Älvdalens Kommun: Kommun i Dalarnas län, Sverige

Centralort är Älvdalen, som ligger 37 km nordväst om Mora.

Älvdalens kommun Kommun
Slogan	En bra bit av Dalarna
Älvdalens kommunvapen
Land	Sverige
Landskap	Dalarna
Län	Dalarnas län
Centralort	Älvdalen
Inrättad	1 januari 1971
Befolkning, areal
Folkmängd	6 929 (2023-12-31)
Areal	7 142,68 kvadratkilometer (2019-01-01)
- därav land	6 871,32 kvadratkilometer
- därav vatten	271,36 kvadratkilometer
Bef.täthet	1,01 inv./km² (land)
Läge
Kommunen i länet.
Koordinater	61°14′00″N 14°02′00″Ö / 61.233333333333°N 14.033333333333°Ö / 61.233333333333; 14.033333333333
Utsträckning	SCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
Domkrets	Mora domkrets (1974-01-01–) Malungs domsaga (–1973-12-31)
Om förvaltningen
Org.nummer	212000-2197
Anställda	675 (2019-11)
Webbplats	Officiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod	2039
GeoNames	2726330
Statistik	Kommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Kommunen har ett klimat som kan jämföras med Sydgrönland och utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta.

Skiftande koalitioner har styrt kommunen som har haft en befolkningsminskning sedan 1990-talet. Turistnäringen dominerar norra delen medan industrisektorn dominerar den södra.

Kommunens område motsvarar socknarna: Idre, Särna och Älvdalen. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 Älvdalens landskommun respektive Särna landskommun, denna gemensam för Särna och Idre socknar och därur 1916 Idre landskommun utbröts. Indelningarna påverkades inte av kommunreformen 1952.

Älvdalens kommun bildades vid kommunreformen 1971 av Älvdalens, Särna och Idre landskommuner och ingår sedan bildandet i Mora domsaga.

Kommunen ingår sedan 2010 i Förvaltningsområdet för samiska, kommunnamnet på sydsamiska är Älvdaelien tjïelte.

Kommunen utgör omkring en fjärdedel av Dalarnas yta. I kommunen finns nationalparker och naturreservat med en sammanlagd yta på mer än 1 800 km² . Här finns också Älvdalens skjutfält, som är Sveriges största med en yta på 540 km².

Hydrografi

Genom kommunen rinner Österdalälven, med ett flertal vattenkraftverk. Det största av dessa, Trängslet, är med sin 122 meter höga damm näst Messaure landets största, sett till dammvallens volym.

Klimat

Klimatologiskt är kommunen jämförbar med Sydgrönland, snö finns ca 150 dagar om året.

Naturskydd

I Älvdalens kommun finns 71 naturreservat. Det finns 500 år gamla tallar i Björnåns naturreservat och naturreservatet Björnåsen är beläget på omkring 800 meters höjd. Ovanliga lavar och mössor som Jättesköldlav, elfenbenslav, trådbrosklav, rödbrun blekspik, grynlav, knottrig blåslav och nordstjärnmossa hittas i Eländesgravens naturreservat.

Administrativ indelning

 

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i Idre-Särna församling och Älvdalens församling.

Från 2016 indelas kommunen i tre distrikt, vilka motsvarar de tidigare socknarna – Idre, Särna och Älvdalen.

Tätorter

Det finns sju tätorter i Älvdalens kommun. I tabellen presenteras tätorterna i storleksordning per den 31 december 2015. Centralorten är i fet stil.

Styre

Mandatperioden 2010 till 2014 leddes kommunen av en koalition mellan Centerpartiet, Moderaterna, Kommunlistan och Kristdemokraterna.

Efter valet 2014 leddes kommunen av Socialdemokraterna och Miljöpartiet. Sedan 2019 leds kommunen av en koalition mellan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Liberalerna.

Kommunfullmäktige

Sedan det första kommunvalet 1970 har Socialdemokraterna varit det största partiet i kommunfullmäktige och Centerpartiet har varit näst största parti i samtliga val utom i valet 2018 då Centerpartiet och Socialdemokraterna fick lika många mandat men Centern hade fler röster. Inget i parti i kommunfullmäktige har någonsin haft egen majoritet. Samtliga av riksdagspartierna har haft representation i fullmäktige, men i kommunvalet 2006 förlorade Vänsterpartiet sitt mandat och i valet 2014 förlorade både Liberalerna och Kristdemokraterna sina mandat. I valet 2018 återfick Vänsterpartiet och Liberalerna varsitt mandat.

Inför kommunvalet 2002 minskades antalet mandat i kommunfullmäktige till 35 från det ursprungliga 49.

Presidium

Mandatfördelning i Älvdalens kommun, valen 1970–2022

Nämnder

Kommunstyrelsen

Totalt har kommunstyrelsen elva ledamöter, Centerpartiet och Socialdemokraterna har fyra vardera medan Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kommunlistan har varsin.

Kommunstyrelsens utskott

Övriga nämnder

Näringsliv

Jord- och skogsbruket har traditionellt dominerat näringslivet, framförallt skogsbruket. Turistnäringen har dock vuxit sig starkare, i synnerhet i norra delen av kommunen där turismen dominerar med exempelvis Idre Fjäll. I södra delen av kommunen är istället industrisektorn dominerande. Tillverkningsindustrin sysselsätter ungefär 12 procent, vård och omsorg ungefär 17 procent och jord- och skogsbruk ungefär 9 procent. Bland större privata arbetsgivare återfinns förutom Idre Fjäll, Pressmaster AB och Wasasten AB.

Idre sameby och Ruvhten sijte bedriver renskötsel inom Älvdalens kommun. Idre sameby är Sveriges sydligaste sameby och har sina åretruntmarker i Älvdalens kommun och en del av Härjedalens kommun. Ruvhten har sina vinterbetesmarker i Härjedalens och Älvdalens kommuner.

Infrastruktur

Utbildning

I kommunen finns fyra grundskolor varav två har högstadium, samtliga är kommunala. Det saknas kommunal gymnasieskola varför kommunen samverkar med Mora och Orsa kommuner. Det finns dock en fristående gymnasieskola i kommunen, Älvdalens Utbildningscentrum.

Demografi

Befolkningsutveckling

Utländsk bakgrund

Den 31 december 2014 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 503, eller 7,13 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 052 den 31 december 2014). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 249, eller 3,27 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 617 den 31 december 2002).

Invånare efter de 10 vanligaste födelseländerna

Följande länder är de 10 vanligaste födelseländerna för befolkningen i Älvdalens kommun per den 31 december 2022.

Nr	Födelseland	Antal	Andel (%)	Andel i hela riket
1	Sverige	&&&&&&&&&&&06343.&&&&&06 343	90,38	79,61
2	Tyskland	&&&&&&&&&&&&&084.&&&&&084	1,20	0,53
3	Norge	&&&&&&&&&&&&&068.&&&&&068	0,97	0,38
4	Afghanistan	&&&&&&&&&&&&&063.&&&&&063	0,90	0,62
4	Thailand	&&&&&&&&&&&&&053.&&&&&053	0,76	0,43
6	Eritrea	&&&&&&&&&&&&&046.&&&&&046	0,66	0,47
7	Finland	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	0,48	1,26
8	Turkiet	&&&&&&&&&&&&&034.&&&&&034	0,48	0,53
9	Nederländerna	&&&&&&&&&&&&&031.&&&&&031	0,44	0,14
10	Myanmar	&&&&&&&&&&&&&021.&&&&&021	0,30	0,02

Språk

Älvdalens kommun uppvisar en stor språklig variation. I kommunen talas rikssvenska, älvdalska, sydsamiska samt Idre- och särnamål. Dessutom talas en rad olika invandrarspråk.

Älvdalskan hör till de egentliga dalmålen och talas i södra delen av kommunen i Älvdalens socken. Ibland räknas den som ett eget språk på grund av sin mycket särpräglade karaktär och att älvdalskan generellt är oförståeligt för en talare av rikssvenska. Den har inte status som minoritetsspråk i Sverige, men talas av ungefär tre tusen personer.

I socknarna Idre och Särna i norra delen av kommunen talas rikssvenska, Idre- och särnamål och sydsamiska. Området hade tidigare varit en del av Norge men blev svenskt i samband med freden vid Brömsebro 1645. Idre- och särnamålen räknas ofta som norska dialekter och särskiljer sig därför från både älvdalskan och rikssvenskan. Det finns också en mindre samisk minoritet i området som talar sydsamiska. Arkeologiska spår visar på en lång och kontinuerlig samisk närvaro i området. Vid Grövelsjöområdet ligger exempelvis den övergivna samiska boplatsen Lappvollen som daterats till 1600-talet.

Arkeolingvistiskt forskning, som kombinerar arkeologi med språkforskning, har gett nya insikter om norra Dalarnas äldre språkhistoria. Ursprungligen talades ett paleoeuropeiskt språk, som sedan blev ett substratspråk och ersattes av urnordiska och sydursamiska. Sydursamiskan är föregångare till dagens sydsamiska och förmodas ha etablerats redan under 200-talet e.Kr. i bland annat Dalarna och Härjedalen. Under yngre järnålder präglades Mellanskandinavien av närvaron av två grupper, nordgermaner och sydsamer. Den så kallade fångstmarkskulturen i Mellanskandinavien sammankopplas ofta med den äldre sydsamiska kulturen.

Det finns ännu inget officiellt namn på älvdalska för kommunen, men bygden kallas för Övdaln på älvdalska.

Museum

I kommunen finns tre museer – Särna skogs- och försvarsmuseum, Porfyr- och Hagströmmuseet samt Rots Skans - Älvdalens Hembygdsgård.

Särna skogs- och försvarsmuseum är beläget i Lomkällan norr om Särna. Här visas, och informeras om, lokala natur- och kulturvärden exempelvis filmer om skidstjärnan Särna Hedlund och bygdens starke man Stor-Per Svensa men även om beredskapstiden. Centralt i Älvdalen ligger Porfyr- och Hagströmmuseet med "en omfattande samling bruks- och prydnadsföremål i porfyr, en utställning om framställningen av järnmalm" men också en större utställning av instrument som tillverkats av AB Albin Hagström. Företaget har tillverkat instrument för bland annat Frank Zappa, Elvis Presley och Calle Jularbo.

Befästningsanläggningen Rots Skans byggdes 1677 då Karl XI regerade. Syftet var skydda mot norska anfall men den används numer som hembygdsgård och museum. Området gestaltar "bebyggelse, boendeformer och hantverk från sen medeltid till sekelskiftet 1900".

Fornminnen

År 2022 fanns 658 bekräftade fornlämningar i kommunen och 971 övriga kulturhistoriska lämningar. Bland dessa återfinns fossila åkrar, broar och kåtalämningar. Däribland resterna efter en kåta där samen Jon Jonasson Fjällgren bodde i början av 1900-talet.

Kommunvapnet

Blasonering: I fält av silver ett rött treberg, belagt med ett armborst, och däröver en av en vågskura bildad blå ginstam, belagd med en lie av silver.

Vapnet fastställdes för Älvdalens landskommun år 1946. Även Särna och Idre landskommuner hade vapen vid sammanläggningen 1971. Det skulle sedan dröja ända till 1991 innan Älvdalens vapen kunde registreras i PRV.

•  
  Idre landskommun
  (1944–1970)
•  
  Särna landskommun
  (1947–1970)
•  
  Älvdalens landskommun
  (1946–1970)

• Personer med anknytning till Älvdalens kommun
• Älvdalsmål

•   Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

• Älvdalens kommun
•   Wiki Commons har media som rör Älvdalens kommun.
  Bilder & media