Huund

Säikresultoate foar

Dät rakt n Siede mäd Noome "Huund" ap dissen Wiki

Wies (foarige 20 | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)
  • Vorschaubild für Huund
    Die Huund (Canis lupus familiaris) is n Suugediert. Hie is domestizierd foar 15.000 Jiere. Ätter ne Theorie fon Konrad Lorenz waas düt neen normoale Domestikation…
  • Vorschaubild für Canidae
    ju Familie Canidae uut 16 rezente Sleeke un 36 Oarde, wierbie hier die Huund as oaine Oard ienoardend wäd, die normoal as Unneroard fon dän Wulf blouked…
  • Vorschaubild für Hoochchinesisk
    dät Chinesiske kon me fuul luudmoaleriske Woude fiende, t.B. gǒu (dät hat Huund) un māo (dät hat Kat). Doo chinesiske Woude fon dissen Artikkel sunt in…
  • Vorschaubild für Feloidea
    heere Dierte, doo genetisk moor dän Huund liekje, tou ne uur Uurfamilie, doo Canoidea (fon Latiensk "Canis", die Huund). Tou doo Feloidea heere doo Familien…
  • Konzentratsjoonsleeger Dachau. 30. April: Adolf Hitler skjut sien Wieuwmoanske, sin Huund un sik säärm dood. 1. Moai - Karl Dönitz wäd truch Hitler sien Testament…
  • Vorschaubild für Huussääge
    Unneroard fonne Sääge, tou do Poorhoufere (Artiodactyla) Et is ätter dän Huund un tousommen mäd dät Skäip fermoudelk dät eerste wirtskaftelk nutsede Huusdiert…
  • Vorschaubild für Burloage
    Burloage-Klostermoor II bie Rauderfeen is 1953 n besünners gaud ärhooldenen Huund uutgreeuwen wuuden, dät wier dät eerste Moal, dät n Diert fuunen wuud. Heft…
  • in do Silwen Huun un de, wier do Morpheme sik ferdeele as Huund-e (nämmelk dät Woud Huund un die Moortaaluutgong -e). Mongs wäide Morpheme uk as 'Sproaksilwen'…
  • uk Köönich fon Sweeden. 1945: Adolf Hitler skjut sien Wieuwmoanske, sin Huund un sik säärm dood. 1984: Rodrigo Lara Bonilla, Justizminister fon Kolumbien…
  • Vorschaubild für Wulf
    bienaist aal gjucht liekje, man besunners do domestisierde Unneroarde (Huund, Dingo un aal sowät) hääbe n apfaalend uur Phänotyp. Wulwe sunt truch moanskelke…
  • Vorschaubild für Walisisk
    kie en er estawäLL] 'Deer is die Huund in ju Stoowe.' Deeruut leere wie: ‘r = yr = y = dän (uk: ju, die, dät) ci = Huund ystafell = Stoowe. Dät lääste Woud…
  • usw. .* Wan dät sik honnelt uum bekoande Seeken, t.B. Die Mon slacht dän Huund mäd de Knäppel. Hier häd sik also dät afr. thā truchsät un uurs in 3. un…
  • Chinesiske un ferskeedene indiske Sproaken. Düütsklound - doysrikondre Huund - dagu Kat - puspusi Moundai - munde njuugen - neygi soogen - seybi Sproake…
  • Vorschaubild für Dingo
    uurnuumen) behonnelje him apgruunde fon ju loange Separatsjoon as oaine Wulfs-Unneroard (Canis lupus dingo) ieuwenske dän Huund (Canis lupus familiaris).…
  • Vorschaubild für Hermann Janssen
    Uut n Bräif fon Hermann Janssen, 5.5. 1966: “Us Seelter Buund is ap n Huund. Awick/ Scharrel & E. Wallschlag/Utende, do sunt dood. Junge Ljude moakje…
  • Vorschaubild für Foan
    Burloage-Klostermoor II bie Rauderfeen is 1953 n besünners gaud ärhooldenen Huund uutgreeuwen wuuden, dät wier dät eerste Moal, dät n Diert fuunen wuud. Ju…
  • Eeise?, Finke?, Foaks, Fugel 1, Hangst-, Hanke, Hanne, Hingst, Hoase, Huund, Imke?, Ka-?, Kalwer-, Kaninken, Kat, Kiwit, Kuu, Läiwe(ke)?, Migelke, Muus…
  • < aofr. u < germ. u unner Deenenge foar Konsonantgruppen (mb, nd), t.B. Huund Hund, fuunen gefunden, Muude Mündung, oawers unner unter, hunnert hundert…
  • Vorschaubild für Seelterbuund fon 1952
    Uut n Bräif fon Hermann Janssen, 5.5. 1966. “Us Seelter Buund is ap n Huund. Awick/ Scharrel & E. Wallschlag/Utende, do sunt dood. Junge Ljude moakje…
  • Vorschaubild für Kat
    Fideo: Kat un Huund
Wies (foarige 20 | ) (20 | 50 | 100 | 250 | 500)

🔥 Trending searches on Wiki Seeltersk:

Kanada1979BangladeschFertälstereFalkland-AiloundeMargaretha GrosserMonte PissisSiegenUnnergjuchtTschadJan SteenFuugeleMainzFürth (Loundkring)Antarktis18102010Johann Sebastian BachLlanfairpwllgwyngyllgogerychwyrndrobwllllantysiliogogogochLlionesiskElektrotechnik1959VedaTLDYHopiEUWerra-Meißner-KreisSelenium1805IranHaudwoudDeenskIrak20171808Jeel1989HaudsiedePoloniumO16. DezemberIroanDominicaSydneyIsotopSeedelsbierich-KolonieFereend Köönichriek fon Grootbritannien un NoudirloundSköäweljenHermann JanssenLoundkring Uecker-RandowGermanisk NäiheedendumUniversität GroningenCalciumUNESCO1978SchäddelAastfräisk (Läichdüütske Sproake)Roode Armee1994🡆 More