särskiljning

Riktlinjer
Grundprinciperna Samarbete Etikett Strunta i reglerna Förutsätt att andra har goda avsikter Konsensus Agera inte demonstrativt Användarkonto Diskussionssidor Intressekonflikter Marionetter Redigeringskrig Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Var snäll mot nybörjare Var djärv Innehåll Neutral synvinkel Verifierbarhet Upphovsrätt Artiklar om nu levande personer Vad Wikipedia inte är Relevans Ingen originalforskning Källhänvisningar Wikidataanvändning Stil Stilguide Artikelnamn Ämnesguider Personnamn Illustrationer Struktur Strukturering Särskiljning Externa länkar Administration Policy och riktlinjer Blockeringar Klottersanering Manual för administratörer Robotar Skrivskydd Raderingar
visa • redigera

Olika ämnen bör i regel ges varsin sida i uppslagsverket. För att skilja dem åt, förses alla eller alla utom en av dessa artiklar med ett särskiljningstillägg i namnet, och ofta en hänvisningslänk överst på sidan i kursiv stil. Särskiljningstillägget är oftast ett ord inom parentes, men kan också vara ett geografiskt namn efter ett kommatecken. De olika betydelserna listas sedan antingen högst upp i artikeln under grundordet eller på en separat förgreningssida. Om de olika betydelserna är mycket nära besläktade kan det finnas fördelar med att beskriva dem i en enda artikel, men om artikeln börjar likna flera kortare artiklar staplade på varandra bör den förmodligen delas upp, eftersom överdriven sammanklumpning strular till systemet med wikilänkar, kategorier och interwikilänkar.

Se även Wiki: Artikelnamn för andra aspekter på artikelnamn.

När en namnkollision uppstått och två eller fler olika artiklar aspirerar på samma namn (och inget av dem har alternativa namn som kan anses som ett lika bra val), används ett särskiljningsled – ett ord eller uttryck efter uppslagsordet – för att särskilja dem.

Uttrycket brukar vara sådant att det passar att sätta "är/var en/ett" mellan uppslagsordet och uttrycket. Exempel: Venus (gudinna) och Venus (film), för att skilja uppslagsorden från artikeln om planeten Venus. För vissa artiklar är det lämpligare att ange inom vilket ämnesområde begreppet används. Exempel: Familj (biologi). För att slippa läsa denna parentes i andra artiklar som länkar till artikeln med det något krångliga namnet, kan man kapa bort den i löpande text. Exempel: ''[[Körkarlen (film)|]]'' (notera "|"-tecknet sist) kommer att synas som Körkarlen. Dessa tillägg ska användas endast när en namnkonflikt är ett faktum. Andra kommer att chansa på vad en artikel heter, både när de söker efter en artikel att läsa och när de länkar ord i andra artiklar som de skriver, varför det alltid först ska finnas en artikel under grundformen.

Då det finns en betydelse som klart är viktigare än den första artikeln med visst namn (t.ex. nobelpristagare vs riksdagsman) är det lämpligt att skapa en stubb eller en förgreningssida med rödlänk för den viktigare betydelsen och namnge artikeln man tänkt skriva med särskiljningsled. Det är också bra att kontrollera vilka länkar som redan finns till det tänkta artikelnamnet (använd funktionen Sidor som länkar hit i verktygslådan).

För medeltida och tidigmoderna nordiska adelsmän används gängse standard med ättenamnet inom parentes, se vidare Wiki: Personnamn#Nordiska ättenamn.

Särskiljningsledet ska skrivas i gemener såvida det inte är ett namn. Exempel: Anders Andersson (skådespelare), Demokratiska partiet (Japan).

Kommatecken eller parenteser

Ett särskiljningsled avgränsas med ett kommatecken eller parenteser. Tidigare avgjordes valet mellan komma och parentes entydigt av artikelns ämnesområde, eller av särskiljningsledets karaktär. Praxis har senare kommit att bli mer svävande.

Den gamla stilen är att geografiska särskiljningsled markerades med kommatecken. Exempel: Cambridge, Massachusetts. Parenteser användes då endast för icke geografiska särskiljningsled.

Numera förekommer det även att parentes sätts runt särskiljningsledet även vid geografisk särskiljning. Exempel: Mérida (Mexiko). Det råder delade meningar om vilken variant som ska rekommenderas. Som särskiljningsled används stadsnamn, länsnamn, delstatsnamn, nationsnamn eller liknande. På samma sätt som ovan, görs detta enbart när det finns flera artiklar som konkurrerar om samma namn.

Oavsett om komma eller parentes används, finns en genväg för att vid wikilänkning enkelt "pajpa" den genom att lägga till ett lodrätt streck |, så att bara det egentliga uppslagsordet syns i texten. Exempel: [[Detroit, Michigan|]] renderar [[Detroit, Michigan|Detroit]]. I texten syns Detroit. Samma med [[elefantöra (växt)|]]. Det renderar [[elefantöra (växt)|elefantöra]]. I texten syns elefantöra.

Om både komma och parentes behövs för särskiljning bör kommat placeras inuti parentesen. Jämför [[Zehlendorf (stadsdel, Berlin)|]] med [[Zehlendorf, Berlin (stadsdel)|]], där det förra döljer hela särskiljningen och ger länken Zehlendorf medan det senare bara döljer särskiljningen i parentes och ger Zehlendorf, Berlin.

Specialfall

Vad gäller organisationer av olika slag som bär samma namn, råder delade meningar huruvida särskiljningen utformas med hänsyn till att det specificerande tillägget ofta har med geografi att göra, och alltså kan åtskiljas med kommatecken, eller om detta ska reserveras för renodlat geografiska företeelser. Dock har det blivit vanligare att använda parentes även för denna typ av särskiljning. Partier särskiljs ofta med parentes, till exempel Socialdemokraterna (Schweiz), medan studentnationer hittills har särskiljts med komma, till exempel Värmlands nation, Uppsala.

Alternativa eller dubbla särskiljningsled

När flera personer med samma namn även har samma yrke eller när två filmer har samma titel kan man behöva konstruera andra särskiljningstillägg än de vanligaste, alternativt kombinera dem.

Filmer, böcker och liknande som har samma titel kan till exempel få ett tillägg av ett årtal istället för "(film)", "(bok)" etc. Exempel: Hotet (1987) och Hotet (2004). Filmer med samma namn av helt olika karaktär kan tänkas skiljas åt med tillägg som (stumfilm), (kortfilm), (komedi) etc.

När artiklarna inte kan särskiljas på annat sätt måste man kombinera två särskiljningsled. Vanligaste exemplet är förmodligen när en bok flera gånger filmatiserats med samma namn som boken. Exempel: Körkarlen (boken) samt Körkarlen (film, 1921), Körkarlen (film, 1939) och Körkarlen (film, 1958).

En dominerande kontra likvärdiga betydelser

Om en betydelse av uppslagsordet är mer naturlig enligt principen om minsta möjliga förvåning, så kan den med fördel läggas under huvudordet medan artiklarna för de andra betydelserna får särskiljningsled. Artikeln under själva uppslagsordet förses då med en topplänk till de andra artiklarna alternativt till en förgreningssida (se nedan).

Om ingen betydelse självklart har företräde framför de andra, bör istället förgreningssidan ligga under huvudordet, och alla de egentliga artiklarna få ett särskiljningsled. I det fallet är det normalt inte nödvändigt med några topplänkar i de enskilda artiklarna.

Alltid en sida under uppslagsordet - inga onödiga särskiljningstillägg

Särskiljningsled läggs bara till när det behövs. Det ska alltid finnas en sida under huvudordet, antingen en artikel, en omdirigering eller en förgreningssida. En av wikins grundläggande idéer är att bygga ett nät av wikilänkar. Genom att följa principen om att artiklar alltid ska gå att nås från det enkla uppslagsordet, kan läsaren navigera till rätt sida. Enklast är helt enkelt bäst.

Enligt samma princip används inte särskiljningar med flera led, såvida det inte behövs. Där särskiljningar med två led behövs kan det vara en idé att skapa omdirigeringar från enklare former. Har man artiklar under "Otello (opera, Verdi)" och "Otello (opera, Rossini)" så bör det finnas omdirigeringar från "Otello (opera)", "Otello (Verdi)" och "Otello (Rossini)". Dessa kan antingen gå direkt till rätt artikel eller till grensidan. Samma regler gäller för dessa som för övriga omdirigeringar.

Omdirigeringar skall inte gå från namn helt utan särskiljning till samma ord fast med. I sällsynta fall kan huvudordet behöva vara en omdirigering till en artikel som heter något helt annat, fast det också finns något annat som heter samma sak men som är långt mindre troligt att man vill läsa om. Vanligare är dock att sådant löses med en grensida.

Om det finns skäl att misstänka att den artikel man skriver snart kommer få ett särskiljningstillägg, exv. om man skriver om en person och det finns flera kända människor med samma namn, kan man ev. skapa artikeln med särskiljningstillägg på en gång - under förutsättning att man även skapar en grensida.

När namngivningen lösts vid en namnkollision, så behövs hänvisningar etableras för att säkerställa att användaren enkelt kan hitta till rätt artikel. Detta kan göras dels med topplänkar, dels med förgreningssidor. Detta gäller även när namnen är likartade, men inte exakt likadana, eller när ett alternativt namn på ett ämne kolliderar med ett annat artikelnamn. Den som söker på Göran Persson bör även kunna bli hänvisad till Jöran Persson och tvärtom.

Topplänkar

En topplänk, eller huvudnot (på engelska Wikipedia: hatnote), är en hänvisning till en annan artikel, som placeras överst i artikeln. Det finns några färdiga mallar som kan användas för att skapa topplänkar, men hänvisningen kan också skrivas för hand om man så önskar. I det senare fallet bör dock hänvisningen utseendemässigt utformas så att den liknar det som mallarna producerar. Topplänkarna bör hållas så kortfattade som möjligt. Man bör undvika att stapla dem på varandra, utan hellre utforma dem för hand så att de hamnar på en rad. Länkarna är mycket värdefulla för den som försöker hitta rätt artikel, men bör inte vara alltför mycket i vägen när man väl gjort det.

Här följer några exempel på hur topplänkar kan se ut:

i artikeln om cigarettmärket Camel

För musikgruppen Camel, se Camel (musikgrupp).

i artikeln om filmen I gult och blått

Singeln och låten med samma namn hittas på I gult och blått (singel)

i artikeln om den fornnordiska guden Balder

För andra betydelser, se Balder (olika betydelser).

i artikeln om det grekiska landskapet Attika

"Attica" omdirigerar hit; för albumet, se Attica (album). För den arkitektoniska termen, se Attika (arkitektur).

Observera att det i allmänhet inte är nödvändigt med topplänkar till någon annan artikel från en artikel som själv redan har ett särskiljningsled i sitt namn. Det är mindre sannolikt att en läsare av misstag söker efter till exempel Gustaf Sparre (talman) när hen i själva verket önskar läsa om Gustaf Sparre (justitiestatsminister). Då behöver läsaren inte kunna komma direkt från den förra artikeln till den senare med hjälp av en topplänk. Märk dock att man kan hamna i fel artikel via en sökmaskin (t.ex. Google) eller för att man stött på en person i ett sammanhang som inte är relaterat till den använda särskiljningen.

Förgreningssidor

Manual
För läsare Övergripande Om Wiki Hur man läser Wiki Sökning Versionshistorik Ordlista Typer av sidor Namnrymder Artiklar Kategorier Portaler Användarsidor Diskussionssidor Specialsidor Undersidor Stubbar Förgreningssidor Årskrönikor Namnrymden Wiki Typer av användare Användare Faddrar Tillbakarullare Administratörer IP-kontrollanter Byråkrater Robotar Gruppbehörigheter Ämnesorienterade användarguider För lärare För vandrare För släktforskare Övrigt Önskelista Wiki som källa Att återanvända material från Wiki Mobil vy
För skribenter Användarkonto Användarkonto Varför skapa ett konto? Logga in / skapa konto Användarnamn Bevakningslistan Användarbidrag Inställningar Skicka e-post Redigering Redigering Avsnitt, stycken, listor och rader Att skapa en ny artikel Bilder (tekniskt) Ljud Ladda upp filer Flytta sida Infoga sida Mindre ändring Sammanfattningsfältet Signera diskussionsinlägg Diffar Redigeringskonflikt Verktyg Wikilänkar Källhänvisningar Externa länkar Interwikilänkar Mallar Faktarutor Wikidata Listor Tabeller Taggar Gallerier Citat Färger Omdirigeringar Specialtecken Matematiska uttryck Avancerade hjälpmedel Magiska ord Personliga stilmallar och skript Externa hjälpmedel AutoWikiBrowser Twinkle Databasnerladdning
För administratörer Manual för administratörer Blockeringar Skrivskydd Raderingar Tillbakarullning
Se även Hjälp Frågesidor Introduktion Deltagarportalen Stilguide Policy och riktlinjer Manualen (PDF) Så fungerar Wiki (PDF)
visa • redigera

Om ett uppslagsord har flera betydelser kan en förgreningssida som listar alla de olika betydelserna användas. Förgreningssidan kan läggas under själva uppslagsordet eller, om en betydelse dominerar och bör få företräde, under uppslagsordet med suffixet (olika betydelser).
Exempel:

• Orlando – under uppslagsordet ligger en förgreningssida
• Balder – under uppslagsordet ligger en artikel, medan förgreningssidan heter Balder (olika betydelser)

En förgreningssida är ett slags vägskäl. Dess huvudsakliga beståndsdel är en punktlista med betydelser av uppslagsordet, med länkar till artiklar för var och en av dessa. Vid länkarna finns i allmänhet kortfattad information som hjälper läsaren att hitta den sökta artikeln. Ibland kan någon betydelse ha en så kort förklaring att denna kan inrymmas på förgreningssidan, och man inte behöver länka vidare till någon annan artikel. En del användare tycker dock illa om detta, då de menar att sådana miniartiklar har en tendens att inte utvecklas (och att om allt kan sägas på förgreningssidan så hör ämnet inte hemma i Wikipedia).

På förgreningssidor där många olika betydelser tas upp ordnas dessa ibland tematiskt under olika rubriker som t.ex. "geografi", "personer", "vetenskap". Uppslagsord som delvis motsvarar förgreningssidan namn, men som knappast kan åsyftas av detta enbart, liksom ord med närliggande stavning, läggs ibland under rubriken "Se även" (exempelvis ligger Göteborgs spårvägar och Gothenburg under denna rubrik på Göteborg (olika betydelser)).

Det förekommer även att rena ordboksdefinitioner av ett artikeluppslag ges på förgreningssidan, i synnerhet en förklaring av ordets grundbetydelse i fall där detta är intressant (jmf Santa Cruz, vars etymologi knappast skall behandlas i alla ortsartiklarna). En del användare menar att sådant inte bör förekomma, eftersom ordboksdefinitioner hör hemma på projektet Wiktionary och wikigemenskapen bör träna sig på att inte rödlänka ord som inte är lämpliga för upplagsverksartiklar. Med tanke på att sådana wikilänkar ändå finns och varken kan eller bör undvikas helt menar andra att det bör bedömas från fall till fall.

Förgreningssidor förses med mallen {{förgrening}} längst ner på sidan. Den upplyser om vad det är för typ av sida och den placerar sidan i kategorin för förgreningssidor, Kategori:Förgreningssidor. Man skriver in koden {{förgrening}} inklusive måsvingarna.

Det finns även specialmallar som {{efternamn}}, {{förnamn}} och {{namnförgrening}} som förtydligar vilken typ av förgreningssida det handlar om.

Länkar till förgreningssidor

Länkar som pekar på en förgreningssida bör i regel undvikas, då de inte leder direkt till rätt artikel. I avsnittet Se även är det dock ofta lämpligt att länka just förgreningssidan, liksom på förgreningssidor om till exempel orter eller personer behandlas på skild sida.

I fall då en förgreningssida finns, men artikel för länkens betydelse saknas, bör länken peka till huvudordet utan särskiljningsled eller till en grensida, eftersom den eventuella framtida artikelns namn ännu inte är känt. Om subjektets relevans för en egen artikel saknas, så bör länken helt avlägsnas, men annars inte. Undantag från denna regel kan göras om det redan finns en länk från förgreningssidan till den saknade artikeln. Då bör samma särskiljningsled som där användas.

• Wiki: Projekt länkutredning
• Wiki: Strukturering