Stora Frosten 1709: Väderlekshändelse i Storbritannien åren 1708-1709

Den stränga kylan inträffade under en period av låg solfläcksaktivitet, vilken också kallas för Maunderminimum och som inföll cirka 1645–1715.

William Derham i Upminster, cirka 25 km nordost om London, noterade den 5 januari 1709 temperaturen −12 °C, den lägsta temperatur sedan han började mäta 1697. Andra samtida observatörer i Europa skall också ha nedtecknat temperaturer på −12 °C. Derham skrev i Philosophical Transactions att "Jag tror att frosten var större (om inte mer universell) än någon annan i mannaminne." Françoise-Marie de Bourbon, hertiginna av Orléans, anses ha skrivit till sin faster, att "Aldrig i mitt liv har jag upplevt en vinter som denna."

Frankrike drabbades svårt, med följande hungersnöd som under sent 1710 hade kostat 600 000 människoliv. Eftersom hungersnöden pågick under det spanska tronföljdskriget, menade vissa nationalister att ingen dog av svält alls i Frankrike under 1709. Den stränga vintern anses ha varit en orsak till att många pfalzare emigrerade till Storbritannien och dess amerikanska kolonier.

Händelsen har uppmärksammats av många klimatforskare i samband med Europeiska unionens millenniumprojekt, då de inte kan relatera kalla vintrar i Europa under modern tid, med 1709 års händelser. Klimatforskaren Dennis Wheeler vid universitetet i Sunderland menade att "Något ovanligt ser ut att ha hänt". Moderna klimatmodeller ansees inte fungera för att förklara 1709 års förhållanden.

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wiki, 19 december 2012.

Fotnoter