kurdistans Arbetarparti

Vad gäller terroriststämplingen menar jag, precis som den som lagt in ett OBS om saken, att man bör undvika detta som en allmän kategorisering i första meningen, utan i stället tala om vilka länder som terroristämplat organisationen. Vad gäller konfliktens namn har vi redan tidigare (september 2016) kommit fram till att den bör benämnas på ett sätt som nämner båda parterna. --Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2020 kl. 21.17 (CET)

Jag har inget problem med namnet på konflikten, snarare tvärtom. I den delen kan vi gärna ha kvar ändringen. Vad beträffar inledningen talar vi här om en av flera länder och mellanfolkliga organisationer utpekad terrororganisation. Att inte nämna det redan i inledningen framstår bara som ett försök att tona ner det och jag kommer därför att lägga tillbaka det påståendet, som råkade vara väl källbelagt. Riggwelter (diskussion) 14 februari 2020 kl. 22.40 (CET)
Jag lade till en källa till om terroristklassningen och talade om vem som gjort klassningen. --Chandra Varena (diskussion) 14 februari 2020 kl. 23.10 (CET)
Bra. Jag uppfattar att terroristklassningen är en politisk handling som är långt från objektiv och då bör man skriva "som är terroristklassad av ..." och inte en "utpekad terrororganisation" (formuleringen i artikeln "terroristklassad organisation" är ett mellanting, men den nuvarande formuleringen är mycket bättre). Jag är allergisk mot tidningsrubriker om "misstänkta mördare" och "misstänkta terrorister" och här ser jag delvis samma problematik, vid sidan av det problematiska i att beskriva en part som terrorister utan att ta ställning till eventuell statsterrorism. --LPfi (diskussion) 15 februari 2020 kl. 11.23 (CET)
Håller med LPfi. Jag umgås ofta med personer som klassats som terrorister eller spioner av Chiles diktatur (och om man tog rubriker från deras tidningar på den tiden skulle ha skrivit ”terrorist” om dem), som i Sverige fick flyktingstatus utifrån Genèvekonventionen. Mycket bättre då att skriva vem som klassat dem. Adville (diskussion) 15 februari 2020 kl. 12.50 (CET)
Jag har försökt att hitta någon källa som beskriver hur regeringen Palme "terroristklassade" PKK, men inte lyckats finna någon. Om man bara menar att regeringen omnämnde PKK som terrorister tycker jag det borde framgå i texten mycket tydligare, nu framstår det som att det hade någon sorts juridisk funktion. Fanns det en lagstiftning i Sverige som klassade PKK som en terrororganisation? Ett myndighetsbeslut? Någon sorts regeringsdekret? Ernst.T.A. (diskussion) 27 april 2023 kl. 21.26 (CEST)
Jag vet att det finns många källor som beskriver att regeringen Palme ska ha "listat", "klassat" etc. PKK som terrorister, men tycker mer det framstår som en faktoid, iaf om man läser in någon sorts juridisk effekt av en sådan klassning. Ernst.T.A. (diskussion) 27 april 2023 kl. 21.27 (CEST)
Förra utrikesminstern Ann Linde vidarebefordrar i så fall denna faktoid i den känna jag lade in. Men jag ska luska mera i detta. Chandra Varena (diskussion) 27 april 2023 kl. 21.54 (CEST)
https://www.dn.se/varlden/pkk-sparet-som-aldrig-tar-slut/ Åtskilliga tillförlitliga massmedier har publicerat uppgiften om att Sverige stämplade PKK som terrororganisation 1984. Det är inget bevis för att det inte är, som du säger, en faktoid, men jag tycker att vi har skäl att lita på dessa källor tills något annat framkommer. Chandra Varena (diskussion) 27 april 2023 kl. 22.06 (CEST)
https://www.dn.se/arkiv/inrikes/gripandet-av-ocalan-parti-som-forknippas-med-valdsaktioner-oklart-hur-manga-kurder-i-sverige-som/ En källa till. Chandra Varena (diskussion) 27 april 2023 kl. 22.12 (CEST)
Jag mailade Justitiedepartementet och efterfrågade information om klassningen när vi hade den här diskussionen. De uppger att de inte kunde hitta någon information om en klassning från 1984.
Dom säger att det isåfall kan röra sig om "någonting annat än en sanktionslistning."
Dom skrev vidare:
"För att ta reda på mer om vad det kan vara behövs mer omfattande efterforskning vilket vi inte kan stå till tjänst med från Justitiedepartementet. Om det skulle vara så att du har mer uppgifter som kan underlätta en eftersökning av beslut eller andra handlingar i Regeringskansliets diarium får du gärna höra av dig igen."
Har du några förslag på vad man ska fråga efter för dokument? Ernst.T.A. (diskussion) 12 juli 2023 kl. 22.43 (CEST)
Intressant! En möjlighet kunde vara att skriva till Ann Linde och be henne ge en källa till sitt uttalande som publicerades i Omni 20 maj 2022. Jag kan inte tro att det är helt taget ur luften, men att det är oklart vad regeringen Palme menade med "terroriststämplig" och vad det innebar juridiskt. Chandra Varena (diskussion) 12 juli 2023 kl. 23.20 (CEST)

Den 10 december[1] 1984 beslutade regeringen, med hänvisning till 30 och 47 §§ utlänningslagen (1980:376), att ett antal turkiska medborgare som antogs vara PKK-medlemmar skulle utvisas (men sade också att dessa utvisningar dock inte kunde verkställas, pga situationen i Turkiet).[2] Regeringsbeslutet innebar i praktiken en "terroriststämpling" av PKK. Jag tror dock inte att det fanns någon "lista" som organisationen sattes upp på. /JohanahoJ (diskussion) 13 juli 2023 kl. 11.02 (CEST)
Tack @JohanahoJ. I samma SOU hittade jag en PM från Sverker Åström som jag lade in som källa. Chandra Varena (diskussion) 13 juli 2023 kl. 11.16 (CEST)
Ja, tack @JohanahoJ!
I källorna står det att det är 9 påstådda PKK medlemmar som regeringen velat utvisa med hänvisning till terroristlagstiftning. Detta förefaller vara något annat än vad man vanligen menar med terrorklassning av en hel organisation, och genomgående i de båda källorna använder man citationstecken runt orden i skrivningar om terrorism ("Den svenska regeringen har genom sitt beslut den 10 december 1984 ”terroriststämplat” åtta medlemmar av organisationen PKK" - SOUn).
Jag tänker att jag ska maila tillbaka till Justitiedepartementet och se om beslutet den 10e december finns bevarat i någon sorts skriftlig form. Ernst.T.A. (diskussion) 16 juli 2023 kl. 01.45 (CEST)
Såvida ärendet inte bedömdes som alltför brådskande, är det något som också bör ha involverat Stockholms tingsrätt. /JohanahoJ (diskussion) 16 juli 2023 kl. 16.07 (CEST)

Bra @Ernst.T.A. om du kan bringa reda i detta. På sidan 223 i SOU:n skriver Sverker Åström: PKK, som i Sverige beräknas ha flera hundra medlemmar, är uttryckligen betecknad som terrororganisation enligt terroristlagen.. Utan citationstecken, min kursivering. Chandra Varena (diskussion) 16 juli 2023 kl. 08.06 (CEST)
Man får ha i åtanke att det Åström-citatet bara är från ett PM upprättat som minnes­anteckning dagen efter ett möte med Holmér. Vid PM:ets tillkomst den 4 mars 1986 fanns, liksom 1984, ingen särskild terroristlag, utan "terroristbestämmelserna" var då en del av utlänningslagen (1980:376),[3] som inte namngav några terroristorganisationer. /JohanahoJ (diskussion) 16 juli 2023 kl. 11.57 (CEST)

Jag föreslår att en hel del uppgifter tas bort från "faktarutan". PKK är den ena parten i en pågående konflikt som innefattar krigshandlingar från båda sidor och då är varken "Typer av brott" eller "Betydande angrepp" relevanta rubriker. --Chandra Varena (diskussion) 11 juli 2020 kl. 00.02 (CEST)

Jag gör så - tar bort en del! --Chandra Varena (diskussion) 13 juli 2020 kl. 11.11 (CEST)
Jag har återställt det. Den delen är noggrant källbelagd. Artikeln handlar om PKK, inte om den andra sidan. Det går utmärkt att komplettera relevant artikel om den andra sidan med motsvarande information, men att bara radera källbelagd information är inte en bra lösning. Riggwelter (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 09.50 (CET)
Jag har inte ifrågasatt att uppgifterna är källbelagda. Däremot menar jag att det inte är relevant att lista specifika angrepp från en part i ett krig, och så görs inte heller för andra krigförande organisationer, med eller utan bindning till stater. Se Turkiet#Militär, Taliban, Röda armén, Luftwaffe. En lista med enskildheter som hämtats från massmedia blir dessutom med nödvändighet godtycklig. Jag menar att den definitivt inte hör hemma i en faktaruta. Jag låter Riggwelters återställning ligga kvar och hoppas att flera användare säger sin uppfattning. --Chandra Varena (diskussion) 26 oktober 2020 kl. 10.08 (CET)

Jag ogillar starkt denna typ av infoboxar (här alltså {{Infobox militant organization}}). En rubrik "typer av brott" visar tydligt att Wikipedia uppfattar sig skriva om en kriminell organisation. Det är inte en neutral utgångspunkt vilket är mycket problematiskt. Låt sådant framgå ur texten om det är vad vi anser. Att sådan klassificering är onödig visas av att vi inte ens i Nationalsocialistiska tyska arbetarepartiets infobox har någonting som a priori misskrediterar organisationen. Se även avsnittet Terroriststämpling och kurdkonflikt ovan. –LPfi (diskussion) 27 oktober 2020 kl. 13.54 (CET)

Jag delar inte synen på att det skulle vara POV att använda just den mallen. Vi pratar här om en organisation som stämplats som terroristorganisation av tunga aktörer och som begått brott i sin strävan. Att se en terroristorganisation som militant (vilket mallen antyder) är inte samma sak som att se den som kriminell (vilket mallen inte antyder). Jämförelsen med NSDAP tycker jag inte håller; de var aldrig terroriststämplade. istället kan man, om man nu måste göra det, jämföra med Euskadi ta Askatasuna, Röda Armé-fraktionen och Nationalsozialistischer Untergrund. Riggwelter (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 12.18 (CET)

Rubriken "typer av brott" antyder rätt klart att det enligt Wikipedia är frågan om en kriminell organisation. Vad gäller de tunga aktörerna USA och EU så är de på inget sätt neutrala: Turkiet är ett NATO-land och ett land med en delikat relation till EU. Ingendera har varit särskilt trovärdig i att sätta rätt framom sina egna intressen. Jag uppfattar alltså terrorstämplingen som rent politisk – oberoende av i vilken mån den är berättigad. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 15.18 (CET)

I så fall är det kanske helt enkelt rubriken som bör ändras/anpassas, d.v.s. en mallfråga? Vad beträffar såväl NATO som EU är de båda en överstatlig/mellanfolklig organisation och räknas därmed juridiskt till samma krets som FN genom sin status som rättssubjekt enligt folkrätten. Det betyder att de har mycket tunga positioner i internationell rätt och att de (och deras åsikter) inte så enkelt kan avfärdas som mindre trovärdiga. Huruvida NATO och EU i sak varit särskilt trovärdiga, neutrala eller ej tycker jag inte är en fråga för hur vi skall se på saken genom en rubrik i en mall; EU representerar i alla fall 27 medlemsländer och NATO 30 medlemsländer. Sedan kan man givetvis träta inbördes i organisationen, men det behöver vi heller inte fundera så mycket på, det är det gemensamma och officiella ställningstagandet som räknas. Riggwelter (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 15.47 (CET)

Deras position är relevant, utan tvekan, men vi behöver inte lyfta fram den i faktaruta och inledning. Och bör inte, enligt min mening. En organisation blir inte en terroristorganisation för att den klassas som sådan, och dess roll som företrädare för en väsentlig del av kurderna och deras strävanden är betydligt viktigare i den här artikeln än EU:s, USA:s och NATOS:s (har NATO tagit ställning?) ståndpunkter. Sedan har förstås terrorstämpeln viktiga effekter för PKK:s ekonomi och politiska tyngd, bl.a. För beskrivningen av organisationen skall vi använda neutrala vetenskapliga källor, i den mån sådana går att hitta, inte politiska organs uttalanden. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 16.24 (CET)

Min mening är att det är vore ickeneutralt att inte lyfta fram en organisations ställning så som den beskrivs av tunga instanser i internationell rätt, och att det skall göras tidigt i artikeln, inte på en mer undanskymd plats. En av sådana instanser terroristklassad organisation är en terroristorganisation tills motsatsen bevisats, även om man kanske inte gillar den synen. Jag delar absolut din syn att det är viktigt att spegla kurderna och deras strävan genom denna organisation och att alla kurder definitivt inte delar PKK:s värderingar, men att väja för det faktum att PKK är en terroristorganisation i världens ögon är fel. Vi pratar inte om vilket politiskt parti som helst. Riggwelter (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 17.36 (CET)

Jag förstår inte uttrycket "tunga instanser i internationell rätt", och har svårt att tro att Nato eller EU folkrättsligt skulle ha samma ställning som FN (internationella organisationer, visst, men inte likvärda), men jag håller med om att terrorklassningen bör framgå tydligt. En mening någonstans i inledningen och ett avsnitt som diskuterar frågan tycker jag är rimligt. Däremot tycker jag "typer av brott" etc. borde tas bort ur faktarutan och terrorklassningen tas bort från första meningen, som nu är mycket klumpig och inte säger något annat om organisationens karaktär. –LPfi (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 18.04 (CET)

Jo, de har faktiskt sådan status i internationell rätt. Sedan kan olika organisationer ha olika politisk tyngd, men visst är de rättssubjekt. Jag tycker att vi gott kan justera mallens rubrik "Typer av brott", men att gömma undan något som är så avgörande för hur en organisation uppfattas är fel. Riggwelter (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 18.36 (CET)

Jag menar inte att man ska gömma undan eller mörka något. I texten kan man ha en balanserad presentation av olika aspekter och bedömningar. Men att använda faktarutan till att godtyckligt räkna upp ett antal attacker är inte balanserat och "typer av brott" markerar att vi presenterar ett brottssyndikat och inte en politisk/militär organisation.--Chandra Varena (diskussion) 28 oktober 2020 kl. 23.21 (CET)

Jag välkomnar att "typer av brott" är borttaget ur faktarutan. Men är fortfarande tveksam till uppräkningen av "betydande angrepp". PKK är part i en konflikt och har förvisso utfört angrepp men också utsatts för sådana. Därför är uppräkningen missvisande när den är en del av faktuarutan, menar jag. Om man vill räkna upp dessa händelser kan det göras i löptexten. --Chandra Varena (diskussion) 1 december 2021 kl. 20.55 (CET)

Antagligen med komplettering om de turkiska attackerna, förmodar jag. Listan blev lite bättre genom att "typer av brott" försvann, då det tidigare verkade som om attackerna vore "brott" (vilka de förstås är enligt turkisk lag, men inte lika tydligt om man uppfattar det hela som väpnad konflikt). En snabbkoll visade att de flesta uppräknade var attacker på militär, och de dödade soldater. Hur som helst: faktarutan borde återspegla det viktigaste. Jag tycker att "betydande attacker" borde begränsas till sådana som är värda egen artikel, och därmed åtminstone rödlänk (och ett avsnitt i artikeln, i vilket bakgrunden till attacken eller en viss serie attacker, och följden av dem, skulle belysas). Varför är inte fredssamtal och vändningar i konflikten viktigare än enskilda attacker? För att de inte är relevanta för faktarutans syn på de organisationer faktarutan är avsedd för? Trots att den används just för rörelser med politiska motiv!

Jag tycker alltså att mallen är fullkomligt olämplig (jag tog upp saken i Malldiskussion:Infobox militant organization#Olämplig). Att den inte översatts visas att det inte finns någon bredare konsensus för den typen av mall.

–LPfi (diskussion) 2 december 2021 kl. 11.30 (CET)

Jag ser gärna att mallen tas bort--Chandra Varena (diskussion) 2 december 2021 kl. 12.32 (CET)

Jag delar, kanske föga förvånande, inte den synen:
• PKK är en (militant) terrororganisation med politiska motiv (någon däremot?).
• Man kan gärna kalla mallen för något annat, om man nu vill, men vi får inte försöka försköna det faktum att detta är en terrororganisation. Det är dock en malldiskussion, inte unikt för denna artikel.
• Att mallen inte översatts visar inte att konsenus saknats, bara att ingen har gjort det än.
Jag beklagar, men ifrågasättandet ovan framstår som försök till, om inte politisk whitewashing av en terrororganisation som begår brott, så i alla fall försök till nedtoning av betydelsen av organisationens verksamhet. Attacker och motattacker, oavsett utförande part, kan gärna förekomma i en (egen) artikel om konflikten mellan Turkiet och PKK eftersom båda i det fallet är lika goda kålsupare, men en artikel om organisationen skall handla om organisationen (och dess dåd, oavsett motpart). Om inte kan vi rensa bort uppgifter om dåd ur artiklarna om Röda Brigaderna och Baader-Meinhof också, två organisationer som på motsvarande sätt som PKK vände sig mot rådande statsbildning och genomförde angrepp på väpnade styrkor. Riggwelter (diskussion) 2 december 2021 kl. 20.56 (CET)

PKK är en militant organisation med politiska motiv. Att det är en terrororgansation är inte ett faktum utan en bedömningsfråga - dels finns ingen entydig definition av en terrororganisation, dels är olika internationella organ inte eniga om detta "faktum". Naturligtvis ska vi tala om att organisationen klassas som terrororganisation av tunga internationella organ, och tala om vilka. Men att lista ett antal "betydande angrepp" bidrar inte till förståelsen av organisationen. Vad gör dessa angrepp till betydande - och i vilket sammanhang utfördes de? Varför listas bara händelser från perioden 1993-2012? Jag menar att faktarutan ska ge en sammanfattning av det väsentliga hos organisationen, nu och historiskt. Resten kan,om det bedöms som relevant, tas upp i löptexten och där sättas i ett sammanhang.--Chandra Varena (diskussion) 2 december 2021 kl. 21.31 (CET)

EU och NATO, två mellanfolkliga organisationer av rang, är eniga i sin terroristklassning av organisationen, vilket tydligt anges i inledningen. Att antyda att vi skulle behöva kräva att varenda internationell organisation skulle vara eniga i sin bedömning för att klassa något som en terrororganisation är att begära det omöjliga. Vi förtecknar inte samtliga angrepp för andra liknande organisationer, och att förteckna källbelagda angrepp under en så lång tid som 19 år är i högsta grad relevant - om man nu inte vill bygga ut artikelns löptext, men då är det ju det som skall ske innan man börjar rensa i mallen. Som sagt, ändra gärna mallens utformning och innehåll (om det nu är formuleringen "betydande angrepp" som vållar bekymmer), men att försöka undvika att återge till och med ett urval av en terrororganisations väpnade attacker under nästan två decennier blir underligt undvikande. Riggwelter (diskussion) 4 december 2021 kl. 21.21 (CET)
Jag har kompletterat ingressen med länk till artikeln Konflikten mellan Republiken Turkiet och PKK som jag håller på att bearbeta. Jag har dessutom gått igenom och sedan tagit bort listan över "betydande angrepp" ur faktarutan. Den var delvis baserad på enwp https://www.duhoctrungquoc.vn/wiki/en/Timeline_of_the_Kurdish%E2%80%93Turkish_conflict_(1978%E2%80%932015) (ref 13) men där finns mycket mera listat och urvalsprincipen är långt ifrån tydlig. Av de övriga källorna är det en hel del som inte kan nås. De som går att hitta och läsa talar i de flesta fall om attacker mot turkisk militär eller säkerhetsstyrkor, och oftast sägs att dessa attacker är en del av en pågående militär konflikt. De källor som jag kunnat hitta nämner endast en attack som riktat sig mot civila (ref 22). En av "attackerna" innebar enligt källans rubrik att 21 PKK-militanter dödats av turkisk militär.
Det som presenteras i listan är alltså till stor del inte belagt av kontrollerbara källor. Det ger inte heller en korrekt eller balanserad bild av PKK:s aktiviteter under den aktuella perioden. Jag kommer att jobba vidare med att försöka skapa en sådan bild med hjälp av relevanta och källbelagda uppgifter. Chandra Varena (diskussion) 19 juni 2022 kl. 17.08 (CEST)

@Chandra Varena: Kan du förklara vad du menar med redigeringskommentaren i den här redigeringen. "Tagit bort ej källbelagd gammal info"

• Vadå "gammal information"? Stycket heter "Väpnat uppror från 1984", passade inte den borttagna informationen där?
• Du tog bort tre källor, vilken information som du tog bort är det som dessa källor inte stöder?

-- Larske (diskussion) 24 juni 2022 kl. 10.35 (CEST)

Tack för uppmärksamheten @Larske! Jag tog bort för mycket och lägger tillbaka det som är aktuellt. En källa nämnde ett bombdåd i Ankara medan texten handlade om dåd i Europa. Källan säger att dådet i Ankara antas ha genomförts av PKK, senare källor anger att TAK har tagit på sig dådet. En annan källa var på turkiska så den kan jag inte läsa. Men jag vågade mig på att ta bort den efter som Europol nyligen har konstaterat att PKK inte har gjort våldsdåd i Europa. Dåden i Europa kommenteras nu under rubriken "terrordåd och terrorismklassning". Chandra Varena (diskussion) 24 juni 2022 kl. 11.50 (CEST)
Europols rapporter från 2007 och framåt visar sig vara en bra källa som jag nu går igenom successivt Chandra Varena (diskussion) 24 juni 2022 kl. 13.47 (CEST)

Jag hade tagit bort följande stycke, som sedan återställdes av @Tournesol:

"I takt med att säkerhetsproblemen minskade inledde den turkiska regeringen en kontrollerad process för att reducera den statliga kontrollen under beteckningar som "normalisering" eller "närmande", beroende på vilken fråga det gällde. I synnerhet lyftes restriktionerna för publicering och sändning av material på kurdiska, även om betydande hinder fortfarande fanns kvar. Samtidigt var PKK svartlistat i många länder PKK genomgick en serie förändringar och 2003 upphävde man det ensidiga vapenstilleståndet som utlysts då Öcalan greps.

År 2013 utropade PKK eldstillestånd och började långsamt dra tillbaka sina styrkor till irakiska Kurdistan som en del av den så kallade fredsprocessen mellan PKK och turkiska staten."

Jag menar att den sista meningen är en dubblering av det som står tidigare i samma avsnitt. Att PKK är svartlistat står på många ställen i artikeln. Årtalet 2003 för upphävt vapenstillestånd motsägs av en annan källa som anger 2004 (Peace Research Institute Frankfurt) och jag tolkar det som att vapenvilan deklarerades avslutad 2003 men striderna faktiskt inte återupptogs förrän 2004.

Återstår då den första meningen i citatet ovan, som har en källa daterad 2000. Jag har inte tillgång till källan och kan inte kontrollera vilken tid den handlar om. Jag menar också att den info som ges i citatet inte handlar om PKK. Om du @Tournesol har tillgång till källan så komplettera gärna informationen. Annars menar jag att den ska tas bort.--Chandra Varena (diskussion) 27 juni 2022 kl. 11.33 (CEST) Chandra Varena (diskussion) 27 juni 2022 kl. 11.33 (CEST)

Anledningen att jag återställde var att jag såg att en BBC-referens verkade ha försvunnit i samma redigering. Om jag på grund av något missförstånd återställde mer än jag borde har jag inga invändningar mot att du återställer delar av redigeringen. - Tournesol (diskussion) 27 juni 2022 kl. 12.57 (CEST)
Jag tar bort det oklara och lägger in BBC-referensen och skriver att striderna återupptogs "2003 eller 2004" (eftersom källorna ger olika uppgifter). --Chandra Varena (diskussion) 27 juni 2022 kl. 13.04 (CEST)

Noter

"...terroristklassad av Turkiet, EU, Nato, USA, Sverige och en rad andra länder." Står det i ingressen. Att Turkiet och Sverige nämns med namn förstår jag, då det är svenskspråkiga wikipedia. Dock tycker jag USA skall bytas ut mot Finland, som också är svenskspråkigt (och har medborgare som läser här). USA har ingen särskild status i detta avseende utan ingår i NATO, vilket även våra andra grannländer gör och därför inte nämns. Adville (diskussion) 1 juli 2022 kl. 13.04 (CEST)

Fixat - med källa. --Chandra Varena (diskussion) 1 juli 2022 kl. 13.55 (CEST)
Det var snabbt gjort. Tack. Ville inte göra det själv då det kunde störa ditt stora arbete just nu... Adville (diskussion) 1 juli 2022 kl. 17.05 (CEST)
Bra tänkt - jag har ju dessa källor rätt aktuella just nu. Och det blir så bökigt när flera råkar vara inne och redigera samtidigt.---Chandra Varena (diskussion) 1 juli 2022 kl. 17.09 (CEST)

Siffrorna om antal döda variera väldigt mycket mellan olika källor, och ännu svårare är det att få någon klarhet i vem som har dödat vem och i vilka sammanhang. Tack @Ernst.T.A. för ytterligare källor. Du hade räknat fel från den turkiska källan men det har jag korrigerat nu. Chandra Varena (diskussion) 11 juli 2022 kl. 12.32 (CEST)

Ja, tack för rättningen. Satt och klippte mellan olika formuleringar och så blev det att jag behöll fel siffra till texten (1,661 var enbart poliser + byvakter). Ernst.T.A. (diskussion) 11 juli 2022 kl. 13.04 (CEST)
Jag har sammanfattat denna info även i artikeln Konflikten mellan turkiska staten och PKK (rubrik Konfliktens mänskliga offer). Det är skrämmande hur stor skillnad det är på de siffror som valsar runt i olika källor, och bra att få in turkiska uppgifter. Chandra Varena (diskussion) 11 juli 2022 kl. 13.11 (CEST)

Det står inte i källan att han är död utan att någon turkisk aktör säger sig ha dödat honom. Jag tycker inte det är en tillräckligt tung aktör för att dödförklara honom om vi inte hittar fler/bättre källor. - Tournesol (diskussion) 4 mars 2024 kl. 11.30 (CET)

OK. Men om han lever så ska det väl också sägas att han de fakto leder organisattionen? jag fixar till det! Chandra Varena (diskussion) 4 mars 2024 kl. 11.38 (CET)