adville/Sandlåda

https://imslp.org/wiki/Category%3AMannfred%2C_Heinrich musikstycken och bostadsort. pseudonymer https://www.holocaust.cz/en/database-of-digitised-documents/document/84853-friedmann-heinrich-death-certificate-ghetto-terezin/ dödscert

https://www.svenskfilmdatabas.se/sv/item/?type=music&itemid=540870 filmmusik i sverige

Vikingatåget till Medelhavet 858-862 var ett vikingatåg lett av Björn Järnsida och Håstein som utgick från floden Loires utlopp i Atlanten i västra Frankrike. Den uppges ha bestått av 62 Långskepp, varav cirka 20 återvände 862, en del av flottan tros ha återvänt redan 859. Tåget gick förbi nuvarande Portugal och Spanien, genom Gibraltarsund och bort till norra Italien, med attacker i både Nordafrika och södra Frankrike på vägen. Vissa arabiska källor tycks visa att de kom hela vägen till Alexandria i Egypten och möjligtvis till Konstantinopel i dagens Turkiet.

Det finns både arkeologiska källor och skriftliga källor från århundradena efter vikingatåget. Både från arabiska, franska, nordiska och spanska skrifter.

Håstein hade fram till 858 plundrat längs floden Seine, i Västfrankiska riket. I början av år 858 gav den västfrankiska kungen Karl den skallige Håstein land och pengar för att få honom att sluta plundra kloster och städer i hans rike. Håstein litade inte på kungen utan sålde landet och använda pengarna för att bestycka en flotta med 62 långskepp. En del av båtarna kom antagligen även från Irland.

Håstein och Järnsida hade säkerligen hört om det tidigare vikingatåget 15 år tidigare, år 844, till Emiratet i Cordoba då Lissabon hade fallit och Sevilla plundrades innan emiren Abd ar-Rahman II slog tillbaka det vikingtåget väldigt hårt. Därefter byggde emiren upp en stor flotta för att kunna slå tillbaka framtida attacker. Han byggde även katapulter på båtar för att skjuta den muslimska varianten av grekisk eld.

År 858 började tåget från Loires mynning, där vikingaflottan hade samlats, och gick mot Iberiska halvön.

Asturien och Galicien utresan

Enligt den profetiska krönikan, som är den äldsta källan med en precis tidpunkt, så kom vikingarna till Asturien i juli 858. De mötte, enligt några källor, på stort motstånd i Asturien och Galicien, men de attackerade ändå Lissabon samma månad. Enligt en annan beskrivning var den Asturiska och Galiciska kusten vid denna tiden ganska glesbefolkad och kusten är klippig, så det fanns inte så mycket att plundra. Därför fortsatte de längre söderut mot Emiratet av Cordobas västkust i nuvarande Spanien.... OBS inte mycket motstånd utan glesbefolkat och klippig kust så därför fortsatte de söderut. Hitta källan Det styrdes nu av emir Muhammad I, och där hade de bättre tur vid plundrandet.

Santiago de Compostela

 

Enligt många källor skall vikingarna ha attackerat Santiago de Compostela år 858, vilket även tas upp som historisk fakta i dagens Spanien. De skall först ha attackerat Iria Flavia vid kusten, och sedan följt floden Ulla till Santiago. När de belägrade staden och fick de en lösensumma betald för att de skulle bryta belägringen. Trots det fortsatte de belägringen tills greven Pedro Theon de Pravía kom med en kristen arme till stadens undsättning och körde bort vikingarna.

Det finns både arkeologiska och skriftliga källor som motsäger att denna berättelse skulle vara sann.

För det första grundades Santiago de Compostela som en locus sanctus, en helig plats, nära en kyrka och var varken en stad eller by utan en lantlig helig plats grundad på 820-talet.

För det andra började det byggas murar runt Santiago först av biskop Sisnando II i Ira Flavia som skydd mot attacker från vikingar och muslimer. Biskopen skall själv ha dött i en vikingaattack år 968, det vill säga över 100 år efter den tänkta belägringen. En vikingahär behövde inte belägra en stad som inte hade en stadsmur, även om den skulle ha haft en träpallisad runt sig (vilket det saknas arkeologiska belägg för att det skall ha funnits vid den tiden).

För det tredje så var det väldigt ovanligt att vikingar tog emot en lösen och inte gav sig iväg. De historiker som forskat på detta skriver att alla gånger en kung lämnade en tribut till en vikingahär så tog de emot den och lämnade sedan platsen för att inte återvända. Detta brytande av ett löfte skall ha beskrivits i ett brev till påven Nicolaus I som en anledning till att biskopsätet skulle flytta från Ira Flavia till Santiago, allt enligt en reformist i Santiago under 1100-talet. Enligt de forskare som har sökt i arkiven och i historiska referenser så finns inte brevet och det nämns första gången på 1100-talet. Dessutom så flyttades inte biskopsätet till Santiago förrän på 920-talet, långt efter den tänkta attacken.

Som en sista pusselbit som visar att det inte förekom någon attack mot staden år 858 så ser man inga omnämnanden om någon återuppbyggnad av någon kyrka, eller donationer för detta, i källorna från år 858 och några år framåt. Utifrån dessa historiska bevis så kan man anta att myten uppstod under 1100-talet och inte har några historiska belägg. Detta hindrar dock inte att den i allra högsta grad är levande och lyfts fram i det post-Franco nyvunna historieintresset för vikingarna på Iberiska halvön.

För att högtidlighålla minnet av den mytiska vikingaräden mot Santiago skapade staden Catoira en vikingafestival som hålls första söndagen i augusti vart år. Den började 1960, men 1991 tog staden över det privata initiativet, och år 2002 blev den erkänd som en festival med nationellt turistintresse. På galiciska kallas den för Romaría viquinga de Catoira och spelar upp ett vikingaslag där en replika av ett vikingaskepp, ibland flera, anländer på floden Ulla för att attackera ortsbor vid ruinerna av två medeltida torn. kombatanterna blir dränkta i vin under bataljen.

Emiratet i Cordoba, Atlantkusten

Emiratets kustbevakningsbåtar lyckades fånga två långskepp som rekognoscerade framför huvudflottan, och redan då var skeppen fulla med skatter och trälar. Tåget gjorde sedan ett misslyckat anfall mot Niebla, nära Huelva i sydvästra nuvarande Spanien, och åkte sedan vidare mot floden Guadalquivir. Målet var antagligen Sevilla som ligger en bit upp i floden. Dock stoppades de av emirens flotta som använde eldkastande vapen, liknande grekisk eld, från sina båtar mot långskeppen, så de flydde söderut. Vikingarna skall ha förlorat några skepp vid den attacken. Vid Algeciras, nära Gibraltar, lyckades de med en attack, tog staden och brände den stora moskén innan de tog sig över till Afrikas nordkust. De hade då tagit sig genom Gibraltar sund, som de kallade Nörvasund.

Mauretania

858 attackerade de Mazimma i det nordafrikanska emiratet Nakur, nära dagens Bni Bouayach i Marocko. De mötte bara lite motstånd från lokala styrkor, och lyckades hugga ena handen av kungen när de skrämde bort soldaterna. Där stannade de och plundrade i åtta dagar och tog många slavar, däribland blåmän, det vill säga svarta slavar. Två av de kungliga döttrarna till Wakif ibn-Mu'tasim ibn-Ṣāliḥ, Ama Al-Rahmān och Khanūla, var bland de tillfångatagna efter raiden, och Emiren av Cordoba betalade sedan en stor lösen för dem.

Efter Nakur splittrades flottan och en del åkte, enligt vissa källor, tillbaka till Irland rikt lastade, och gjorde en del plundringar på tillbakavägen.

De övriga åkte vidare tillbaka till Emiratet i Cordobas och Murcias kust.

Emiratet i Cordoba, Medelhavskusten

När de kvarvarande kom över till nuvarande Spanien från Afrika plundrade de Andalusien och Murcia. För att kunna plundra så mycket som möjligt verkar det som om de, enligt källorna, delade upp sig i mindre flottor.

Balearerna

Innan de åkte vidare mot Frankerriket åkte de över till Balearerna och plundrade Formentera, Ibiza, Mallorca och Menorca.

Frankerrikets Medelhavskust

 

Efter Balearerna åkte de tillbaka till fastlandet och Costa Brava, där de åkte upp längs floden Ter och angrep ett kloster. och mot greveskapet Roussillon i sydvästra Frankerriket, där de attackerade Perpignan och sedan klostret Sainte-Marie d'Arles-sur-Tech vid Arles-sur-Tech, som ligger i inlandet, år 858. Därefter intog de Narbonne.

De skall ha slagit vinterläger på en ö i Camargue, ett deltaområde vid floden Rhônes utlopp. Där stannade de minst åtta månade, byggde hus och ett försvarsverk. Med Camargue som bas har de sedan gjort plundringsexpeditioner upp i floderna. Bland annat plundrade de upp i den nedre Rhônedalen och städer som Nimes, Arles och även så långt upp i floden som Valence. Alla plundringar var inte framgångsrika i floden. Det finns noteringar att Abbot Lupus från klostret Ferrières, Ferrières-en-Gâtinais, hedrade greve Gerard av Provence (före detta greve av Paris) för att han lyckades köra iväg plundrarna. Efter detta beslutade de sig för att åka vidare österut i Medelhavet. Inte alla åkte dock vidare mot Italien, utan några stannade kvar och bevakade lägret och fortsatte plundra från det.

Det antas att ett av de mest eftertraktade bytena på sina plundringståg från Carmague var barn, då både pojk och flickbarn var högt eftertraktade på de muslimska slavmarknaderna. En av de största slavmarknaderna var i Tortosa, bara några dagar bort.

Italien

När expeditionen lämnat Carmague åkte de mot nuvarande Italien, och där är tre attacker noterade i källorna år 860, Luna/Luni, Pisa och Fiesole, men även andra ställen blev plundrade.

 

Luna

Munken Dudo av Saint-Quentin skrev runt år 1000 Gesta Normannorum där han berättade legenden om attacken mot Luna.

Håstein hade hört om en stor stad som hette Rom och var världens största, så han tänkte plundra den. När de kom till Luma, som är känd för sin marmor, blev de betagna av dess storlek och utseende och skall ha trott att de nått Rom. Staden var för välbevakad, så de var tvungna att ta till list. Håstein låtsades vara sjuk och de sa att de sökte skydd och mat för de var i exil med sin sjuka ledare. Staden var tveksam, men lät dem stanna utanför och få skydd.

Några dagar senare kom hans män och sa Håstein hade avlidit och de ville begrava honom i vigd jord. Biskop Ceccardus släppte in en del av de sörjande vikingarna, med Håsteins kista. Dessa tågade fram till katedralen, där de ställde ner kistan. Då hoppade Håstein ut ur kistan fullt krigsklädd och dödade biskop Ceccardus och så slog sig vikingarna till stadsporten som de öppnade och släppte in resten av krigarna. Vikingarna plundrade staden, och när Håstein hörde att det inte var Rom brände han staden och beordrade att alla män i staden skulle dödas. Flera skepp återvända från Luna till Carmague lastade fulla med gods och slavar, medan resten fortsatte söderut.

Några av överlevarna skall ha tagit biskopens kropp som skydd och flytt upp i bergen och till Carrara under det kaos som rådde. Det utvecklades en kult över biskopen som slutligen helgonförklarades 9 april 1832 av påve Gregorius XVI, och han blev Carraras skyddshelgon. Han finns i den romersk-katolska helgonkalendern den 16 juni.

Enligt en del källor var det biskop Gualchieros som dödades och biskop Ceccardus var hans efterträdare. Biskop Ceccardus, som skulle återuppbygga den förstörda staden, skall då ha mördats av några stenhuggare när han letade marmor till den nya katedralen uppe i bergen vid Carrara. Denna teori stämmer inte med källorna som säger att biskop Gualchieros var biskop mellan åren 872 till 884 medan biskop Ceccardus nämns i dokument som präst redan 816 och skall ha blivit biskop cirka 850.

Pisa

Efter Luna åkte de vidare söderut utefter kusten till floden Arno, där de attackerade Pisa, som på den tiden var en kuststad och floden var farbar en bra bit inåt land. Denna attack återupplevs i en historisk festival kallad Contra Normannes, under två dagar i augusti i samhället Fauglia utanför Pisa, i en historisk park.

Fiesole

Någon gång på sommaren eller hösten år 860 blev Fiesole, en stad i bergen ovanför Florens som också låg utmed Arno, plundrad av vikingar. De intog bland annat biskopens palats som låg mellan Florens och Fiesole.

Sicilien

Enligt Munken Dudo av Saint-Quentin skall vikingarna även ha attackerat och intagit Sicilien år 860.

Östra Medelhavet

Alexandria

Efter Fiesol försvinner vikingaflottan ur de flesta kristna källorna under cirka ett år, för att åter synas 861, men enligt Alfonso III:s krönikan skall de vikingar som var i medelhavet ha nått till Grekland år 860. Detta bekräftas av muslimska källor, såsom Ibn al Qutiyah, som skrev att de plundrade båda sidor av Medelhavet tills de nådde Bysantinska riket, som då kallades för Grekland, och även plundrade Alexandria. Informationen om Alexandria kom antagligen till de som skrev Alfonso III:s krönikan från munkar som haft kontakt med hovet i Cordova. Det finns bevis på att lärda vid Al Hakam II hov i Cordova vid andra halvan av 900-talet berättade att vikingarna nådde Alexandria. Alexandria hade även en grekisk-ortodox patriark, och stadens namn är grekiskt vilket gör att det lätt att missförstå vilket land vart de kom till.

Hemvägen, Emiratet i Cordoba

Hemvägen, Asturien och Galicien

När de

Kungadömet Navarra

Pamplona

 

När de kom till Kungadömet Navarra (Pamplona 859, delar av tåget återvände då)

Pamplona på väg hem. Lösen för Kung García Íñiguez. 60 000 guldbitar https://books.google.de/books?id=Y5poAgAAQBAJ&pg=PA456&lpg=PA456&dq=viking+name+city+south+france+859&source=bl&ots=m22prcVLsr&sig=ACfU3U3nLR6kaYLtN2lCuSit8B2KlDaNHw&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjQvsbC9vP4AhV6m_0HHaUWBqUQ6AF6BAgdEAM#v=onepage&q=viking%20name%20city%20south%20france%20859&f=false

 

En del av flottan återvände tidigare och åkte till Irland och Dublin, och där har man sålt en del blåmän vilket irländska krönikörer och historikerskrev om några år efter tåget återvände. Där skall blåmännen ha blivit kvar "väldigt länge". Man har funnit minst två skelett av afrikanska kvinnor som dött någon gång mellan slutet av 800-talet och 1000-talet i Fairford, Gloucestershire och på en gammal saxisk gravplats i North Elmham, Norfolk, båda i England. Man kan inte med säkerhet säga att de eller deras förfäder kom med Järnsidas vikingatåg, men de visar att det kom slavar från Afrika till det vikingatida England, och delar av de som återvände från vikingatåget åkte vidare från Loire till England och kan ha haft blåmän med sig. Eftersom Håstein stannade i Loireområdet och skall år 892 ha invaderat England och kung Alfred den store med två stora flottor kan blåmän ha följt med då.

Björn skall ha, efter återkomsten till Loire, beslutat sig för att åka tillbaka till Danmark. Möjligtvis för att göra anspråk på kronan. Han kom dock inte längre än till Frisien, där hans skepp förliste och han omkom.

Enligt de fragmentariska irländska annalerna skall en kungason vid namnet Ragnall mac Albdan ha flytt från Lochlann, Norge -antagligen från något av de västra fylkena, till Orkneyöarna- med sina söner. Därifrån skall sedan två av hans söner seglat ut på ett vikingatåg via England ner till Spanien och genom "Sundet" till Mauretania, Nordafrika, och tog stora byten. Därifrån åkte de sedan hem igen med blåmän som trälar, då de enligt annalerna fick en dröm om att den tredje brodern hade blivit dräpt. Ragnall kan tolkas som Ragnar Lodbrok, och att bröderna skulle vara Björn Järnsida. Själva källan är ganska tillförlitlig, och det finns källor som bekräftar att det fanns blåmän i Dublin på 860-talet, dock skall det inte blandas ihop med de källor som anger Björn Järnsida som härförare från Danmark, utan detta tycks vara några andra bröder som inte följde med på hela tåget till Italien. Om källorna stämmer och några skepp återvända direkt från Mauretania till Dublin kan det även tyda på att det var fler skepp klarade tåget än de 20 som återvände till Loire.

Det finns litteratur från samtida eller nästan samtida personer som berör vikingatåget och dess följder. Här följer ett urval av dessa ursprungskällor.

Benämningen av vikingarna i ursprungskällorna

Beroende på vilket språk de ursprungliga källorna skrevs på har vikingarna benämnts på olika sätt.

I franska källor beskrivs de som danois eller normands. Oftast skrev de på latin, vilket även de kristna spanska källorna gjorde. Där förekom det olika benämningar med hänvisning om nordmän, eller män från nord. Även Adam av Bremen noterade att frankiska historiker benämnde män från Sverige och Danmark för nordmän. Benämningar man kan se är bland annat Normanni, gens Normannorum eller Nordomannorum, som i Krönika av Alfons III.

Den tidigaste kända referensen av vikingar på Iberiska halvön, Krönika av Albelda, kallade dem för Lordomanni. Minst 14 andra tidiga källor använder samma stavning eller varianter på den, såsom Lothomanni, Loclimanos. Varför stavningen övergick från att börja med N till att börja med L är lite förvirrande, enligt forskarna, då det är väldigt ovanligt att förstabokstaven byts ut i romanska språk. Dock kan det ha att göra med de irländska benämningarna på vikingar från Norge, där den första gången nämn som Lothlind i en dikt från 800-talet. Senare varianter på det är Laithlind och Lochlainn.

De muslimska historikerna skrev även de att plundrarna kom från norr men benämnde dem som Majūs, vilket ursprungligen är en benämning på folk från Zoroastrismen men senare blev en benämning på alla från norr. Mer sällan använde muslimerna även en beteckning som tagits från latin, al-Urmāniyīna eller al-Majūs al-ārdumāniyīn.

Nordiska källor

• Saga om konung Ragnar Lodbrok och hans söner, nedtecknad i mitten av 1200-talet

Arabiska källor

• Kitāb al-Masālik wa-al-Mamālik (Boken om vägar och kungadömen), en Andalusisk geograf Al-Bakrī cirka 1068
• Ibn al-Qūṭīya, andalusisk muslimsk historiker, 900-talet.
• Al-Bayan al-Mughrib, 1312, författare o Ibn-Adhari (alternativ stavning: Ibn Idhari)

Franska källor

• Annales de Saint-Bertin. Annales de Metz - författare anonym, 840-868.

Irländska källor

• De fragmentariska irländska annalerna, ursprungligen från början av 1000-talet, skrivet under Donnchad mac Gilla Pátraic, i kungariket Osraige.

Spanska källor

• krönika av Alfons III, även Crónicas Asturianas, tidigt 900-tal
• Profetiska krönikan, latin, ger exakta år och månad på attacken mot Lissabon. Skriven 883, anonym författare vid Alfonso III hov.

• https://webcache.googleusercontent.com/search?q=cache:96kyPuAHiZAJ:https://www.sdu.dk/-/media/files/om_sdu/institutter/ihks/projekter/middelalderstudier/viking%2Bexpeditions.pdf+&cd=15&hl=sv&ct=clnk&gl=dk uppsats med olika författare
• ger lite städer som plundrades, och år. Olika namn på vikingarna var Majus, Lordomanni, Lothomanni, Loclimanos, Normanni, Lochlainn (Irland). https://vdoc.pub/documents/vikings-in-the-south-voyages-to-iberia-and-the-mediterranean-15510rhl4ah8
• https://books.google.se/books?id=m8-5BgAAQBAJ&pg=PT53&lpg=PT53&dq=viking+mauretania&source=bl&ots=dHaHcpzPPK&sig=ACfU3U1pso67Ii4dKElJKpDWhldggR60fQ&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjL4oilqt34AhXWR_EDHb_tAOwQ6AF6BAgdEAM#v=onepage&q=viking%20mauretania&f=false
• Ger namn och platser i Spanien som plundrades, därefter övervintrade på Mallorca och Menorca (Balearerna), och en stad där vikingarna övervintrade och "namngavs efter vikingarna"(s 49) https://books.google.se/books?id=zyDKBwAAQBAJ&pg=PA11&lpg=PA11&dq=viking+mauretania&source=bl&ots=FaQvNtK6h8&sig=ACfU3U1-B5aye8LYnnnp1N9tbJ_bcOIu2g&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwjL4oilqt34AhXWR_EDHb_tAOwQ6AF6BAg8EAM#v=onepage&q=viking%20mauretania&f=false

Asturien och Galicien

Följande platser enligt denna karta:

• Pamplona 859
• Ourense 859
• Porto 859

• Attackerar kungadömet Navarre och tar Pamplona fångar kung Garcia I av navarre. Lösensumma 70 000 gulddinarer, ca 308 kg

Emiratet i Cordoba

• Algeciras, nära Gibraltar.

• Efter Afrikas kust:
• Attacken mot Orihuela, Alicante A Coruña, Iria Flavia, Cádiz y Algeciras https://www.elmundo.es/comunidad-valenciana/2016/07/25/579501bf268e3e7e2b8b4654.html

• Hemvägen
• Attackeras av emirens flotta och förlorar många skepp utanför Gibraltar, 20 skepp kvar.

Enligt denna källa: Fel år på nedvägen, enligt profetiska krönikan

• Lisboa 859
• Cadiz
• Algeciras
• Malaga
• Almeria
• Murcia
• BALEARERNA
• Eivissa
• Palma 860

Från frwp

https://www.duhoctrungquoc.vn/wiki/fr/Chronologie_des_invasions_vikings 859-860 : Deux flottes vikings contournent la péninsule ibérique. Elles attaquent :

858 La Corogne, Porto, Lisbonne, Séville, Cordova, Cadiz (858)

Pillage d'Algésiras, Malaga, Almérie, Aguilas, et des îles Baléares (859)13.

Östra medelhavet

teori attackerade utkanten av konstantinople 861 0ch alexandria: intressant teori, citat. samma bok, bättre kopia

• https://second.wiki/wiki/sitio_de_algeciras_859
• kronologi över städer i spanien (859 Algeciras, Murcia, Orihuela (via floden Segura?), Pamplona): https://www.duhoctrungquoc.vn/wiki/es/Anexo:Cronolog%C3%ADa_de_las_incursiones_vikingas_en_la_pen%C3%ADnsula_ib%C3%A9rica