Stockholm-Bromma Flygplats: Internationell flygplats i Stockholm, Sverige

Flygplatsen var 2019 Sveriges tredje största i passagerarantal och är Stockholmsområdets mest centrala flygplats. Bromma ligger väster om stadskärnan och avståndet dit är cirka nio kilometer.

Stockholm-Bromma flygplats
BMA Flygplatsens läge i Stockholms län
Allmän information
Ort	Stockholm
Flygplatstyp	Internationell flygplats Militär flygplats
IATA-kod	BMA
ICAO-kod	ESSB
FV-kod 1	C 8 (till 1975)
FV-kod 2	45 (från 1975)
Ägare	Swedavia
Driftbolag	Swedavia
Öppningsår	1936
Höjd över havet	14 meter
Koordinater	59°21′19″N 17°56′44″Ö / 59.35528°N 17.94556°Ö / 59.35528; 17.94556
Totalt antal sysselsatta	110
Övrigt	Biluthyrning, flygbuss, lokalbuss, taxi, kiosk, restaurang, spårvagn, bankomat
Officiell webbplats	www.swedavia.se/bromma
Kommunikationer
Restid/Sträcka från centrum	15 min/9 km
Flygbuss	Vy Flygbussarna
Parkering	Terminalparkering, korttidsparkering, långtidsparkering
Trafikerande flygbolag	Finnair BRA
Banor
Riktning Dimensioner i meter Beläggning Längd Bredd 12/30 1 668 45 Asfalt 05/23 1 200 40 Asfalt
Statistik
Passagerare (2015)	2 488 779 (▲+4,6%)
Varav inrikes (2015)	2 190 463(▲+2,9%)
Varav utrikes (2015)	298 316 (▲+19%)
Landningar (2015)	28 308

Bromma flygplats invigdes den 13 maj 1936 av kung Gustav V. Det hölls även tal av borgarråden Yngve Larsson och Wictor Karlsson samt fullmäktiges ordförande Johan-Olov Johansson. Flera svenska och utländska flygplan landade på flygfältet, och prins Bertil blev den första flygpassageraren på Bromma flygplats. Strax därefter följde militärflygplan och en konstflygningsuppvisning.

Bromma flygplats kompletterades i början på 1960-talet av Arlanda flygplats för utrikestrafik, dit senare även den mesta inrikestrafiken flyttade. Från 1990-talet och framåt har det dock varit en omfattande ökning av trafikflyget på Bromma flygplats. Idag trafikeras flygplatsen kommersiellt av såväl jetplan som turboprop-flygplan. Brommas största aktör är BRA med linjer till Göteborg, Halmstad, Kalmar, Malmö, Ronneby, Stockholm, Sundsvall, Trollhättan, Umeå, Visby, Växjö, Ängelholm och Östersund. Flygbolag med färre linjer på Bromma är bland annat Brussels Airlines (BRU), British Airways, (Sun-Air) (AAR) och Finnair (HEL). Som många andra stadsnära flygplatser jorden runt utsätts Bromma för krafter som både verkar för ett bevarande och som verkar för en stängning av flygplatsen som sedan länge är omgiven av bostadsområden.

Efter passagerarflygets avreglering i början av 90-talet fick Bromma i snabb takt ett ökat antal passagerare, samtidigt som annan flygverksamhet och antalet landningar skurits ned. Mellan åren 2012 och 2018 steg antalet årliga passagerare med totalt nio procent till 2 501 589 personer. 2019 sjönk antalet passagerare med sex procent jämfört med året innan. 2020 sjönk antal passagerare med 80 procent, till följd av coronapandemin.

Bromma flygplats blev statligt byggnadsminne (SBM) 14 september 2000 (förordning 2013:558). Flygplatsen blev byggnadsminne (BM) enligt 3 kap. KML 1 april 2010.

Områdets äldre historia

Bromma flygplats uppfördes på mark som tidigare tillhört bland andra gårdarna Glia i den västra delen av flygplatsen, Linta i söder och Ranhammar, som låg i den nordöstra delen av det nuvarande flygplatsområdet, ungefär vid nuvarande Bromma Blocks. När schaktningarna för det nya flygfältet inleddes år 1933 hade huvuddelen av den äldsta bebyggelsen i området sedan länge redan rivits eller förfallit. Bara Ranhammars gård och ett par lador fanns då kvar.

I samband med flygfältsbygget gjordes omfattande arkeologiska undersökningar. Bland annat inventerades ett stort antal gravar. När området började planeras år 1933 fanns minst 243 gravar på åtta gravfält. Den äldsta graven daterades i samband med utgrävningarna till tiden mellan 500-talets andra hälft och början av 600-talet.

Uppförande och invigning

 

 

 

Vid början av 1930-talet hade behovet av en ny flygplats i Stockholm stadigt växt. Flygfältet i Barkarby låg utanför stadsgränsen och relativt avsides, pontonflygplanen som startade och landade på Stora Värtan vid Lindarängen norr om Ladugårdsgärde (öppnad 1920) kunde inte flyga på vintern då "landningsbanan" var frusen. Under 1920-talet hade det funnits planer på att upprätta en landflygplats på Skarpnäcksfältet, men de övergavs när Stockholms stadsfullmäktige den 30 juni 1933 beslöt att det skulle byggas ett flygfält vid Riksby i Bromma. Flygplatsen började byggas den 23 oktober 1933. Sammanlagt var området då cirka 175 hektar stort, med kuperad terräng omkring den då 58 hektar stora flygplatsen. Slutbesiktning skedde den 16 maj 1936. Skarpnäcks flygfält kom sedan bara att användas som beredskapsplats under andra världskriget och för sportevenemang efter kriget.

Enligt de första planerna skulle flygfältet ha gräsklädda start- och landningsbanor, men bland annat på grund av problem med dränering och tjäle beslöts att de skulle byggas som asfaltsbanor. Ursprungligen hade Bromma flygplats fyra huvudbanor, där den längsta var cirka 900 meter. Genom att flygplatsen fick så många banor skulle det alltid finnas alternativa start- och landningsriktningar, och flygplatsen skulle därmed kunna användas med tillräcklig säkerhet året om och vid alla vindriktningar.

Både stationsbyggnaden (som ursprungligen var cirka 50 meter lång), flygledartornet och den första 100 meter långa hangaren (Hangaren 1) ritades av arkitekt Paul Hedqvist med biträde av arkitekt Nils Tesch. Tyska Lufthansa var konsult vid planeringen av anläggningen. I hangaren återanvände Hedqvist fackverksbalkar från gamla Tranebergsbron som just hade rivits.

Lördagen den 23 maj 1936 hölls invigningstalen i regn, rusk och dimma av Gustaf V och Flyghamnsstyrelsens ordförande borgarrådet Yngve Larsson. Klockan 15:00 öppnades flygplatsen för trafik. Med start klockan 15:10 började både svenska och utländska plan att landa, och som förste flygpassagerare på Bromma anlände prins Bertil i ett av planen. Flygplatsen hade då kostat cirka 5,7 miljoner kronor och delvis finansierats med nödarbete åt arbetslösa. Vid invigningen deltog även världens då största landflygplan, en Junkers G-38. Av denna flygplanstyp fanns bara två exemplar, som båda tillhörde Lufthansa. Junkersplanet kunde ta 34 passagerare, varav en del var placerade i vingarna. De sista åren före andra världskriget trafikerades Bromma av ett ännu större plan, Lufthansas Junkers Ju-90 för 40 passagerare.

Tillkomsten av Bromma flygplats var av stor betydelse för Stockholms internationella kommunikationer. Restiden till Berlin klarades på fyra timmar utan mellanlandning och till Paris eller London tog det sju till åtta timmar, men då fick man mellanlanda. Att jämföra med en tågresa som under 1930-talet tog 20 timmar Stockholm–Berlin. En flygresa Stockholm-London (enkelresa) kostade 315 kronor.

Vidareutveckling

 

 

Bromma var en av de första flygplatserna som byggdes direkt efter det växande trafikflygets behov. Den var först i Europa att byggas med asfalterade banor och hade ursprungligen fyra rullbanor för att kunna användas oavsett vindriktning av dåtidens sidvindkänsliga sporrhjulflygplan. När flygplanen blev tyngre och snabbare under andra världskriget uppkom behovet av en längre och bredare rullbana. Parallellt med en av de ursprungliga banorna byggdes då en ny bana som blev klar 1944 med 1 668 meter längd, bana 13/31. Senare omnumrerad till 12/30 är det den bana som återstår idag.

Fram till sammanslagningen med SAS 1948 var ABA, AB Aerotransport det största bolaget på Bromma. Under andra världskriget minskade trafikflyget men engelska och svenska kurirplan flög med norska och danska flyktingar och varor bland annat till Storbritannien, och Bromma flygplats var ett populärt mål för tyska spioner. Två av de svenska kurirplanen, SE-BAG och SE-BAF, sköts ner av tyskarna. Efter kriget blomstrade Bromma flygplats, 1945 inledde SILA som redan 1946 blev en del av SAS flygningar till La Guardia flygplatsen i New York med mellanlandning i Reykjavik i Island och Gander i Newfoundland. År 1955 startade den första svenska charterflygresan från Bromma.

Nya och tyngre flygplan krävde dock allt längre landningsbanor och större utrymmen. Avgörande blev SAS beställning av DC-8 som gjorde att man beslöt att bygga ut den så kallade Halmsjöbanan till det som idag är Arlanda. SAS DC-8:or sattes till att börja med in på USA-flygningarna vilka flyttade till ett halvfärdigt Arlanda 1960. Efter politiskt beslut flyttades allt reguljärt utrikesflyg till Arlanda i samband med dess invigning 1962. Under 1960- och 70-talen kom istället inrikesflyget att expandera kraftigt på Bromma men efter att inrikesflyget, som från Bromma utfördes av SAS och det av SAS hälftenägda Linjeflyg, flyttade sin trafik till Arlanda 1983 blev Bromma en flygplats i huvudsak för allmänflyg, skol- och affärsflyg.

År 1983 ville Stockholms kommun säga upp kontraktet med Luftfartsverket gällande Bromma flygplats. År 1984 enades berörda kommuner om att Tullinge flygplats senast 1991 skulle ersätta Bromma. Detta med anledning att Flygvapnet skulle lämna Tullinge då Flygvapnets Södertörnsskolor (F 18) lades ned 1986. Dock kom aldrig detta beslut att fullföljas, på grund av en omfattande opinion mot att Tullinge flygplats skulle omvandlas till en ny reguljär flygplats.

År 1992 avreglerades dock den svenska flygmarknaden och som följd av Sveriges EU-inträde 1995 och kravet på likabehandling inom unionen kom Luftfartsverket också att så småningom åter öppna Bromma för utrikestrafik. När Malmö Aviation började med flygningar till London, Malmö och Göteborg började resenärerna komma tillbaka till Bromma och sedan slutet av 1990-talet har allt fler flygbolag etablerat sig på Bromma vilket gjort att flygplatsen återtagit sin ursprungliga funktion som en central trafik- och affärsflygplats för Stockholm. Hårda bullerkrav hade införts för Bromma, men Malmö Aviation hade hittat lämpliga plan som flygbolaget fortfarande 2016 använde.^{[källa behövs]}

Hösten 2014 tillsatte regeringen en statlig samordnare med uppdrag att undersöka om Bromma flygplats kan omvandlas till stadsutvecklingsområde.

Andelen skol- och allmänflyg har däremot krympt kraftigt på grund av höjda landningsavgifter. Tidigare stridsflyg och Kustbevakningens havsövervakningsplan har lämnat Bromma, medan Flygvapnets så kallade regeringsflygplan oftast använder flygplatsen som sin bas i Stockholmsområdet.

Historiska bilder

•  
  Bromma flygplats 1947 med ett amerikanskt plan och två plan från AB Aerotransport.
•  
  Hangar 1 med SAS "Sigtrygg Viking" (DC-4) samt en DC-3:a tillhörande Swedish Air Lines, foto från sent 1940-tal.
•  
  SAS Convair 440 "Bjarne Viking". Foto från 1967.
•  
  En Jakovlev Jak-40 utanför hangar 1. Foto från 1971.

Upprustning och utbyggnad

 

 

 

 

Utbyggnaden i början på 2000-talet präglades av flera faktorer, inte minst behovet att försöka bibehålla flygplatsbyggnadernas arkitektoniska särprägel. Samtidigt gick det inte att bortse från att trycket på flygplatsen var stort.

Ett nytt flygledartorn, beläget på Ranhammarshöjden, togs i bruk 2002 och terminalen rustades upp samma år. Flygledartornet ersatte ett mindre torn, byggt på den ursprungliga terminalens tak, som i sin tur hade ersatt ett i terminalen inbyggt flygledarrum. Numera är gamla flygledartornet med tillhörande före detta terminalbyggnad, samt gamla hangar A, det vill säga nuvarande passagerarterminalen, K-märkta.

Förutom passagerarterminalerna för trafikflyget har Bromma flera separata områden för affärsflygbolag och annan verksamhet.

I syfte att förbättra förhållandena för affärsflyget till Stockholm och Bromma flygplats, utlystes en upphandling av Luftfartsverket år 2003 (med diarienr SB 2003-0280-071) gällande drift av en GA-terminal (General Aviation). Denna upphandling vanns av det svenska flygbolaget Grafair. Följden är att samtliga luftfartyg ej baserade på Stockholm-Bromma flygplats med vikt över 4 ton skall använda ramp EAST, Grafair Jet Center som uppställningsplats. Den 11 november 2004 invigdes Grafair Jet Center som den första FBO:n i Sverige (från engelskans "Fixed Base Operator").

Bromma flygplats drivs av det statsägda företaget Swedavia på mark som tillhör Stockholms kommun. Enligt beslut i stadsfullmäktige den 17 mars 2008 har staten, primärt genom Luftfartsverket, rätt att disponera marken till och med den 31 december 2038 för flygplatsändamål. Arrendeavtalet reglerar också de särskilda miljövillkor som staden ställer på flygtrafiken på grund av det centrala läget.

Flygplatsens framtid har varit omdebatterad i decennier. Vissa kritiker^[vem?] menar att tillkomsten av Arlandabanan 1999 gjort att Bromma tappat rollen som den enda citynära flygplatsen samt att flygplanen bullrar vid start och landning och utgör en ständig fara. Det har inträffat ett haveri där det var mycket nära att folk på marken dödades (Linjeflyg Flight 618). Andra kritiker^[vem?] menar att miljö- och klimatskäl talar för en nedläggning. I samband med kommunens handläggning av ett nytt arrendeavtal framförde Naturskyddsföreningen i oktober 2007 ett uppdaterat förslag på en idé från 1980-talet att i stället lägga ned flygplatsen och bygga en ny stadsdel med plats för 50 000 boende och arbetande.

Vissa menar^[vem?] att Arlanda saknar kapacitet att ta över Brommas privatflyg och att det av flygoperativa skäl medför olägenheter att blanda större och mindre flygplan på samma banor. Samtidigt visar studier^[vilka?] att en samlad regional flygplats har större förmåga att attrahera långväga flyg. Berlins starkt försenade storflygplatsbygge Berlin Brandenburgs internationella flygplats som ersätter cityflygplatserna Tegel och Tempelhof har nämnts som exempel på denna utveckling.

När arrendeavtalet, giltigt till 2038, mellan Luftfartsverket och Stockholms stad undertecknades i slutet av 2007 uttrycktes det specifikt att affärsflyget skulle få verka på Bromma flygplats och det lättare allmänflyg skulle flyttas över till den södra delen av start- och landningsbanan.

I början av 2011 informerades en stor del av de på Bromma verksamma flygföretagen och flygklubbarna av Swedavia om att de var uppsagda och inte skulle få möjlighet till nytt arrende. Allmänflyget har disponerat två ytor kända i dagligt tal som Linta-området och Norra parkeringen. Taxiflyg och liknande affärsmässigt allmänflyg har fått vara kvar, men det ideella allmänflyget numera (2015) inte någon bas i Stockholm, utan de får hålla till i till exempel Västerås eller Eskilstuna.

Tvärbanans planerade Kistagren kommer att få en hållplats vid Bromma flygplats. Trafikstart mot Alvik december 2020, omkring 2023 mot Kista.

2014 aviserade den nytillträdda regeringen att man avsåg utse en statlig förhandlingsperson i syfte att pröva möjligheten att skapa bostäder på citynära flygplatser. I samband med detta angav Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Vänsterpartiet och Feministiskt initiativ i Stockholms stad att de senast 2022 ville avveckla Bromma flygplats, givet att förhandlingarna visade att flygplatsen kunde avvecklas utan att förutsättningarna för jobb och utveckling i regionen försämrades.

Den 18 december 2014 utsågs tidigare näringsministern Anders Sundström till statlig samordnare med direktivet att pröva möjligheterna att föra över kapacitet från Bromma flygplats till andra flygplatser i Stockholmsregionen. Sundströms utredning Mer flyg och Bostäder presterades i april 2016 med slutsatsen att Bromma flygplats inte har någon framtid efter 2038 och att Arlanda måste byggas ut.

I februari 2018 antog Stockholms stad sin nu gällande översiktsplan. Där anges följande om framtiden för Bromma flygplats:

På lång sikt finns möjligheter att utveckla en ny stadsdel genom Bromma flygplats omvandling. Stockholms stad har i avtal upplåtit området för flygverksamhet till år 2038, därefter kan området omvandlas till en stadsdel med blandad bebyggelse. Det förutsätter att den nationella och internationella tillgängligheten säkerställs. Även tillgängligheten till Arlanda behöver stärkas.

2020 utredde Swedavia på regeringens uppdrag med bakgrund av virus-pandemin Brommas affärsmässiga framtid, och rapporterade i september samma år att det "inte längre är affärsmässigt motiverat att driva Bromma vidare". Den politiska debatten om Bromma startade upp igen efter det. I oktober 2020 sällade sig Centerpartiet i Stockholms stad till de partier som vill se en förtida nedläggning av Bromma flygplats.

Efter att tidigare ha argumenterat för att behålla Bromma flygplats meddelade Stockholms Handelskammare i oktober 2020 att Brommas flygtrafik borde flyttas till Arlanda, för att istället bebygga marken med bostäder och kontor. Samtidigt föreslog organisationen en ny grön rullbana på Arlanda, där flygplan med mycket begränsade eller obefintliga utsläpp prioriteras.

I januari 2021 gav BRA:s ägare Per G. Braathen grönt ljus åt att stänga Bromma flygplats, under förutsättning att bolaget istället kan få bra start- och landningstider på Arlanda samt transfersamarbete med de stora flygbolagen på platsen. I samband med detta förklarade Braathen att den så kallade flygskammen har minskat antalet passagerare och att utvecklingen av digitala lösningar under coronapandemin ytterligare kommer att minska mängden affärsresor på flyg. Braathen menade också att det bristande kundunderlaget för inrikesflyg gör att tåget behöver ta över, där det utgör ett bättre alternativ.

BRA:s konkurrent Air Leap lyfte, bara några dagar efter Per G. Braathens uttalande, fördelarna som en cityflygplats har jämfört med Arlanda. Bland annat pekade man på genomströmningstiden är dryga fem minuter, det vill säga resenärer med endast handbagage sitter i taxi eller reser med kollektivtrafik fem minuter efter man lämnat flygplanet. Under 2020 blev Air Leap den marknadsdominerade parten på Bromma, då BRA på grund av Coronaviruspandemin hamnade i en företagsrekonstruktion. Genom Air Leaps expansion såg man det som en nationell angelägenhet att upprätthålla ett gott trafikutbud på Sveriges tredje största flygplats.

Flygledningsföretaget ACR Aviation Capacity Resources (ACR) meddelade regeringen och Stockholms Stad den 26 januari det finns ett privat alternativ till att driva Bromma vidare ifall Swedavia står fast vid att staten vill lämna i förtid. Innan pandemin hade Bromma flygplats 18 destinationer varav 15 inrikeslinjer. 2019 hanterade Bromma 2 350 000 passagerare och var landets tredje största flygplats. 2020 var det 479 000, varav 80 000 i april-december (pandemin orsakade neddragning i mars och framåt).

I november 2022 meddelade Stockholms stads nytillträdda styre bestående av Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet att kommunen ska påbörja arbetet för en ny stadsdel på Bromma flygfält, trots att regeringen Kristersson sagt nej till en nedläggning av flygplatsen. I den rödgröna majoritetens budget för 2023 anges följande:

Staden ska bidra till avvecklingen av Bromma flygplats i syfte att omvandla området till Bromma parkstad, där konkret planering ska påbörjas genom att tillsätta en projektorganisation. Staden ska inleda förhandlingar med Region Stockholm och staten om utbyggd tunnelbana till det nya stadsutvecklingsområdet samt inleda arbetet med att kartlägga markföroreningar vid Bromma flygplats så att staden får en uppfattning om saneringsbehov.

Miljökraven på Bromma flygplats är omdiskuterade, endast de tystaste flygplanen får trafikera flygplatsen och nattetid får flygplatsen endast användas av Ambulansflyget och Flygvapnets statsflyg. Luftfartsverket har bekostat ljudisolering av bostäder i närheten. Trots detta beräknas omkring 80 000 personer vara störda av flygplatsens flygrörelser. Många boende under inflygningsstråket har klagat på höga ljudnivåer och andra störningar. Framtiden är oviss. Mark- och miljödomstolen stoppade 2012 ett bostadsprojekt på Södermalm med hänvisning till flygbullret från inflygningen.

Till skillnad från Arlanda som regleras av ett miljöavtal med ett koldioxidtak^{[källa behövs]} finns ingen begränsning för hur mycket koldioxid Bromma flygplats får släppa ut. Detta är en orsak till att trafiken på Bromma ökar på bekostnad av Arlanda.^{[källa behövs]} Det finns ett tillstånd med miljöregler som anger maximalt 100 000 flygrörelser per år (motsvarar 136 starter per dag).

Flygplatsen nås via Ulvsundavägen, länsväg 279.

Buss

• Vy Flygbussarna går direkt mellan flygplatsen och Cityterminalen.

Spårvagn

• SL spårvägslinje 31 (Tvärbanan) går mellan Bromma flygplats och Alviks T-bana-Alviks strand. Hållplatsen befinner sig vid 59°21′23″N 17°56′49″Ö / 59.35639°N 17.94694°Ö / 59.35639; 17.94694, knappt 100 meter öster om ankomsthallen. Startdatum för spårvägen skulle ha varit 13 december 2020, men blev uppskjutet till den 16 maj 2021.

Taxi

• Taxihållplats finns och även möjlighet att förbeställa flygtaxi.

Parkering

• Terminalparkering - 15+45 platser (max 1 timme)
• Korttidsparkering - 160 platser
• Långtidsparkering - 600 platser

Skyddsvaktsbevakning, räddningstjänst och säkerhetskontroll sköts av upphandlad auktoriserat bevakningsföretag.

Gränspolisen har verksamhet på flygplatsen. Kontroll av passagerare genomförs vid flyg utanför Schengensamarbetet. Det finns vanligen inga sådana reguljära plan, men ofta privata.

Tullverket genomför kontroll vid behov på flyg utanför Sverige.

Det finns flera butiker och restauranger på flygplatsen och flera hotell i närheten. Stockholms Flygklubb och andra företag arrenderade ett område i den nordöstra delen flygfältet men arrendena sades upp av Swedavia när avtalen gick ut i slutet av 2011.

Sökfråga på wikidata efter rådata.

De vanligaste destinationerna mätt i passagerarantal 2019

Källa: Swedavia - destinationsstatistik

Inrikes

Utrikes

Källa: Swedavia - destinationer, samt respektive flygbolag och flygplats

Noter

Tryckta källor

• Händelser man minns - en krönika 1920-1969, fil dr Harald Schiller 1970
• Luftfartsverkets årsredovisning.^{[död länk]}
• Olof Hultin; Ola Österling; Michael Perlmutter (2002) [1998]. Guide till Stockholms arkitektur. Stockholm: Arkitektur Förlag. Libris 8465772. ISBN 91 86050‐58‐3 

Övrig litteratur

• Beckman, Mats T (2013). Att planera Bromma flygplats : Om arkitektinsatserna i den ursprungliga planeringen. Trita-ARK. Forskningspublikation. Stockholm: Institutionen för arkitektur, Kungliga Tekniska högskolan. ISSN 1402-7453 Libris 8267441. http://www.kth.se/polopoly_fs/1.379859!/Menu/general/column-content/attachment/Bromma%20flygplats.pdf 
• Fälting, Lars (1995). Högtflygande planer i debatten om Arlanda 1946. Working papers in transport and communication history, 1104-6988 ; 1995:4. Umeå: Research Group "Transports and Communications in Perspective", Depts. of Economic History, Umeå Univ. and Uppsala Univ. Libris 2059005. http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-2353 
• Sanz, Michael; Bromma Flygplats – flyg, folk och händelser 1936 - 1996: Allt om hobbys förlag, 1996; ISBM 91-85496-87-1

•   Wiki Commons har media som rör Stockholm-Bromma flygplats.
  Bilder & media
• Stockholmskällan har media som rör Stockholm-Bromma flygplats
• Officiell webbplats
• Film från invigningen: Sundgren, Nils Petter och Björn Nilsson intervjuar Yngve Larsson (17 oktober 1976). Återblick. [TV-program]. Villa Mullberget, Stockholm: Sveriges Television. Scenens tidpunkt: 18:10. https://www.youtube.com/watch?v=f3MYiNVC9UQ. Läst 18 september 2009 
• Beskrivning av Bromma flygplats i Bebyggelseregistret