Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 12 Martij 1700.
På Wikipedia finns en artikel om Belägringen av Riga (1700).
Rijga den 12. Februarij

Ehuruwäl man intet förmodat, att skola blifwa så aldeles owarnat öfwerfallen, så har doch händt, at 6000 Man af det så kallade Sachsiske Folcket, som sig wijd Polangen uthi Cuhrland församblat, tagit deres Marche hijt åth Staden och chargerat wår Ryttare för wackt ; och som man förmärckt att dhe sådana Tillrustningar medhafwa, som kunna tiena til en Surprise ; Så är ock här i Staden all Anstallt giord til en god Defension, i fall dhe någor wijdare skulle tentera. Warandes ock Borgerskapet wid godt Mod, som resolverat at contribuera alt hwad dem möyeligit är til Stadsens Förswar.

Memell den 18 Febr.

Rätt nu hafwe wij bekommit Tijdender, at dhe så kallade Sachsiske Troupperne intagit Kobron Skantzen wijd Rijga med Storm, hwaruti de funnit 16 Jernstycken och 80 Mann, dem dhe effter Krigz maneer hanterat ; sampt att dhe sedan berändt halfwa Staden Rijga, och hootat Dumemunder Skantzen med Attaque, hwilken Ort dock står uthi fullkomlig Defension, och med en god Guarnison är wäl försedd.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 19 Martij 1700.
Mietau den 28 Febr.

Skulle nu dhe Sachsiskes Upsåt emot Rijga, intet för dem lyckas, hwar om mycket twiflas, så torde det gifwas något i Pohln at giöra, emedan man der aldeles är missnögd medh denne uthan Republiqveus wettskap giorde Entreprisen, oc man sig fördenskull låtit hoos den K:l Swenske Residenten dersammastädes entskylla.

Rijga den 2 Martij

Dhe Sachsiske hafwa ännu här intet wijdare avancerat, undantagandes at dhe straxt wijd deres ankomst intoge Cobrons Skantzen, som är af ingen Importance. Wij hoppas dhe läre måtte gå samma Wäg tilbakars igen, som dhe komne äre ; Imedlertijd är här alt uti godt Tilstånd, warandes 600 Man Rytterij inkomne, sampt Öfwersten Thisenhuen ifrån Dorpt.

Ett annat af samma Dato

Wij äre här med alle Nödwändigheeter wäl försedde, och resolverade oss til det ytterste at förswara ; och som det intet är någon synnerlig Manskap, som wij emoot oss hafwa, så hoppas wij at komma tilrätta med dem. Imedlertijd skiuta dhe af Cobrons Skantzen; men som det skeer med Bogeskott, så giöra dhe ingen särdeles skada ; och underlåter man intet här ifrån starckt at skiuta på dem, och giöra dem all möyelig af bräck.

Dantzig den 2 Martij

Man begynner här nu at twifla, at de som Rijga angripit, läre winna någon framgång i deres upsåth, emedan man uti Staden giordt en god Författning, och förwäntar den Finske Succursen. Ifrån Warschau skrifwes at Polnske Senatorerne intet wilja weta af något Krijg emot Swerige, oc wilja intet tillåta någre wärfningar der i Landet; hafwandes hoos den Swänske Residenten låtit på bästa sättet ursäckta hwad som forelupit.

Dantzig den 3 Martij

Bref ifrån Lägret wijd Rijga förmähla, at dhe Sachsiske giordt en Attaque på DunemunderSkantzen, men blifwit åfslagne och der wijd förlorat öfwer 500 Man, som dels druncknat, dels ihielslagne äre.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 26 Martij 1700.
Utur Lägret wid Rijga den 1. Martij

Gen. Lieutnant Fleming hafwer med Patkul warit här i Landet, och är i går igen hijt til Lägret kommen. Fyra Compagnier Swänske Troupper äre wijd Nattetijd dhe Sachsiske förbijgångne och lyckeligen i Staden inkomne ; samma Dagen äre uthur Staden öfwer 600 Styckeskått giorde, och är en 8pundig Kuhla gången igenom General Lieutenantens Logimente. Wij hafwa ock inkastat 3 Bomber som dock intet giordt någon Effect, emedan den ene sprungit i Lufften, den andre på Wallen och den tredie utan för Staden.

Birschen i Birschen den 1. Martij

Gen: Lieutn: Fleming haar hijtsändt en Major och begiärdt 6 Stycken och annan Krigz-Ammunition, men här hafwa man der til neekat, efftersom detta Kriget wore begynt uthan Republiqvens Wettskap och Samtyckie, och hafwer man [..] til Fältherrn att förnimma dess Ordres. Imedlertijd uphåller sig Majoren här och hootar, at de, i fall de Sachsiske förmedelst Styckernes förneekande intet skulle kunna fullfölja deres påbegynte Wärck, läre blifwa af dem som Fiender hanterade. Man förnimmer, at 10000 Man Finske Troupper skola wara i anmarche.

Utur Lägret för Riga den 3. Martij

I går blef Dunemuuder Skantzen kringränd af 500 Dragoner ; I dag föllide 1200 Musqveterare effter, och säyes at bem:te Skantz med det förste attaqveras lärer.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 2 April 1700.
Riga den 15. Martij

Förleden Tijsdags Natt som war den 13. hujus haar Fienden bestormat Neumunder-Fästningen med 4 a 5000 Mann; Men blef af Öfwersten Budberg så bemötter at öfwer 1500 Man derföre blifwit döde och blesserade ; och äre 2 Capitainer med 50 gemehne fångne.

Utur Lägret för Riga den 16. Martij

Den 8 hujus effter Middagen giorde Öfwersten Thisenhusen med 300 Hästar ett Uthfall, fördelandes sig så, at Öfwerst Lieutn. Thisenhusen med en Trouppe gick föruth, och Öfwersten hölt sig med den andra något tilbaka ; När dhe Sachsiske blifwit dem wahrse, hafwa dhe strax marcherat emot dem, och således kommit med hwarannan at träffa, uti hwilken Träffning Öfwerst Lieut. Thisenhausen blifwit ihielskuten, och någre Officerare sampt 30 gemeehne blifwit fångne. Dunemunderskantzen beskiutes ännu.

Berlin den 18. Martij

Gen: Lieutn. Fleming skal hoos Sapieha hafwa anhållit, at dess underhafwande Milice sig måtte conjungera med den Kongl. Pohlnske ; hwartil han swarat, at man intet låtit honom, som wore en af de förste Senatorerne, det ringaste weta om denne Entreprisen emot Riga och Liefland, och anstode honom fördenskull så mycket mindre sig med dem, som Riga belägratat, conjungera som Militien hörde Republiqven til : Men der Gen: Lieutn. wille hafwa Hans Lijf-Compagnie öfwer hwilket han sielf disponerade, så skulle det stå til Konungens tienst.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 9 April 1700.
Warschau den 10 Martii

Här talas nu nästan om intet annat än om det uti Lifland giorde inbråttet och Rigiske attaquen, som af alle hålles för en widt uthseende och myckit fahrlig saak, som et blodit krig kunde efter sig draga ; och är man här i gemehn mycket benägen til Fred, den man intet ännu länge nutit hafwer, dertil med och medel fehlas til at begynna och utföra ett Krig ; Om Konungen det för sig sielf giöra wil står der hän ; imedlertijd är wist, at han gifwit ordres det wid alle Regimenterne hwart Compagnie skal förstärckas med 15 Mann, och at de skola hålla sig färdiga wid ändan af April Månad at gå igenom Mönstring och sedan på förste ordres at marchera dit der de kunde behöfwas.

Warschau den 15 Martii

I förledne tijssdags natt är Konungen hijt kommen, och hafwer man straxt hållit Krigsråd, men Senatorerne äre intet benägne til Krig emot Swerige, helst, til atföra Krig, penningar fordras och man ännu intet fått så många medell tilsammans at man dermed kan förnöija Cuhrfursten af Brandebnrg.

Uthur lägret för Dunemunde den 16 Martij

Sedan wij fått wåre Batterier färdige, canonerat på Festningen och alt lagat tilredz til Stormen, skickades til Commendanten at förnimma om han den afwackta eller Orthen med accord öfwergifwa wille, hwartil han begiärt 24 tijmars betenketijd, men bewilliades honom allenast 12 Timmar, effter hwilkes förlopp åther til honom skickades, då han sig til swars utlät, at han funne sig i det tilstånd at han utan Swerdzslag ey kunde Festningen öfwergifwa och wille fördenskull Stormen afwachta; hwarpå General Lieut. Flemming den 13 hujus om Mårgonen Kl. 2 låtit med 1500 Mann Storma under Gen. Major Carlowitz commendo, hwilken Storm warade i 2 Timmars tijd, men de belägrade förswarade sig så manneligen at de, oacktat någre af de Sachsiske redan warit på Wallen, lijkwäl såwäl desse 1500 som dem, hwilke dem secunderade, med deras stoora förlust afslagit ; warandes ibiand de döde som äre 500 Mann ochså bem:l Gen. Major Carlowitz. En Major, 2 Capiteiner, 6 Lieutenanter, 3 Fendricher, och öfwer 450 Gemene, och så månge Officerare blesserade, at af 40 icke 5 osargade derifrån slupit. Hwarpå giorde sig Gen. Lieut. färdig den 15 dito at Storma med 2000 Man, som och avancerat under Styckorne och Wallen ; Men när Commendanten det förmärkte, begärte han at capitulera, hwilket ochså skedde, så at Fästningen med accord kommit i wåre händer.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 16. April 1700.
Refwel den 30 Martij

Ehuruwäl Nymunder Skantzen kostat de Sachsiske myckit Blod, emedan de uti Stormen derföre förlorat General Majoren Carlowitz 2 Ofwerstar 60 Öfwer-Officerare och 1200 Gemene ; så hafwer doch densamme sig 2 dagar dereffter med Accord öfwergifwit, af hwad orsak är obekant: Guarnisonen, som intet war synnerligen starck, skal intet gå åt Riga utan åt Pernau. Den Estniske Riddare-Fahnan bröt i Går upp härifrån at Conjungera sig med de 7 ifrån Narfwen komne Finske Regimenterne och sedan jempte dem wijdare fortsättia Marchen åt Riga. Generalen Velling lärer dem commendera. Wärfningen går här temmeligen wäl för sig.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 23. April 1700.
Mietau den 3 April

Guarnisonen som legat i Nymunder Skantzen, är blefwen af de Saxiske convoyerad til Refwel ; De äre uthmarcherade med Öfwer- och Under-Gewehr, flygande Fahner, samt Pijpor och Trummor och hafwa fört 4 Stycken med sig. Sedan de Sachsiske, uppå erhållen kunskap om de Finske Trouppernes anmarche, sig öfwer Dyneströmmen tilbakars dragit, är Gen: Lieut: Flemming afrester åth Warschau, och går Påsten ohindrad till och ifrån Riga.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 30. April 1700.
Refvel den 20 April

Öfwerlöpare som hopetals hijtkomma beretta at fienden ännu ingen securs bekommit, som är af importance, och at dhe ingen serdeles lusthafwa med dhe ankommande Finske tropparne at feckta ; som taga deras Marche gienaste Wägen ifrån Fellin åt Riga. På denna sijdan om Dunen skola intet wara mer än 3000 Mann Sachsiske. Ifrån Swerige är 2 Skiepp Ammunition och 30 gode Fyrwärkare ankomue, och förwäntes ännu flere. Öfwersten Budberg är hijt ankommen med Guarnisonen som legat i Dunemunder Skantzen 350 Mann.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 7 Maij 1700.
Revel den 26 April

Med Bref ifrån Pernau hafwer man tijdender, at Riga ännu hölles blocquerat, och at General Majoren Maidell med de Finske Troupperne, som stått wild Fellin, Marcherat åt Wolmar, med hwilka sig 3 Compagnier af den Estniske Adelssfanan Conjungerat ; Man hörer ännu intet at Fienden skal hafwa bekommit någon Succurs.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 14 Maij 1700.
Mietau den 21 April

I går kommo tijdender at den Finske Succursen til Riga annalkade och wore 6000 Mann starck, sampt at ännu flere Regimenter effterfölgde ; De Sachsiske som intet äre myckit starke och i alles intet öfwer 4000 Man äre intet wäl tilmodz derwijd eftersom de hafwa Riga och Dunaströmmen baakom sig, och Bryggan öfwer bem: Ström ännu intet är färdig.

Mietau den 23 April

Iförledne wecka häfwa de Sachsiske welat senda til Lägret 4 Fartyg med någre 100 Läster Korn och Hafra ; Men de Rigiske hafwa det borttagit eftersom de wore starckare än Covoyet ; af hwilket de 4 ihiälslagit och 16 til Fånga tagit. Ännu hör man intet at något folk kommit ifrån Pohln, och förmäla sidste Brefwen at de förnämste intet hafwa lust sig uti något Krigat inweckla.

Rüyn den 28 April

Wij äre nu med Succursen i full Marche åt Riga; Förtroupperne under Öfwerste Lieut. Klingspores Commendo, äre redan til Wenden ankomne, och hafwa på wägen råkat et fienteligit partij som ströfwat i Landet af 150 Hästar, dem de dels i hielslagit, och dels til Fånga tagit, och en del hafwa sig med flychten salverat, uppå Kleingporren föllier General Majoren Meidel, och lärer i dag wara i Wolmar ; här på Rüyn står General Majoren Ribbing, och lärer i morgon gifwa sig på Marchen åt Wolmar, samt der öfwer Aströmen wijdare åt Wenden Staden haar sedan den 5 hujus warit insperrad, doch är Fienden, som ännu intet fåt någon Succurs, på den ene sijdan intet öfwer 1000 Hästar starck, Wij wenta ännu 3 Regimenter med Generalen Wellingk som redan äre på denne sijdan om Narfwen.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 21 Maij 1700.
Riga den 2 Maij

På 6 Weckors tijd är intet Skått skedt på eller utur Staden. Den 1 Maij skickades 3 fina Caprer och någre Smacker Dunaströmen utföra at hempta utur de der liggiande Skeppen 150 Läster Salt ; hwilket och lyckeligen werkstält blef, thy oachtat Fienden på Stranden hade plantat 8 Stycken och af 100 Mann med Musqueter stadigi Salva gafz, äre ändoch af wåre intet mer än 4 blesserade och Saltet i Staden inbrackt, sampt och et Byte af 60 Loff Spanmål ; de Sachsiske hålla ännu skarkt besat Passen och hafwa deras Hufwudquarter wijd Junfernhoff, hwarest och Printz Ferdinand af Curland skal wara; doch hoppas man at den ankommande Succursen skall obligera dem tilat afmarchera.

Utur Lägret wijd Langenburg 3 Mijl ifrån Riga den 6 Maij

Sedan General Majoren Maijdel war wijd Fellin ankommen med en del af de Finske Troupperne nembl. 1200 Man, 300 til Häst, och 2000 til Foot, så begaf han sig derifrån wijdare åt Wolmar, Commenderade doch förut Öfwerstl. Adolph Mag. Klingspore med en för-Trouppe af 300 Hästar och 300 Mann til Foot, och passerade Allen utan något hinder af Fienden, emedan de på et annat ställe än der Fienden dem förwentade med Flotter gingo öfwer Strömen ; derifrån Avancerade Öfwerstl. Klinspore med för Troupperne åt Wenden, i meening at öfwerrumpla 300 Sachsiske och 100 Cosaker, som sig der posterat, och wore utgångne til at ruinera det Prviantet som för wåre Troupper i Landet wara sammanbracht. Och hade denne Öfwerstl. Klingspores dessein wälkunnat lyckas, der icke Fienden fått genom Spioner kunskap om des ankomst, och fördenskul skyndesammast sokt sig at retirera ; hwilket doch intet så hastigt kunde skee, at icke Öfwerstl. Klingspore dem uphinte och 30 af dem nederlade och en Corporal med 6 Gemeene til Fånga bekom, de öfrjge fortsatte flychten til et annat Pass Koppar Quarnen benembd 4 en half Mijl på denna sijdan om Riga, hwilken Orth de efwenwäl med 300 Sachsiske och 100 Cosaker förmeente at defendera men Genneral Majoren Meydel drog förtroupperne igen til sig åt Wenden och avancerade sedan med heela sit underhafwande Manskap ; Och som han fick kunskap at Fienden iempte dem som ifrån Wenden tagit Flychten dijt, ännu werckelig der stode ; sampt och at Man en half Mijl nedanföre kunde Rijda igenom Passet ; så beordrade han Öfwerstl. Klingspore igenat med en del af Rytterij gå der öfwer och sökia komma Fienden på Ryggen, och avancerade sielf med det öfriga Manskapet til Passet hwarest Fienden sig satt ; Men som Fienden så igenom Spioner som och genom et patrolerande Partij, som mötte General Majoren Meidel, och blef straxt med förlust af någre Mann reponsserat, fick kundskap om des an Marche och General.Maj. nogsamt kunde gissa at Öfwerstl. Klingsporre ännu intet kunnat komma kring Fienden, så blef General Majoren, til at giöra Fienden säker, stående, som och efwenwäl Fienden öfwer Natten i sin Posto blef; Men när General Majoren om Morgonen på honom ansatte tog han flychten och kastade Bryggan wijd Koppar Quarnen efter sig af ; som doch i hastigheet reparerades, och eftersattes Fenden således så at man omsijder hinte på de senasta och någre af dem ihiälslagit. De öfrige togo flychten til deras Hufwud-Post Neuer Muhlen en och en half Mijl ifrån Riga, hwarest war et stoort Pass med en Bryggia ; och hade Fenden den Orten med et Retrenchement och med stoore och mindre Stycken förseedt, til at hindra det Wij intet skulle der genomkomma, som och hade kunnat blifwa swårt nog. Men som förbemelte Twenne flychtige Fientelige Partijer dijt kommo och intet allenast berättade om wår ankomst, utan och om de Finske så Officerares som Gemeenes försichtigheet och Courage ; så hafwa de i går Nat, sedan de försänckt deras Stycken, öfwergifwit i deras upbygde retrenchemen och i största hastigheet tagit flychten och dragit sig åt Junfernhoff, en Mijl åfwanför Riga, hwarest de hade deras andra Hufwud-Quarter, och en Skepzbrygga öfwer Dunaströmmen, sampt et retrenchement; och hade man fuller tänckt at Fienden, som då dragit sine Troupper tilsammans, skolat der afbijda Wår ankomst; Men de togo och der flychten öfwer Dunaströmmen åt den Cuhrlänske sijdan med en sådan hast, at de icke allenast lembnat fter sig all deras Proviant, utan och Maatgrytorne på Elden stående ; sedan de, så wore öfwer Strömmen gågne, kastade de Bryggan efter sig öfwerenda, på det Wij intet skulle komma efter dem ; Således är genom Gudz Nåde med en ringa Manskap, emot Fiendens Macht at räckna, Riga blefwen secunderat, och Fienden utur Landet drifwen, utan at en Man af Wåre är blefwen blesserad mindre förlorad Worden.

Revel den 10 Maij

Generalen Velling är den 3 hujus afrester ifrån Narva och skyndar sig til Armeen. Ofwerlöpare komma hopetals hit 15 a 20 i sönder, som alle bekräfta, at uti Sachsiske Lägret är stoor Mangel serdeles på Kläder och mondering.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 28 Maij 1700.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Jungfernhof.
Riga den 8 Maij

Sedan det, som sidst berättades om de Finske Trouppernes ankomst och de Sachsiskes afmarche, är nu Gen. Majoren Ribbing med en del af samma Troupper ankommen, och är han så wäl som Gen. Majoren Meidel nu här i Staden ; hafwandes Hans Excel. Feltmarskalken och Gen Gouverneuren Gref. Dalberg gifwit ordres, at de ännu på andra sidan om Passet wid Nymuhlen stående Troupper, nembl. 2Regimenter til Häst med Estniske Adels-Fanan och 4 Regimenter til foot, skola draga sig öfwer Passet närmar hijt til Staden. Gen Wellingk förwäntas innan någre dagar med resten af de Finske Troupperne. Et Partji af Fienden har sat sig på andre sidan om Dunen gient emot Junfernhoff, och begynt der upkasta en Batterie ; hvaremot Feltmarskalken commenderat 500 Man til foot och 100 Ryttare med någre Felt-Stycken at fatta Posto på denna sidan om Strömmen at gifwa ackt på Fienden-hwilken man så snart Gen. Welliugk ankommer, lärer sökia widare at skada och fördrifwa.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 4 Junij 1700.
Mietau den 7 Maii

Man är här mycket alternerat öfwer de tijdender som i går och i dag äre komne ifrån Riga, at den Swenske Succursen intet allenast war der ankommen, utan och slagit de Sachsiske förwacktarne och obligerat dem med heela deras Corpo at gå tilbaka öfwer Dunnen, sedan de wijd Neuermülen senckt deres Stycken i Wattnet och lembnat en hoop med Amunition och Proviant effter sig.

Revel den 24 Maij

Sedan som Fienden sig öfwer Dunaströmmen tilbakadragit är intet wijdare Passerat, utan är Generalen Welling med hoos sig hafwande 4000 Mann wijd Armeen ankommen, och blefwe, när han til Riga kom, 20 skarpt laddade Stycken på Fienden löstbrände ; nu giöres all anstalt med Bryggor och elliest at gå öfwer Dunaströmmen och widare förfölia Fienden, som ännu intet förnimmes hafwa fåt någon Succurs.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 18 Junij 1700.
Utur Sachsiske Lägret wijd Dunaströmen den 27 Maij

Ännu äre de utur Sachsen forwentade Troupperne intet hijt komne, hwarföre man intet kunnat sig något serdeles företaga. Det wil försäkras at den Moscowitiske Succursen skall wara i Marche, och at Hans Zariske May:t sielf will komma hijt

Utur det Swenska Lägret wijd Dunaströmmen d. 4 Junij

Emedan de Sachsiske Troupperne hafwa myckit utspridt om en starck Succurs som de förwentade ifrån Moscou ; så hafwer Generalen Vellingk utcommenderat et Partij til at recognoscera, om något sådant woro å färde, och hafwer samma Partij warit i Cuhrland 2 Mijl ifrån Littauske Grentzen, och berättat sig icke det ringaste hafwa om någon sådan Succurs förnummit. Så at det allenast lärer wara ett Spargemente.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 25 Junij 1700.
Revel den 14 Junij

Bref ifrån Riga förmäla at Wår Armee ännu står på denne sidan om Dünaströmmen, och hafwer nu alle Transport Båtarne färdige til at gå öfwer med ; til Militiens behof blifwer en stoor hoop med Bröd bakat ; Majoren von Rosen, som med ett starckt Partij warit utcommenderad, är den 9 hujus tilbakars kommen ; hafwandes warit och recognoscerat alt in til Littauiske Grentzen, men intet merckt, at någre hwarken Moscovitiske eller Polnske Troupper sig Moverade. Landtmannen hade fuller i begynnelsen warit något flycktig : men som bem. Major hållit god Ordre och alt med reda Penningar betalt, hafwa de sig straxt igen til deras heemwist in funnit. Man continuerar ännu med skiutande öfwer Dunaströmmen från begge sidor, och är icke längesedan Fiendens Magazin upbrändt.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 2 Julij 1700.
Mitau den 8 Junij

Ifrån Lägret wijd Riga förnimmes, at e Swenske Troupperne ännu intet gått öfwer Dunaströmmen, men fruchtas at de Sachsiske intet läre kunna disputera dem Passagen ; de utur Sachsen kommande Troupperne hade redan för 8 dagar sedan skolat wara hoos dem ; men så förnimmes at de ännu på 14 dagar intet lärer komma dijt ; om Moscovitern giör man sig intet mer hopp, efftersom man så länge föfängt uppå honom wentat, och det nu förnimmes, at hans Intention ey skal wara at gå emot Swerige, utan emot Turken, skolandes redan 80000 Mann wara i Marche åt Wallachiske Grentzen.

Dantzig den 9 Junij

Det Sachsiske Infanteriet continuerar ännu med deras öfwerlöpande och Bortrymmande, och går detsamma nu ifrån Königsberg uppå Preylen öfwer Cuhriske Hafwet åt Memell. Cavalleriet är förut gångit och begynner efwenwäl at Rymma; warandes en Lieutnant med 40 Ryttare på en gång bortrymde, hwilkes exempel än flere lär föllia läre, efftersom de intet hafwa Penningar eller Proviant och en del inge Kläder.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 13 Julij 1700.
Riga den 25 Junij

Såsom 800 Littauer hafwa underst sig til at simma ofwer Dunen til en der i Elfwen belägen Holme Dalsholmen benembd och sökt sig den bemächtiga sampt plundra de der Boende ; Så hafwer Gen. Vellingk straxt dijt commenderat 100 Ryttare, hwilke i en hast förströdt bem. Littauer och twungit dem at åter salvera sig med Simmande sedan de förlorat 70 Mann som dels skutne dels Drunknade äre. Sedan hafwer bem. General på samma Holme låtit upkasta et Retrenchemente och det besätia ; så at förmodeligen Fienden intet lärer fördrista sig at gå så snart dijt igien. Så hafwer och et Partij Littauer och Cosaker ströfwat in i Landet wijd Kåkenhuusen, och öfwer Åen Efwest plundrat en Hoff Stokmans Hof ben. och med sig bortfört 4 Kiöpmanna Gesäller ; Hwarföre Gen Vellingk utcommenderat en Major med någre Ryttare dem at öfwerrumpla samt at taga på Cuhrlandske sidan någre Fångar at dermed Obligera Fienden til at gifwa de andre Lösa. Den 22 Maij haar Fienden åter sat sig öfwer Dunen med något Manskap til en Holme Litzaus Holmen benämd belägen under Riga Stad wid Kalk Holmen ; Men Gen. Vellingk lät om Natten Öfwerstl. H. Hindr v. Lieve settia med 500 Mann öfwer til bem. Holme hwilken och genast förjagade Fienden, och kom utan förlust af någon Mann tilbaka, efftersom de intet hade Stöflar med sig at förretrenchera; Men emedan Fienden den 14 åter böd til at intaga samma Holme på den ena sidan med 200 och på den andra med 90 Mann ; Ty lät Gen. Vellingk wijd ena endan af Holmen leggia de i Riga bygde Caprarne, och på den andra sidan updragit 4 på Pråmar bygde Blockhuus, at hindra det ingen wijdare Succurs ifrån fasta Landet komma måtte, lät jemwäl om Natten något mer Manskap gå på dem löst, som Fienden aldeles ifrån Holmen fördrefwe och toge en Under Officerare med Sex Gemeene til Fånga, sampt upkastade en Redoute med nödige Retrenchementer, hwilken med 900 Mann besattes: hwarigenom Fienden icke allenast communicationen til Dunemunde Skantzen, så framt han icke wil gå en half Mijl i krok utan och flere fördelar förmenes aldeles wara betagne. Hwaremot Wåre hafwa den förmånen, at de ifrån Holmen kunna bestryka Fienden, och hafwa Caparne bakom den ena Udden och Blockhuusen bakom den andra betäckte, så at de af Fienden ey kunna borttagas, men wäl giöra honom merkelig skada och afbreck.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 23 Julij 1700.
Mitau den 29 Junij

Här ankomma dageligen flere Sachsiske Troupper som Marchera til Lägret för Riga. I går gick Infanteriet med 30 a 40 Stycken wijd Annenberg, 2 Mijl härifrån, öfwer Bäckerne, och skulle bestå af 5 a 6000 Mann, men der skola månge af dem wara bortrymde För Riga Passerar intet stort, de uti Staden komma då och då ut med deras monterade Skepp och skiuta på de Sachsiske, men giöra doch ingen serdeles skada, eftersom desse slagit sitt Läger något långt ifrån Stranden.

Mitau den 2 Julij

De Swenske hafwa starckt besatt Litzous Holm, som merckeligen lärer hindra de Sachsiske at komma öfwer Dunaströmmen.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 30 Julij 1700.
Uthur det Polnske Lägret wijd Riga den 7 Julij

Konungen i Pohlen är här ankommen och hafwer beseedt heela Lägret, sampt och warit uti Dunemunder Skantzen, och är i går en PosteringsLinia förmerad emillan bem. Skantz och Jungfernhoff. I dag lärer Konungen hålla Munstring öfwer Troupperne.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 6 Augusti 1700.
Riga den 18 Julij

Den 16 hujus är Konungen i Pohlen upbruten utur sitt Läger wijd Dunaströmmen här gint emot Staden, i mening genom Pollnske Liefland at gå öfwer Srömmen. Men imedlertijd hade 500 Mann dragit sig öfwer wijd Probstinghoff 6 Mijl här ifrån, hwilke af Majoren Roos, som til den endan alle Posterne sammandragit, och war ongefär 400 Mann starck, blefwe tilbakars drefne. Derpå hafwer Gen Wellingk, merkiandes Fiendens upbråt, commenderat twenne Partijer det ena under Öfwersten Cloot, och det andra under Ofwerst Lieutnant Liven som gått öfwer Dunen, sampt bemechtigat och ruinerat 2 Fientelige Redouter fått 2 Capiteiner, en Fenderich och 80 Gemeene til Fånga, tendt Eelden på Fiendens Läger och lyckeligen kommit tilbaka. Natten dereffter upbröt och General Wellingk med Armeen, williandes sig så fördelacktigt postera, at han, om möyeligit, må kunna hindra Fienden at öfwerkomma wijd Passen Eswerst och Oggers.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 13 Augusti 1700.
Uthur Lägret wijd Lemsull den 25 Julij

Den 18 hujus fick man kudskap at Konungen i Pohln från sit förre Läger wijd Riga upbrutit och Marcherat längre upföre åth Dunen ; hwarföre Generalen och Gouverneuren Vellingk straxt sende et Partij af 80 Mann öfwer Dunen, hwilkom och så wäl lyckades, at de attaquerade et retrenchement, hwarest woro 62 Gemeena Polackar, med en Capitein, en Fendrich, 2 Underofficerare och 1 Trummeslagare, som straxt deras Gewär nederkastade, och fågne blefwe til Riga förde ; de hafwa alle haft gott Gewähr, men elliest de gemeene seedt förbarmeligen illa uth. Samma dag fick Generalen Vellingk weeta at Fienden 6 Mijl från Riga wijd Probstingshof slagit Läger, och arbetade på öfwerkomsten ; hwarföre han och dagen effter upbröt med Armeen och skyndade sig dijt åth sådant at hindra, och skickade General Majoren Meidel föruth med 1200 Ryttare och 1500 til Foot ; Men wijd dess ankomst war redan halfwa Bryggan färdig och 3000 Mann Footfolck öfwersatte, och föll samma dag et starckt Regn, så at Meidels folck ey kunde bruka sit Gewär. Imedlertijd rykte Generalen Vellingk fram med heela Armeen, i Meening at attaquera dem, som wore öfwerkomne och ruinera Bryggan ; Men då war Fienden med heela sin Mackt mäst öfwerkommen, och hade sig så fördelachtigt retrencherat, at heela des Armee stod beskyddad under Styckerne, som de hade på andra siijdan om Dunen stående på en hög Strand, med hwilke de och beteckte Bryggan, så at ingen dertil, komma kunde ; Och fastän Generaleu Vellingk stelte heela Armeen en Battaille och ifrån Mårgonen klåckan 8 til så seent om Afftonen anböd Fienden et Feltslag; så wille han doch intet gå utur sina fördeelar, utan sökte Oss med sine swåre Stycken at incommendera ; så at Genneralen Vellingk sig samma Affton med Armeen begaf åt Ypkul. Den 22 fick man kundskap at Fienden Marcherade förteckt bakom Bergen, och sökte settia sig wijd Påsten Neuermülen, och Smisings Mühlen, til at afskiära Oss all tilförsell och Fourage ; hwarföre Generalen fuller lät stella Armeen en Battaille ; Men som Fienden war mykit starckare, och sökte med all mackt at gå honom förbij ; så nödgades han draga sig tilbaka åt Riga, doch altijd en Ordre de Battaille, hwilke af 2 Battailloner så Secunderas, at Fienden ey wågade sig mera fram ; Och war förlusten på Wår sijda allenast af 10 a 12 Mann, men å Fiendens sijda myckit större. Och ehuruwäl Fienden bredewijd hwar Ryttare hade stelt en Musqueterare med Bajonet, som när Ryttarne skulle träffa tilsammans, framträdde och gåfwo fyr, så höllo doch Wåre Exquadroner sådant såwäl som Ryttarnes Salver med Carbiner och Pistoler ut ; men kastade sedan de frembste Fiendens Esquadroner utur Wägen och trängde sig in på de senare ; och som då andre Fientelige Esquadroner dem wille kringwärfwa och kommande sine til hielp gaf Öfwersten Creutz Regimentet fyr, så at en hoop Manskap å Fientelige sijdan föll och emot 30 Hästar kommo til Oss löpandes ; Då och Fienden sig tilbakars gifwit, och Genneralen Vellingk i god Ordre sig afdragit, sedan Artolleriet och Bagaget war förut gångit ; och som Genneralen intet hade mehr än 2 Wägar för sig, antingen at wåga et Feltslag, eller för Fourage skull för Hästarne att draga sig öfwer Anströmmen, så fandz rådeligast at Infanteriet lembnades til Guarnisonens försterckning i Riga, och Cavalleriet begofwe sig något längre up i Landet, til des Succursen från Swerige och Fördubblingen från Finland ankommit; Hwilket och så skedde.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 20 Augusti 1700.
Riga den 27 Julij

Fienden kommer fuller Staden allt närmare och närmare, men så är man doch här intet så särdeles bekymrat, efftersom Staden med Manskap och Proviant på Åhr och dag är wäl försedd, så at man hoppas at med Gudz hielp alt lärer gå wäl. Cavalleriet har ryckt up i Landet, efftersom här omkring är brist på Fourage.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 17 Septemb. 1700.
Königsberg den 22 August.

De Sachsiska hafwa en Mijl dragit sig tillbakars ifrån Riga, och wenta på deras Stycken, til hwilken enda de och förfärdigat en Bryggia öfwer Dunaströmmen. Det berättes at 2 Swenske Örligskepp med Troupper skola wara ankomne wid Libau, och at ännu flere wäntas, hwilket så mycket mera trowärdigt är, som Freden emillan Dannemarck och Holsten är sluten.

Utur Lägret för Riga den 22 Augusti

Batterierne som skola giöras til Stadens Bombardering äre ännu intet färdige ; någre som warit uprättade äre igen kulkastade, för det de warit lagde förlångt ifrån Staden. I går kom en Trompetare utur Staden med Bref til den Fransöske Gesanten Marquisen de Heron ; Man menar at det skal wara angående den af Frankrijke anbudee Mediationen, och at man snart torde höra om et stillestånd.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 24 Septemb. 1700.
Mitau den 30 August.

Man hafwer nu efterrättelse, at Hans Zariske May:t försäkrat Konungen i Pohln, at han med 20 000 wille gå in uti Carelen och Ingermanland, sampt och senda 28000 Man til Lägret för Riga, som skola stå under Konungens af Polens disposition, sampt och 100 Stycken med Ammunition och alt tilbehör. Samma Troupper skola bestå af 20000 Strelitzer, och 8000 Cosaker sampt wara försedde med Proviant på 4 Månader.

Utur Lägret för Riga den 3 Septemb.

Den 27 Augusti hafwer man giort en begynnelse til at Bombardera Staden, och ongefär 15 Bomber inkastat. Den 29 continuuerades något dermed och blef Staden der iempte Beskuten. Men sedermera hafwer man dermed innehållit, doch äre Batterier och alt färdigt til at låta Bombarderingen för sig gå, i fall de uti Staden sig intet bequämma.

Stockholm den 24 Septemb.

Här äre tijdender komne, som skulle Moscoviterne hafwa giort et infal uti Ingermanland.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 1 Octob. 1700.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Narva.
Riga den 9 September

Den Fransöske Gesanten du Heron, haar warit 2:ne reesor uti Riga at treffa en förlikning emellan Konungen och Staden angående Bombarderingen ; på wad sett han kommit at sluta har man ännu ey kunnat erfara ; Imedlertijd skiutes nu ey mera utur Staden, och hafwer Konungen låtit afföra styckorne sampt demolera de med stoor möda och arbete förferdigade batterierne Gen : Velling står intet långt ifrån Pernau med någre 1000 Man här uttr lägret rymmer folcket hopetals och äre månge siuke som föres åt Curland.

Ett annat af samma dato

För denne gången blifwer Staden Riga förskont med Bombarderingen, hwar til all anstalt skal wara giord; hwaruti propositionerne, som den Fransöske Gesandten giort til General Gouverneuren Herr Gr. Dalberg, haar man ennu ey kunna förnimma ; imedlertijd haar man ifrån Staden intet mera skutit, och hafwer Konungen, när Ambassadeuren kom ifrån Staden, låtit afföra alla stycken och Fyrmörsare ifrån batterierne, sampt låtit demolera alle opkastade batterier och wärck. Konungen är sinnad, eftersom armeen wijd det nu infallande fuchtiga wädret intet lengre här kan subsistera, at upbryta, hwart de sig begifwandes warda, lärer tijden utwijsa.

Stockholm den 1 October

Ifrån Revel confirmeras at Mosscoviterne inbrutit på twenne stellen i Ingermandland till 30000 Mann starcke och tagit deras Marche under Hertigens af Croyes Commendo åt Narfwen.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 7 Octob. 1700.
Utur Lägret för Riga den 13 Septemb.

Sedan man affört allt Artollerie, demolerat alle Batterier och Kettlar för Fyrmörsarne, sampt och fylt Approcherne, så är et detachement affärdat åt Kåkenhuusen, och är i dag Artolleriet som derföre brukas skal afgångit. Konungen i Pohln haar stält alle Swenska Fångar på frij foot, och Gen. Gouverneuren deremot alle Polnske Fångar såwäl som Cosacher och Tartare, men en Capitein som desse Fångar anfört, haar intet welat gå ut med de andra; utan är quar blefwen, elljest haar alt warit stilla och tyst, och haar man sedan förledne Söndags intet hört något Canoneskått.

Uthur Polnske Lägret wijd Junfernhoff den 16 Septemb.

Lägret för Riga är aldeles uphäfwit och är Konungen med heela Armeen hijt kommen; så at Staden på Landsijdan är aldeles frij Det detachementet som skolat afgå åt Kåkenhuusen haar fåt Konungens befallning at blifwa wijd Armeen, och talas myckit om förlikning och Fredzfördrag.

Helsingör den 22 Septemb.

I dag äre Bref komne ifrån Narven, som medbracht, at en Moscovitisk Armee af 25 a 30000 Mann war ankommen 3 Mijl när til bem. Stad, hwarföre man der slutit Portarne och giort all anstalt til defension.

Lübeck den 22 Septemb.

I går Middags kommo slätte tijdender ifrån Narven med en Farkost som för 9 dagar sedan derifrån afseglat, uppå hwilken är en hoop med flyttiegodz, Quinnor och Barn, emedan man der i Staden wore i stoort Allarm för Moscoviterne, hwilkes förtroupper avancerat til halfannan Mijl ifrån Staden.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 15 Octob. 1700.
Warschau den 16 Sept.

Den Fransöske Ambassadeuren haar warit största orsaken, at Staden Riga denne gången intet blifwit Bombarderad, ty när han såg, at det war Konungens alfware, och at alt war til Bombarderingen färdigt, förmådde han doch så myckit hos Konungen, at dermed blef i någre dagar upskutit, så at han imedlertijd kunde reesa til Gen. Vellingk, som på sijdan åt Pernau sig hade förretrencherat; men han war neppeligen tilbakaskommen med et för Konungen obehageliget swar, när en Trompetare ifrån Riga til Lägret kom och anhölt at den Fransöske Ambassadeuren måtte tillåtas at reesa in i Staden ; hwilket och Konungen låtit sig behaga, och blef bem. Abgesandter der med 20 Carosser och under Styckernes lösande inhemptat. Medan det påstod ankommo til Konungen Bref ifrån Konungen af Engelland och General Staterne, hwaruti de sig Staden Rigas saak myckit antagit, och med efftertänkelige expressioner Konungen förmant at afstå ifrån sit upsåt. När den Fransöske kom utur Staden i Lägret igen, berättade han, at General Gouverneuren såwäl som Commendanten och Borgerskapet hade sig föresatt til ytterste Mannen sig defendera, och intet sig at öfwergifwa fast ingen Steen skulle blifwa liggiande på den andra, som de och giort all wärckelig anstalt emot all den fara som en Bombarderningen kunde med sig föra. Hwarpå Konungen enteligen resolverade, serdeles i anseende til Englands och Hållands alfwarsamme förmaning, at skona Staden för Bombarderingen, och gifwit Ordres at Styckerne och Fyrmörsarne skulle af Batterierne afföras.

Narfwen den 23 Septemb.

Den 13 hujus hafwa Moscoviterne Lägrat sig med en Armee af 100000 Mann, som doch skal wara mästedels ihoprässat löst folk ; Sedermera hafwa de giort en Flottebroo wid Wapsekila och dragit sig der öfwer, sampt slagit et Läger intet längre här ifrån Staden, än at man med Stycken det afräckia kan, och wore de intet öfwer 4000 Man starke, et flycktigt fålck, som aldrig håller stånd, så at man intet kunnat få någon Fånge ; doch hafwer Cavalleriet wijd Nötebecken råkat på deras Bagage och bekommit 200 Wagnar och Kierror med Bröd, Miöl och Brännewijn, så och Böyare Kläder, Telter och Päningar ; Men allenast fåt en Bonde til Fånga, som berätttat, at Hans Zariske May:t i Lägret förwäntes. De hafwa låtit upbiuda Fästningen, men intet fått något behageligit swar. I dag förmiddagen marcherade åter 6 Regimenter Infanterie til Wepsakijla, som ohngefär warit 5000 Mann, och hafwa de gifwit Salva med 30 Stycken, hwarpå de i Lägret swarat med 7 Stycken och en Infanterie Salva ; och förmehnes at Zaren sielf lärer wara med dem kommen i Lägret.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 22 Octob. 1700.
Revell den 4 Octob.

Ehuruwäl utur Wårt Läger wid Rützen skrifwes at passagen deremillan och Riga är heel frij och öppen, så förmäles doch ifrån Pernau, at de Sachsiske åter gåt tilbaka igen, och at Cosakerne myckit ströfwade i Lijfland. Ifrån Dorpt berättas at de Sachsiske, som liggia för Kokenhusen 2 gånger Stormat och förlorat 1400 Mann. Ryssarne äre med 150 Lodjer gångne åt Narven, och hafwa på wägen den wid Stranden belägne Essenemske Kyrkian, sampt halfwa Byen och någre Höö Ladur upbrändt, sampt ihielslagit 3 Barn och 2 Quinfolk. Ifrån Narfwen hafwer man inge wisse tijdender.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 29 Octob. 1700.
Revel den 11 Octob.

Hans Kongl. May:t är ( Gudi loff ) den 6 hujus lyckeligen med dess hoos sig hafwande Transport skepp til Pernau ankommen, haar straxt beseedt Fästningen och giort anstalt til folketz Landsättning, och säyes at Hans Kongl. May:t lärer begifwa sig åt Ruygen och derifrån med Conjungerad mackt ryckia åt Narven at undsättia Staden emot Moscowiterne, effter som ingen Fiende mera är wijd Riga, och Konungen i Pohln, sedan Kokenhuusen med Accord är öfwergången, begifwit sig med sin Armee öfwer Dunouströmmen tilbaka och lärer sielf igen reesa åt Warschau. här ankomma dageligen Fahrkoster ifrån Finland som öfwerföra folk hwilket alt skyndas til Armeen.

Revel den 15 Octob.

Här ankommer dageligen folck ifrån Swerige och Finland, som skola marchera til Armeen. I går blefwe 6 fångne Ryssar hijtbrachte, som et af Wåre Partier bakom Wesenbeck bekommit, sedan de 10 af deras Cammerater ihiälslagit ; de weta intet at berätta något annat än om Moscoviternes stora macht; Och at för Narven ännu intet något särdeles är träffas.

Revel den 18 Octob.

I dag är Rigiske Posten hijt ankommen, som medbrackt, at wijd Riga ingen Fiende mera wore, utan at densamma sig derifrån dragit åt Kokenhusen och sedan ofwer Dunaströmmen. Commendanten, som legat i bem: Fästning, skal wara med Arrest belagd, för det han densamma öfwergifwit. 9 a 10 Hullendske och Lübske Farkoster wore til Rigiske Redden ankomne och hafwa fåt tilstånd at taga der Last in: som och der öfwerflödig tilförsel skal wara; formeenandes man at emillan Swerige och Pohlen snart tordi komma til en fredzhandling. Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung haar warit uti Lägret wijd Ruyen och gifwit Generalen Velling Ordres at upbryta derifrån med de hoos sig hafwonde Troupperne och Marchera åt Wesenberg ; som de och redan werckeligen begifwit sig på Wägen dijtåt. Det Kongl. Guardet är och i Marche dijt åt, och skola 2 Regimenter Infanterie och 1 Regimente Dragoner sampt Artolleriet följa efter. Hans Kongl. May:t förwäntes och stundeligen hijt med Drabanterne. Utur Dorpt är det Slippenbachiske Regimentet Dragoner med 200 Ryttare utcommenderade åt Ismeen uti Rappinske Gebietet, til at dersammastades hindra Passagen för 60 Ryske Loddior med Munition och Proviant. Ifrån Narfwen hafwer man inge tijdender, hoppas doch det bästa.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 5 Novemb. 1700.
Nyen den 18 Octob.

Muscoviterne hafwa förstärckt deras Guarnison i Capurie med 2000 Mann ifrån Lägret för Narfwen. Genom Ingermanlendske Ryssar har man fåt kunskap at Fienden skal hafwa i sinnet til at skiuta breche på Narfwiske Muuren, och at en af Zarens förnämbste Råd blifwit af en Styckekula ihielskuten.

Nyen den 22 Octob.

I går ifrån Kl. 2 om dagen til 4 om Morgonen heela Natten igenom haar man hört et starckt skiutande från Narfwen med swåre Stycken ; Man har och i går hört starke Styckeskått ifrån Nötebord.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 12 Novemb. 1700.
Königsberg den 23 Octob.

I Söndags kom Curfurstens af Brandeburg Slotzhauptman von Princen ifrån Berlin, han reeser åt Moscou at disponera Zaren til Freden, hwilket och Engelland och Hålland skriftl. giort.

Revel den 25 Octob.

Påsten som i går ankom ifrån Wesenberg har medbrack, at Moscowiterne 3 a 4000 Mann starke, hafwa warit intet mer än 1 Mil ifrån Wesenberg och tendt Eld på någre Byer ; Men som i dag Generalen Wellingk med de hoos sig hafwande Regimenterne förwäntes til Wesenberg och anstalt är giord til de här warande Trouppers Marche ; så förmodar man at Ryssarne läre wijsas tilbaka, hälst man wid Dorpt haar utaf dem eröfrat 7 Lodior hwaruti warit allehanda wahrur och Penningar, sampt bland annat en stoor Provincial Fahna. Ryssaene som derpå warit äre dels ihielslagne, dels hafwa sielfwe sprungit i Siön och äre allenast 4 fågne. Ifrån Riga berättes at Borgerskapet nu intet mera gå på Wakt, och hoppas man med det första at få en onskelig Fred. De Sachsiske stå wijd Kåkenhuusen på andra sijdan om Dunen, men lata alle med Wahrur at Riga gående Fahrkoster frije passera.

Revel den 29 Octob.

I Fredags effter middagen ankom Hans Kongl. May:t Wår allernadigste Konung oförmodeligen, men löstes doch Styckorne kring heela Staden 2 ganger. Straxt giorde Ridderskapet, Magistraten och Prästerskapet deras underdånige upwacktning ; dagen effter afmarcherade Kongl. Guardet åt Wesenberg, deremot ankommo Kongl. Drabanterne och förmenes at de ochså i Morgon eller öfwermorgon lärer marchera åt Wesenberg, hwarest Generalen Wellingk med hoos sig haffwande Regimenterne redan ankommen är. Hans Kongl. May:t lärer ännu någre dagar här dröya. Elliest berättes ifrån Wesenberg, at Ryssarne sig tilbakars dragit på andre sijdan om Partz som är 5 Mijl ifrån Wesenberg, och at någre 1000 Man äre ifrån Narfwen commenderade in åt Ryssland til at möta Tartarne som fallit i Landet.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 19 Novemb. 1700.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Varja.
Revel den 1 Novemb.

Hans Kongl. May:t håller nu på at emottaga de ankommande Troupperne och at munstra dem som komma ifrån Finland och här wärfwade äre. Wessmanlandske Regimentet är ankommit, och resten af Dahl Regimentet och förwäntes dageligen flere. I dag Marcherade Kongl. Drabanterne härifrån åt Wesenberg, Och lärer Hans Kongl. May:t och snart begifwa sig på reesan dijt åt. En Engelsk Skeppare som i går kom ifrån Narfwen och sielf talt med Zaren, berättar at Staden myckit hårt blifwit beskuten, men at Commendanten icke des mindre wijste sig myckit frijmodig. I dag äre och 2:ne Skepp ifrån Stockholm ankomne, uppå det ena war den Fransoske Ambassadeuren Gr. Guiscar, och på det andra den Keyserl. Residenten.

Revel den 5 Novemb.

Såsom et starckt Partij Ryssar hafwa warit en 4 Mijl ongefär på andra sidan om Wesenberg, så blefwe Majoren Patkul, och Majoren Tiesenhausen utcommenderade, hwartera mrd 300 Man til Häst, hwilke wijd Hackhoff uti Byerne Hookall och Warri anträffat 2000 Ryssar, dem de deles ihielskutit och nederhuggit, men de mäste, som giömt sig i Huusen, och intet wille utgå, upbrändt, hafwandes wåre fåt wackert byte ; och som de sedan förmäkte at et annat Partij Ryssar af 42 Ståndarer på dem ankommo, resolverade de sig och med desse at Fäckta, och finge Ryssarne et temmeligit nederlag, men som Fienden hade besat Passet åt Partz hafwa wåre måst slå sig igenom, och äre wijd denne skarpa Actionen Majorn Patkul Fången, Rytmästaren Aderkas, Capit. Lieut. Brunhof och Lieut. dela Mot sampt 20 Gemeene omkomne. Hwarpå Fienden sedan igen begifwit sig tilbaka. I dag reeste Hans Kongl. May:t åt Wesenberg dijt åtskillige Regimenter redan härifrån afgångne äre, och kom i går det Nerike och Wermlandske hijt, som i Mårgon ochså marchera lärer.

Revel den 8 Novemb.

Hans Kongl. May:t är i Förgårmårgon til Wesenberg ankommen. Det Kongl Cantzlijt reeste i går här ifrån. Åtskilllge Transport Skepp äre hijt komne med en del af Lijf Regimentet, och förwäntes ännu de öfrige.

Nyen den 8 Novemb.

Den 4 hujus hafwer man fåt en Poike fast som warit fången uti Ryske Lägret, hwilken berättar at Zaren låtit upbuda skiutz för sig heela wägen åt Moscou, och at Staden Narfwen hårt Bombarderas, andra säya at Ryssarne skola hafwa 2.ne gånger Stormat och förlorat myckit folk. Det spargeras och at Tartarne skola hafwa fallit in uti Moscowiternes Land, och at Zaren derföre skal hafwa begifwit sig heem åt Moscou.

Wiborg den 9 Novemb.

Man hafwer hört et förskräckeligit skiutande med grofwa Stycken för Narfwen, och förwäntar man hijt ifrån Nyen en Ung Bojar som är fasttagen uppå et Hoff i det han låtit Tröska någon Spanmål, och den til Ryska Lägret bortföra wille. Här berättes och at wåre Partier warit ute wid Dudern och fåt en Bässe fast som warit Fånge i Ryske Lägret, hwilken säyer, at de Ryssarne som ståt emillan Narfwen och Nyen fåt Bref utur Lägret för Narfwen, och i sådan hastigheet upbrutit at de lembnat effter sig Boskap och Hästar som de der i Landet hade tagit, men alle Swenske som de Fågne hade, hafwa de illa handterat, en del Halsshuggit, en del uphängt och iagat de öfrige uti en Kyrkia, och dem sampt med Kyrkian upbrändt.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 26 Novemb. 1700.
Wiborg den 13 Novemb.

Bönder från Ingermanland som til Nyen äre ankomne berätta at Ryssarne i 14 dagar canonerat och skutit på Narfwen och om Nätterne Batterier upkastat, som Wåre om Dagen igen kulkastat, sampt at Ryssarne åthskillige gånger stormat och förlorat myckit folk. Wårt Cavallerie hade giort et utfal och blifwit af Ryssarne kringrändt, men och sedermera af wårt Infanterie secunderat ; och hafwa Ryssarne i samma Action förlorat myckit folk sampt 2 förnäme Kneser som blifwit tilfånga tagne, sittiandes den ena på Narfwen den andra på Iwanograd. Woywodens Systerson från Novugrod sitter och fast i Nyen. Ryssarne skola och skicka dageligen ifrån deras Läger åt Ryssland en stor myckenhet blesserade och siuka.

Wesenberg den 13 Novemb.

I dag bryter Armeen upp at sökia Fienden. Capt. Sass, som warit på kundskap, berättar han 7 Mijl härifrån skal hafwa sin närmaste Påst, och wara der 5 a 6000 Mann stark, och en par Mijl längre fram Hufwud förposten af ongefär 16000 Mann. Denne Capit. Sass haar tagit en Bonde med sig, som kommit utur Ryske Lägret, hwilken berättat at de lijda der dageligen stoor afgång genom Siukdom, och Hungers nöd ; at Fienden skutit Breche på Staden och Stormat; men at Comendanten sig manneligen defenderat, sat Stycken uti Ypningen, och, då Fienden warit mächta när, skutit med Järnstänger, hwilke wändt sig i Wädret, och giort en treffelig effect.

Revel den 15 Novemb.

Med Påsten som i går kom ifrån Wesenberg hafwer man tijdender, at Hans May:t Wår allernådigste Konung, den 13 war med heela Armeen derifrån upbruten, och hade förment i förledn. Nat at stå wijd Haikhoff. Här ifrån marchera ännu Troupper åt Armeen och förwäntes flere ifrån Pernau. Ifrån Riga skrifwes at reesande ifrån Mitau berättat, at den Polnske Republiquen expresse wil hafwa Fred, och elliest intet giöra Konungen något bijstånd.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 10 Decemb. 1700.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Pühhajoggi pass.
Rewel den 19 Novemb.

Bref, som i går äre komne från Wesenberg, förmäla, at Hans Kongl. May:t med des Armee då stått 6 mijl derifrån och allenast en mijl ifrån Fienden ; och går et ryckte, som skulle en rencontre wara förelupen med Fienden, och 2000 Ryssar wara ihiehlslagne, sampt resten på flychten drefwen. I förgårs marcherade härifrån 9 Estandarer af Kongl. May:tz Lif-Regimente åt Wesenberg, och ankommo i dag 3 Farkoster med folck.

Revel den 22 Novemb.

Nu mera äre tijdender komne, at Hans Kongl. May:t lyckeligen emporterat och intagit det Importante och 3 Mijl ifrån Narfwen belägne Passet wid Posalockki, och 12000 Ryssar, som det hade besatt, med deras stoore förlust tilbakars drifwit, sampt icke allenast eröfrat 300 rustwagnar, utan och fått en Major och månge af de Gemeene til fånga, hwilke enhelleligen berätta at Ryssarne i denna Campagne och i Stormen för Narfwen förlorat öfwer 25000 Mann och at nu allenast 60000 låge för Narfwen. I dag afgick det quarblefne Artolleriet til Lägret, och Machera dageligen Troupper här ifrån dijt åt.

Wiborg den 25 Novemb.

Här berättes de hugnelige tijdender at Hans Kongl. M:t wår allernådigste Konung med dess Armee 2 Mijl ifrån Narfwen drabbat med Fienden, och sedan allenast en Salva blifwit gifwen, med Wärian i handen gåt på Fienden löst, och en stoor del af dem nederslagit, så at han omsider måst taga flychten öfwer en Broo wid den så kallade Portei Holmen, hwilken af folketz mykenhet brutit sönder, så at någre 1000 dersammastädes drunknat. Så berättes och at Ryssarne blifwit utur Capurie ut resne, och der lembnat effter sig en stor fårråd af Proviant.

Revel den 26 Novemb.

Med sidst ankomne tijdender hafwer man, at Hans Kongl. May:t den 20 hujus angripit Fienden uti des Läger för Narfwen, skutit Breche uppå des starke retrenchementer, och effter en drabbning som påstått i 4 timmars tijd jagat Fienden på flyckten, och eröfrad des heela Läger med Artollerie och Bagage ; sampt at någre 10000 Mann af dem blifwit på Platzen ihielslagne, och en stor del, då de skolat fly öfwer en Bryggia, uti Strömmen omkommit, warandes wid en så härlig Victoria på Wår sijda intet myckit folk förlorat. Hwaremot förnimmes at H. Kongl. May:t skal hafwa til fånga bekommit.

1. Den Ryske Feldtmarskalcken Hertigen af Croy.
2. Under-Feltmarskalcken och Gen. Krigs Commissarien Knes Jacob Foederovitz Dolgerucka.
3. Generalen af Infanteriet Artemon Michajewitz Gallovin.
4. Gen: af Infanteriet Adam Weide.
5. Generalen och Gouvern: af Nowograd Knes Iwan Jergewitz Trabetskoy.
6. Gen : Feldttygmestarn Zaorewitz Printz von Melite.
7. Gen. Lieut: och Öfwer Ingenieuren Allard.
8. Gen: Majoren och Polnske Envoyen Baron von Langen.
9. Gen. Majoren Iwan Iwanowitz Buttelin.
10. Öfwer. af Zarens Guarde Baron Blumberg.
11. Öfwerst. af Artolleriet Casimir von Krægen.
12. Öfwersten Le Fort.
13. Öfwersten von Delden.
14. Öfwersten Jacob Gordon.
15. Öfwersten Ackanjon Gordon.
16. Öfwersten Sneweritz.
17. Öfwersten Gulitz.
18. Öfwersten Westhof.
19. Öfwersten Pendgras.
20. öfwersten Iwanitzla.
21. öfwerstl : Weiden.
22. öfwerstl : Baltzar.
23. Major Wenefig.
24. Major Pijhl.
25. Major Straus.
Det Kongl. Lijfregimentet til Häst är ifrån Wesenberg commenderat at marchera åt Dorptiske sidan, at utpassa och fördrifwa de deromkring strofwande Fientelige Partierne, til hwilken enda och 200 Mann utur Dorpt utcommenderade äre.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 17 Decemb. 1700.
Revel den 29 Novemb.

Med Påsten ifrån Narfwen hafwe wij haft confirmation på de hugnelige tijdender, at Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung och Herre, den 20 hujus angripet det fientelige Moscowitiske Lägret för Narven, och sedan man det en timmas tid canonerat, genom Infanteriet Stormat, som det på Twänne ställen genombrutit, och gifwit således Cavalleriet öpning at ochså falla in ; då en skarp Drabbning uti Lägret förefallit som påstådt i 3 Timmars tid, uti hwilken månge 1000 Ryssar blifwit nederlagde, til dess heela deras Armee, som bestått af 80000 Mann, måste taga flychten, och uppå en Brygga så trängts at densamma enteligen måste sönderbryta, och dersammastädes någre 1000, som intet fölle för Swärdet, i Strömen druncknat. De öfrige, som intet kunde komma öfwer, hafwa kastat neder Gewehret, och sig på nåd och onåde gifwit, hwilke, sedan Kongl. May:t latit dem Gewehret fråntaga, nu brukas til at rasera deras egne för Narven upkastade stora werck och retrenchementer ; Man hafwer uti Lägret fått ett otaaligit byte, 70 sköne Metal Stycken och 30 Fyrmörsare, en stoor hoop Fahnor och Standarer samt någre 1000 Tält, och en stoor hoop förnäme Fångar, hwilke förr specificerade äre. Hoos Hertigen af Croy allena skall man hafwa funnit 100000 Rubler. Zaren har 2 dagar tilförende begifwit sig utur Lägret hemåth. Af wåre sages åthskillige Officerare skola wara omkomne och 500 Gemene, deremot har man uti Lägret igenfunnit Majoren Patkull och Ryttmest. Adercas samt Lieut. la Motte som Fienden hade til fånga.

Revel den 3 Decemb.

Den 25 hujus är uti Narfven en Tacksägelse Fäst hållin öfwer den herlige Seger som den högste Guden förlähnt Hans Kongl. May:t emot dess Fiende ; och blefwe Styckerne kring Wallarne löste. Wid Neuhausen uti Dorptiske Gebietet hafwa wåre angripet Ryssarne och 135 af dem ihielslagit, wid hwilken action en förnäm Rysk Generals Persson satt lifwet til.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 7 Januarii 1701.
Revel den 21 Decemb.

Cosakerne hafwa förmedelst deras ströfwande giordt stor skada i Liefland ; och nyligen utplundrat Wenden, sampt fördt Borgmästaren fängzlig åt Kokenhusen ; de hafwa warit nästan 5 Mijl när til Riga. Deslijkes fara och Ryssarne illa fram uti Dorptiske Gebietet ; Men som Hans Kongl. May:t Wår allernådigste Konung den 13 hujus med dess Armee brutit up ifrån Narva, och sat sig wijd Lais, så förmodes, at desse röfwe partijer snart läre förskingras. Uti Riga äre öfwer 100 Sachsiske Öfwerlöpare ankomne, så til hast som til foot med godt Gewär försedde, men elliest illa monterade.

Lais den 21 Decemb.

Här äre tijdender at Ryssarne upbrändt Waska-Narfwen och någre andre små byer, efftersom de fått kunskap at Gen. Majoren Meidell hade dragit sig ifrån den Orten hijt åt, men nu hafwer General Majoren Cronhiort fåt Ordres, at rykia til den sijdan med det hoos sig hafwande Manskapet. Af Öfwerst Lieutnant Styltehielm skal en action wara förelupen med et Partij Ryssar ; Men derom haar man ännu ingen wijdare efterrättelse, än hwad ifrån Dorpt berättat är, nembl. at Styltehielm iagat Fienden för sig undan någre Mijl til dess han råkat uppå en så stor myckenheet, at han måst sig lijtet retirera och begärt Succurs.

Lopesco den 24 Decemb.

Sedan Gen. Maj. Cronhiort nyligen är hijt ankommen 4 Mijl från Fiendens Grentz, hafwer han redo haft 3 sine Partijer ute, af hwilke det förste nedlagt 1 Bajor iemte 11 Gemene men de öfrige hafwe ey wågat sig til wijdare Action, utan sökt flychten. Rysiske Bönderne hafwa och på 3 Mijl redan förlåtit sine Byar och lembnat dem öde.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 14 Januarii 1701.
Lais den 24 Decemb.

Ifrån Dorpt skrifwes, at 3 Compagnier af Kongl. May:tz Lijregimente, med någre af Schlippenbergs Dragoner och Öfwerst-Lieut. Brands folk, hafwa haft en Action med 5 a 6000 Cosaker, hwilke sig måst retirera, och under retiradet förlorat in emot 300 Mann ; Wåre som dem förfölgt alt under deras Stycken, som de plantat på någre Hyglår, hafwa förlorat en Capitein en Lieutenant och 17 Gemene.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 21 Januarii 1701.
Mitau den 28 Decemb

Man hafwer säker efterrättelse at Öfwerste Münster, som commenderar de på andre sijdan om Dunen stående Cosakerne, skall hafwa ströfwat och någre Swenske öfwerfallit, men at de sedan blifwit så kringrände både baak och framman, at ingen kunnat undankomma, utan de alle blifwit nederhugne och Öfwersten Münster silef til fånga tagen.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 28 Januarii 1701.
Ronneburg den 28 Decemb.

I förledne Måndags, hafwer Rytmästarn von Laurentzen, med hos sig hafwande Manskap, så lyckeligen treffat på den Cosakiske Öfwersten Munster, som hade 300 Mann under 6 Fanor hos sig, at han icke allenast drifwit dem som woro til antalet mykit starkare än han, på flychten, utan och eröfrat af dem 2 Fanor och en Puka, sampt någre Hästar och annat Röfwe-Godz som de haft. Öfwersten sielf är med många af hans föllie på Platzen blefwen, och hafwa Cosakerne ifrån andra Orter äfwenwäl hopetals tagit flychten öfwerErla tilbakas.

Revel den 28 Decemb.

I förledne Lögerdags ankommo de Ryske Fångarne, som Öfwerstl. Patkul hijtbracht, och blefwe de förde på stora Gillstugun, hwarest hwar och en fick sin Billet, och sedan med stark wakt blefwe hos Borgerskapet inquarterade ; de wore jempte Hertigen af Croy 72 Mann Den Fransoske Ambassadeuren afreste för Helgen til Kongl. May:t, men den Keyserlige Envoyen är ännu här.

Petrozina den 3 Januarij

Gen. Majoren Cronhiort, har den 27 Dec.med sit underhafwande folk warit til Lawoy Grentz, at upsökia Fienden som der hela Hösten warit; men fand der ingen mer än 2 Bönder; af hwilke den ena sielf drenkt sig i en wak under Ijsen i en ström, och den andra blef fast tagen uti Byen, hwarest ingen förråd war, undantagandes någon Boskap och annat småt, som han gifwit Soldaterne at plundra; därifrån hade han gåt 7 wirster längre fram, hwarest den fångne Bonden mente at Ryssarne sig församblat i en By Cobona ben. som bestod af 70 Bönder, men der fandz ingen ey heller mer förråd än i den förre Byen, och sattes wijd afresan Eld på denne By. Den 2 hujus har han åter marcherat på en annan kant til Saritz By, 2 nye mijl in i Ryssland, derest 6 Boyarer bodt, hwarest dagen tilförende fuller 500 Mann af Ryskt Cavallerie warit, men han intet träfat dem wijd sin ankomst, utan allenast någre Bönder och en Präst; wijd återresan hade sig någre af Ryska Cavalleriet wijst in wijd Byen, dem han eftersatt, men de taget flychten åt Skogen, doch någre blifwit på Platzen liggiande ; Fångarne mena at 4000 Mann skola stå uti Ladoga, samt 1500 Mann emillan Zarl och Ladoga, dem han entera dagen ochså upsökia wil. Wijd Grentzen är en hop med otröskad Spanmål, och äre 1000 Ingermanländiske Bönder upbudade den efter handen at uphämpta och hijt föra.

Revel den 4 Januarij

Här komma hopetals Sachsiske öfwerlöpare med gode Munderingar, och taga gerna tienst hos Kongl. May:t som för tijden är i Dorpt, och, sedan hans May:t noga besichtigat Fortificationen, låtit Munstra Guarnisonen därsammastädes. Och förmenes at hans Kongl. M. lärer så snart som det moyeligen skee kan marchera åt Plescou.

Warschau den 5 Januarij

Emedan man förnummit som skulle Konungen i Swerige wara på wägen åt Riga med 4000 Hästar, så fruchtar man at de Sachsiske Troupperne, om Dunen skulle läggia sig, torde wara osäkre i deras Quarteer, hwarföre och alle swåre Stycken blifwit afförde utur Kåkenhuusen, på det man på nödfall så myckit lättare må kunna den Orten förlåta.

Meisenheim den 8 Januarij

I förledne wecka hafwer wåre Förstinna giort en stor Festisvitet öfwer den herliga Segeren som Konungen i Swerige wunnit emot Ryssarne ; hwarwijd icke allenast den Swenske Ministren Adlerflycht, utan och alle af Adel i hela Furstendömet sampt elliest de förnembste af Borgerskapet wijd 3 store Bord blifwit herligen tracterade, och blefwe wijd Skålarnes drickande Stycken löste, hwilken glädie alt til Midnatztijden påstod.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 4 Febr. 1701.
Wiborg den 23 Januarij

Med Påsten ifrån Ingermanländske sijdan hafwer man, at Öfwerstl. Muht wijd Loppis gåt öfwer i Ryssland, och anträffat 200 Mann mäst Bojarer, 25 af dem nederlagt, och 3 til fånga tagit, hwilke berättat at 1000 Mann ståt något längre fram ; derpå Gen. Maj. Cronhiort Commenderat mehr Cavallerie dijt, men Ryssarne som wore til häst hafwe sig wijd wåres ankomst retirerat, och de som warit til fot, dragit sig in i huusen, och skutit ifrån sig ; doch hade man sedan seedt der en stor Eld, och förmenes at wåre läre hafwa tändt Eld på husen, efter Ryssarne intet welat gifwa sig.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 11 Febr. 1701.
Stockholm den 11 Februarij

I förledne Tijssdags fijrades här den allmänne tacksägelse dagen, öfwer den herlige Seger, som wår allernådigste Konung wunnit emot Ryssen wijd Narva ; och hölles i hwar Kyrkia 3 Predijkningar, sampt sönges ( O Gnd wij låfwe tig etc. ) Efter Högmässan löstes twenne omgånger swåre på åtskillige påster planterade Stycken, hwar omgång 130 skott. Om Aftonen Illuminerades hela Staden med Lius, och presenterades en stor hop wäl Inventerade och Illuminerade Emblemmata och Inscriptioner.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 4 Martij 1701.
Nyen den 4 Februarij

Gen. Maj. Cronhiort är med sit Manskap tilbakas kommen utur Ryssland ; hafwandes ey kunnat efter åstundan avancera för den skarpa köldens och diupa snöens skuld, förmeenar nu läggia sitt folck i Winterquarteer ; af Fångar berättes, at man i Ryssland tager Klockorne utur Kyrkiorne, at giuta Stycken utaf.

Lais den 8 Februarij

Ett offenteligit Placat är utgångit, som förbiuder, at ingen sig fördrifta skal någen Sachsisk Öfwerlöpare illa at bemöta eller emot dess willia honom Munteringen ifråntaga, utan der han den wille förhandla, då der, föregifwa så myckit som de med hwarannan kunna öfwerens komma ; myckit mindre twinga någen at taga tienst, utan lembna dem frijhet, antingen at engagera sig i Kongl. May:tz tienst, eller at begifwa sig til deras Fädernesland.

Revel den 8 Februarij

Sedan tacksäyelsefästen den 5 hujus war behörligen celebrerad, och derwed en dubbel Salva af 180 Stycken gifwen, reste den Fransöske Ambassadeuren efter Aftonsången med sit föllie härifrån til Kongl. May:t åt Lais. Åtskillige öfwerlöpare förmäla at Konungen i Pohlen skal hafwa sendt Moscowitern 6000 Man til hielp, men spöries doch at den senare sig lijtet eller alzintet rörer, undantagandes, at någre små Partijer sig uti Dorptiske Gebietet wijst, som doch altijd blifwit slagne och hwad man intet nederlagt, til fånga tagit.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 11 Martij 1701.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Petsjory.
Lais den 15 Februarij

I dag ankommo tijdender, at Gen. Majoren Spens utcommenderat en Lieut. Blom ben. af Lijfregimentet med 40 Mann, at recognosera i Ryssland ; och at denne råkat på 400 Ryssar, då wåre Ryttare sig fördålt uti Boscagerne och Trouppewijs gått på Ryssarne, som, fruchtandes at der skulle flere wara i hinderhåld, så blifwit deraf skremde, at de toge flyckten, men måste doch lembna efter sig 50 Mann på platzen, han hade förfölgt den 2 Mijl, men intet kunnat bringa dem til stånd. Derpå har bem. Gen. Major Spens sielf inbrutit i Ryssland med 1500 Mann af Lijfregimentet, Öfwerste Schlippenbachs och Öfwerstl. Brands Dragoner, sampt Öfwerste Schyttes fotfolk, och satt sig under Staden Pitschura, hwarest han funnit öfwer 2000 Ryssar för sig, men när han dem angripit i deras retrenchemente, hafwa de genast tagit flyckten, men doch på platzen forlorat 500 Mann, förutan dem som sedan blifwit uti Huusen upbrände; på wår sida äre allenast döde blefne Majoren Wallenstedt och 15 Gemeene ; sedan Gen Majoren bortdrifwit Fienden har han upbrent och sköflat Staden Petschura in til grunden, sampt der fåt got byte. Men som han för den diupa snöen skul, intet kunde föra med sig Stycken och Fyrmörsare, så har han intet kunnat bemächtiga sig af Slottet och Clostret, som är befästat med höga och starka Muurar, utan hafwer han på 5 Mijl omkring uti Ryssland heriat och brendt.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 1 April 1701.
Narva den 16 Martij

Af Fienden höres intet, men en stor hoop af dess Formän, som i går, med Kongl. May:tz tilstånd, hijt kommit, at afhämpta eu hoop Persianiskt Godz, hafwa sig utlåtit, at Cercasserne, som äre Zarens bästa Cavallerie til 15000 Mann, skola med owillia och i mangel af Subsistence gått hem igen. De i Plescou skola och lefwa i stadig fruchtan för en Attaque, och hafwa igenstängt alle sine Portar. Et wårt Partij har i desse dagar warit 1 mijl när Andova, brent och plundrat 2 Håff och kommit med et antal Boskap och Hästar tilbaka, men intet förnummet af någon Fiende.

Wiborg den 22 Martij

Gen. Majoren Spens har warit ute med et Partij, och Attaquerat et Ryssarnes Partij, och 300 af dem upbränt, sampt 80 ihielslagit.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 29 April 1701.
Dorpt den 11 April

Öfwerst Leutnant Brandt har med 200 mann warit inn uthi Ryssland och upbränt där någre byer, har ey synnerlig motstånd funnit, men mehr consternation, hälst krigzfolket skal som berättas, wara til stoor dehl hemkalladt till Moscou för upror skull, hafwandes Ryssarne slagit ihiäl alle Tyskar och främmande i deras land.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 6 Maj 1701.
Nyen den 23 April

I desse dagar hafwa twenne partijer af Cronhiorts Armee gått in i Ryssland, det första commenderat af en Ryttmästare, som låtit upbränna 80 Ryska Fahrkoster, och någon Boskap derifrån afföra. Det andra at 50 Mann, Ryttare och Soldater, haar med beswär gårt öfwer ett Morass, förandes hwar Ryttare en Soldat på Häste-baken. De hafwa en heel dag förstuckit sig i Skogen uthmed byerne, men om Nattetijden, då folcket legat i Sömn, öfwerrumplat Gräntze-Wachten, som warit försedd med godt Holländskt Gewähr, och de kringliggiande Hof och Byar spolierat, Manfolket nederslagit, Qwinfolket, Barn och Präster instängt i en Kyrckia, och lembnat dem orörde. Dhe hafwa funnit wacker Ymnoghet af Victualier, Boskap och Hästar, men ey någon annan egendom, eftersom Ryssarne allt bortfördt åth Nougården. En Galowa och Boyar, samt 6 Strelitzer hafwa de tagit tillfånga.

Revel den 25 April

Drefijsen är nu bortfluten, så at Hambnen är heelt reen, och förmodar man fördenskull med första wind den förwäntade Transporten ifrån Swerige. Konungen skal hafwa beordrat 3 Regimenter, Gr. Dahlbergs, Frölichs och Camphusens at hålla sig marchefärdige, warandes Kongl. M:t sinnad at besättia Kåkenhusiske stranden med 10000 Man och med Grossen af Armeen elliest prosequera sine Progresser.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 13 Maj 1701.
Revel den 2 May

Den ifrån Stockholm afgångne Transporten förwäntes här stundeligen. Wid Dunemunder-Skantzen äre öfwer 30 Coffardie Skepp med allehanda Wahrur, som ärnat sig åth Riga; Men Fienden will intet släppa dem fram, utan pretenderar af dem 6 pro Cento. Ifrån Lais förmähles, at 3 Regimenter upbrutit åth Wolmar, at betäckia de där uprättade Magazinen.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 20 Maj 1701.
Af Lais den 3 May

Öfwerste Schlippenbach haar uthsändt ifrån Marienburg ett Partij emot Kokenhusen, som där anträffat ett fientligt partij, slagit det på flychten, och tagit från dhem 400 lass Spanmåhl, och andra saker, samt några Fångar.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 3 Junij 1701.
Narwa d. 22. May

Dhe i mit förra Bref nämbde utcommenderade 200 man her ifrån, äro för 2 dagar sedan hit tilbaka kompne, och hafwa medbracht 10 st. Lådior: dhe hafwa och warit på Ryske sidan, geent emot Waska Narfwen, män af ingen Fiende hördt ; Af Bönderne hafwa dhe så mycket, förnummit, at Fienden sig småningom drager utur Agdou Fästning. Ifrån Dorpt continuerar, at öfwersten Pattkull warit ute emot 40 Estandarer Ryssar, och 200 af dem nedergiort, samt 40 til fånga tagit.

Stockholm den 3 Junij

I förleden Tijssdags och Fredags upfördes dhe ifrån Refwal hijtkomne Ryske Fångarne; dhe blefwe samptelige med et Compagnie af Borgerskapet till Häst, som redo halfparten förut och halfpahrten effter åth, sampt med stadzwachten som gingo på både sidor om dem, förde ifrån Skeppzbroen hwarest de til landz stego, uti et wist Borgare Huus, hwarest de sedan fördeltes och fördes til de Logimenter, som för hwar och en bestälte wore.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 10 Junij 1701.
Mietau den 20 May

Den Kongl. Polnske Armeen står redan wid Dünaströmen, och hafwer posterat sig emillan Thoren och Kåkenhuusen, ståendes färdig på förste ordres at marchera öfwer bemelte ström, hwartill redan bryggan förfärdigat är, och säyes, at redan någre Regimenter skola wara öfwergångne.

Revell den 30 Maij

Numera är den förwäntade Transporten aldeles lyckeligen och wäl hijt öfwerkommen och skattas det Manskapet til 12000 Mann, af hwilke allaredan någre Regimenter af marcherat åt Lais ; skolandes de andre efter handen föllia efter : Men Öfwersten Nils Posse och öfwersten Fersen skola taga deras marche åt Pernau, och conjungera sig med de 3 Regimenterne som komma ifrån Riga, sampt således stöta til hufwud-Armeen, som redan upbrutit ifrån Lais och ryckt åt Dorpt. Imedlertijd draga sig de Sachsiske starckt in i Dunamunder Skantzen, hwarest de hafwa upkastat en Batterie at disputera de Rigiske den nyligen öpnade säkre farten med Båthar, doch hafwa de ännu dermed ey något serdeles kunnat uträtta. Öfwer 42 Strussar äre Dunaströmmen utföre til Riga ankomne, som allehanda warur medbrackt. Ofwerlöpare ifrån Kåkenhuusen och andra orter komma dageligen, som enhelleligen berätta om den continuerliga oroligheeten i Polen, fruchtandes at Rijkzdagen utan Blodz utgiutelse intet lärer aflöpa.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 24 Junij 1701.
Nyen den 13 Junij

Sedan det sidsta här löpande roopet om Ryssarnes infall, haar en Regimentz Qwartermästare warit öfwer gräntzen med något Manskap, och lyckeligen tilbaka kommit, bringandes med sig 200 nöth, och 100 fåhr samt någre fångar, hafwandes ock dödat öfwer 20 Man ; Wåre Troupper under H. General Majoren Cronhiort begynna ny at röra sig utur sine winterqwarter och ställa sig på grentzen wid Loppis.

Carlscrona den 15 Junij

Här lagas nu med all flijt någre Fregatter till, sampt andra fartyg, som skola gå till Nyen, at blifwa brukade i Ladoga siön.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 1 Julij 1701.
Pernau den 16 Junii

I desse dagar äre åthskillige resande hijtkomne ifrån Wollmar, som enhälligen berätta, at 600 Sachsiske Soldater, förutan en hoop Bönder, hafwa sidstledne Pingesdags morgon angripit Slottet Ronnenburg, hwaruti Ryttmästaren Lorentzen commenderade, och förmeent at kunna få honom med alt dess Folk tilfånga ; Och som de såge, at det intet wille angåå, hafwa de afskickat en Trummeslagare, som dem upfordrat, at gifwa sig på nåde eller onåde, eller de wille dem upbränna; hwarpå Ryttmästaren Lorentzen swarat, at han heller wille redeligen döö, än giöra sig på det sättet till Schelm ; hwarföre bemelte Sachser orten med macht anfallit och brändt, så at Ryttmästaren, som der inne commenderade, sig måste retirera uti ett steenhuus, som blifwit stående, hwarutur han sig så manneligen förswarat, at 60 mann af de Sachsiske måste sättia lifwet till, och de öfrige taga flychten.

Revel den 20 Junii

H:s Kongl. M:t haar den 17 hujus om morgonen bittida Kl. 3 upbrutit med Armeen ifrån Dorpt åt Wollmar, williandes widare begifwa sig dermed åth Riga, skolandes 3 Regimenter, som liggia i bem:te stad, sig med Kongl. Armeen conjungera ; Bryggian at öfwer marchera, är ock redan aldeles färdig ; men de Sachsiske upkasta på andra sidan et stort werck til at hindra passagen, doch torde de giöra fåfängt arbete emedan wid Dunen månge beqwämlige ställen äre, hwarest man öfwersättia kan. Det continuerar, at Ryttmästaren Lorentzen sig wähl förhållit uti Ronnenburg, emedan han intet allenast 50 Sachser och ibland dem öfwerst Lieutnanten Renn nederlagt, och Lieutnanten Brunau illa blesserat, utan ock öfwer 20 Fångar Wollmar inbracht. I Dorptske Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, och tänckt at öfwerrumpla ett Hof, Koikel benämndt; men den intet långt dher ifrån stående Öfwersten Diederich Friederich Pattkull haar med sitt Regimente ryckt emoth dhem, slagit 50 mann af dhem ihiel, drifwit dhe öfrige på flychten och förfölgdt dhem halfannan mijl öfwer deras Gräntze. Wåre hafwa wid denne Actionen intet förlohrat mehr än 10 Hästar och 4 mann. Ifrån Narva skrifwes, at man låtit dherifrån gå någre Fahrkoster åth Nyen, och wijdare till Ladogiske siön.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 8 Julij 1701.
Utur Kongl. May:tz Campement wid Walk den 22 Junii

I går avancerade Kongl. May:t med Armeen hijt till Walk, och lärer ännu i afton upbryta och marchera widare åt Wolmar. Hwarifrån berättes, at sig der utan före öfwer 4000 Sachser wijst hafwa, men straxt gått tillbaka, när de förmärckt at där stode någre af wåre Regementer ; Ifrån Riga berättes at, fast det rychtet gått, som skulle Riksdagen i Pohlen wara upskuten till hösten, så hade man doch fått sedermera annan efterrättelse, neml. at de mäste vota gått der på ut, at Riksdagen skall continuera, confirmerandes den i går ankomne Påsten det samma, och at Republiquaen inständigt påstår, at fred må slutas med Swerige och de Sachsiske Tropperne utskaffas, emedan de i widrig händelse wille sielfwe flytta dem ifrån deras och Lifländske gräntzerne; huru wida sådane tidender continuera, gifwer tiden. Emot Ryska sidan till Neuhusen äre åtskillige tropper till 5000 mann commenderade, och skola ännu 4 Regimenter avancera till gräntzen därsammastädes.

Riga den 24 Junii

Det säyes, at Ryttmästaren Lorentzen skall hafwa råkat det Sachsiske partiet, som wåre fördublings Ryttare öfwerfallit, det totaliter slagit och fångarne igen bekommit.

Wiborg den 25 Junii

Uti Ingermanland äre alle där stående Kongl. May:tz tropper i marche åth Loppis, och hafwa ordres, at gå in i Ryssland; så säyes ock, at General Majoren Spens skall wara beordrat med ett Corpo af 7000 mann wid Betkin, som icke är långt ifrån Loppis, at gå in och angripa fienden. Capitein Schulman, som står där på Gräntzen, har attaquerat ett Ryskt partij och öfwer 60 der af nederlagt ; kort der på har ett Ryskt partij wid Woasilkoa, angripit wår wacht då Ryttmäst. Muhl dem eftersatt, men wågat sig för långt, så at han blifwit af ett annat starckare partij kringränd, och han antingen blifwit fången eller slagen med 5 a 6 Ryttare. Vice Ammiralen Numers är med 5 Fahrkoster monterade med 20 Stycken i Ladoga siön ingången, at allarmera fienden wid Olonitz, som står där med 10000 mann.

Rewel den 27 Junii

Kongl. May:t har fortsatt marchen med Armeen ifrån Walck åt Wollmar. Öfwersten Nils Posses, öfwcrsten Fersens Regimenter och öfwerst Lieutn. Livens Battaillon äre ifrån Pernau afgångne till Armeen Gen. Lieutnanten Live är ifrån Wismar till Pernau ankommen och haar strax fortsatt sin reesa till Kongl. May:t. Wid Marienborg i Dorptiska Gebietet hafwa 4000 Ryssar låtit see sig, som i begynnelsen chargerat allenast med öfwersten de la Gardies halfwa Regimente, dock straxt blifwit brachte i confusion; men som Ryssarne sig recolligerade och kommo andra gången igen, haar Kongl. Lijf Regementet bemelte öfwersten de la Gardies Regemente secunderat, och wijst fienden tillbakars, sedan han lembnat hundrade döde efter sig, och äre wid denne Actionen på wår sida någre gemene blefne, samt Majoren Stahl och Capitein Wollfelt blesserade ; der emot hafwa Sachserne den 23 hujus med 500 mann anfallit 70 af wåre fördubblings Ryttare, som stode half annan mijl ifrån Riga wid Neuer-muhlen och ändoch wåre giordt mannligit motstånd och nederlagt en Major med 12 gemena, så måste de dock, eftersom fienden war alt för mannstarck, dels sig tillbaka draga, dels sig til fånga gifwa, warandes således 30 gemene och 2 Ryttmästare nembl. Vitinghoff och Klebeck råkade i fiendens händer. I förrgårs blef General Lieutn. Bleichert Wachtmeisters lijk bracht till skepps, at föras till Stockholm, och löstes der wid 80 Styckes skått.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 15 Julij 1701.
Carlscrona den 9 Julii

Man arbetar här natt och dag på den Esquadren af små monterade Fahrkoster, som skola brukas till Krigs operationer i Ladoga siön ; skolandes de till antahlet blifwa 13 stycken, monterade tilsammans med 80 Stycken, 50 Bassar och besatte med ohngefehr 500 Mann.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 22 Julij 1701.
Carlscrona den 16 Julii

I dag bittida seglade här ifrån med god wind 8 stycken af de til Ladoga siön uthredde monterade fahrtygen, och ställte deras resa åth Nyen. De öfrige, som man är i wärcket till denne Expeditionen at equippera, läre och innan någre dagar wara klare, at gå samma wägen till siös.

Stockholm den 20 Julij

Med Bref ifrån Liefland hafwer man tijdender, at Kongl. May:t med Armeen upbrutit ifrån Wolmar den 27 Junij och kommit den 2 Julij til Siesegal som är 3 mijl ifrån Riga, hwarest Hans May:t camperat til den 7 hujus, då Hans May:t den dagen marcherat wijdare, lembnat Kåkenhuusen och gått med Armeen recta åt Riga, hwarest man giort all anstalt til at passera Dünen; warandes den 9 hujus dertil denominerade då ock allt, hwad til öfwerfarten nödigt, warit i beredskap. Uti Riga har Hans May:t sig intet länge uppehållit, utan allenast rijdit omkring at besee Staden. Ofwersten Helmersen har posterat sig med 800 Mann på Dahlholmen, ifrån hwilken Holme dess Ofwerste Lieutenant Meyerfeldt den 7 hujus om natten giordt et lyckeligit Partij och bekommit af Fienden 6 Båtar och 2 Strusser, sampt månge Fångar, efter hwilken berättelse den Ryske Succursen, hwarom så stort roop hargiortz, ey skal wara öfwer 6000 Mann, och at de Sachsiske på andra sidan om Dühnen fördelt deras Armee på det sättet, at den ena helften deraf wid Kokenhusen, och den andra helften mitt emot Riga skal wara posterad. Ryssarne ströfwa fuller ännu uti det Dorptiske, dock äre de någre gånger så afwijste, at man förmodar det de så lätt ey läre wåga sig dijt igen, och i widrigt fall står öfwersten Slippenback med et flygande Läger wid Marienburg, som wäl lärer weta betiena sig af sine fördeeler. Gen. Majoren Cronhiort står med dess Armee på Grentzen wijd Loppis, at giöra infall i Ryssland. Wåre Loddior och fartyg uti Laduga Siön, giöra en god effect.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 29 Julij 1701.
På Wikipedia finns en artikel om Slaget vid Düna.
Thorn wijd Riga den 11 Julij

De Swenske äre med 7 a 8000 Mann öfwer Dunaströmen komne, och som de Sachsiska Tropperne det ey kunnat hindra; så hafwa de utj god ordning de Swenske angripit, och uti 3 timmars tid i stadig eld med hwar annan chargerat, doch änteligen måst gå tillbakars. På den Sachsiske sidan äre blefne öfwersten Gr. Ronnowe, öfwerstL. Östenhusen blesserad, Majoren död, öfwersten Eppinger dödeligen blesserad och fången, öfwersten Wiedeman öfwerstL. Baron von Munster och öfwersten Zeidler blesserade, doch kunna namnen af alle Capiteiner och öfwer Officerare, som blefne och blesserade äre, intet specificeras. Hwarest Hertigen af Curland blefwen är, weet man ännu intet.

Mitau den 11 Julii

Här hafwe wij slätte tidender ifrån de Sachsiskes Läger wid Dünaströmen, nemligen, at Konungen i Swerige med någre 1000 mann satt öfwer ; De Sachsiske Curasserarne hade fuller så snart de Swenske Tropperne till lands kommo, dem häfftigt tillsatt; men blifwit så bemotte, at af 4 a 5 Regimenter, fåå kommit tillbakars, och således måst rymma fältet. De Swenske Tropperne marchera wärckeligen hijt åth Mietau, at ruinera det Sachsiske Magazinet eller och, kanske aldeles taga Slottet i possession. De Sachsiske skola Compagnietahls desertera och bortrymma.

Liebau den 13 Julii

Förlusten hafwer på Sachsiske sidan warit mycket stoor, emedan af de Regimenterne, som med de Swenske drabbat hafwa, intet månge undankomne äre. De Swenske Tropperne hafwa redan anmält sig för Mitau, och torde ännu i dag hafwa deras intåg. Ifrån Warschau skrifwes, at Patkull råkat i krackeel med en Fransösk öfwerst-L. St. Paul ben:d, som han öfwerfallit, men blifwit myckit illa handterad,

Ifrån Königsberg af den 17 Julij

Utur Dantzig hafwer man tijdender, at de Swenske 20000 man starcke passerat öfwer Dünen, och, efter en starck action med de Sachsiske, obligerat dem at öfwergifwa Kobron Skantzen ; och berättes ytterligare, at Konungen i Swerige tagit sin marche åth Curland ; Hertigen af Curland saknas ännu.

Ett annat af Königsberg af samma dato

Nu går det på Churland löst, och flygtier hwar man sin egendom derifrån, och hafwa de Swenske Tropperne, när Påsten afgick, ey warit mehr än en half Mijl ifrån Mitau.

Riga den 17 Julii

Så snart wåre under Gen. Maj. Mörners Commando utcommenderade 1600 mann till Häst äre wid Mitau ankomne, hafwer straxt Magistraten utskickat dess Deputerade, som [..] Gen. Majoren wara wälkommen, och sig underkastat Kl. M:tz af Swerige höga beskydd, då ock på Kongl. M:tz wägnar ben. Gen. Major försäkrat, at dem intet ondt wederfahras skulle. Uthur Slottet kom ock en Furstl. Capitein, som med 80 mann legat där i Guarnisdn, och lefwererade Nycklarne till General Majoren, som straxt tagit Possession af Slottet och Gewäret af desse 80 mann, sampt gifwit dem lof at gå till deras qwarteer. Hafwandes han i slottet funnit en så stor Qwantitet af miöl och bröd, at hela Armeen där af torde kunna hafwa sit uppehälla in till Juletiden. Dessutan har där ock warit ett stort förråd på Fläsk, gryn, Erter, Böhnor, Smör, Kläde till mondering, uthom det, som redan färdigt warit för 7 a 8000 mann, samt ock en stor myckenhet af Musqueter och Pistoler. Borgerskapet är anbefallt at gifwa fram alt hwad de Sachsiske hoos dem nedsatt hafwa, som det ock heelt willigt giöra.

Riga den 18 Julij

Man hafwer tijdender at fienden förlåtit Kokenhusen, sedan han sprengt 2 Bastioner ; samt ock at Kongl. M:t wijd Bausch skall hafwa råkat 3000 Mann af fienden och dem slagit, och wore Hans M:t nu i marche åth Birsen ; desslijkes förmäles och at Commendanten uti Dünamunde skall hafwa sendt 2 gånger til Gen. Maj. Maidell som håller samma orth instengd, och begiärt at capitulera, williandes öfwergifwa festningen, om han med sit Manskap och all Sachsiske Ammunition finge marchera uth. Men Kongl. M:t hade uppå Meidells förfrågan, sådant afslagit och intet welat tillåta någon annan condition, än at han skall gifwa sig på discretion. Derpå hade Commendanten sendt uthur Dunamünde siöledes en stoor dehl af Sachsiske styckerne och annan ammunition, som doch skall wara kommit uthi wår Creutzares händer.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 5 Augusti 1701.
Narven den 24 Julij

Ifrån Riga berättes at Sachserne förlåtit Kåkenhusen sedan de sprängt 2 Bastioner, och at man deruti funnit 6 Metall Fyrmörsare och en hop med Stycken.

Dantzig den 24 Julij

Rätnu äre tijdender med Påsten komne, at Sachsarne icke allenast förlåtit Kåkenhuusen utan och at den Sachsiske och Moscovitiske Armeen skal wara af Konungen i Swerige totaliter slagen, samt all deras bagage och Artollerie eröfrat och skal resten af Fienden hafwa salverat sig åt Littauen.

Nyen den 25 Julij

Gen. Majoren Cronhiort, som wiste at uti Pelgola Hof uti Ryssland låge 100 Bojarer med 200 Strelitzer, och någre 1000 Gemene uti der upkastade Trenchementer, har med 1000 Hästar och 200 Dragoner begifwit sig dijt, och genom 50 Mann som braverat utan före på Feldtet, dem utlockat, hwilke sedan af wåre, som låge uti Skogen fördålde, kringrendes och störste delen nedersloges ; de öfrige toge flyckten i Skogen och blef en Rytmästare, 4 Strelitzer til fånga tagne, de som woro i Hofwet hafwa ochså lupit til Skogs, och lembnat got byte sampt en hop med matwarur efter sig ; Hofwet hafwa wåre sedan upbrendt, och utsende Gen. Majoren sedan et Partij af 200 Hästar wijdare in i Ryssland som intet funnit mer än 60 bewäpnade dem de alle capiterat.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 12 Augusti 1701.
Warschau den 16 Julii

Konungen haar en par dagar warit temmelig opaslig, men finner sig dock nu något bättre igen, men hafwer dock warit mycket illa tillfrids öfwer de ifrån Armeen i Liefland inkomne tijdender, at Konungen i Swerige den 9 hujus passerat öfwer Dünaströmmen, och obligerat de där stående Sachsiske Tropperne till at förlåta deras retrencherade Post wid Thorn, och Cobron skantzen, sampt at lemna effter sig deras hela Läger, Stycken och Bagage, så wäl som och någre 100 döde och Fångar.

Mitau den 23 Julij

Denne Staden är nu med 2000 Mann Swenskt Folck besatt, och måste Borgerskapet baka Bröd för Swenske Armeen. Den Curländske Adelen skall wid Execution tilsäyas at contribuera till Konungen af Swerige så mycket som de förr contribuerat till Sachserne. Den Swenske Armeen står intet långt ifrån Birsen, och söker Fienden, som doch dragit sig undan, hafwandes Moscowiterne begifwit sig hemåth, och Sachserne igen sökt deras Fädernesland.

Riga den 29 Julii

Kongl. Majest. camperar nu icke långt ifrån Bauske, och är öfwersten Rose med ett Detachement affärdad åth Birsen, at affordra det där befindtlige Artilleriet, som Konungen af Pohlen tillhörer. Ifrån Mitau är i desse dagar hijt fördt en Dehl af det Sachsiske Gewähr, som man där funnit, och äre där hoos 21 Sachsiske Fahnor hijt brachte. Elliest är här en Lista inkommen på det som af Hertigdömet Curland och Semigalen pretenderas till wår Armees Underhåld, nemligen 60000 Riksdaler i reda Penningar, 90000 Lispund torckat Bröd eller för hwart halft annat Lispund hårdt Bröd 2 Lissp. ferskt, eller och för 4 Lissp. torrt Brödh en Loff Råg. 60000 Lissp. tort Kiött eller i stället 90000 Lissp. färskt Kiött; men där intet så mycket lefwereras kunde så tages i stället ett Lissp. Smör, Fläsk och Ost för 2 Lissp. Kiött, och där till 12000 Lissp. Sallt eller för 12 Lissp. torrt Kiött en T:a Sill. 30000 Tunnor öhl, eller i dess ställe 15000 T:r Malt, och till hwar T:a 4 M:r Humbla. 40000 Tr. Haffra, eller i dess ställe 20000 Tr. Råg eller Korn, 100000 lass Höö och 1000 Faat Brennewijn.

Narwen den 31 Julii

Här är Berättelse inkommen, at Majoren Gyllenlod ifrån Salmis ytterst i Kexholms Lähn ryckt med 50 Ryttare och så många Footknechter öfwer Ryske gräntzen och anfallit Cavano by, hwarest Inwånarne stängt sig i sine Huus, men intet welat till fånga gifwa, hwarföre de i Husen blifwit upbrände, Majoren hade fördt därifrån till sin Post igen 40 Horn-Nöth och 20 Fåhr, hade och wäl elliest kunnat fått mera, där han icke fruchtat för Fienden, som 700 Mann starck låg i Condu Skantz, hwilken han på Återmarchen måste förbij marchera, det han doch giordt utan anfächtning. Elliest berättes, at wåre Caprer i Ladoga Siön fått nyligen ett stoort Byte, bestående i 3 stora Klåckor, Penningar Kläder och annat slijkt. Desslijkes hafwa ock wåre Fahrtyg uti Peipus Siön hafft sådan lyckelig Success, at de fientelige Fahrtygen medh lijfsfahra måst flychta uti en trång Ström, hwarest wåre dem ey kunnat förföllia.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 19 Augusti 1701.
Wilda den 27 Julij

I Morgon läre 2 Deputerade ifrån den här warande Republiquen reesa till Hans Kongl. May:t af Swerige, som med dess Läger står wid Birsen, och bedia, at Hans May:t wille förskona Littauske Gräntzen, emedan Republiquen intet samtyckt till något krijg, utan will stadigt hålla hwad Pacterne förmå.

Uthur Lägret wid Quirumpuh den 31 Julij

Såsom wij i förledne Söndags den 28 hujus finge kunskap at Ryssarne borttagit wår Patroll i Rauge bestående i 2 Persohner, af hwilke de den ene ihielslagit och den andra med sig bortfördt; så skickades Majoren Enskiöld och Capitein Schauman uth med 200 Ryttare, som Ryssarne, hwilke wore 700 Mann, eftersatte ; men som bemelte Major fick Kundskap, at Fienden war till 1500 Mann starck, skickade han tillbakars och begärte Succurs, då öfwersten Schlippenbach sielf med 200 Ryttare efterfölgde, och secunderade de andra i rättan tijd, råkandes således ihop med ett fienteligit Detachement af 6000 Mann, med hwilke han fächtat i 4 Timmar, hwar wid Fienden temmeligen, men wij allenast någre Mann och Hästar förlohrat ; till dess Fienden kom så starck till, at de wille kringränna honom på alla sijdor, då han, emedan ock Afftonen tillstundade, sig i god Ordning och under stadig Eld retirerade till wår Gräntz igen. Man hafwer spridt uth, at Fienden skall wara 100000 Mann starck, men han hade intet i anseende till Fäldtet, som de intagit, kunnat skatta den starckare än 15 a 16000 Mann. Af Hästarne, som han af dem bekommit, hade han gifwit dem, som sine i drabbningen förlohrat, och de öfrige pro quoto uthdehlt.

Revel den 8 Augusti

I går blefwe af de wid Riga fångne Sachserne 246 Man hijt förde. Uthur Churland skrifwes, at Kongl. May:tz Armee står wid Bauske, hwilken Ort Kongl. May:t låter genom 4 a 5000 Mann starckt fortificera. Imedlertijd hafwer ock Hans Kongl. May:t utur Birsen låtit föra åth Riga en hoop kosteliga Metall-Stycken och 17 Koppar-Pontoner. Kongl. May:t hafwer och den 24 Julij låtit uthgå ett Placat af innehåld, at ehuruwäl H. Kongl. May:t sig hade skolat giöra försäkrad om samptl. Inbyggiarnes i Churland och Semigallen Trohet och huldskap, i anseende till den Nåd och beskydd, som Kongl. M:t dem, sedan han kom dijt i Landet, wederfara låtit ; hafwandes intet tillåtit, at dem den ringaste Wåld eller Orätt tillfogas skulle, utan det så exemplariter straffat, som wore det dess egne Undersåtare wederfarit; Så hafwer dock Kongl. May:t med missnöye förnummit, at de icke allenast under Armeens Marche, utan ock elliest sig tilldragit, at en och annan ogudachtig och arg Menniskia sig uti Skogarne fördoldt, och på ett arglistigt och tyckiskt sätt wåre ihielskutit och nederlagt ; Hwarföre Kongl. May:t till at förekomma wijdare skada, blifwit föranlåten genom dess Placat at förordna, at hwar och en Godz Possessor, Arrendator eller Förwaltare, hwarest en sådan ogudachtig giärning skier, skall wara derföre Kongl. May:t responsabel, och derföre plichta med 2000 Rijkzdaler ; skolandes hwar och en, så kiärt honom är samma Straff at undgåå, gifwa acht, at sådan Missgiärning i den District, hwarest han Possessor, Arrendator eller Förwaltare är, intet må föröfwas. Man hafwer giordt all Anstallt till at bombardera Dünemünder-Skantz, som nu så innesluten är, at ingen kan komma ut eller in, och äre Batterierne färdige ; Öfwersten Schlippenbach haar fått ordres at uprätta et stoort Magazin emillan Dorpt och Pleskau, hwaraf presumeres, at Kongl. May:t torde utur Cuhrland, gå åth Pleskau ; De undkomne Sachserne stå wid Tillse.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 26 Augusti 1701.
På Wikipedia finns en artikel om Anfallet mot Archangelsk.
Narva den 14 Aug.

Ifrån Riga berättes af den 10 hujus, at Kongl. May:t lembnar uti Bautsche Fästning, som nu redan temmeligen fortifictrad är, en anseenlig Guarnison, så af Infanterie som Dragoner. Den 6 hujus wore en Polnisk Legat ankommen till Kgl. M:t, om hwars Förrättuing ändå intet kunde berättas : doch säges, at Kongl. May:t, emedan Fienden nu hela Cuhrland förlåter och drager sig igenom Preussen åth Sachsen, ärnade begifwa sig med Armeen åt Ryssland. På hwilken sida intet något passerat, utan är där allestädes tyst undantagandes at de då och då giöra små Partier i Landet. Imedlertijd spörjes, at de skola hafwa dragit hela deras macht tillsammans wid Nougorod, och samma Ort befästa, som man doch intet wet, huru wida det kan hafwa någon grund.

Götheborg den 16 Aug.

De för 3 Månader sedan härifrån uthgångne örligskeppen, som förnimmes hafwa warit åt Archangel, äre i går hijt tillbaka komne, och hafwer man fuller inge Particulariteter om det som där passerat; men förnimmes dock, at de den 25 Junij kommit till Archangelske Kusten, hwarest en Chaloupe med en Rysk Capitein sampt någre andre Officerare och gemeene lagt Commendeuren om Bord, till at förnimma hans ährende : då Commendeuren straxt behållit dem som fångne, och med en Trumma och en Fahna hijt fördt ; men som Revieren up åth warit mycket trång och grund, och de inge Lotzer kunde få, eftersom Fienden, som långt förut genom någre Holländske Coffardieskepp fått kundskap derom, dragit dem ifrån deras ordinarie ställen : så hafwa de med sielfwe Skeppen icke kuanat komma upp, utan detacherat en Snaw och 2 Galleotter at recognoscera Tillståndet : då en Rysk Barque full med Folk kommit ifrån Landet och aborderat Snawen, sampt wid det tillfället ihielskutit Lieutnanten Siöstierna, som den commenderade ; men det på Snawen warande Manskapet hade i det gifwit sådan Salwa med Musqueter och Skrotstycken, at Ryssarne alle föllo på twå när, som sig med mödo till Landet salverade. Och emedan bemelte Snaw så wäl som den ene Galeotten, eftersom de ingen Lotz hade, råkade på grund, så nödgades Folcket på dem begifwa sig på den andra Galleotten, som brachte det tillbakars till Skeppen, sedan de lagt Lunta i Krutkammaren, hwarpå och Snawen straxt sprungit. Hafwandes och dessutan Fienden hafft Blockhuus och Batterier på Stranden, sampt der af häfftigt skutit, dock utan någon Effect. Och som således uppå en obekant Revier uthan Lotz intet stod at uthrätta, så hafwa de sedan på åthskillige ställen satt till lands och brändt någre Fläcker och Byar, samt någre Ryske Loddior, och ruinerat deras Saltpannor. Hwarpå Ryssarne ifrån alle Högder med eld gifwit Teckn i Landet.

Stockholm den 26 Augusti

I förledne Onsdags blefwo de genom Hans Kongl. May:t wår Allernådigste Konung och Herre af Ryssarne eröfrade Tropheer här upbrakte til Arsenalet på fölliande sätt : Sedan Hennes Kongl. May:t Enckiedrotningen och deras Kgl. Hög:ter Princessorne wore efter Middagen hijt i Staden ifrån Carlberg inkomne, och 181 af Muskowiterne wid Narwen eröfrade grofwe och Regiments Stycken sampt Fyrmörsare wore wid Skepsbroen uti ordning lagde, och deras Lavetter bak om dem upstälte, blefwo 300 Fahnor, Standarer och Dragone-Wimplar uthur Fahrkosten, som lagt sig wid Broen, af det der till förorduade Borgerskapet uphämtade och rangerade 4 uthi hwart leed. Föruth red StadsMajoren von Weinberg med ett Compagnie af Stadsens Borgerskap till Häst uti deras bäste Mondering med deras Pukor och Trompeter för sig, efter dem den äloste Capiteinen af Borgerskapet till Foot med sine Schallmeyblåsare ; Sedan fölgde alle 4 Fahnorne af Stadz Battaillonen i bredd, och uppå dhem alle de där underlydande Officerare, warandes Mannskapet fördelt på bägge sidorne om Tropheerne och Fahnorne, som bures ; Sedan fölgde åter därpå ett Compagnie af Borgerskapet till Foot med dess Schallmeyblåsare, och slöt omsider dhet andra Compagniet af Stadsens Borgerskap till Häst denne Marchen, som gick ifrån Skeppsbryggian genom Nygatan till Kongl. M:tz Palais, hwarest den genom den ene Porten ingick, och sedan Tropheerne där med behörige Ceremonier blifwit Hennes K. M:t och Deras Kongl. Högheter presenterade, genom andra Porten uth igen, tagandes widare Marchen öfwer Norre-Broo åth Arsenalet, hwarest de insattes.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 2 Septemb 1701.
Specification på de af Fienden uti Kåkenhusen efterlembnade och till Riga brachte Styckerne

1. En Metall Fältslanga, A:o 1592 guten i Riga, som 8 alnar lång är.
2. En Metall-Canon guten A:o 1632, hwarpå wapnet är half Swenskt, neml 3 Cronor med Wasan mitt uti, det öfrige ofwan och nedan före är Polniske Wapnet.
3. En Metall-Canon guten 1632 med samma wapn.
4. En dito med Muskowitisk skrifft och en örn med uthsträckta wingar mitt upå.
5. En dito som är lika med den förre.
6. En dito, gutin Anno 1631, hwarpå står Sigismundus III:s med förr omtahlte wapn.
7. En dito lika med den förra. 8. En dito lika med den förra.
9. En dito guten A:o 1617 lika som den förra.
10 En dito med någre Muskowitiske bokstäfwer samt åhrtalet 1535, warandes därpå fölliande at låsas : Ernst heiss ich, König Sigismundus dacht mich, Unrecht straf ich, Georg Algeier goss mich.
Ännu 10 Canoner, som sprungit, som och till nampn, wapn och åhrtahl äre lika med de förre, och där ibland ett, hwarpå finnes guten en Hästsko, half Måna och en stierna samt Pohlniska wapnet.
En Falconet af Metall.
En Haubitz, hwarpå läses Sigismundus Augustus guten Anno 1541.
En dito lika med den förre, men åhrtahlet är 1564.
Fyra Metall-Fyrmörsare med Muskowitisk skrifft, intet mycket stoore.
70 stora Bomber och en hoop med små.
189 Molder Bly, som hwarthera räknas till 4 Lisspund.


Ordinarie Stockholmiske Post-Tijdender
Af den 9 Septemb. 1701.
Revel den 15 Augusti

Ifrån Riga, berättes at Kongl. May:t ändå ståt wijd Bausche med dess Armee, hade doch ärnat då at upbryta och marchera åt Polangen, til at obligera den med 3 a 4000 Sachser der stående Generalen Steinau at draga sig dädan. Bauske och Mitau blifwa på bästa sättet fortificerade, och förhoppas man innan kort at blifwa mästare af Dünemünde, som myckit noga inslutit är, och berätta öfwerlöpare, at de skola wara 1700 Menniskior der inne, och fuller hafwa något Proviant, men lijda nöd på Brenne och annat. Rytmästaren Canefer, som med en Trompetare skolat reesa åt Liebau, är blefwen af Sachserne fången och 6 mijl när brackt åt Warschau, ther han, sedan han ihielskutit dem som honom bewakat, practicerat sig lös, och är lyckeligen til wårt Läger tilbaka kommen. Det säyes at Ryssarne dragit sig aldeles från Narwiske Grentzen tilbakars åt Novgorod, til at befästa samma Ort.

Revel den 22 Augusti

Öfwerst. Lieve har warit uthe med et Partij af 200 Mann til fot, och 100 Ryttare, och nederlagt 50 Fiendens Fouragerare, men sielf ey förlorat en Mann utan fåt godt byte. De uti Estland uprättade 4 Creyss-Regimenterne, hwarthera af 1200 Mann, äre beordrade at hålla sig färdige til at marchera åt Narva. Uti Curland är en stor Polnsk Ambassade af 500 Hästar til Kongl. May:t ankommen och säyes, at de skolat hafwa proponerat om Fred. Konungen låter Armeen marchera ifrån Dublin åt Libau at befästa Hambnen dersammastädes och til at öfwerraska Pr. Ferdinand, som med någre Troupper står wijd Polangen.

Loppis den 25 Augusti

I går finge wij larm af Fienden, men så snart wår Wackt löste sit Gewär, drog Fienden sig til bakars, då Majoren Essen med 120 hästar och 20 Dragoner commenderades efter honom, som förfölgt honom någre mijl i Ryssland, och funnit honom enteligen wid et pass wid Saritz, Majoren lät sittia Dragonerne af och gifwa fyr på dem, då de straxt tagit til flyckten, men wåre trengt efter, och drifwit dem i et morast, hwarestsom wåre intet kunde komma längre efter dem, hafwa de tagit deras efterlämbnade Hästar, twenne Fångar och 4 Quinfolk, och begifwit sig tilbakars.

Loppis den 26 Aug.

I dag finge wij allarm i wårt Läger af Fienden, som understod sig at komma öfwer wid Wasilkoa, som är ett treffeligit pass, men en Ryttmästare, som hade wacht, chargerade honom tilbakars : Litet derefter kom Fienden öfwer med 400 Hästar, med hwilke fuller Ryttmästaren träffade, men som han war swag, måste han retirera sig, til dess han fick mehra hielp, då slog han Fidnden tilbakas, at den i confusionen måste gå öfwer passet igen. Litet der efter kom Major Bundthusen med 350 Hästar, och öfwersten Ramse med sitt Regimente, som i begynnelsen någon skada ledo af Fiendens [..] ; men sedan som en del Dragoner och Ryttare commenderades at stiga af med deras Carabiner och intaga åbrädden på denne sidan ; blef ett skarpt skiutande, doch måste Fienden quittera sitt stånd och sättia sig bättre i Fältet, hwarest han stälte sig i Battaille, och war öfwer 4000 mann starck, men wåre woro intet öfwer 800, som wäntade efter Artolleriet och Öfwerst Lieut. Mülen med sitt Folk ; Så snart Styckerne kommo, planterades någre af dem på denne sidan och löstes på Fienden, som enteligen nödgades i Confusion at retirera sig. öfwerst-Lieut. Mülen commenderades fuller efter med 300 hästar, men Fienden gick fort och kastade upp alle broar efter sig, samt tog alla döda med sig, så at man intet wet, huru många de förlorat.