Ett månskalv, även kallat en månbävning, är en motsvarighet på månen till jordskalv.
Månskalv är mindre vanliga och svagare än jordskalv, men tenderar att vara under en något längre tid än jordskalv. Information om månbävningar kommer från seismometrar som sattes upp av astronauter under Apolloprogrammet mellan 1969 och 1972. Instrumenten från Apollo 12, 14, 15 och 16 fungerade perfekt fram till att de stängdes av 1977.
Enligt NASA finns det fyra olika typer av månskalv:
De fyra typerna av månskalv nämnda ovan brukar vara milda, dock kan grunda månskalv nå 5,5 på Richterskalan. Mellan 1972 och 1977 registrerades 28 grunda månbävningar. På jorden kan jordbävningar som mäter magnitud 5 eller mer skada byggnader. Grunda månbävningar pågår under tio minuter eller mer, medan motsvarigheten på jorden varar i en eller två minuter. Anledningen till detta är avsaknaden av vatten på månen. Vatten försvagar marken genom kemisk vittring, vilket får mineraler att expandera. Detta får marken att reagera som en svamp, vilket får jordbävningar att sluta tidigare. Månen absorberar inte vibrationerna på samma sätt vilket ger månbävningar en längre varaktighet.
De djupa månskalven uppstår på grund av månens elliptiska bana runt jorden. Eftersom månen ibland är närmre och ibland längre från jorden gör gravitationen att månen pressas samman och expanderar, vilket ger upphov till seismisk aktivitet.
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Månskalv, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.