London Calling: Studioalbum från 1979 av The Clash

Det var gruppens tredje album totalt och räknas ofta som deras bästa, och också som ett mycket lyckat musikexperiment där rock, punk, rockabilly, reggae med mera binds ihop.

London Calling
Studioalbum av The Clash
Utgivning	14 december 1979
Inspelat	1979, Wessex Studios, London
Genre	Punkrock, postpunk, new wave
Längd	64:59
Skivbolag	CBS Records
Producent	Guy Stevens
Ljudtekniker	Bill Price
Professionella recensioner
Allmusic original 2004 Blender länk Mojo (oktober 2004, s. 123) Paste Magazine länk Pitchfork Media (10.0/10) länk PopMatters (Mycket gynnsam) länk Punknews.org länk Robert Christgau (A+) länk Rolling Stone länk George Starostin (12/15) länk
The Clash-kronologi
Give 'Em Enough Rope (1978) London Calling (1979) Sandinista! (1980)

London Calling var även The Clashs kommersiella genombrott och nådde niondeplatsen på den brittiska albumlistan. Albumet producerades av Guy Stevens, som tidigare hade producerat Mick Jones favoritgrupp Mott the Hoople. På originalskivan fanns inte "Train in Vain" utan den gavs ut på en senare pressning av skivan

År 2004 gavs en jubileumsversion ut - 25th Anniversary Edition - som även innehåller demos, The Vanilla Tapes, och en DVD med intervjuer och filmklipp från inspelningen med bland annat en hoppande och stolslängande Guy Stevens.

TT Nyhetsbyrån beskrev omslaget som "ett av skivhistoriens mest berömda, där Paul Simonon dunkar sönder sin elbas mot scengolvet i en framåtböjd ställning där han med fladdrande tröja har drag av puckelryggen i Notre Dame." Fotograf är Pennie Smith. Grafiken på texten "London Calling" är influerad av Elvis Presleys debutalbum Elvis Presley.

Alla låtar skrivna av Mick Jones och Joe Strummer där inte annat anges.

Sida ett

1. "London Calling" - 3:20
2. "Brand New Cadillac" (Vince Taylor) - 2:08
3. "Jimmy Jazz" - 3:54
4. "Hateful" - 2:44
5. "Rudie Can't Fail" - 3:29

Sida två

1. "Spanish Bombs" - 3:18
2. "The Right Profile" - 3:54
3. "Lost in the Supermarket" - 3:47
4. "Clampdown" - 3:49
5. "The Guns of Brixton" (Paul Simonon) - 3:09

Sida tre

1. "Wrong 'Em Boyo" - 3:10 (Clive Alphanso)
2. "Death or Glory" - 3:55
3. "Koka Kola" - 1:47
4. "The Card Cheat" (The Clash) - 3:49

Sida fyra

1. "Lover's Rock" - 4:03
2. "Four Horsemen" - 2:55
3. "I'm Not Down" - 3:06
4. "Revolution Rock" - 5:33 (Jackie Edwards/Danny Ray)
5. "Train in Vain (Stand by Me)" - 3:09

Albumet utsågs 2003 av Rolling Stone till det åttonde bästa albumet någonsin, på listan "The 500 Greatest Albums of All Time". 2001 placerade Q skivomslaget av London Calling på plats 9 på deras lista "The 100 Best Album Covers Ever" och samma tidskrift har även listat albumet på listorna "Q Readers All Time Top 100 Albums" (plats 32), "Q Readers 100 Greatest Albums Ever" (plats 14), "Q Readers Best Albums Ever" (plats 20) och "Q Magazine's 50 Best Albums of the '70's" (plats 1). 2006 placerade Kerrang! London Calling på plats 13 på sin lista över de 50 bästa punkrockalbumen någonsin. Det finns med i boken 1001 Albums You Must Hear Before You Die. Rolling Stone placerade omslaget på plats 15 på deras lista "The 50 Greatest Album Covers of All Time".

Skivomslaget har parodierats på soundtracket till Tony Hawk's American Wasteland.

Noter