Kvänska: Finsk-ugriskt språk som talas i Norge

Språkvarieteten har tidigare ansetts vara en dialekt av finskan, och den har ömsesidig begriplighet med denna. Kvänska har stora språkliga likheter med meänkieli.

Kvänska
kvääni, kainu
Talas i	Norge
Region	Nordnorge
Antal talare	1 500 - 10 000 (2012)
Status	utdöende
Språkfamilj	Uraliska Finsk-ugriska Finsk-permiska Östersjöfinska Finska Kvänska
Skriftsystem	latinska alfabetet
Officiell status
Officiellt språk i	Troms og Finnmark fylke
Språkmyndighet	Kainun institutti
Språkkoder
ISO 639‐2	fiu
ISO 639‐3	fkv
Regioner där kvänska talas.

Lingvistiskt sett utgör kvänskan dialektgruppen Ruija (Finnmark) som ingår i den större gruppen Peräpohjola-dialekter, vilken i sin tur är en västfinsk dialektgrupp.

Språket skrivs med latinska alfabetet.

Konsonanter

Källa:

Vokaler

Alla vokaler kan realiseras som både korta och långa.

Källa:

Antalet talare uppskattas till mellan 1 500 och 10 000 (år 2012). Största delen av talarna är över 60 år gamla.

Språkets status har förbättrats snabbt under 2000-talet. Den första romanen på kvänska, Alf Nilsen-Børsskogs Kuosuvaaran takana, kom ut 2004. Den första universitetskursen i kvänska hölls vid Universitetet i Tromsø 2006. Samma år började språket betecknas som kainun kieli, men från 2009 har det kallats kvääni.

Av historiska och politiska skäl erkände Norges riksdag kvänska som minoritetsspråk 2005 i enlighet med Europarådets stadga om landsdels- eller minoritetsspråk.

 

Kainun institutti (Kvensk institutt) har arbetat sedan 2007, då också Kainun kieliraati ("Kvänska språkrådet") inledde sin verksamhet för att skapa ett normerat kvänskt skriftspråk som grund för undervisning i kvänska. Institutet fungerar också som språkmyndigheten till kvänskan.

I april 2018 meddelande norska regeringen att statsbidrag skulle lämnas för att inrätta tre nya språkcentra för kvänska i Vadsø, Porsangers kommun och Kvænangens kommun

Den kvänsktalande befolkningen har en egen tidning där man skriver på norska, finska och numera även på kvänska: Ruijan Kaiku. Korta radioinslag på kvänska förekommer under bestämda tider.^{[källa behövs]} En förening som främjar kvänskt språk och kultur har funnits sedan 1980-talet.

Situationen för kvänskan har likheter med situationen för meänkieli i Sverige, men Norges regering har en tydligare språkpolitik, vilken tagit sig uttryck i Kommunal- og moderniseringsdepartementets Målrettet plan 2017–2021 – videre innsats for kvensk språk.

• Lantalainen, benämning på invånare i Sverige som känner sig kopplade till kvänerna

• Meänviesti
• Ruijan kaiku
• Pohjankielet
• Eira Söderholm: Kainun kielen grammatikki, 2014 (grammatik)