Sydsamiska: Samiskt språk som talas av sydsamer

Sydsamiskans utbredningsområde utgörs av södra delen av Sápmi (i Norge i Tröndelag och i Sverige från nordvästra Dalarna upp till sydligaste Lappland). Språket har endast några hundra talare och är starkt hotat. Märkbart är också att få barn kan sydsamiska..

Sydsamiska
Åarjelsaemien gïele
Talas i	Sverige och Norge
Region	Hedmark, Trøndelag och Nordland fylken i Norge. Dalarnas län, Jämtlands län och Västerbottens län i Sverige
Antal talare	500
Språkfamilj	Uraliska språk Samiska språk Västsamiska språk Sydsamiska
Skriftsystem	latinska
Officiell status
Officiellt språk i	Snåsa, Røyrvik  Sverige (minoritetsspråk)
Språkkoder
ISO 639‐2	sma
ISO 639‐3	sma
SIL	SMC
Andra språkkoder	saS

Sydsamiskans namn kan förstås i två bemärkelser. Med sydsamiska i vid bemärkelse, i motsättning till nordsamiska (inklusive pite- och lulesamiska), inbegrips även umesamiska, den samiska som talats i Lycksele lappmark och i den sydöstra delen av Pite lappmark. Med sydsamiska i inskränkt bemärkelse avses bara de samiska dialekter som talas eller i senare tid har talats söder om Umeälven på svensk sida och Ranatrakten på norsk sida.

Det är osäkert hur många som egentligen talar sydsamiska, men uppskattningsvis är det runt 500 personer. Ett eget skriftspråk och ortografi bestämdes 1976.

Enligt Språktidningen 2/08 har sydsamiskan gått från att vara akut hotad till att ha åtminstone någotsånär bättre chanser att överleva inför framtiden.

Det sydsamiska språkområdet omfattar i stora drag delar av Dalarna, Härjedalen, Jämtland och södra Lappland, från Idre och Røros i söder till Arjeplog och Saltfjäll norr.

En modern svensk-sydsamisk och sydsamisk-svensk ordbok utgavs för första gången 2007 av Sametinget.

Filmen Sameblod, som hade premiär 2016, är den första långfilmen på sydsamiska.

Vokaler

Sydsamiskan har också följande diftonger åa [oa], åe [oæ], ea [eæ], ie [ie~ɨe], oe [uo], øø/öö [oe], ua [ʉa] och yø/yö [yo].

Källa:

Konsonanter

Källa:

A | B | D | E | F | G | H | I | Ï | J | K | L | M | N | O | P | R | S | T | U | V | Y | Æ | Ö | Å

I Norge använts tidigare ø istället för ö efter norska alfabetet, medan man i Sverige har använt ä istället för æ. En gemensam ortografi för sydsamiskan i Norge och Sverige antogs 1978, och ett mer neutralt sätt att skriva på lanserades också, med att använda svensk ö och norsk æ. Denna lösning används i dag i sydsamiska tangentbord för dator och mobil. Den enda bokstaven som inte finns i svenskan eller norskan är i med trema (ï), som representerar sluten central orundad vokal (IPA: /ɨ/). Bokstäverna c, q, x och z används endast i lånord.

•  
  Välkommen till Härliga Härjedalen på både svenska och sydsamiska.
•  
  Härjedalens kommun på både svenska och sydsamiska.
•  
  Snåsa bibliotek i Norge

• Bergsland, Knut & Mattsson Magga, Lajla; Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja / Sydsamisk-norsk ordbok, Idut, 1993, ISBN 82-7601-010-5
• Frändén, Märit & Lundqvist, Björn & Wilson, Karin; Verbh - en sydsamisk verbhandbok, Uppsala Publishing House, 2007, ISBN 978-91-7005-336-8
• Israelsson, Per-Martin & Nejne Sagka; Daaroen-åarjelsaemien Åarjelsaemien-daaroen baakoegärja jih sijjienommh / Svensk-sydsamisk Sydsamisk-svensk ordbok och ortnamn, Sametinget, 2007, ISBN 91-975124-9-4
• Magga, Ole Henrik & Lajla Mattsson. Sørsamisk grammatikk, Davvi Girji 2012.

Wiki Foundation har en testupplaga av Wikipedia på Sydsamiska.

•   Wikiversity har kurser eller forskningsmaterial om Sydsamiska.
  Kurser
• Sydsamiskt kulturcentrum - Gaaltije