Dziga Vertov: Sovjetisk regissör

Dziga Vertov
Dziga Vertov (då med namnet David Kaufman), 1913.
Född	2 januari 1896 Białystok
Död	12 februari 1954 (58 år) Moskva
Begravd	Novodevitjekyrkogården
Medborgare i	Sovjetunionen
Sysselsättning	Manusförfattare, filmfotograf, filmklippare, filmregissör, regissör
Maka	Jelizaveta Svilova (g. 1929–1954)
Släktingar	Boris Kaufman (syskon)
Utmärkelser
Röda stjärnans orden Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Medalj till minne av Moskvas 800-årsjubileum
Redigera Wikidata

Vertov gav upphov till den inflytelserika Kamera–öga-rörelsen (kino-oki). Hans mest kända film Mannen med filmkameran (1929) brukar ofta räknas som en av filmhistoriens främsta. Han var bror till filmfotograferna Boris Kaufman och Michail Kaufman (1897–1980).

Han föddes som Dawid Kaufman i en judisk, intellektuell familj i Białystok, som då tillhörde kejsardömet Ryssland. Han studerade musik i Białystok, tills hans familj 1915 flydde den invaderande Tyska hären, till Moskva. Familjen bosatte sig sedan i Petrograd (nuvarande Sankt Petersburg), där han började skriva poesi, science fiction och satiriska verk. Han studerade medicin vid neuropsykiatriska institutet i Petrograd och på sin fritid experimenterade han med "ljudkollage". Någon gång efter 1918 russifierade han sitt judiska förnamn David och patronymikon Abelowicz (Abelevitj) till Denis Arkadjevitj. Senare tog han sig namnet Dziga Vertov. Inspiration till förnamnet Dziga kom från det ukrainska ordet för snurra (дзиґа).

I sitt manifest från 1926, "Provisoriska instruktioner för Kamera–öga-rörelsen", argumenterade Vertov för en film med betoning på arbetarklassens vardag, utan professionella skådespelare (som han associerade med fienden, bourgeosien) eller dikterande manus. Genom att filma verkliga människor i verkliga miljöer skulle det mekaniska kameraögat förmedla en sanning (en film-sanning, "kino-pravda") det mänskliga var oförmöget att uppfatta. Vertovs teoretiska idéer var starkt influerade av den rådande politiska ordningen i Sovjetunionen och sanningen han ville förmedla var den marxistiska.

 

Precis som många av sina samtida kollegor hade Vertov sin storhetstid under 1920-talet för att under 30-talet iklä sig en allt mer undanskymd roll, dock med ett par mindre framgångar. Hans tidiga verk tillhör fortfarande några av filmhistoriens mest inflytelserika och stilbildande, och hans magnum opus Mannen med filmkameran från 1929 återfinns ständigt på listor över världens främsta filmer.

• 1922–1925 – Kino-pravda del 1–23 ("Film-sanning", kortfilmer)
• 1924 – Kino-Glaz (Kamera-öga)
• 1929 – Mannen med filmkameran
• 1931 – Entuziazm
• 1934 – Tre sånger om Lenin

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, 27 mars 2020.

Noter

• Vertov, Dziga; Michelson, Annette; O'Brien, Kevin (1984) (på engelska). Kino-Eye: The Writings of Dziga Vertov. Berkeley (Calif.): University of California Press. Libris 12234686. ISBN 0-520-05630-2 

•   Wiki Commons har media som rör Dziga Vertov.
  Bilder & media
• Dziga Vertov på Internet Movie Database (engelska)
• Dziga Vertov på Svensk Filmdatabas