Fünjen sidjen för „Filosofii – Wiki Filosofii
Diar as en sidj mä di tiitel "Filosofii" uun Wiki Nordfrasch. Muar sidjen mä detdiar wurd uunwise.
A Filosofii as en grünjwedenskap an fersjükt, det leewent faan a minsk uun a welt tu ferstunen. Det wurd komt faan ualgreks φιλοσοφία philosophía, diarbi… |
Eetik (kategorii Filosofii) A Eetik as en dialfääk faan a Filosofii. Hat befaadet ham diarmä, huaram minsken hük dun wise, an wat diarfaan tu hualen as. Uun a madelponkt faan a eetik… |
injluns filosofii. Sin werk Kritiik faan det rian fernonft wiar en anringponkt uun't histoore faan't filosofii an a began faan det neimuuds filosofii. Persöönelkhaiden… |
äälst auerleewert spriaken. Üüb Greks begand det europeesk literatuur, filosofii an wedenskap. Flook fräämwurden gung üüb Greks turag. Wikibooks: Greks… |
tidj, wat twesken natüürelk teologii, natüürwedenskapen, alchemii an filosofii noch ei skarep skääst, wurd Newton üüs filosoof beteekent. Hi wiar a skriiwer… |
Preussen nuadiget. Hi wenet do tau juaren. Do wenet hi nai bi Genf. Uun sin filosofii naam hi elementen faan det ingels geistesleewent auer: uun dön Ingels… |
Groningen) wiar en waastfresk füüsiker. Hi wiar faan 1767 prufeser för filosofii an matematiik uun Groningen. Hi foon 1778 at diamagnetismus faan bismut… |
Konst Sotsiologii Ekonomii Formaal wedenskapen Matematiik Loogik An a • Filosofii as diarbi sowat üs en "auer-"wedenskap. Uk a • Psüchologii läät ham ei… |
Sotsiologii Neurowedenskap Informaatik / Konstelk Inteligens Psüchologii Filosofii Commonskategorii: Kognitsioonswedenskap – Saamlang faan bilen of filmer… |
wurd faan Platon, Baruch de Spinoza an Immanuel Kant an uk faan indisk filosofii beiinflöödet. Commons: Arthur Schopenhauer – Saamling faan biljen of… |
Nuurditaalien ütj an amfaadet moolerei, baukonst, bilhauerei, literatuur an filosofii. Di nööm "Renaissance" kaam oober iarst leeder uun't 19. juarhunert ap… |
filosoofen faan det 20. juarhunert. Hi löwert bedüüden bidracher tu't filosofii faan det loogik, spriik an besaning. Sin tau hoodwerken, Loogisk-filosoofisk… |
Epistemologii (kategorii Filosofii) Epistemologii as en wichtag fääk faan't Filosofii. Hat befaadet ham mä't teorii faan't käänen. Diar woort onersoocht, wat wi för't käänen brük, hü wi… |
maaki. Dit ken wiis: Frinjskep, Taachten, Kunst, Weetenskep, Religioon, Filosofii, Musik of uk Sport en Foriiningen. Aaftinoch uur di Kultuurbigrep fan… |
Süüditaalien. Üüb Pythagoras an sin skuul gung a iarst wedenskapen turag: at filosofii, at matematiik an a natuurwedenskapen. Faan Pythagoras san nian skraften… |
Weden (kategorii Filosofii) *weid- komt uk latiinsk videre 'sä' an Sanskrit veda 'at weden' uf. Uun a filosofii woort diarauer streden, wat weden eegentelk as. För René Descartes as… |
juarhunert. Hat hed iinflööd üüb moolerei, literatuur an musiik, man uk üüb filosofii an wedenskapen. Hör kääntiaken wiar det ufkiar faan a klasitsismus hen… |
skuulmääster, regiunaalhistooriker an skriiwer. Jakob "Joope" Tholund hää filosofii, teologii, literatüürwedenskap an histoore uun Kiil an Freiburg studiaret… |
Daoismus (kategorii Filosofii) Daoismus (üüb Schineesk: 道家 dàojiā ‚liar faan a wai‘) as en schineesk filosofii an wäältuunluking an wurt üüs det aanj an autentisk religiuun faan Schiina… |
stuudiengunger uun aacht fakulteeten. Teologii Rochtswedenskapen Medesiin Filosofii, diar hiar uk a spriaken tu Agraarwedenskapen Matematiik an Natüürwedenskapen… |