17 janvye: gouvènè Senegal Blanchot tanporèman repran zile Gorée nan men Britanik yo, ki repran li 18 mas.
20 fevriye: Etablisman Britanik nan Hobart (Ostrali).
Fevriye 1804: kòmansman rèy Toro Kouamena, ke yo rekonèt kòm Osei Bonsu, asantehene nan Ashanti (fen nan 1824).
4-5 mas: rebelyon prizonye Ilandè yo nan koloni penal Castle Hill la, nan Ostrali.
21 jen: Usman dan Fodio preche lagè sen (jiad) kont Haussas e li ranpòte viktwa sou lame Younfa nan Tabkin Kwato. Li te pwoklame kòmandan Fidèl yo epi li te gouvènen sou Gober (fen 1817). Kreyasyon Anpi Fulani Sokoto (1804-1859).
Bitekar Ludduji, yon Fulani ki te deja konsidere kòm yon marabout nan Zarma nan Dallol Bosso, louvri ostilite kont Zarma a de semèn apre. avenman Usman dan Fodio nan peyi a Haoussa.
Madagaskar: Jeneral Decaen, kòmandan jeneral Etablisman franse nan peyi Zend etabli kapital koloni franse Madagaskar nan Tamatave, ki kontwole kòt lès la. Senk gwo wayòm ki te fòme rès zile a te konsolide tèt yo lè yo te anèks komès ki pi fèb la e ki te devlope ak mond lan deyò.
Mawòk: lame Cherifyen yo ranpòte yon viktwa sou tribi Berbè Aït Idrasen. Soutan an kolekte taks nan rejyon Taza ak Oujda, answit retabli lòd nan oazis yo
22 fevriye: dekrè Desalin ki bay lòd masak kreyòl ann Ayiti. Plizyè milye kolon franse ak Kreyòl te pran refij Ozetazini, patikilyèman nan Philadelphia.
14 me: depa ekspedisyon Lewis ak Clark. Meriwether Lewis ak William Clark louvri wout tè a soti nan bouch Missouri rive nan Pasifik la atravè Rocky Mountains (fen nan 1806).
1e7 oktòb: Batay Sitka, nan Alaska. Larisi yo te oblije reprann epi rekonstwi pòs fòtifye Sitka (Novy Arkhangelsk) te detwi dezan anvan Tlingits yo. Novo-Arkhangelsk vin sant pouvwa Ris nan Alaska.
18 Oktòb ( nan Kalandriye Jilian): Paul Tsitsianov ap mache kont fò Gandja.
Gè Ris-Pès (fen nan 1813). Tansyon ant Pès la ak Larisi sou pwovens Kokas ak Jòjòj, Larisi yo te anekse nan 1801 . Tehran ap chèche sipò, men ak rezèvasyon akeyi òf Frans (Trete Finkenstein). Fath'Ali Chah mande èd nan men Britanik yo epi voye yon delegasyon nan Wayòm Ini a.
20 oktòb-: Ris Nikolaï Rezanov, direktè Konpayi Ruso-Ameriken an, te pase sis mwa abò Nadezhda nan pò Nagasaki. Li sèvi ak debake japonè yo kòm yon pretèks pou mande ouvèti relasyon komèsyal yo. Refi otorite shogunal yo.
30 Novanm: Sultan nan Muscat ak Omàn Sultan ibn Ahmad yo asasinen pa pirat ant Basra ak Omàn. Pitit gason l Seyyd Saïd ibn Sultan te pran plas li (fen an 1856). Li te monte twòn Muscat apre li te touye frè l an 1806.
Janvye 1804, Sèbi: janisè yo gen 70 notab Sèb arete ak touye.
12 fevriye: filozòf Immanuel Kant mouri nan Königberg.
15 fevriye ( nan kalandriye Jilian): asanble Orašac. Kòmanse nan premye soulèvman Sèb la kont pouvwa Otoman ki te dirije pa Georges Karageorges, ankouraje pa Larisi (fen nan 1813).
15 mas-21 mas: zafè Duke Enghien. Duke Enghien, yo akize de konplo. se kidnape nan Baden pa franse, jije ak egzekite nan Vincennes .
14 avril: Hardenberg vin Minis Afè Etranjè nan Prussia (fen nan 1806).
10 me: kòmansman dezyèm ministè conservateur William Pitt Jenn lan, Premye Minis Wayòm Ini (fen nan 1806). Palman an, konsidere Addington pa kapab konfwonte ejemoni franse, te raple William Pitt ki te repare sitiyasyon diplomatik ak militè a.
2 desanm : Kouwonasyon Napoleon Bonaparte, Anperè Fransè yo.
14 desanm: lagè ant Espay ak Wayòm Ini. Minis Espayòl la Godoy dwe renouvle alyans li ak Lafrans Napoléon I. Alyans sa a baze sou laperèz gouvènman an pou l pa ka defann koloni li yo kont Wayòm Ini ak sou espwa wa a genyen pou l jwenn fotèy Italyen pou pitit li yo e pou tèt li twòn Pòtigal .
Larisi
28 janvye: Adam Czartoryski nonmen Minis Afè Etranjè (fen an 1806).
20 fevriye: mezi anfavè sèf Livonia, fikse obligasyon yo epi garanti peyizan yo jwisans éréditèr nan manda yo.
25 avril, Kokas: Solomon II (1784-1815) wa Imeretia, vin vasal Larisi.
3 jiyè, Kokas: Vakthang II Gouréli aksepte pwoteksyon Larisi sou Guria.
5 novanm: estati inivèsite yo (otonomi). Enstiti Pedagojik Saint-Petersburg, mezi ki prepare kreyasyon inivèsite Kharkov (1805) ak Kazan (1814).
9 desanm: lwa sou Jwif ; libète konsyans, men kenbe zòn rezidans nan pwovens lwès yo. Lekòl elemantè, segondè ak lekòl siperyè yo gen dwa admèt jwif yo. Lekòl jwif yo otorize men ansèyman dwe fèt an Ris, Polonè oswa Alman. Jwif yo pa kapab vann bwason ki gen alkòl bay peyizan ankò. San resous, plizyè milye fanmi yo gen dwa etabli tèt yo kòm kiltivatè, vin travayè faktori oswa atizan.
Balachov se nonmen chèf lapolis nan Moskou (fen 1807).
Nesans an 1804
9 janvye: Louis Jean Baptiste d'Aurelle de Paladines, militèFransè, divizyon jeneral († ).
13 janvye: Paul Gavarni, watercolorist ak designer Fransè († ).
Philippe Henri Coclers van Wyck, pent ki aktif nan Liège, nan Wòm, nan Holland ak nan Pari (° ).
Gade tou
ane XII, ane XIII
Nòt ak referans
L’argument colonne (valeur 2) n’existe pas dans le modèle appelé
Nòt ak referans
This article uses material from the Wikipedia Krèyol ayisyen article 1804 (almanak gregoryen), which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Kontni disponib selon lisans CC BY-SA 4.0 sof si gen lòt endikasyon. Images, videos and audio are available under their respective licenses. ®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Krèyol ayisyen (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.