter. Kalendern var även den första att ha en egen hemsida.

Den tokiga familjen Olsson flyttar ut på landet för att fira jul. Av misstag hamnar de i det ensliga slottet Greveholm i stället för det hus de egentligen skulle hyra. Det visar sig att det spökar på slottet, men det skrämmer inte de yngre barnen, Lillan och Ivar, som gärna går på skattjakt och letar efter mysterier. Storasyster Melitta är dock mycket rädd för spöken (och även spindlar) och vill flytta hem igen. Snart kommer hon i kontakt med tidningsbudet Måns som bestämmer sig för att fotografera spökena Staffan och Jean. Så småningom utvecklas deras vänskap till en kärlekshistoria. Föräldrarna Leif och Astrid tror inte på spöken, och är helt ovetande om vilket mysterium som barnen börjar kasta sig in i. Spökena vill nämligen till en början få bort familjen från slottet, men efter ett tag inser de att hemligheterna som ruvar i slottet till sist bör avslöjas en gång för alla.

Bakgrund och idé

Dan Zethræus hade jobbat på SVT sedan 1994 med att regissera diverse sketcher när han fick i uppdrag av SVT att producera 1996 års julkalender. Den ursprungliga idén var att spela in serien i Österrike bland snö och stugor. Men då idén ratades av SVT föreslog istället Zethræus att spela in en serie som handlade om spöken och slott i Skåne, en idé han fått från sin son.

Produktionsteamet sökte sedan efter inspelningslokal för att bestämma vilket slott som det skulle spelas in i varvid tre slottsägare hörde av sig. I slutändan föll beslutet på Hjularöds slott i Harlösa utanför Lund.

Vid rollsättningen av barnen ansökte drygt 2 000 barn om att få spela rollerna som Ivar, Melitta och Lillan. Men produktionsteamet var inte nöjd med någon av dessa och anordnade istället en ny runda provspelningar.

Inspelning och produktion

 

Inspelningarna av exteriörscenerna i Hjularöds slott inleddes den 18 mars 1996 och beräknades pågå i fem veckor medan inomhusscenerna spelades in i studio i Malmö under sommaren beräknades vara färdiga till 2 augusti. Producenten Tommy Starck bröt benet under första inspelningsdagen.

I produktionen användes för den tiden ambitiösa specialeffekter i 3D. Animeringarna utfördes till största delen av den Malmöbaserade lundkonstnären Peter Nyrell, men även av animatören Per Johnsson.^{[källa behövs]} Om de tekniska specialeffekterna uttalade sig Tommy Stark att "det är mycket teknik och dataanimeringar, precis som i "Jurassic Park" och "Terminator". Allt för att få det så spännande och trovärdigt som möjligt. Riktiga spöken kräver en hel del".

Produktionen hade en budget på 10 miljoner kronor.

Papperskalendern

 

Papperskalendern

 

Papperskalenderns baksida

Kalendern visar Greveholms slott. Julkalenderillustrationen till Mysteriet på Greveholm tecknades av Peter Nyrell. Lucköppningen sköttes av programledarduon Morgan Alling och Lasse Beischer, klädda i gröna och röda kostymer. Innan lucköppningen visade de sina förberedelser inför julen.

Hemsida

Julkalendern var den första som hade en egen dedikerad hemsida. På hemsidan beskrevs de olika rollerna i julkalendern som läsare kunde kommunicera med via e-post. Man kunde också skicka e-post till jultomten och öppna luckor i en digital julkalender.

Julkalendern fick ett negativt mottagande av kritiker men mottogs desto positivare av tittarna.

Aftonbladets recensent Annika Sundbaum Melin gav serien 2 av 5 i betyg och skrev att hon gillade musiken och att yngre barn nog skulle gilla serien men att den inte var mycket för de vuxna. "Serien är okej, men inte alls av samma höga kvalité som förra årets "Jul i Kapernaum", man får en känsla av att Malmö TV kanske haft lite mindre pengar att röra sig med."

Göteborgs-Postens recensenter Frida Johanson och Ulf Johanson gav serien 3 av 5 i betyg och skrev att "sammantaget är Mysteriet på Greveholm en kul idé med spännande handling men med lite svajigt skådespeleri." och "vi har sett roligare julkalendrar, men tycker att Mysteriet på Greveholm blir bättre efter några avsnitt." Göteborgs-Posten sammanställde en panel på fyra ungdomar som gav serien ett snittbetyg på 3,5 av 5.

Åren 1999 och 2007 gjordes det omröstningar på SVT om vilken julkalender som varit den bästa på TV hittills, och Mysteriet på Greveholm blev vinnaren båda gångerna.^{[källa behövs]} År 2016 anordnade Öppet arkiv en omröstning som över 13 000 personer deltog i, och där fick Sunes jul flest röster och Mysteriet på Greveholm hamnade på en andra plats.

Mysteriet på Greveholm utgavs på VHS 1997 och senare även på DVD av Scanbox och Independant Entertainment.

Serien visades också omklippt till 8 avsnitt på 30 minuter vardera som visades på SVT 1 under perioden 27 juni–8 augusti 1998 och i Barnkanalen, under perioderna 30 oktober–18 december 2004, 14 juni–5 augusti 2009 och 14–23 februari 2011. Inför reprisen 1998 och 2009 sändes ett bakom kulisserna-program som hette Greveholms hemlighet.

Serien är sedan 2017 tills vidare tillgänglig på SVT Play som en del av SVT:s Öppet arkiv.

Avsnitt

Nyklipp

1. Hus att hyra
2. Att tämja ett spöke
3. Drängen och betjänten
4. Skattjakten
5. Skatten
6. Roboten Sprak
7. Den sista striden
8. Dioda

Julkalenderns musik skrevs och framfördes av den svenska punkgruppen The Creeps och finns utgiven på CD och Kassett hos skivbolaget Lund Records och Egmont Music.

2012 års julkalender i SVT, Mysteriet på Greveholm – Grevens återkomst är en uppföljare till Mysteriet på Greveholm. Medverkar gör bland annat Sanna Persson, Sven Ahlström och Pierre Lindstedt.

I början av 2014 sändes en spinoff-serie vid namn Leif uppfinner AB på Barnkanalen där Peter Fridh repriserar som roll som uppfinnaren Leif som uppfinner olika mer eller mindre brukbara uppfinningar.

Datorspel

Julkalendern gjorde en sådan succé att datorspelsföretaget Young Genius gav ut ett datorspel med samma namn som byggde på handlingen. Två uppföljare gjordes: Mysteriet på Greveholm 2: Resan till Planutus (1998) och Mysteriet på Greveholm 3: Den gamla legenden (2000). Manus för datorspelen stod Dan Zethraeus och Peter Nyrell för. Peter Nyrell producerade spelen.

Skaparna av julkalendern startade 2019 en kickstarter för att utveckla ett VR-spel av julkalendern. Målet var att få ihop 1,5 miljoner kronor men samlade i slutändan bara in 90 500 kronor och blev sedan inte av. I projektet ingick också ett realtidsspel och en mobilversion för iOS och Android.

Brädspel

Ett traditionellt brädspel utgivet av Alga producerades av Peter Nyrell och Ricard Hagerman.

Fotnoter

Wiki Svenska

 

Wiki Commons har media som rör Mysteriet på Greveholm.

• Officiell webbplats (arkiverad)
• Mysteriet på Greveholm på SVT Play
• Mysteriet på Greveholm på Svensk Filmdatabas
• Mysteriet på Greveholm på Internet Movie Database (engelska)