Igmad n unadi i
Rnu asebter "Tusnakt+Amezruy" ɣef uwiki-agi! Wali daɣen igmaḍ n unadi yettwafen.
Tusnakt d tussna yimḍanen s umata, tettwa sileɣ s tmusniwin timadwanin (connaissances abstraites) s tallat n izebzan imeẓlan (raisonnements logiques)... |
tallunt d tarrayt n umahil-nsent Tasnallunt Iliktrunik Tmikanikt Arraz n Nobel di tfizikt Anagraw agraɣlan n tiynin Tasnudert Takrura Tusnakt Tasnujjya... |
Deg tusnakt, Tasɣent d tafekka tasnakant i d-isgensisen assaɣ imisin i teqqnen yal aferdis seg tagruma yettwassmman tagruma n tbadut neɣ tagrawt n tbadut... |
Tanzeggit (taggayt Tusnakt) Tanzeggit d tigezmi tameqrant ger igzumen n tusnakt d win i izerwen tiwellatin neɣ Udmawen deg tallunin s myal tasekta, deg tsekta Tis krad (3) nezmar... |
Tameknut (taggayt Tusnakt) Tamknut deg tusnakt d tafekka tasnakant igebren seg tegrawt n wagazen, anda i d-ttbinen wagazen idisanen d azlem imalen, yerna azlem aɣɣad yettili d tagnit... |
Aljiber (taggayt Tusnakt) Aljiber neɣ Aljiber d amur ger imuren n tusnakt ig zerwen s tugett tiskiwin tiljibriyin (structures algébriques), am tefekka deg Aljiber (corps en algèbre)... |
Takadimt Tageldant i tussniwin n Swid (tigezmi Amezruy) tasimant mači d tanebdant, tessebɣas tussniwin aladɣa tussniwin n ugama d tusnakt. Takadimt tageldant i tussniwin n Swid d agmam deg tkadimt tageldant n... |
Tawinest (taggayt Tusnakt) agaz tettwazmel O{\displaystyle O} ma d aqqaṛ-is r{\displaystyle r} deg tusnakt s: «C(O,r){\displaystyle C(O,r)}» d«⊙C{\displaystyle \odot C}» neɣ daqes... |
Ɛebban Ṛemḍan (taggayt Amezruy) aselkin n ussinen amezwarue (CEP) di 1933. Yella d anelmad ifazen ladɣa di tusnakt akked tussna, meɛna ixuṣṣ cwiṭ di teɣdirawt. Mi d-yewwi aselkin n ussinen... |
Tasenselkimt (tigezmi Amezruy) d-yesnulfan deg 1822 tikti n umutur n umgired, i usiḍen n yigetfulen n tusnakt. Syen akkin, deg 1834, isuffeɣ-d tikti n umutur usliḍ i yesεan akk tulmisin... |
tussniwin talsiyin, tusnakt, tasnagayt, tasniklit (ethique), llsisan n tesreḍt(n ddin), tamedyazt, tamesɣanibt, tasnadent , amezruy aɣelnaw akk d id "fueros"... |
Tafsut n Yimaziɣen (taggayt Amezruy) yemmuzzgen (spécialisés), werjin ttwagan-d uqbel deg tmaziɣt, am "Tmawalt n Tusnakt" (Léxique de mathématiques). Daɣen, bdan yimeɣnasen la ttgen timsirin (dduṛus)... |
Urigami (tigezmi Amezruy awezlan n tẓuri) akked useɣnew n tewsatin timaynutin amedya n wurigami temsafga, urigami n tusnakt, urigami aẓuran… Deg useggas 610 i yekcem ukaɣeḍ ɣer tmurt n Japun. Imir-nni... |
Uzmig (taggayt Tusnakt) Deg Tanzeggit tuglimt, Uzmig d uzlig i d-ikkan seg uzdiger n ukaswar K {\displaystyle K} usbiṭ ur d-izerri ara seg yixef n K {\displaystyle K} yerna ur... |
(tussna) tamuzzegt tagejdant n tezrawt Isefka Adu-smil n tusnakt d science formelle (fr) Amur seg tusnakt d tadamsa Izerrew donnée statistique (fr) d loi de... |
Aɣṛab n Berlin (taggayt Amezruy aserdasan 1961) Anemhal République démocratique allemande (fr) Tasegda Material(s) béton armé (fr) Teflel 3,6 m Tiddi (tusnakt) 155,000 meters Heritage Offical website... |