Sewyansow hwilas rag
Gwrewgh an folen "Oos+Arnowydh+A+Varr" war an wiki ma! Gweler ynwedh an sewyans hwilas kevys.
oos arnowydh a-varr a istori arnowydh a sew an Osow Kres diwedhes a'n oos wosa-klassek. Kynth yw an finwethow a dermyn a'n spys ma dedhlys, an spys a... |
Yn istori, an oos arnowydh diwedhes a sew an oos arnowydh a-varr, ev a dhallathas a-dro dhe gres an etegves kansvledhen. Y kreg war biw eus ow skrifa... |
Dastinythians An Dastinythians yw oos in istori europek a verk an chanj a'n Osow Kres dhe'n oos arnowydh dres an 15ves ha 16ves kansvledhynnyow. Y hwyris... |
Europ a hweldreylyas keskomunyans hag esya keskar kedhlow, uskishe diwedh an Osow Kres ha dri an Hwedlro Wodhoniethek. An Oos Arnowydh A-Varr, a c. 1500... |
eghennow a moa hag er Haast. Smilodon Mamoth gwlanek (kledh) ha mastodon (dyghow) Bleydh arnowydh (kledh) ha bleydh euthyk (dyghow) Tirwel a Spayn yn Oos an... |
kleudhyansow y'n oos arnowydh a-varr gans Europeanyon hag Ejyptyonyon a ledyas dhe hwithrans skiansek a hwarheans hen Ejyp ha moy a vri rag y gemynro... |
skriforyon, steronydhyon ha medhogyon an moyha posek a'n Oos Owr Islamek. Tas a vedhegneth arnowydh a-varr yw ev. Y hanow Arabek formel o Abū ʿAlī al-Ḥusayn... |
ha trevesiga ynna, an oos ma yw aswonnys avel Oos an Ankrydoryon Vor. An ankrydoryon vor a effeythas istori kresosel a-varr a Loghlyn, an Enesow Keltek... |
gatholik ha pronteryon erel a skrifas oberow chyf a'n lien hengovek. An lien arnowydh yw askorras kenedhlogoryon hag erel a erviras gul devnydh a'n yeth... |
kowsys gans an Biktyon, pobel yn Alban est ha north dhyworth an Oos Horn dhe'n Kresosow A-varr. Tanow yw an dustuni skrifys rag an yeth marnas nebes henwyn... |
skoler hag awtour Kernewek a vri veur y'n Dasserghyans arnowydh. Ev o dyskador tavosow (Frynkek ha Spaynek) kyns omdenna a-varr yn 1980; ena y tallathas... |
yn y lyver, leun a yeth goth ha mollethi. Lies lyver arnowydh a gomprehend menegow a Satyricon. 'Trimalchio' o hanow versyon a-varr ‘The Great Gatsby’... |
Kumbrek (tregh Dasserghyans arnowydh) Dyghow lemmyn y’n Kresosow A-varr. Yeth ogas dhe Gembrek Koth ha’n yethow Brythonek erel o. Dustuni dhyworth henwyn tylleryow a brof may fe kowsys Kumbrek... |
Mosk Omar (Bethlem) (category Stat a Balestin) ha Selevan. Y'n 10ves kansvledhen a-varr Eutychius a Alexandria (877–940) a dheskrif dell yw an haniyya desedhys a-ji tyller Kristyon, owth enebi an soth... |
Clarice Cliff (tregh Bewnans a-varr) bandya. A-varr y’n 1920ow dyghtyer delina an weythva, Jack Walker a gomendyas Cliff dhe onan a berghnogyon an weythva, Arthur Colley Austin Shorter, a dhyghtyas... |