Dín kọdetọn na
Dá weda lọ "Ayimatẹn+Ogun+Tọn+Gbẹtọ+Nukundeji+Lẹ+sọn+Ayimatẹn+Ogun+tọn" to wiki ehe ji! Sọ pọ́n gbeta dodinnanu he yin mimọ tọn.
Ayimatẹn Ogun Tọn yin dopo to Ayimatẹn gbàn-atọ́n-nukun-dopo he tin to Togbo Naijilia tọn mẹ lẹ mẹ. Tatọ́-tònọ etọn wẹ Abeokuta. E yin didoai to azan... |
klo hugan to Aflika podọ Oto he yin nukundeji hugan to otò Naijilia tọn mẹ podọ to Wheyihọ-waji Aflika tọn. Tato Gbẹtọ he yi nudi livi 12.5 yi livi 18 wẹ... |
hẹ Ayimatẹn Ogun tọn to Hùwaji. Ayimatẹn Osun tọn do dogbo hẹ Ayimatẹn Oyo tọn to Whèyihọ-waji. Mẹhihia he wa aimẹ to owhe 2016 dohia dọ Ayimatẹn Osun... |
Ayimatẹn Ondo ma dogbo hẹ Ayimatẹn Delta tọn ọn to Hùwaji-Whèyihọ, dohlán Hùwaji-Whèyiho Ayimatẹn Ogun tọn.E ma dogbo hẹ Ayimatẹn Osun tọn to Agewaji-Whèyinhọ... |
1996 tọn, bo yin dìde sọn Ayimatẹn Ondo tọn. Ayimatẹn Ekiti tindo dogbo he Ayimatẹn Kwara tọn podọ Ayimatẹn Kogi tọn to Agewaji. E ma dogbo hẹ Ayimatẹn Osun... |
tọn, bo yin dìde sọn Ayimatẹn Benue-Plateau tọn. E ma dogbo hẹ Ayimatẹn Taraba tọn to Hùwaji-whèzẹtẹn tọn. Ayimatẹn Plateau tọn ma dogbo hẹ Ayimatẹn Nasarawa... |
Moshood Abiola (adà Mẹhe kú to owhe 1998 lẹ) oto Naijilia tọn. E yin jiji to Abẹokuta to ayimatẹn ogun tọn mẹ. E yin ajọwatọ, wezintọ, tonudọtọ podọ dopo to ogan ayọnu(yoruba) ẹgba tọn lẹẹpo. E whlẹn... |
Lateef Adegbite (adà Ovi he ye ji to owhe 1933 lẹ) atọ̀ntọ owhe 1933 tọn dó hẹnnu malenugan dé tọn mẹ to otò Abẹokuta tọn to Ayimatẹn Ogun tọn. Kandai lẹ dohia dọ e yi wehọmẹ Methodist tọn to Abẹokuta, ṣigba... |
Adunni Ade (adà Sinimọto-basitọ lẹ to Naijilia) sọ yi gbedewema wehọmẹ daho tọn (SSCE) etọn to wehomẹ daho Bells Comprehensive Secondary School, to Ota, Ayimatẹn Ogun tọn mẹ. Otọ etọn he yin Awọnlin-nu... |
Kola Akinlade (adà Otàn Gbẹzan tọn) Kola Akinlade yin jiji to Owhe 1924, to Ayetoto to Ayimatẹn Ogun tọn Naijilia. Mẹjitọ Etọn lẹ wẹ Michael po Elizabeth Akinlade po. E yí Wehọmẹ Pọọlù Wiwe... |