Ulricehamn: Tätort i s kommun, Sverige

Ulricehamn
Tätort · Centralort
Ulricehamns rådhus vid Stora torget
Land	Sverige
Landskap	Västergötland
Län	Västra Götalands län
Kommun	Ulricehamns kommun
Distrikt	Ulricehamns distrikt, Marbäcks distrikt
Koordinater	57°47′30″N 13°25′7″Ö / 57.79167°N 13.41861°Ö / 57.79167; 13.41861
Area
- tätort	771 hektar (2020)
- kommun	1 116,71 km² (2019)
Folkmängd
- tätort	11 410 (2020)
- kommun	25 087 (2023)
Befolkningstäthet
- tätort	14,8 inv./hektar
- kommun	22 inv./km²
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postort	Ulricehamn
Postnummer	523 XX
Riktnummer	0321
Tätortskod	T5104
Beb.områdeskod	1491TC111 (1960–)
Geonames	2666493
Ortens läge i Västra Götalands län
Se kartdata överlagrat på... Google Kartdata
Wiki Commons: Ulricehamn
SCB:s bebyggelseområdesavgränsning Redigera Wikidata

För andra betydelser, se Ulricehamn (olika betydelser).

Ulricehamn är beläget på sluttningarna kring ån Ätrans utlopp i sjön Åsunden. Orten ligger cirka 36 kilometer öster om Borås och cirka 49 kilometer väster om Jönköping. Vid Ulricehamn går en motorväg som är en del av Riksväg 40.

Till vänster Bogesund från ca år 1700 i Svecia Antiqua et Hodierna. Till höger Ulricehamn 1782. På bägge kan man tydligt se kyrkan.

 

Ulricehamnstrakten har varit bebodd sedan stenåldern och här har gjorts ett cirka 10 000 år gammalt skelettfynd, Bredgårdsmannen i Marbäck. Staden, som har anor från medeltiden, hette tidigare Bogesund och finns omnämnd i skrift 1307 i Erikskrönikan. 1385 omtalas i ett köpebrev en Claws Satlamester ij Bawosund, sadelmakare var hantverkare som hörde hemma i städer på den tiden.

År 1520 stod slaget på Åsundens is utanför staden vid Skottek då danskarna med Kristian II besegrade Sten Sture den yngre. Den ridväg som gick från Halland utmed Ätran in i landet, kallad Ätrastigen eller Redvägen, passerade också Ulricehamn. Delar av stadens gågata, Storgatan, följer samma sträckning som den ursprungliga vägen. Denna ridväg har även givit namn åt Redvägs härad, som omger Ulricehamn och är en del av Sjuhäradsbygden.

Bogesund bytte namn 1741 till Ulricehamn efter drottning Ulrika Eleonora.

Staden drabbades även av brand och vid stadsbranden den 9 februari 1788 ödelades större delen av stadens centrum.

Administrativa tillhörigheter

Ulricehamns stad ombildades vid kommunreformen 1862 till en stadskommun. 1938 införlivades Brunns socken/landskommun och Vists socken/landskommun och ortens bebyggelse utgjorde därefter bara en mindre del av stadskommunens yta. 1971 uppgick Ulricehamns stad i Ulricehamns kommun med Ulricehamn som centralort.

I kyrkligt hänseende har orten alltid hört till Ulricehamns församling.

Orten ingick till 1948 i domkretsen för Ulricehamns rådhusrätt och ingick därefter till 1971 i Kinds och Redvägs tingslag. Från 1971 till 1996 ingick Ulricehamn i Sjuhäradsbygdens domsaga och orten ingår sedan 1996 i Borås domkrets.

Befolkningsutveckling

• Ulricehamns kyrka från 1400-talet
• Ulricehamns rådhus från 1790
• Ulricehamns järnvägsstation från 1906
• Ulricehamns stadshus från 1957
• Ulricehamns sanatorium (rivet)

•  
  Ulricehamn på xylografi från 1888 av G. Forsell efter en målning av Carl Ferdinand Hernlund.
•  
  Storgatan i Ulricehamn
•  
  Ulricehamns järnvägsstation, 2019. Spåren revs upp 1991.

Större företag i kommunen:

• Emballator Ulricehamns Bleck AB, 155 anställda (dec 2011)
• Precomp Solutions AB, 133 anställda (dec 2011)
• B&B TOOLS Supply Chain AB, 120 anställda (2010-02-08)
• IRO AB, Garnmatare för textilindustrin, 104 anställda (dec 2015)
• AP&T AB, utrustning för metallformning, 191 anställda (2015-06-22)
• Weland Stål AB, 101 anställda (juni-2011)

Bankväsende

 

Ulricehamns sparbank grundades 1853 och ombildades 1879 till en folkbank, Ulricehamns folkbank. Efter att folkbanken ställts under utredning 1890 bildades en ny sparbank, Ulricehamns stads och Redvägs härads sparbank, som senare tog den gamla sparbankens namn. Den är alltjämt en fristående sparbank.

Den år 1864 grundade Enskilda banken i Venersborg hade tidigt kontor i Ulricehamn. Även Borås enskilda bank hade kontor i Ulricehamn åtminstone från 1870-talet, som dock drogs in år 1890 varefter Venersborgsbanken åter var ensam affärsbank på orten en tid. I januari 1906 öppnades ett kontor av Jönköpings handelsbank som snart kom att uppgå i Göteborgs handelsbank. I december 1918 fick Borås bank tillstånd att öppna kontor i Ulricehamn. Borås bank övertogs 1942 av Skandinaviska banken som år 1949 även övertog Göteborgs handelsbank.

SEB och Handelsbanken har alltjämt kontor i Ulricehamn jämte sparbanken.

• Tingsholmsgymnasiet
• Bogesundsskolan
• Ulrikaskolan
• Stenbocksskolan
• Montessoriskolan Lindängen

Strax norr om staden finns Ulricehamns Skicenter vilket är en alpinanläggning med sju liftar och sex nerfarter i varierad svårighetsgrad.

Ulricehamn arrangerade världscupen i längdåkning på Lassalyckan i januari 2017 såväl som 2019, vilken är tänkt att återkomma vartannat år.

Ulricaparken invigdes i slutet av maj år 2014. Lekplatsen finns i Ulricehamn bara några meter från sjön Åsunden. Stadens största lekplats har aktiviteter för både stora och små. Här finns bland annat gungor, linbana, hinderbana, klätternät samt rutschkanor.

•  
  Ulricaparken Ulricehamn

• Stadsbranden i Ulricehamn 1788
• Spårvägen i Ulricehamn
• Ulricehamns Skicenter
• Ulricehamns Tidning
• Sjuhäradsfestivalen
• Änglagård
• Lista över fasta fornminnen i Ulricehamn (för omfattning av detta område, se Ulricehamns stad#Sockenkod)
• Ulricehamns sanatorium
• Uport Festival

• Klackenberg, Henrik (1983). Bogesund. Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 42. Stockholm: Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus. Libris 7618989. ISBN 91-7192-543-0 

•   Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)

•   Wiki Commons har media som rör Ulricehamn.
  Bilder & media