Fünjen sidjen för „Sotsiologii – Wiki Sotsiologii
Diar as en sidj mä di tiitel "Sotsiologii" uun Wiki Nordfrasch. Muar sidjen mä detdiar wurd uunwise.
Sosjologii (widjerfeerd faan „Sotsiologii“) Sosjologii as jü liir än stuudium eefter jü miinschap, forålem eefter jare inruchting än önjtwikling. Swiirihäide än konflikte wårde oofting bestudiirt… |
Selskap (kategorii Sotsiologii) Selskap, (mo.) seelschap, (sö.) selskep as en begrip ütj a Sotsiologii. Uun a wedenskap as det wurd 1887 iinfeerd wurden faan Ferdinand Tönnies mä sin… |
Ferdinand Tönnies/öö (kategorii Sotsiologii) sotsioloog, ökonoom an fiilosoof. Mä sin buk Gemeinschaft und Gesellschaft faan 1887 hää hi en grünjlaag för det nei wedenskap faan a sotsiologii laanj.… |
diar ööders ei föl mäenööder tu dun haa: Linguistik Antropologii / Sotsiologii Neurowedenskap Informaatik / Konstelk Inteligens Psüchologii Filosofii… |
Medesiin Chemii Füsiik Kultuurwedenskapen Histoore Religioon Spriak Konst Sotsiologii Ekonomii Formaal wedenskapen Matematiik Loogik An a • Filosofii as diarbi… |
a selskap spelet, diar stridj a wedenskapslidj uun flook feeg auer: Sotsiologii Fiilosofii Religioon Histoore Politiik Rocht Onerracht Wiki Commons… |
uun't hood uflääpt, diar spikeliare wedenskapslidj uun flook feeg auer: Sotsiologii, Ethnologii, Psychologii, Epistemologii, Loogik. Commonskategorii: Seenken –… |
Presse-Agentur (dpa). Hi hää histoore, fresk spriak, politologii an sotsiologii bi't uniwersiteet faan Kiil studiaret. Sant 1999 wiar hi uk profeser… |
uun Berlin ap an studiaret bi't FU Berlin Publisistik, Filosofii an Sotsiologii. Tu di tidj hää hi uun swing-bands bi't klawiir seeden. Faan 1953 bit… |
Manerhäide (kategorii Sotsiologii) Ås Manerhäide (de. Minderheiten) betiiknet huum grupe, da önj en was gemiinschap ai di grutste diilj ütmååge. Di mååst ålgemiine fål sun spräkemanerhäide… |
Ferdinand Tönnies (kategorii Sotsiologii) Ferdinand Tönnies (*26. Juuli 1855 bi Oldenswort, † 9. April 1936 ön Kiil) es en Sotsjoloog, en Ökonoom en en Filosoof wesen. He heer 1887 dat Bok "Gemeinschaft… |
Kariiben (kategorii Sotsiologii) Kariiben het a ual iinwenern faan Süüd- an Madel-Ameerikoo. Tesken at 8. an 15. juarhunert waanert a Kariiben uun det regiuun iin, diar leederhen faan… |
Leewer duad üs Slaaw (kategorii Sotsiologii) Leewer duad üs Slaaw as di nuurdfresk woolspröök. Hi komt tuiarst uun skraften faan't 19. juarhunert föör, an racht ham jin det däänsk auermäächt. Leeder… |
Arawak (kategorii Sotsiologii) A Arawak, Aruak of Arawaken (efter Lokono aru = Cassava-bloos) wiar en fulk uun't nuurden faan Süüdameerikoo an üüb a Letj Antilen. Jo san diar faan a… |
Pügmeen (kategorii Sotsiologii) A Pügmeen san en skööl faan fulken uun Madelafrikoo. Det san son 150.000 bit 200.000 minsken, diar eegentelk ei föl mäenööder tu dun haa. Hör gemiansoom… |
Nomaaden (kategorii Sotsiologii) Nomaaden (faan ualgreks νομάς nomás, „ambiraise“) san minsken, diar nian fääst aran haa. Jo fulge miast wil diarten üüb hör waanrang tesken somer- an wontersteeden… |