Detta är en lista över världens största språk efter antal talare.
Här listas uppgifter publicerade olika år, från Nationalencyklopedin (NE) och andra källor (se källhänvisning). De data som ges är ofta uppskattningar, och olika källor ger något olika uppgifter. Därför ska materialet främst ses som ett sätt att grovt jämföra olika språk med varandra.
Årtalen anger i regel året då datan publicerades. Siffrorna gäller antalet modersmålstalare, det vill säga de personer som använder ett visst språk som förstaspråk.
NE-siffrorna är från två olika listningar, publicerade 2007 respektive 2010. Vilka källor NE använt är oklart.
Ethnologue-siffrorna (listade som 13:e respektive 18:e upplagan) är endast delvis kompatibla med NE-siffrorna. SIL (som sammanställer Ethnologue) delar ofta upp språk i mindre delar. Detta gäller "språk" som quechua, arabiska och malajiska. Noteringen för 1996 (som endast är en sifferinhämtning från den tryckta upplagan där ingen lista över största språk finns medtagen) försöker kompensera detta med att kombinera data från flera språknoteringar, där detta är möjligt och rimligt. För vissa språk med mycket avvikande siffror har kolumnen lämnats tom. Noteringen för 2015 är dock hämtad från den mindre listningen på ethnologue.com. Där listas endast vissa av språken.
Plats (2010) | Plats (2007) | Språk | Ethn. 1996 (miljoner) | NE 2007 (miljoner) | NE 2010 (miljoner) | Ethn. 2015 (miljoner) | Modersmål huvudsakligen i | |
---|---|---|---|---|---|---|---|---|
1 | 1 | mandarin (del av kinesiska) | 885 | 940 | 954,6 | 848 | Kina, Taiwan, Singapore (ett av fyra officiella språk) | |
2 | 3 | spanska | 266 | 365 | 406,7 | 399 | Ekvatorialguinea, Latinamerika, Spanien, USA | |
3 | 2 | engelska | 322 | 387 | 358,9 | 335 | Australien, Irland, Indien, Kanada, Nya Zeeland, Storbritannien, Sydafrika, USA | |
4 | 4 | hindi (del av hindustani) | 182 | 311,4 | 335 | 260 | Indien (centrala och norra) | |
5 | 5 | arabiska | 295 | 293 | 242 | Nordafrika, Mellanöstern | ||
6 | 6 | portugisiska | 170 | 204 | 215,6 | 203 | Angola, Brasilien, Kap Verde, Östtimor, Guinea-Bissau, Macao, Moçambique, Portugal, São Tomé och Príncipe | |
7 | 7 | bengali | 189 | 202 | 205,9 | 189 | Bangladesh, Västbengalen (delstat i Indien), Tripura (delstat i Indien), Nepal | |
8 | 8 | ryska | 170 | 160 | 154,4 | 166 | Ryssland, forna Sovjetrepubliker | |
9 | 9 | Persiska | 135 | 145 | 155 | 160 | Iran, Afghanistan, Tadzjikistan, Uzbekistan,Pakistan, Bahrain, Iraq, Azerbajdzjan, Turkiet, Indien, Oman, Emirates | |
10 | 10 | japanska | 125 | 127 | 126,3 | 128 | Japan, Palau (officiella) | |
11 | 11 | punjabi | >57 | 95,5 | 101,8 | 88,7 | Punjab (Indien), Punjab (Pakistan) | |
12 | 12 | tyska | 98 | 92,1 | 89,0 | 78,1 | Tyskland, Österrike, Belgien, Schweiz, Liechtenstein, Luxemburg, Elsass-Lothringen (franska: Alsace-Lorraine)Alsace-Lorraine (del av östra Frankrike) Namibia, samt södra Brasilien | |
13 | 13 | wu (del av kinesiska) | 77,2 | 79,5 | 81,0 | 77,2 | Zhejiang, Shanghai (Kina) | |
14 | 14 | javanesiska | 82,4 | 80,8 | 84,3 | Java (indonesisk ö) | ||
15 | 15 | telugu | 73 | 75,9 | 80,2 | 74,0 | Andhra Pradesh (delstat i Indien) | |
16 | 16 | vietnamesiska | 66,9 | 75,6 | 79,4 | 67,8 | Vietnam | |
16 | 19 | marathi | 64,8 | 72,9 | 77,0 | 71,8 | Maharashtra (delstat i Indien) | |
17 | 15 | malajiska/indonesiska | >34,6 | 76,9 | 76,5 | 60,5 | Indonesien, Malaysia, Brunei | |
18 | 10 | franska | 72 | 109 | 75,8 | 75,9 | Frankrike, östra Kanada, Belgien, Luxemburg, Schweiz, Västafrika | |
19 | 18 | koreanska | 75 | 75,5 | 75,1 | Nordkorea, Sydkorea | ||
20 | 20 | tamil | 62 | 70,0 | 73,7 | 68,8 | Tamil Nadu (delstat i Indien), Malaysia, Sri Lanka | |
21 | 22 | turkiska | 59 | 62,6 | 72,8 | 70,9 | Turkiet, norra Cypern | |
22 | 21 | urdu (del av hindustani) | 54 | 65,6 | 69,0 | 64,0 | Pakistan, Indien | |
23 | 24 | kantonesiska (del av kinesiska) | 66,0 | 59,2 | 60,5 | 62,2 | Guangdong (Kina), Hongkong, Macao | |
24 | 23 | italienska | 40 | 59,4 | 59,4 | 63,8 | Italien, Schweiz, San Marino, Vatikanstaten, minoritet i omkringliggande områden | |
25 | 25 | thai | >20 | 56,2 | 57,4 | Thailand | ||
26 | 26 | gujarati | 44 | 48,9 | 51,5 | Gujarat (delstat i Indien) | ||
28 | 27 | jinyu (del av kinesiska) | 45 | 47,6 | 48,5 | 45,0 | Centrala Kina | |
29 | 28 | min nan (del av minkinesiska) | 49,0 | 46,9 | 47,1 | 46,6 | Sydöstra Kina, Malaysia, Singapore, Thailand, Taiwan (Taiwanesiska) | |
30 | 36 | hausa | 22 | 34,5 | 42,2 | Nigeria | ||
31 | 30 | polska | 44 | 40,2 | 40,5 | Polen | ||
32 | 32 | kannada | 44 | 38,1 | 40,2 | Karnataka (delstat i Indien) | ||
33 | 34 | malayalam | 34,0 | 37,7 | 40,0 | Kerala (delstat i Indien) | ||
34 | 33 | xiang (del av kinesiska) | 36,0 | 38,1 | 39,0 | 36,0 | Hunan (Kina) | |
35 | 31 | pashto | 8,1 | 28,6 | 36,4 | Afghanistan, Pakistan | ||
36 | 35 | sundanesiska | 27 | 37,5 | 36,9 | Java (indonesisk ö) | ||
37 | 37 | oriya | 30,1 | 33,4 | 35,3 | Odisha (delstat i Indien) | ||
38 | 38 | burmesiska | 22 | 33,2 | 33,8 | Myanmar | ||
39 | 40 | ukrainska | 41 | 30,4 | 33,6 | Ukraina | ||
40 | 39 | hakka (del av kinesiska) | 25,7 | 30,6 | 31,5 | 30,1 | Sydöstra Kina, Taiwan | |
41 | 41 | bhojpuri (del av bihari) | 25 | 28,7 | 30,1 | Delstaten Bihar med omnejd i Indien | ||
42 | 44 | maithili (del av bihari) | 24,3 | 26,8 | 28,5 | Delstaten Bihar med omnejd i Indien | ||
43 | 42 | tagalog | 15,3 | 27,5 | 28,4 | I Manila med omnejd på Filippinerna | ||
44 | 47 | amhariska | 20 | 24,8 | 28,1 | Etiopien | ||
45 | 48 | fula | 24,5 | 28,1 | Väst- och Centralafrika, från Senegal till Sudan | |||
46 | 43 | yoruba | 20 | 27,5 | 28,0 | Nigeria, Benin och Togo | ||
47 | 50 | oromo | 13,9 | 24,1 | 27,3 | Etiopien och Kenya | ||
48 | 46 | sindhi | 19,7 | 25,5 | 26,2 | Sindh-provinsen i Pakistan och näraliggande områden i Indien | ||
49 | 45 | uzbekiska | 18,4 | 25,6 | 25,4 | Uzbekistan, samt minoriteter i kringliggande länder | ||
50 | 55 | cebuano | 15,2 | 21,1 | 24,5 | Centrala och södra Filippinerna | ||
51 | 49 | rumänska | 26 | 24,5 | 24,4 | Rumänien, Moldavien, Odesa oblast (Ukraina) | ||
52 | 53 | awadhi (del av hindi) | 20,3 | 22,0 | 23,2 | Delstaten Uttar Pradesh i Indien | ||
53 | 51 | igbo | 17 | 24,0 | 22,4 | Nigeria, den del som 1967-1970 utgjorde staten Biafra | ||
54 | 52 | azerbajdzjanska (azeriska) | 13,9 | 22,7 | 22,2 | I landet Azerbajdzjan och provinsen med samma namn i Iran | ||
55 | 54 | gan (del av kinesiska) | 20,6 | 21,8 | 22,2 | 20,6 | Provinsen Jiangxi i Kina | |
56 | 56 | nederländska | >20 | 20,9 | 21,2 | Nederländerna, Belgien och Surinam | ||
59 | 59 | malagassiska | 10,2 | 18,4 | 20,6 | Madagaskar | ||
60 | 57 | kurdiska | >13 | 20,6 | 20,3 | Kurdistan, dvs. delar av Irak, Iran, Turkiet och Syrien | ||
61 | 58 | serbokroatiska | 21 | 18,8 | 18,6 | Serbien, Kroatien och Bosnien | ||
62 | 62 | singalesiska | 13,2 | 16,5 | 17,5 | Sri Lanka | ||
63 | 60 | siraiki | 15,0 | 17,2 | 17,4 | Delstaten Sindh i Pakistan | ||
64 | 61 | nepali | 16,2 | 16,8 | 16,8 | Nepal och gränsområden däromkring | ||
65 | 65 | khmer | 7,1 | 15,8 | 16,5 | Kambodja | ||
66 | 64 | zhuang | 14 | 15,9 | 16,2 | Autonoma regionen Guangxi i sydvästra Kina | ||
67 | 67 | assamesiska | 14,6 | 15,4 | 16,2 | Delstaten Assam i Indien med omnejd | ||
68 | 66 | turkmeniska | 5,4 | 15,8 | 15,9 | Turkmenistan, Mellanöstern | ||
69 | 69 | somaliska | 8,3 | 14,7 | 15,0 | Somalia, Somaliland, Nordöstra provinsen (Kenya), Somali (Etiopien), Djibouti | ||
70 | 70 | marvari | 12,1 | 14,1 | 14,9 | Delstaten Rajastan i Indien samt angränsande delar av Pakistan | ||
71 | 68 | maduresiska | 10 | 15,0 | 14,7 | På Madura, Java med flera öar i Indonesien | ||
72 | 71 | magahi (del av bihari) | 10,8 | 13,9 | 14,6 | Delstaten Bihar i Indien | ||
73 | 72 | hariyanvi (del av hindi) | 13 | 13,8 | 14,6 | Delstaten Haryana i Indien | ||
74 | 63 | chittagoniska | 15,9 | 14,4 | Kring Chittagong i Bangladesh | |||
75 | 74 | chhattisgarhi | 11,0 | 12,3 | 13,0 | Delstaten Chhattisgarh i Indien | ||
76 | 76 | nyanja (chichewa) | 5 | 11,5 | 13,0 | Malawi, Moçambique, Zambia och Zimbabwe | ||
77 | 73 | ungerska | 14,5 | 12,7 | 12,6 | Ungern, delar av Rumänien, Serbien, Slovakien | ||
78 | 75 | grekiska | 12 | 11,9 | 12,4 | Grekland, Cypern | ||
79 | 84 | rwanda | 9,3 | 9,8 | 12,1 | Rwanda | ||
80 | 77 | deccan (dakhni) | 10,7 | 11,4 | 12,0 | Deccan-området i Indien | ||
87 | 82 | zulu | 9,1 | 10,4 | 11,5 | Sydafrika | ||
82 | 81 | sylheti | 10,7 | 11,2 | Nordöstra Bangladesh och angränsande delar av Indien | |||
83 | 79 | kazakiska | 8 | 11,0 | 11,1 | Kazakstan | ||
84 | 80 | Min Bei (del av kinesiska) | 10,3 | 10,9 | 11,1 | Provinsen Fujian i Kina | ||
85 | rangpuri | 11,0 | Bangladesh, Indien | |||||
86 | 78 | akan | 7 | 11,0 | 10,6 | Ghana, Elfenbenskusten | ||
87 | 86 | haitisk kreol | 7,4 | 9,6 | 10,4 | Haiti | ||
88 | 88 | ilocano | 8 | 9,1 | 10,3 | Norra Luzon i Filippinerna | ||
89 | 90 | rundi | 6 | 8,8 | 10,3 | Burundi | ||
90 | 85 | dhundari | 9,6 | 10,1 | Delstaten Rajasthan i Indien | |||
91 | 83 | tjeckiska | 12 | 10,0 | 10,0 | Tjeckien | ||
92 | 87 | min dong (del av kinesiska) | 10,5 | 9,5 | 9,7 | Provinsen Fujian i Kina | ||
93 | 89 | quechua | 8,9 | 9,5 | Peru och Bolivia | |||
94 | 95 | hiligaynon | 7 | 8,2 | 9,2 | Panay och Negros i Filippinerna | ||
95 | 96 | mòoré | 4,6 | 7,6 | 9,0 | Burkina Faso | ||
96 | 91 | svenska | 9 | 8,7 | 8,5 | Sverige, Finland, Åland | ||
97 | 92 | hmong | 8,4 | 8,4 | Laos med omnejd | |||
98 | 97 | xhosa | 6,9 | 7,6 | 8,4 | Sydafrika | ||
99 | 94 | uiguriska | 7,5 | 8,2 | 8,3 | Västra Kina | ||
100 | 99 | baluchi | 6,4 | 7,6 | 8,3 | Baluchistan (Pakistan och Iran) | ||
101 | tigrinska | 6,1 | 7,8 | Etiopien, Eritrea | ||||
102 | ciluba | 6,3 | 7,4 | Kongo-Kinshasa | ||||
103 | 93 | shona | 7 | 8,3 | Zimbabwe | |||
104 | 98 | belarusiska | 10,2 | 7,6 | Belarus | |||
105 | 100 | konkani | 4,1 | 7,4 | Delstaten Goa i Indien | |||
106 | bulgariska | 9 | Bulgarien |
This article uses material from the Wikipedia Svenska article Lista över världens största språk efter antal talare, which is released under the Creative Commons Attribution-ShareAlike 3.0 license ("CC BY-SA 3.0"); additional terms may apply (view authors). Innehållet är tillgängligt under CC BY-SA 4.0 om ingenting annat anges. Images, videos and audio are available under their respective licenses.
®Wikipedia is a registered trademark of the Wiki Foundation, Inc. Wiki Svenska (DUHOCTRUNGQUOC.VN) is an independent company and has no affiliation with Wiki Foundation.