enmansvalkrets

/Nicke L 31 mars 2007 kl. 02.44 (CEST)

Ja, det stämmer, men det kanske kunde inordnas under majoritetsval, så kunde artiklarna enmansvalkrets och majoritetsval i enmansvalkretsar bli omdirigeringssidor./D.O.G. 31 mars 2007 kl. 07.36 (CEST)
Det kan vara en bra idé, ja. /Nicke L 31 mars 2007 kl. 13.26 (CEST)
Bra. /D.O.G. 31 mars 2007 kl. 23.54 (CEST)
Vi kan ju flytta över en del från artikeln valsystem dit också och göra en länk därifrån, men det här kräver väl att en administratör tar hand om det? / D.O.G. 1 april 2007 kl. 00.32 (CEST)

Detta uppslagsord ska väl behandla just enmansvalkretsar, men ska man flytta den nuvarande texten till majoritetsval? /Fenix 23 juni 2007 kl. 18.10 (CEST)

Ja, det tycker jag är en bra idé, där kan ju enmansvalkrets ingå. /D.O.G. 24 juni 2007 kl. 11.18 (CEST)

Artikeln påstår att systemet där alla elektorer från en delstat går till den kandidat som vunnit just den delstaten med relativ majoritet, utövas i alla amerikanska delstater. Jag har för mig att vissa delstater istället tillämpar proportionell fördelning, där kandidaternas kan "dela på" elektorerna beroende på deras röstsiffror. Kan detta stämma?

--Konstantin 26 januari 2009 kl. 21.18 (CET)

Delning av elektorsrösterna har tillämpats av Maine och Nebraska. Denna delning är dock inte proportionell mot avlaggda röster, utan baseras på majoritetsseger i valkretsar. I presidentvalet 2008 fick Obama till exempel en av Nebraskas fem elektorsröster. 86.176.255.172 10 maj 2010 kl. 22.42 (CEST)

"Majoritetsval i enmansvalkretsar är ett valsystem, där en eller flera personer väljs från varje valkrets och där den person eller det parti som fått flest röster vinner samtliga mandat."

Hur kan flera personer väljas från samma valkrets? En av definitionerna för en enmansvalkrets är att det endast finns ett mandat att tävla om. Alltså kan endast en person eller ett parti (var existerar detta i en enmansvalkrets förövrigt?) vinna mandatet. --213.113.169.231 5 december 2012 kl. 21.00 (CET)

I avsnittet Majoritetsval i enmansvalkretsar med relativ majoritet. Exemplen Storbritannien och USA använder man fiktivt understöd för svenska partier. Det verkar ha varit så från början. Det är problematiskt dels för att saken inte förklaras (länderna kunde ha partier med samma namn), dels för att partikonstellationer och röstningsbeteende påverkas av valsystemet – länder med nämnda system har få nationella partier.

Det idealiska vore att i ett sådant här exempel diskutera växelverkan mellan valsystem och partikonstellationer i landet ifråga. Jag tror att det görs bättre i en skild artikel, som kunde länkas. Istället för svenska partier i namngivna andra länder kunde man använda "parti A" och "parti B" – eller ett visst val i ett visst land, valt för att illustrera problematiken.

Jag rensar friskt och hoppas att man kan få bättre ersättande text.

--LPfi (diskussion) 22 juni 2016 kl. 13.15 (CEST)

Borde absolut ändra "Socialdemokraterna" till Parti A, osv. Det här är en encyklopedi, inte en lektion i samhällskunskap på gymnasiet. /Portunes (disk) 22 juni 2016 kl. 14.32 (CEST)