Gilbert Gratiant

Gilbert Gratiant, ki fèt 27 desanm 1895 nan Saint-Pierre epi ki mouri nan mwa novanm 1985, se yon anseyan ak powèt franse.

Gilbert Gratiant
Image illustrative de l’article Gilbert Gratiant
Fonksyon Ekriven, anseyan
Nesans
Saint-Pierre, Matinik
Lanmò (ak 89 ane)
Frans
Nasyonalite franse
Domèn Literati

Biyografi

Gilbert Gratiant fèt nan Saint-Pierre nan Matinik. Fanmi li te boujwa mulatto. Li fèt etid ak resevwa yon diplòm agregasyon nan lang anglè.

Li gen yon karyè anseyan nan Matinik (kote Aimé Césaire te elèv li), pita nan Frans (Montpellier, Pari).

Li te ekriven nan lang franse ak nan lang kreyòl. Selon li, metisaj biyolojik ak kiltirèl se faktè richès moral, entelektyèl ak atistik.

Zèv li yo

  • Cris d'un jeune, esè ; Imp. Kromwell, Fòd Frans, 1926
  • Poème en vers faux, pwezi ; Éd de la Caravelle, Paris 1931
  • Fab’ Compè Zicaque, fables en créole ; Éd du Courrier des Antilles, Fort-de-France, s.d.
  • Une jeune fille majeure - Credo des sang mêlé ou je veux chanter la France, Martinique à vol d'abeille, pwezi ak pwoz ; Soulanges, Pari, 1961
  • Sel et Sargasses, poésie ; Soulanges, Pari, s.d.
  • Île fédérée française de la Martinique, ekri sou moral politik, esè ; Soulanges, Pari 1961
  • Fables créoles et autres récits, prefas ekri pa Aimé Césaire ; edisyon Stock, 1996

Referans

Lyen deyò

Tags:

Gilbert Gratiant BiyografiGilbert Gratiant Zèv li yoGilbert Gratiant ReferansGilbert Gratiant Lyen deyòGilbert Gratiant1895198527 desanmFransPowèt

🔥 Trending searches on Wiki Krèyol ayisyen:

Nò (depatman)Dwa avòtmanFilipinZannimoNepal1945KisaLis ekriven ayisyenInondasyon Johnstown nan 1889Akò Montana28 avrilBaskètbòlEdikasyon obligatwaBwa baleEdisyonPandemi maladi kowonaviris an 2020 nan EtaziniKanadaKolonizeMachinEmmanuel VedrineChinDezyèm Gè mondyalTranzistòMomar ThiamKont kreyòlEnfimyè2010Patrick Bellegarde-SmithChan elektrikEdikasyon gratisMatinikDiyoksid kabònBenito mussoliniJèsAvyonPatrick ChesnaisJean Gustave ConomboEkspoze25 septanmPrepozisyonEduardo LiñánIkrènLeticia CalderónAdvèb1981 (almanak gregoryen)AyitiKabònFrançois DuvalierAlimètInternational Standard Book NumberPolitik (non)MineralDany LaferrièreFransStéphanie VilledrouinEsfèDézafiPakistanOkay (komin)Avni (tan)Enterè (bank)Dwa sivil an AyitiOkipasyon ameriken an Ayiti, 1915-1934RestoranKonsèy Prezidansyèl ayisyen anRanbousman kòb lafrans fòse Ayiti bay poutèt li te kraze sistèm kolònizasyon e li endepandan ak kouraj zansèt yo e jistis ak reparasyon pou Ayiti antre nan lòd ekònomik entènasyònal tounèf lan🡆 More