Joseph Beuys: Tysk konstnär

Han var aktionskonstnär, skulptör, tecknare, konstteoretiker och professor vid Konstakademin i Düsseldorf.

Joseph Beuys
Affisch för dialog vid New School under Joseph Beuys första besök i USA 1974 (Ronald Feldman Fine Arts i New York).
Född	12 maj 1921 Krefeld, Nordrhein-Westfalen, Tyskland
Död	23 januari 1986 (64 år) Düsseldorf, Nordrhein-Westfalen, Tyskland
Begravningsplats	Nordsjön kartor
Konstnärskap
Fält	Konceptkonst, performance, skulptur
Verk	Hur man förklarar bilderna för den döda haren Fettstol Filthörn
Utbildning	Freiherr-vom-Stein-Gymnasium och Kunstakademie Düsseldorf
Rörelse	Fluxus
Signatur
Redigera Wikidata (för vissa parametrar)

Efter andra världskriget studerade Beuys 1946–1951 på konsthögskolan i Düsseldorf. Under 1950-talet var han mest upptagen av teckning.

Ett tidigt intresse för naturvetenskap, folksagor och mytologi har lämnat tydliga spår i Beuys ytterst skiftande verk. Som performancekonstnär kan nämnas verk som Hur man förklarar bilderna för den döda haren (1965) och Prärievarg (1974), som skulptör exempelvis Fettstolen och Filthörn (1964), och som skapare av gigantiska installationer exempelvis Talg (1977). Han var även verksam som föreläsare och 1961 blev han utsedd till professor i skulptur vid Konstakademin i Düsseldorf. Ett decennium senare, år 1972, avskedades han emellertid från sin post när han krävde att hans föreläsningar skulle vara öppna för alla. Efter protester från hans studenter fick han ha kvar sin ateljé på universitetet men återanställdes inte. Samma år grundade han Organisationen för direkt demokrati och blev därefter alltmer politiskt aktiv. År 1977, under Documenta 6 grundade han Free International University (FIU). Beuys har också gjort videokonst, till exempel Filt-TV (1968), samt ljudkonst.

I sin omfångsrika verksamhet upptogs Beuys av frågor kring humanism, socialfilosofi och antroposofi. Detta ledde till hans särskilda definition av ett "utvidgat konstbegrepp" och till idégivningen kring social skulptur som allkonstverk. Verket 7000 ekar avslutades av Beuys son ett år efter faderns död 1987.

Generellt utmärks hans verk av en djup tro på intuitionens makt uttryckt i parallellen mellan konstnären och shamanen; bägge skänker enkla material en intensiv och potentiellt helande kraft, något han betonade i Visa ditt sår (1976).

År 1980 utnämndes Joseph Beuys till "utländsk hedersmedlem" vid Kungliga Konsthögskolan i Stockholm.

År 2018 porträtterades han av Oliver Masucci i Florian Henckel von Donnersmarcks tyska spelfilm Werk ohne Autor, som internationellt fick heta Never Look Away. Karaktären kallas Antonius van Verten, men är i allt väsentligt lätt igenkännlig som Beuys.

•  
  Programmet till "Free International University" på Documenta 7 i Kassel.
•  
  Joseph Beuys vid ingången till Kunstakademie Düsseldorf.
•  
  Joseph Beuys håller föredrag i Achberg 1978.
•  
  Joseph Beuys med studiekamrater på Kunstakademie Düsseldorf.
•  
  Andy Warhol och Joseph Beuys i Neapel 1980.
•  
  Beuys vid ett TV-framträdande 1971.
•  
  Joseph Beuys och Petra Kelly 1982.
•  
  Joseph Beuys 1973
•  
  Bord med Accumulator på Tate Modern.

• Lasse Ekstrand: Varje människa en konstnär. Livskonstnären och samhällsvisionären Joseph Beuys, Bokförlaget Korpen, 1998, 2001
• Agneta Hallgren: "Jag är haren". Joseph Beuys som en personifiering av arketypen trickster, uppsats, Stockholms universitet, Konstvetenskapliga institutionen, 1987)
• Volker Harlan: Vad är konst? Samtal med Beuys, Förlaget Holzweg, Robertsfors 2011
• Hiltrud Oman: Joseph Beuys. Die Kunst auf dem Weg zum Leben, Heyne, München 1998
• Ann-Charlotte Weimarck: Joseph Beuys och sökandet efter den egentliga livskraften, Brutus Östlings bokförlag Symposion 1995
• Ann-Charlotte Weimarck: Joseph Beuys. Fett och filt. En forskningskritisk essä, Brutus Östlings bokförlag Symposion 2011^{[förtydliga]}

Noter

•   Wiki Commons har media som rör Joseph Beuys.
  Bilder & media
• "The Beuys Homepage", redigerad av "Free International University"
• Joseph Beuys hos Europeana
• Böcker av och om Joseph Beuys på svenska bibliotek. (libris.kb.se)

´